Magnus Våge

Startside Opp Abigael Egeland Christen Øygard Judit Karin Steinnes Modolv Time Svein Løland Arna Høyland Birger Høyland Erling Holm Tomine Andersen Elen Kirstine Opsal Mikkel Hetlelid Gerd Petra Fossan Gerhard Frafjord Bjarne M. Østbø Kristoffer Stuvik Børge Goa Svend Foldøen Rakel Helland Aslaug Johanna Skiftun Elias Sandanger Bjarne Sandvik Elianna Hegland Ingolf Ullestad Jan Tednes Gunnlaug Fosså Johannes Våge Kari Mjølsnes Borghild Oline Nesheim Magnus Våge O. G. Kverneland

 

Anar til Magnus Johan Anton Våge

horizontal rule


Første generasjon

horizontal rule

horizontal rule


 

1. Magnus Johan Anton Våge, son av Lars Torjusson Våge og Anna Karine Toresdotter, vart fødd den 20. mar 1879 i Håland, Erfjord, Rogaland, NOR, vart døypt den 14. apr 1879 i Erfjord kyrkje, Erfjord, Rogaland, NOR og døydde i 1970 i Stavanger, Rogaland, NOR, 91 år gamal.

Magnus Johan Anton gifta seg med Borghild Oline Nesheim, dotter av Ole Nesheim d. y. og Anna Løland, i 1913 i Sand kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.



Andre generasjon (Foreldre)

horizontal rule


2. Lars Torjusson Våge, son av Torgjus Tormodson Våge og Bertha Ragnhilda Larsdotter, vart fødd den 27. jul. 1839 i Våge, Imsland, Rogaland, NOR, vart døypt den 15. sep. 1839 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR og døydde i 1908 i Håland, Erfjord, Rogaland, NOR, 69 år gamal.

Lars Torjusson gifta seg med Anna Karine Toresdotter den 17. jun. 1864 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Tore Martin Våge vart fødd den 4. jan. 1870 i Meland, Etne, Hordaland, NOR, vart døypt den 6. feb. 1870 i Gjerde kyrkje, Etne, Hordaland, NOR og døydde i 1932 i Sokn, Mosterøy, Rogaland, NOR, 62 år gamal. Andre namn for Tore var Thore Martin og Tore. Tore gifta seg med Serina Eiane, dotter av Johne G. Eiane d.e. og Siri Jonsdotter, den 3. nov. 1894 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

         ii.  Magnus Johan Anton Våge vart fødd den 28. mar. 1877 i Håland, Erfjord, Rogaland, NOR, vart døypt den 20. mai 1877 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR, døydde den 29. mai 1878 i Håland, Erfjord, Rogaland, NOR, i ein alder av 1 år, og vart gravlagd den 4. jun. 1878 i Erfjord kyrkje, Erfjord, Rogaland, NOR.

1       iii.  Magnus Johan Anton Våge. Magnus gifta seg med Borghild Oline Nesheim, dotter av Ole Nesheim d.y. og Anna Løland, i 1913 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

         iv.  Laura Aletta Våge vart fødd den 6. jul. 1882 i Håland, Erfjord, Rogaland, NOR, vart døypt den 27. aug. 1882 i Erfjord kyrkje, Erfjord, Rogaland, NOR og døydde i 1907 i Håland, Erfjord, Rogaland, NOR, 25 år gamal. Laura gifta seg med Gudmund Olaf Håland, son av Hadle Osmundson Håland og Siri Olsdotter, i 1905 i Erfjord kyrkje, Erfjord, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.


3. Anna Karine Toresdotter, dotter av Thore Jonson Drarvik og Margrethe Andersdotter, vart fødd den 21. feb. 1842 i Helland, Sand, Rogaland, NOR, vart døypt den 28. mar. 1842 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1931 i Sokn, Mosterøy, Rogaland, NOR, 89 år gamal.

Anna Karine gifta seg med Lars Torjusson Våge den 17. jun. 1864 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

Tredje generasjon (Besteforeldre)

horizontal rule


4. Torgjus Tormodson Våge, son av Thormod Torjusson Våge og Johanne Tormodsdotter, vart fødd i 1802 i Frøvig, Imsland, Rogaland, NOR, vart døypt den 11. apr. 1802 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR, døydde den 9. jul. 1856 i Våge, Imsland, Rogaland, NOR, 54 år gamal, og vart gravlagd den 15. jul. 1856 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR. Andre namn for Torgjus Tormodson var Thorjus, Torgius, og Torjus.

Generelle notat: Torjus fekk Våga etter faren, og "var ein dugande bonde og vyrd mann, verdig, staut og tenksam, ein av Vikedal sine rikaste menn", fortel Malenius Lovra. I eit "avskjedspass" ser ein at han som ungdom har vore innrullert under Distriktets hovudrulle, men har nå oppnådd 30 års alder og skal vera fri for vidare teneste til sjøs. Han er "blå av auer, brun av hår" står det.
(Sjå: Rogaland Historielag Årshefte 1942 side 30)

Torgjus Tormodson gifta seg med Bertha Ragnhilda Larsdotter den 23. jul. 1828 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Johanna Torjusdotter vart fødd i 1830 i Våge, Imsland, Rogaland, NOR, vart døypt den 28. feb. 1830 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR, døydde den 17. mar. 1869 i Lovra, Erfjord, Rogaland, NOR, 39 år gamal, og vart gravlagd den 24. mar. 1869 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Johanna var Johanne. Johanna gifta seg med Anders Andersson Lovra, son av Anders Andersson Lovra og Mallin Larsdotter, cirka 1853 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR.

         ii.  Tormod Torjusson Våge vart fødd i 1833 i Våge, Imsland, Rogaland, NOR, vart døypt den 6. mar. 1833 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR, døydde den 14. okt. 1911 i Våge, Imsland, Rogaland, NOR, 78 år gamal, og vart gravlagd den 22. okt. 1911 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Tormod var Thormod.

        iii.  Liva Torjusdotter vart fødd i 1836 i Våge, Imsland, Rogaland, NOR og vart døypt den 8. mai 1836 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR.

2        iv.  Lars Torjusson Våge. Lars gifta seg med Anna Karine Toresdotter, dotter av Thore Jonson Drarvik og Margrethe Andersdotter, den 17. jun. 1864 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.


5. Bertha Ragnhilda Larsdotter, dotter av Lars Hadleson Hamra d.e. og Liva Larsdotter, vart fødd i 1803 i Hamra, Erfjord, Rogaland, NOR, vart døypt den 25. des. 1803 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR, døydde den 20. okt. 1842 i Våge, Imsland, Rogaland, NOR, 39 år gamal, og vart gravlagd den 29. okt. 1842 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR. Andre namn for Bertha Ragnhilda var Birtha Ragnille og Britta Ragnille.

Bertha Ragnhilda gifta seg med Torgjus Tormodson Våge den 23. jul. 1828 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

6. Thore Jonson Drarvik, son av John Toreson Drarvik og Ingeborg Torgersdotter, vart fødd i 1812 i Drarvikjå, Sand, Rogaland, NOR, vart døypt den 16. aug. 1812 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR, døydde den 2. apr. 1891 i Drarvikjå, Sand, Rogaland, NOR, 79 år gamal, og vart gravlagd den 11. apr. 1891 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Thore Jonson var Thor.

Thore Jonson gifta seg med Margrethe Andersdotter den 27. jun. 1837 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Ingeborg Toresdotter vart fødd den 4. jul. 1839 i Helland, Sand, Rogaland, NOR, vart døypt den 21. jul. 1839 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1930 i Drarvikjå, Sand, Rogaland, NOR, 91 år gamal. Ingeborg gifta seg med Ingemund Johannesson Tjelmeland, son av Johannes Ingemundson Tjelmeland og Borgilla Torjusdotter, den 1. jul. 1859 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR. Ingeborg gifta seg så med Ole Olson Løland d.e., son av Ole Johannesson Løland og Anna Josdotter d.e., den 13. jul. 1880 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

         ii.  Anna Karine Toresdotter vart fødd den 18. nov. 1840 i Helland, Sand, Rogaland, NOR, vart døypt den 27. des. 1840 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR, døydde den 11. jan. 1841 i Helland, Sand, Rogaland, NOR,, og vart gravlagd den 19. jan. 1841 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

3       iii.  Anna Karine Toresdotter. Anna gifta seg med Lars Torjusson Våge, son av Torgjus Tormodson Våge og Bertha Ragnhilda Larsdotter, den 17. jun. 1864 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

         iv.  Margrethe Toresdotter vart fødd den 13. jul. 1851 i Drarvikjå, Sand, Rogaland, NOR, vart døypt den 10. aug. 1851 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR, døydde den 13. jul. 1862 i Drarvikjå, Sand, Rogaland, NOR, 11 år gamal, og vart gravlagd den 19. jul. 1862 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.


7. Margrethe Andersdotter, dotter av Anders Hansson Helland og Anna Andersdotter, vart fødd i 1806 i Helland, Sand, Rogaland, NOR, vart døypt den 13. jul. 1806 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR, døydde den 29. okt. 1877 i Drarvikjå, Sand, Rogaland, NOR, 71 år gamal, og vart gravlagd den 6. nov. 1877 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Margrethe var Margretha.

Margrethe gifta seg med Thore Jonson Drarvik den 27. jun. 1837 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

Fjerde generasjon (Oldeforeldre)

horizontal rule


8. Thormod Torjusson Våge, son av Torjus Torjusson Våge og Britha Tormodsdotter, vart fødd i 1765 i Våge, Imsland, Rogaland, NOR, vart døypt den 6. okt. 1765 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR, døydde den 27. jan. 1862 i Våge, Imsland, Rogaland, NOR, 97 år gamal, og vart gravlagd den 4. feb. 1862 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR.

Generelle notat: Tormod Torjusson var lærar ei tid og skreiv og las godt. Så fekk han garden Frøvik og vart bonde. I 1804 fekk han også garden Våga. Sersjant og bonde Malenius Lovra fortel at han var kjent for å vera særs klok og å ha eit godt minne.
Frå manntal 1801 er han nemnd på Trovik i Imsland: Thormod Thorjussen 36, gårdbruker, kone Johanne Thormodsdotr. 28. Barn: Ingeri 5, Birthe 2 år.
Men i 1804 er han nemnd Frøvik. Eit skøyte fortel at Torgius Torgiusson Wåge skøyter 3 laupar smør i garden Våga, og 4 merker smør i underliggande Nybru til sin eldste son, Tormod Torgiusson Frøvik. Det vart vist til skøytene frå 21. oktober, tinglyst 30. oktober 1761 og 30. oktober 1764. Kjøpesummen var 1.000 riksdalar. Skøyta er skriven og tinglysen på Nedstrand 4. juni 1804. Underskriven av Torgius Torgiusson Wåge og Tormod Torgiusson Frøvik. Med segl. Til vitne er Lars Qvaløen og Johans Olsen Vågen. Med segl.
I 1805 er namnet skrive Torjus Torjusson Våge på eit dokument. Eit anna skøyte frå 30. juni 1819 fortel at barna etter avlidne Torjus Torjusson Våge sel og skøyter Våga si priviligerte bordsag (sagbruk med inventar) til bror sin, Tormod Torjusson Våga, som nå eig garden. Han betalte 150 riksdalar til søskena sine. Dokumentet er datert Nedstrand tingstad 30. september 1819.
Folgemandskone Johanne Tormodsdotter Vaage døydde 27. januar og vart gravlagd 2. februar 1856, 83 år gamal.
Folgemand Thormod Torgjerson Vaage døydde 27. januar og vart gravlagd 4. februar 1862, 97 år gamal.

Sjå:
Rogaland Historielag Årshefte 1942 side 27-28
Rogaland Ættesogelag Årshefte 1943 side 51

Thormod Torjusson gifta seg med Johanne Tormodsdotter den 5. jul. 1795 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Brite Tormodsdotter vart fødd i 1796 i Frøvig, Imsland, Rogaland, NOR, vart døypt den 25. mar. 1796 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR, døydde i 1796 i Frøvig, Imsland, Rogaland, NOR,, og vart gravlagd den 24. apr. 1796 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR.

         ii.  Ingeri Tormodsdotter vart fødd i 1797 i Frøvig, Imsland, Rogaland, NOR, døydde den 20. apr. 1877 i Hamra, Erfjord, Rogaland, NOR 80 år gamal, og vart gravlagd den 28. apr. 1877 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Ingeri gifta seg med Hadle Larsson Hamra, son av Lars Hadleson Hamra d.e. og Liva Larsdotter, den 2. jul. 1820 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR.

        iii.  Britta Tormodsdotter vart fødd i 1799 i Frøvig, Imsland, Rogaland, NOR, døydde den 17. des. 1891 i Rosseid, Imsland, Rogaland, NOR 92 år gamal, og vart gravlagd den 23. des. 1891 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Britta var Berte. Britta gifta seg med Nils Hadleson Rosseid, son av Hadle Nilsson Rosseid og Torborg Toresdotter, den 27. jun. 1826 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR.

4        iv.  Torgjus Tormodson Våge. Torgjus gifta seg med Bertha Ragnhilda Larsdotter, dotter av Lars Hadleson Hamra d.e. og Liva Larsdotter, den 23. jul. 1828 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

          v.  Tormod Tormodson Frøvik vart fødd i 1805 i Frøvig, Imsland, Rogaland, NOR, vart døypt den 10. mar. 1805 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR, døydde i 1805 i Frøvig, Imsland, Rogaland, NOR,, og vart gravlagd den 5. mai 1805 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR.

         vi.  Tormod Tormodson Våge vart fødd i 1806 i Frøvig, Imsland, Rogaland, NOR, vart døypt den 2. apr. 1806 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR, døydde den 25. jan. 1824 i Våge, Imsland, Rogaland, NOR, 18 år gamal, og vart gravlagd den 15. feb. 1824 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR. Han hadde ikkje noko tilhøve eller barn.

        vii.  Bjørn Tormodson Nybru vart fødd i 1809 i Våge, Imsland, Rogaland, NOR, vart døypt den 18. mar. 1809 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR, døydde den 1. okt. 1884 i Nybru, Imsland, Rogaland, NOR, 75 år gamal, og vart gravlagd den 7. okt. 1884 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Bjørn var Biødne. Bjørn gifta seg med Magla Johannesdotter, dotter av Johannes Johannesson Gammelrød og Siri Jonasdotter, den 2. jul. 1831 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR.

       viii.  Borgilla Tormodsdotter vart fødd i 1815 i Våge, Imsland, Rogaland, NOR, vart døypt den 16. apr. 1815 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR, døydde den 3. des. 1891 i Langeland, Imsland, Rogaland, NOR, 76 år gamal, og vart gravlagd den 10. des. 1891 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR. Andre namn for Borgilla var Borgela og Borghilda. Borgilla gifta seg med Erik Nilsson Langeland, son av Nils Gjermundson Langeland og Alis Eriksdotter, den 1. jul. 1835 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR.


9. Johanne Tormodsdotter, dotter av Tormod Torjusson Ropeid og Ingrid Johannesdotter, vart fødd i 1773 i Ropeid, Sand, Rogaland, NOR, vart døypt den 19. sep. 1773 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR, døydde den 27. jan. 1856 i Våge, Imsland, Rogaland, NOR, 83 år gamal, og vart gravlagd den 2. feb. 1856 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR. Andre namn for Johanne var Johane og Johanna.

Johanne gifta seg med Thormod Torjusson Våge den 5. jul. 1795 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

10. Lars Hadleson Hamra d.e. son av Hadle Larsson Hamra og Britha Larsdotter, vart fødd i 1761 i Hamra, Erfjord, Rogaland, NOR, vart døypt den 25. jan. 1761 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR, døydde den 8. mai 1830 i Hamra, Erfjord, Rogaland, NOR, 69 år gamal, og vart gravlagd den 17. mai 1830 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

Generelle notat: Lars Hadleson Hamra vart gift i 1787 med Liva Larsdotter Berakvam og dei fekk 12 barn saman.
Lars åtte Hamra med lutsetel frå buet etter mora av 23. mars 1791, 1 laup smør. I tida 1789-1791 budde Liva og Lars på Berakvam.
Ragnilla Ånensdotter Vig fekk sonen Aanen i 1798. I kyrkjeboka er faren til Aanen skriven som Anders Erikson Moen frå Sauda, men seinare sa Ragnilla at det var Lars Hamra som var faren, og Ånen gjekk sidan med namn Larsson.
12. september 1825 vart det fødd ei jente med namn Britta, og som vart døypt 9. oktober 1825. Faren var "gift Mand og Gaardbruger Lars Hallesen Hamre" og mora var "gift kone Britta Goudesd. hvis ægte Mand Knud Knudsen Aaredalen". Britta og mannen Knud budde i Åradalen under Hamra.
Folgemann Lars Halleson Hamre vart gravlagd 17 mai 1830, 71 år gamal.
Enke Liva Larsdotter Hamre vart gravlagd 5. mai 1849, 81 år gamal.
Det var skifte etter Lars 25. januar 1831 og skifte etter Liva 21. august 1850. Ho var vel kjend for å ha gode styre-evner og flink til å uttala seg og hadde god stjorn i hus og heim, fortel Malenius Lovra. Ved skiftet etter Lars var det mellom lausøyre ei drusteleg sølvkanne på 82 lodd tung, oppskriven med ein verdi av 65 riksdalar. Det var mykje pengar i dei dagar. Slike kanner vart brukte i vertskap og bryllaup som ølkanner og dei var visseleg å finna hos velståande bønder på fleire stader i Erfjord. Men kannene vart som mykje anna arvesølv bortselt på auksjonar i nyare tider.

Hendingar i livet hans var:

• Han er nemnd i 1801-teljinga i Hamra, Erfjord, Rogaland, NOR.

• Skifte etter han vart halde den 25. Jan. 1831 I Hamra, Erfjord, Rogaland, NOR.

Lars Hadleson gifta seg med Liva Larsdotter den 15. jul. 1787 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Britha Larsdotter vart fødd i 1787 i Hamra, Erfjord, Rogaland, NOR, vart døypt den 25. nov. 1787 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR, døydde i 1787 i Hamra, Erfjord, Rogaland, NOR,, og vart gravlagd den 12. des. 1787 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

         ii.  Malene Larsdotter vart fødd i 1788 i Berakvam, Jelsa, Rogaland, NOR, vart døypt den 25. okt. 1788 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR, døydde i 1788 i Berakvam, Jelsa, Rogaland, NOR,, og vart gravlagd den 7. des. 1788 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

        iii.  Brita Larsdotter vart fødd i 1790 i Berakvam, Jelsa, Rogaland, NOR, vart døypt den 17. jan. 1790 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR, døydde den 31. okt. 1848 i Erøy, Erfjord, Rogaland, NOR, 58 år gamal, og vart gravlagd den 9. nov. 1848 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Andre namn for Brita var Britha og Britta. Brita gifta seg med Hadle Osmundson Erøy, son av Osmund Knudson Erøy og Marte Hadlesdotter, den 13. jan. 1811 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

         iv.  Hadle Larsson Hamra vart fødd i 1793 i Hamra, Erfjord, Rogaland, NOR, vart døypt den 5. mai 1793 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR, døydde i 1793 i Hamra, Erfjord, Rogaland, NOR,, og vart gravlagd den 13. jul. 1793 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

          v.  Hadle Larsson Hamra vart fødd i 1794 i Hamra, Erfjord, Rogaland, NOR, vart døypt den 1. jun. 1794 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR, døydde den 18. mar. 1872 i Hamra, Erfjord, Rogaland, NOR, 78 år gamal, og vart gravlagd den 28. mar. 1872 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Hadle var Halle. Hadle gifta seg med Ingeri Tormodsdotter, dotter av Thormod Torjusson Våge og Johanne Tormodsdotter, den 2. jul. 1820 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR.

         vi.  Malene Larsdotter vart fødd i 1797 i Hamra, Erfjord, Rogaland, NOR, vart døypt den 30. jul. 1797 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR, døydde i 1798 i Hamra, Erfjord, Rogaland, NOR, i ein alder av 1 år, og vart gravlagd den 26. jul. 1798 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

        vii.  Larsen Hamra vart fødd i 1799 i Hamra, Erfjord, Rogaland, NOR, døydde i 1799 i Hamra, Erfjord, Rogaland, NOR, og vart gravlagd den 24. nov. 1799 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

       viii.  Mallin Larsdotter vart fødd i 1800 i Hamra, Erfjord, Rogaland, NOR, vart døypt den 23. nov. 1800 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR og døydde den 14. des. 1878 i Lovra, Erfjord, Rogaland, NOR, 78 år gamal. Andre namn for Mallin var Malene og Mallene. Mallin gifta seg med Anders Andersson Lovra, son av Anders Andersson Lovra og Brynla Johannesdotter, den 20. jul. 1820 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Mallin gifta seg så med Johannes Andersson Lovra, son av Anders Andersson Lovra og Brynla Johannesdotter, den 13. jul. 1832 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

5        ix.  Bertha Ragnhilda Larsdotter. Bertha gifta seg med Torgjus Tormodson Våge, son av Thormod Torjusson Våge og Johanne Tormodsdotter, den 23. jul. 1828 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

          x.  Liva Larsdotter vart fødd i 1807 i Hamra, Erfjord, Rogaland, NOR, vart døypt den 30. aug. 1807 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR, døydde den 2. jan. 1880 i Landsnes, Jelsa, Rogaland, NOR, 73 år gamal, og vart gravlagd den 12. jan. 1880 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Liva gifta seg med Lars Olson Landsnes, son av Ole Tolleivson Hjelmelandsvåg og Johanne Larsdotter, den 23. jul. 1832 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

         xi.  Laurensia Larsdotter vart fødd i 1810 i Hamra, Erfjord, Rogaland, NOR, vart døypt den 11. nov. 1810 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR, døydde i 1810 i Hamra, Erfjord, Rogaland, NOR,, og vart gravlagd den 30. des. 1810 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Laurensia var Laurense.

        xii.  Lars Larsson Hamra vart fødd i 1812 i Hamra, Erfjord, Rogaland, NOR, vart døypt den 12. jul. 1812 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR, døydde i 1812 i Hamra, Erfjord, Rogaland, NOR,, og vart gravlagd den 28. okt. 1812 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

Lars Hadleson fekk barn med Ragnilla Ånensdotter, dotter av Aanen Nilsson Surnevik og Marthe Torbjørnsdotter.

Generelle notat: Ragnilla Ånensdotter fekk sonen Nils i 1783 med den då over 80 år gamle Knut Johannesson Lovra. Barnet sagt "fød paa Surnesviig under Wiig". I 1798 fekk ho sonen Aanen. I kyrkjeboka er faren til Aanen skriven som Anders Erikson Moen frå Sauda, men seinare sa Ragnilla at det var Lars Hamra som var faren, og Ånen gjekk sidan med namn Larsson.
I 1801 bur Ragnhild hos bror sin Nils på Vågalia og har då sonen Aanen Olsen 4 år "Hendes uægte barn".
Almisselem Ragnille Aanensdotter Stølen døydde 17. april og vart gravlagd 27. april 1828, 75 år gamal.

Hendingar i livet hennar var:

• Ho er nemnd i 1801-teljinga i Vågane, Erfjord, Rogaland, NOR.

• Ho budde i 1824 i Marvik, Jelsa, Rogaland, NOR.

Barnet deira var:

          i.  Aanen Larsson (Uektefødd) vart fødd i 1798 i Vik, Erfjord, Rogaland, NOR og vart døypt den 5. apr. 1798 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Andre namn for Aanen var Aanen Andersson og Ånen Olson.

Lars Hadleson fekk så barn med Britta Gautesdotter, dotter av Gaute Ormson Jelsaneset og Marta Hansdotter.

Barnet deira var:

          i.  Britta Larsdotter (Uektefødd) vart fødd den 12. sep. 1825 i Hamra, Erfjord, Rogaland, NOR, vart døypt den 9. okt. 1825 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR og døydde i USA,. Britta gifta seg med Johannes Johannesson Hamra, son av Johans Jørgenson Nådland og Kari Bjørnsdotter, den 3. jan. 1852 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Britta gifta seg så med Elling Ellingson Hamra den 26. jul. 1856 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.


11. Liva Larsdotter, dotter av Lars Osmundson Berakvam og Malene Torbjørnsdotter, vart fødd i 1768 i Berakvam, Jelsa, Rogaland, NOR, vart døypt den 10. des. 1768 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR, døydde den 25. apr. 1849 i Hamra, Erfjord, Rogaland, NOR, 81 år gamal, og vart gravlagd den 5. mai 1849 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

Hendingar i livet hennar var:

• Ho er nemnd i 1801-teljinga i Hamra, Erfjord, Rogaland, NOR.

• Skifte etter ho vart halde den 21. Aug. 1850 I Hamra, Erfjord, Rogaland, NOR.

Liva gifta seg med Lars Hadleson Hamra d.e. den 15. jul. 1787 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

12. John Toreson Drarvik, son av Tore Jonson Drarvik og Ingeborg Danielsdotter, vart fødd i 1778 i Drarvikjå, Sand, Rogaland, NOR, vart døypt den 8. mar. 1778 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR, døydde den 11. mar. 1846 i Drarvikjå, Sand, Rogaland, NOR, 68 år gamal, og vart gravlagd den 21. mar. 1846 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR. Eit anna namn for John Toreson var Jo.

Generelle notat: Jon Toreson var ein mann som ville ha alt i det beste stand. Han sette og opp ei drusteleg gjestebu som var fint rosemåla inni, og hadde elles alt i fint stell på garden. Kretura skulle og vera med dei likaste. Drarvikhesten var beste tråvaren når dei kappkøyrde på isen til Sand eller Sauda. Jon lika seg godt når hestane frå Fatnes og Løland låg etter. I klebunad lika og Drarvikfolket å vera staseleg. Sølvspennene i knebuksa og sølvsprettet i linskjorta er tekne til mønster i spennene i den nyreiste Rogalandsbunaden.

John Toreson gifta seg med Ingeborg Torgersdotter den 7. jul. 1811 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

Hendingar for dette paret var:

• Det vart lyst for dei den 12. Mai 1811 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

Barnet av dette paret var:

6         i.  Thore Jonson Drarvik. Thore gifta seg med Margrethe Andersdotter, dotter av Anders Hansson Helland og Anna Andersdotter, den 27. jun. 1837 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.


13. Ingeborg Torgersdotter, dotter av Torgiar Johannesson Ilstad og Marthe Hansdotter, vart fødd i 1791 i Ilstad, Sand, Rogaland, NOR, døydde den 10. apr. 1866 i Drarvikjå, Sand, Rogaland, NOR 75 år gamal, og vart gravlagd den 19. apr. 1866 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

Generelle notat: Ingebor Torgiersdotter Fatnæs vart konfirmert 17. søndag etter Trinitates i 1805, 16 år gamal.
Ingeborg Torgersdotter Drarvik døydde 10. april og vart gravlagd 19. april 1866, 75 år gamal.

Hendingar i livet hennar var:

• Ho er nemnd i 1801-teljinga i Ilstad, Sand, Rogaland, NOR.

• Ho vart konfirmert den 6. Okt. 1805 I Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

• Ho er nemnd i 1865-teljinga i Drarvikjå, Sand, Rogaland, NOR.

Ingeborg gifta seg med John Toreson Drarvik den 7. jul. 1811 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

14. Anders Hansson Helland, son av Hans Pederson Vassvåg og Karen Andersdotter, vart fødd i 1770 i Vassvåg, Nedstrand, Rogaland, NOR, vart døypt den 12. aug. 1770 i Vats kyrkje, Vats, Rogaland, NOR og døydde i 1852 i Helland, Sand, Rogaland, NOR, 82 år gamal. Eit anna namn for Anders Hansson var Andres.

Generelle notat: Den 2. juni 1791 "ved Sand trolovede Soldat Anders Hansen og Enken Anna Anders Dr." og dei vart vigde 2. juli 1791 i Jelsa kyrkje.

Anna Andersdotter Helland døydde 30. mars og vart gravlagd 7. april 1852, 92 år gamal. Men Anders Hansson Helland er ikkje å finne mellom gravlagde i kyrkjeboka.

Hendingar i livet hans var:

• Han er nemnd i 1801-teljinga i Helland, Sand, Rogaland, NOR.

Anders Hansson gifta seg med Anna Andersdotter den 2. jul. 1791 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

Hendingar for dette paret var:

• Dei vart trulova den 2. Jun. 1791 I Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Kari Andersdotter vart fødd i 1792 i Helland, Sand, Rogaland, NOR, vart døypt den 22. apr. 1792 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR, døydde i 1795 i Helland, Sand, Rogaland, NOR, 3 år gamal, og vart gravlagd den 29. nov. 1795 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Kari var Karen.

         ii.  Steenvor Andersdotter vart fødd i 1793 i Helland, Sand, Rogaland, NOR og vart døypt den 13. okt. 1793 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

        iii.  Hans Andersson Helland vart fødd i 1794 i Helland, Sand, Rogaland, NOR, vart døypt den 27. des. 1794 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR, døydde i 1813 i Helland, Sand, Rogaland, NOR, 19 år gamal, og vart gravlagd den 8. des. 1813 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR. Han hadde ikkje noko tilhøve eller barn.

         iv.  Kari Andersdotter vart fødd i 1796 i Helland, Sand, Rogaland, NOR, døydde den 14. des. 1829 i Sandslandet, Sand, Rogaland, NOR 33 år gamal, og vart gravlagd den 17. jan. 1830 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR. Kari gifta seg med Ole Olson Sandslandet, son av Ole Knudson Sandslandet og Giske Rasmusdotter, den 7. jul. 1816 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

          v.  Anna Andersdotter vart fødd i 1797 i Helland, Sand, Rogaland, NOR, vart døypt den 19. feb. 1797 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR, døydde den 16. jun. 1841 i Nessa indre, Nedstrand, Rogaland, NOR, 44 år gamal, og vart gravlagd den 21. jun. 1841 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR. Anna gifta seg med Johannes Tormodson Kalvøy, son av Tormod Andersson Nessa og Ingeri Johannesdotter, den 29. jun. 1822 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

         vi.  Anders Andersson Helland vart fødd i 1802 i Helland, Sand, Rogaland, NOR, vart døypt den 14. mar. 1802 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR, døydde den 18. mar. 1831 i Helland, Sand, Rogaland, NOR, 29 år gamal, og vart gravlagd den 5. jun. 1831 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Anders var Andres. Han hadde ikkje noko tilhøve eller barn.

7       vii.  Margrethe Andersdotter. Margrethe gifta seg med Thore Jonson Drarvik, son av John Toreson Drarvik og Ingeborg Torgersdotter, den 27. jun. 1837 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.


15. Anna Andersdotter, dotter av Anders Ingebretson Helland og Kari Ågesdotter, vart fødd i 1761 i Helland, Sand, Rogaland, NOR, vart døypt den 20. sep. 1761 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR, døydde den 30. mar. 1852 i Helland, Sand, Rogaland, NOR, 91 år gamal, og vart gravlagd den 7. apr. 1852 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR. Andre namn for Anna var Ane og Anne.

Hendingar i livet hennar var:

• Ho er nemnd i 1801-teljinga i Helland, Sand, Rogaland, NOR.

Anna gifta seg med Hans Olson Helland, son av Ole Tormodson Øverland og Berthe Hansdotter, den 9. jun. 1783 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

Hendingar for dette paret var:

• Dei vart trulova den 20. Apr. 1783 I Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

Hendingar i livet hans var:

• Skifte etter han vart halde den 4. Jun. 1790 I Helland, Sand, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Orm Hansson Øverland vart fødd i 1783 i Øverland, Nedstrand, Rogaland, NOR, vart døypt den 7. des. 1783 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR, døydde den 28. apr. 1877 i Øverland, Nedstrand, Rogaland, NOR, 94 år gamal, og vart gravlagd den 5. mai 1877 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR. Orm gifta seg med Kari Larsdotter, dotter av Lars Rasmusson Elfarvik og Kari Johannesdotter, den 16. jul. 1809 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.

         ii.  Ole Hansson Øverland vart fødd i 1785 i Øverland, Nedstrand, Rogaland, NOR, vart døypt den 1. mai 1785 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR og døydde i 1788 i Øverland, Nedstrand, Rogaland, NOR, 3 år gamal.

        iii.  Karen Hansdotter vart fødd i 1787 i Helland, Sand, Rogaland, NOR, vart døypt den 5. aug. 1787 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR, døydde den 12. okt. 1874 i Jelsa Prestegard, Jelsa, Rogaland, NOR, 87 år gamal, og vart gravlagd den 18. okt. 1874 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Karen var Kari. Karen gifta seg med Ole Olson Sandene, son av Ole Ånenson Sandvik og Kari Eriksdotter, den 12. jul. 1807 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

         iv.  Britha Hansdotter vart fødd i 1789 i Helland, Sand, Rogaland, NOR, vart døypt den 1. jun. 1789 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR, døydde den 17. apr. 1868 i Eide, Sand, Rogaland, NOR, 79 år gamal, og vart gravlagd den 23. apr. 1868 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Britha var Britta. Britha gifta seg med Ole Olson Eide, son av Ole Olson Eide og Brønla Knudsdotter, den 23. jul. 1809 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

Anna gifta seg så med Anders Hansson Helland den 2. jul. 1791 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

Femte generasjon (Tippoldeforeldre)

horizontal rule


16. Torjus Torjusson Våge, son av Torgiels Olson Ropeid og Borgille Tormodsdotter, vart fødd i 1737 i Ropeid, Sand, Rogaland, NOR, vart døypt den 30. jun. 1737 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1815 i Våge, Imsland, Rogaland, NOR, 78 år gamal. Eit anna namn for Torjus Torjusson var Thorjus.

Generelle notat: Torjus Torjusson var 3 alner høg, ein drivande kar og kjøpte mykje skog. Han var i det heile ein høgvyrd mann, seier Åmund Salveson. Torjus for mykje til Bergen med eikestav o.l. Ein gong han kom att derifrå, siglde han så uvetugt inn Vindafjorden. Når dei seinare spurde kvifor han var så skøytelaus, svara han: "Eg ville berre herda guten!" (sonen Tormod). Ein gong kom han inn til prestefrua medan ho låg på senga. Ho spurde kven som åtte hatten han hadde på hovudet. Så laut han opp med 5 dalar og sa at det var han som åtte hatten.
I 1777 fekk han eit sølvstaup for godt arbeid på garden (for ærefull flittighet) av Stavanger amtlandhushaldnings-selskap, verd 4 riksdalar. Dette staupet er enno på Våga. Like eins fekk han gullmedalje eller 50 riksdalar for største mengde grøfter av Det kongelege danske landshushaldnings-selskap. Av dette skjønar ein at Torjus var ein drivande bonde som ville ha garden godt fram.
Eit skøyte fortel at Torgius Torgiusson Wåge skøyter 3 laupar smør i garden Våga, og 4 merker smør i underliggande Nybru til sin eldste son, Tormod Torgiusson Frøvik. Det vart vist til skøytene frå 21. oktober, tinglyst 30. oktober 1761 og 30. oktober 1764. Kjøpesummen var 1.000 riksdalar. Skøyta er skriven og tinglysen på Nedstrand 4. juni 1804. Underskriven av Torgius Torgiusson Wåge og Tormod Torgiusson Frøvik.
Torjus Torjusson fekk kongeleg løyve til å skjera utskipningsbord etter skriv frå kong Carl med hans eiga underskrift 3. januar 1818. Løyvet er ei oppattnying av løyvet som Noregs førre riksstyre har gitt 5. mai 1790 på Vågasaga.
Då han døyper sonen Biødne i 1775 er han kalla "Medhielper", d.v.s. at han var presten sin medhjelpar i soknet. Kona Brita Tormodsdotter var lita eller småvaksen. Sonen Bjarne Tormodson bleiv (drukna) i Våga-elva. Sonen Ola Torjusson skulle hatt Frøvik, men han døydde ugift. Han var ein meister til å skriva fint, det syner prøvene i brevskapa frå Våga.
Folgekone Britha Thormodsdotter Vaage døydde 22. april 1841 og vart gravlagd 20. mai 1841, 94 år gamal.
Torjus skal i følgje bygdeboka for Sand ha døydd i 1815, men eg kan ikkje finne han innført i kyrkjebøkene for verken Vikedal/Imsland/Sandeid eller Jelsa/Sand i tida 1801-1841.

(Sjå også: Rogaland Historielag Årshefte 1942 side 25-28)

Hendingar i livet hans var:

• Han er nemnd i 1758-teljinga i Ropeid, Sand, Rogaland, NOR.

• Han er nemnd i 1801-teljinga i Våge, Imsland, Rogaland, NOR.

Torjus Torjusson gifta seg med Britha Tormodsdotter den 4. jul. 1762 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR.

Hendingar for dette paret var:

• Dei offentleggjorde sitt føremål om å gifta seg Kongebrev.

• Dei vart trulova den 20. Jun. 1762 I Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

8         i.  Thormod Torjusson Våge. Thormod gifta seg med Johanne Tormodsdotter, dotter av Tormod Torjusson Ropeid og Ingrid Johannesdotter, den 5. jul. 1795 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

         ii.  Borgila Torjusdotter vart fødd i 1768 i Våge, Imsland, Rogaland, NOR, vart døypt den 22. mai 1768 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR, døydde i 1768 i Våge, Imsland, Rogaland, NOR,, og vart gravlagd den 14. aug. 1768 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR.

        iii.  Borgile Torjusdotter vart fødd i 1769 i Våge, Imsland, Rogaland, NOR, vart døypt den 31. aug. 1769 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR, døydde i 1772 i Våge, Imsland, Rogaland, NOR, 3 år gamal, og vart gravlagd den 23. apr. 1772 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR. Dødsårsak: Død i Kopper.

         iv.  Torjus Torjusson Frøvik vart fødd i 1772 i Våge, Imsland, Rogaland, NOR, vart døypt den 27. sep. 1772 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR, døydde den 4. feb. 1860 i Frøvig, Imsland, Rogaland, NOR, 88 år gamal, og vart gravlagd den 13. feb. 1860 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR. Andre namn for Torjus var Thorjus og Torgils. Torjus gifta seg med Guraa Svendsdotter, dotter av Svend Andersson Øverland og Britta Jonsdotter, den 19. jul. 1795 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.

          v.  Biødne Torjusson Våge vart fødd i 1775 i Våge, Imsland, Rogaland, NOR, vart døypt den 23. sep. 1775 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR, døydde i 1796 i Våge, Imsland, Rogaland, NOR, 21 år gamal, og vart gravlagd den 8. jun. 1796 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Biødne var Bjarne. Han hadde ikkje noko tilhøve eller barn.

         vi.  Marte Torjusdotter vart fødd i 1778 i Våge, Imsland, Rogaland, NOR, vart døypt den 23. aug. 1778 i Vikedal kyrkje, Vikedal, Rogaland, NOR, døydde i 1778 i Våge, Imsland, Rogaland, NOR,, og vart gravlagd den 4. okt. 1778 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Marte var Marta.

        vii.  Britha Torjusdotter vart fødd i 1779 i Våge, Imsland, Rogaland, NOR, vart døypt den 29. aug. 1779 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR, døydde den 3. okt. 1825 i Ropeid, Sand, Rogaland, NOR, 46 år gamal, og vart gravlagd den 30. okt. 1825 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Britha var Brita. Britha gifta seg med Torjus Tormodson Ropeid, son av Tormod Torjusson Ropeid og Ingrid Johannesdotter, den 2. jul. 1797 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR.

       viii.  Borgilla Torjusdotter vart fødd i 1782 i Våge, Imsland, Rogaland, NOR, vart døypt den 10. nov. 1782 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR, døydde den 24. jan. 1848 i Ohm, Vats, Rogaland, NOR, 66 år gamal, og vart gravlagd den 29. jan. 1848 i Vats kyrkje, Vats, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Borgilla var Borgille. Borgilla gifta seg med Lars Toreson Ohm, son av Tore Nilsson Ohm og Lisbeth Gunnarsdotter, den 7. jul. 1804 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR.

         ix.  Martha Torjusdotter vart fødd i 1785 i Våge, Imsland, Rogaland, NOR, vart døypt den 13. nov. 1785 i Sandeid kyrkje, Sandeid, Rogaland, NOR, døydde den 19. mai 1863 i Sørhus, Skjold, Rogaland, NOR, 78 år gamal, og vart gravlagd den 27. mai 1863 i Skjold kyrkje, Skjold, Rogaland, NOR. Andre namn for Martha var Marte og Marthe. Martha gifta seg med Gunder Toreson Sørhus, son av Tore Nilsson Ohm og Lisbeth Gunnarsdotter, den 4. aug. 1812 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR.

          x.  Ole Torjusson Våge vart fødd i 1790 i Våge, Imsland, Rogaland, NOR, vart døypt den 24. feb. 1790 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR, døydde i 1816 i Våge, Imsland, Rogaland, NOR, 26 år gamal, og vart gravlagd den 9. jun. 1816 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR. Han hadde ikkje noko tilhøve eller barn.

         xi.  Inger Torjusdotter vart fødd i 1793 i Våge, Imsland, Rogaland, NOR, vart døypt den 19. mai 1793 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR, døydde den 19. jan. 1866 i Helgeland, Sandeid, Rogaland, NOR, 73 år gamal, og vart gravlagd den 8. apr. 1866 i Sandeid kyrkje, Sandeid, Rogaland, NOR. Inger gifta seg med Jørgen Bjørnson Helgeland, son av Bjørn Kristenson Helgeland og Anna Jørgensdotter, den 4. aug. 1812 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR.


17. Britha Tormodsdotter, dotter av Thormod Bjørnson Våge og Martha Olsdotter, vart fødd i 1746 i Våge, Imsland, Rogaland, NOR, vart døypt den 11. des. 1746 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR, døydde den 22. apr. 1841 i Våge, Imsland, Rogaland, NOR, 95 år gamal, og vart gravlagd den 20. mai 1841 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR. Andre namn for Britha var Berthe, Birthe, og Brite.

Hendingar i livet hennar var:

• Ho er nemnd i 1758-teljinga i Våge, Imsland, Rogaland, NOR.

• Ho er nemnd i 1801-teljinga i Våge, Imsland, Rogaland, NOR.

Britha gifta seg med Torjus Torjusson Våge den 4. jul. 1762 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR.

18. Tormod Torjusson Ropeid, son av Torgiels Olson Ropeid og Borgille Tormodsdotter, vart fødd i 1729 i Ropeid, Sand, Rogaland, NOR, vart døypt den 18. sep. 1729 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR, døydde i 1811 i Ropeid, Sand, Rogaland, NOR, 82 år gamal, og vart gravlagd den 17. nov. 1811 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Tormod Torjusson var Thormod.

Generelle notat: Tormod Torjusson Ropeid vart gift i 1758 med Ingrid Johannesdotter Tjelmeland. Dei hadde 7 barn. Tormod fekk gåvebrev av far sin i 1753 på halve garden mot at brørne skulle ha vederlag når faren døydde. I 1756 fekk han gåvebrev på resten. Han overtok drifta av heile garden året etter, då han òg fekk skøyte på odelsretten og førstefødselsretten av broren Ola, for 120 riksdalar. Etter kvart fekk ekteparet òg hand om heile Tysseland, den siste halve laupen i 1758. I skifte på Tjelmeland i 1770 fekk Ingrid og systera Guri utlagt gods i Øvre Helgevold i Vikedal for 50 dalar kvar. Åra 1769 til 1781 åtte Tormod part i Sørhus i Erfjord, åra 1783 til 1791 åtte han 1 laup smør i Eikesås i Sauda, kjøpt av Levar Danielson Eikesås for 130 dalar. I 1784 kjøpte han 1 pund 12 merker smør 1 pund korn i Indre Vanvik. I 1794 lånte han 203 dalar til Ola Herheim i Sauda, med pant i garden Herheim.
Folgemand Tormod Torgiusson Robeid vart gravlagd 17. november 1811, 82 år gamal.

Hendingar i livet hans var:

• Han er nemnd i 1758-teljinga i Ropeid, Sand, Rogaland, NOR.

Tormod Torjusson gifta seg med Ingrid Johannesdotter den 25. jun. 1758 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Borghild Tormodsdotter vart fødd i 1759 i Ropeid, Sand, Rogaland, NOR, vart døypt den 29. sep. 1759 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR, døydde den 2. jun. 1830 i Reilstad, Finnøy, Rogaland, NOR, 71 år gamal, og vart gravlagd den 17. jun. 1830 i Hesby kyrkje, Finnøy, Rogaland, NOR. Andre namn for Borghild var Borgile, Borgilla, og Borgille. Borghild gifta seg med Lars Knudson Lovra, son av Knud Johannesson Lovra og Anna Larsdotter, den 20. apr. 1778 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn. Borghild gifta seg så med Asgaut Olson Reilstad, son av Ole Asgautson Reilstad og Anna Reiarsdotter, den 25. jun. 1780 i Hesby kyrkje, Finnøy, Rogaland, NOR.

         ii.  Guri Tormodsdotter vart fødd i 1762 i Ropeid, Sand, Rogaland, NOR, vart døypt den 12. sep. 1762 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR, døydde i 1810 i Birkeland, Imsland, Rogaland, NOR, 48 år gamal, og vart gravlagd den 10. feb. 1810 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Guri var Gurå. Guri gifta seg med Johannes Johannesson Birkeland d.e., son av Johannes Olson Birkeland og Magla Johannesdotter, i 1785 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

        iii.  Ingrid Tormodsdotter vart fødd i 1765 i Ropeid, Sand, Rogaland, NOR, vart døypt den 6. jan. 1765 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1837 i Grov, Sand, Rogaland, NOR, 72 år gamal. Ingrid gifta seg med Svend Svendson Grov, son av Svend Endreson Grov og Marta Olsdotter, i 1786 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn. Ingrid gifta seg så med Peder Danielson Grov, son av Daniel Pederson Helland og Martha Svendsdotter, i 1815 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

         iv.  Torjus Tormodson Ropeid vart fødd i 1767 i Ropeid, Sand, Rogaland, NOR, vart døypt den 21. mar. 1767 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR, døydde den 11. aug. 1849 i Ropeid, Sand, Rogaland, NOR, 82 år gamal, og vart gravlagd den 16. aug. 1849 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Torjus var Torgius. Torjus gifta seg med Britha Torjusdotter, dotter av Torjus Torjusson Våge og Britha Tormodsdotter, den 2. jul. 1797 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR.

          v.  Marta Tormodsdotter vart fødd i 1769 i Ropeid, Sand, Rogaland, NOR, vart døypt den 10. apr. 1769 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR og døydde den 30. apr. 1836 i Skjelsnes, Sjernarøy, Rogaland, NOR, 67 år gamal. Marta gifta seg med Nils Ommundson Skjelsnes, son av Ammund Torbjørnson Jørstad og Martha Larsdotter, i 1790 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

9        vi.  Johanne Tormodsdotter. Johanne gifta seg med Thormod Torjusson Våge, son av Torjus Torjusson Våge og Britha Tormodsdotter, den 5. jul. 1795 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

        vii.  Johannes Tormodson Vanvik vart fødd i 1776 i Ropeid, Sand, Rogaland, NOR, vart døypt den 14. apr. 1776 i Vanvik indre, Sand, Rogaland, NOR, døydde den 3. nov. 1849 i Vanvik indre, Sand, Rogaland, NOR, 73 år gamal, og vart gravlagd den 10. nov. 1849 i Vanvik indre, Sand, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Johannes var Johans. Johannes gifta seg med Barbro Larsdotter, dotter av Lars Hadleson Bjerga og Ranveg Olsdotter, den 28. jul. 1799 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.


19. Ingrid Johannesdotter, dotter av Johannes Ommundson Tjelmeland og Guri Reinertsdotter, vart fødd i 1738 i Tjelmeland, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1803 i Ropeid, Sand, Rogaland, NOR 65 år gamal.

Hendingar i livet hennar var:

• Ho er nemnd i 1758-teljinga i Ropeid, Sand, Rogaland, NOR.

Ingrid gifta seg med Tormod Torjusson Ropeid den 25. jun. 1758 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

20. Hadle Larsson Hamra, son av Lars Larsson Hamra og Marte Nilsdotter, vart fødd i 1723 i Hamra, Erfjord, Rogaland, NOR, vart døypt den 22. aug. 1723 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR, døydde i 1805 i Hamra, Erfjord, Rogaland, NOR, 82 år gamal, og vart gravlagd den 17. nov. 1805 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Hadle Larsson var Halle.

Generelle notat: Hadle Larsson vart gift første gong med Berta Larsdotter Rød. Dei er nemnde med åtte barn.
Hadle fekk i 1754 ein son, Lars, med Berta Kristensdotter Vik. Sonen budde i 1758 hjå mormor og morfar på Surnavik under Vik.
Hadle må ha arva ein part i Hamra i skiftet etter far sin i 1739. Sidan har han etter kvart løyst inn resten av garden av medarvingane etter far og stefar sin, også det mora arva etter siste ektemannen. Ved skiftet eter halvbroren Tore Toreson i 1762 fekk han utlagt 14 merker smør. 14. november 1763 fekk Hadle skøyte på i alt 1 pund 8 2/5 merker smør av arvingane etter faren Lars og stefaren Tore Larsson Hamra. Saman med eigen arv og andre heimlar hadde han då heile garden, eller 1 laup smør. I 1752 fekk Hadle Hamra skøyte på 18 merker smør i Jårvik av mora Marta. Tre år seinare selde han dette til broren Lars. I 1763 selde Hadle halve Hamra bordsag til granne og svoger Knut J. Lovra. I 1787 fekk han skøyte att på denne halvparten av Johannes Knutson Lovra.
Britha Larsdotter Hamra vart gravlagd 26. februar 1791, 69 år gamal og det var skifte etter henne den 23. mars 1791
Hadle gifta seg opp att i 22. februar 1798 med Helga Mikkelsdotter som vart gravlagd 17. juni 1798, 37 år gamal.
I 1799 vart Hadle så gift for tredje gong med Kari Hallvardsdotter Bog. Ho hadde vore gift med Ove Tørresson som var husmenn under Tednes.
Hadle hadde ikkje barn i dei to siste ekteskapa.
12. mai 1805 vart Karen Halvorsdotter Hamre gravlagd, 65 år gamal. Den 17. november 1805 vart Hadle Larsson Hamre gravlagd, 71 år gamal.
Yngste sonen Lars var korporal i 1801 og sersjant i 1806. Han kan ha døydd i krigen.

Rogaland fylke, Ryfylke sorenskriveri, Skifteprotokoll 15 , 1798-1807 side 611a-612b:
"Skiftet efter folgemand Hadle Larssøn og Hustrue Karie Halvorsdatter Hamre, begyndt den 24de Januarii og sluttet dend 29 Decbr. 1806."
Det var avholdt skiftesamlinger den 20. mai og 10. november 1806.
Og det blir då nemnt "... for de fravværende Arvinger Skipper Lars N. Haastøe i Flekkefjord, som gift med den afdøde Hustruens eneste Datter, og saa Arnt Mortenssøn Jonstad i Bergen, som gift med den afdøde Mands Datterdatter Brita Aagesdatter ...
Ægtefolkenes arvinger ere:
1) Den afdøde Hustrue Karie Halvarsdatter enneste Datter ej navngivet, men gift med Skipper Lars Nielsøn Haastøe og bosat i Flekkefiord, til det halve Boe da hun havde denne Datter førend hun blev gift med Hadle Larssøn, og i ægteskabet med ham har hun ingen Børn afledt sig.
2) Den afdøde Mands Børn af ægteskab med hans første afdøde Hustrue, til det andet halve Boen."

Barna til Hadle Larsson var:
1) Lars Hadleson "Den ældre, paa gaarden Hamre"
2) Lars Hadleson "den yngre Sergeant"
3) Marta Hadlesdotter gift med Osmund Knudson Erøen i Jelsøe Skibr.
4) Malena Hadlesdatter, gift med Ole Johnsen Houge i Hjelmelands Skibrede
5) Ragnilla Hadlesdotter "var sidst gift med Orm Johnsøn Hiim i Jelsøe Skibrede, men siden død" og som etterlet seg 3 barn: a) Ole Ågeson 24 år; b) Brita Ågesdotter "gift med Høker Arnt Mortensen Jonstad i Bergen"; c) Marta Ormsdotter 15 år

Nettoformua var på 87 dalar 2 ort 16 skilling

Hendingar i livet hans var:

• Han er nemnd i 1758-teljinga i Hamra, Erfjord, Rogaland, NOR.

• Han er nemnd i 1801-teljinga i Hamra, Erfjord, Rogaland, NOR.

• Skifte etter han vart halde den 29. Des. 1806 I Hamra, Erfjord, Rogaland, NOR.

Hadle Larsson gifta seg med Britha Larsdotter cirka 1749 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Marte Hadlesdotter vart fødd i 1751 i Hamra, Erfjord, Rogaland, NOR, døydde i 1808 i Erøy, Erfjord, Rogaland, NOR 57 år gamal, og vart gravlagd den 23. aug. 1808 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Andre namn for Marte var Marith og Marta. Marte gifta seg med Osmund Knudson Erøy, son av Knud Johannesson Lovra og Anna Larsdotter, den 3. jul. 1774 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

         ii.  Lars Hadleson Hamra vart fødd i 1753 i Hamra, Erfjord, Rogaland, NOR, vart døypt den 28. okt. 1753 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR, døydde i 1753 i Hamra, Erfjord, Rogaland, NOR,, og vart gravlagd den 9. des. 1753 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

        iii.  Ragnele Hadlesdotter vart fødd i 1754 i Hamra, Erfjord, Rogaland, NOR, vart døypt den 17. nov. 1754 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR, døydde i 1795 i Hiim, Sand, Rogaland, NOR, 41 år gamal, og vart gravlagd den 26. mai 1795 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Ragnele var Ragnilla. Ragnele gifta seg med Aage Olson Hiim, son av Ole Danielson Hiim og Torborg Ågesdotter, i 1777 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Ragnele gifta seg så med Orm Jonson Hiim, son av Jon Ormson Vadla og Marthe Olsdotter, den 12. okt. 1791 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

         iv.  Berte Hadlesdotter vart fødd i 1756 i Hamra, Erfjord, Rogaland, NOR, vart døypt den 19. des. 1756 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR, døydde i 1758 i Hamra, Erfjord, Rogaland, NOR, 2 år gamal, og vart gravlagd den 1. des. 1758 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

          v.  Brite Hadlesdotter vart fødd i 1759 i Hamra, Erfjord, Rogaland, NOR, vart døypt den 21. jan. 1759 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR, døydde i 1782 i Rødne lille, Sandeid, Rogaland, NOR, 23 år gamal, og vart gravlagd den 24. jan. 1782 i Sandeid kyrkje, Sandeid, Rogaland, NOR. Andre namn for Brite var Berte og Brithe. Brite gifta seg med Erich Tørreson Rødne, son av Tørres Erikson Rødne og Live Gudmundsdotter, den 27. jun. 1779 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

10       vi.  Lars Hadleson Hamra d.e.. Lars gifta seg med Liva Larsdotter, dotter av Lars Osmundson Berakvam og Malene Torbjørnsdotter, den 15. jul. 1787 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Lars fekk barn med Ragnilla Ånensdotter, dotter av Aanen Nilsson Surnevik og Marthe Torbjørnsdotter. Lars fekk så barn med Britta Gautesdotter, dotter av Gaute Ormson Jelsaneset og Marta Hansdotter.

        vii.  Mallena Hadlesdotter vart fødd i 1763 i Hamra, Erfjord, Rogaland, NOR, vart døypt den 11. sep. 1763 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR, døydde den 15. apr. 1848 i Hauge øvre, Hjelmeland, Rogaland, NOR, 85 år gamal, og vart gravlagd den 25. apr. 1848 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR. Andre namn for Mallena var Madlin og Malene. Mallena gifta seg med Ole Jonson Hauge, son av Johne Ormson Hauge og Kari Olsdotter, den 2. jul. 1786 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Mallena gifta seg så med Orm Ormson Hauge, son av Orm Svendson Vormelandsvig og Brithe Pedersdotter, den 15. okt. 1811 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

       viii.  Lars Hadleson Hamra d.y. vart fødd i 1771 i Hamra, Erfjord, Rogaland, NOR og vart døypt den 30. jun. 1771 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

Hadle Larsson fekk barn med Berte Kristensdotter, dotter av Christen Olson Surnevik og Gundbiør Trondsdotter.

Generelle notat: Ola Knutson Vatland fekk Sildelid til bustad då han i 1760 gifte seg med Berta Kristensdotter. Det var vel meininga at han skulle overta odelsgarden sin, Vatland, då faren fall frå. Han dreiv sjøen og i 1773 drukna han. Skifte etter han 4. mai 1773.

Barn:
a.Knut Olson f. 1759, døydde ugift i 1784.
b.Ola Olson f. 1761, g. m. Anna Margrete Nilsdotter. Budde på Sanderstykke uunder Tveita der Ola døydde utan livsarvingar i 1797.
c.Hans Olson f. 1764, død før 1773.
d.Siri Olsdotter f. 1765, g. m. Hans Sveinson Norem.
e.Gunbjørg Olsdotter f. 1767, død før 1773.
f.Magla Olsdotter f. 1770, g. 1801 m. Torbjørn Andersson Straumberg u. Berekvam.
g.Berta Olsdotter f. 1772, g. m. Odd Ågeson Øvre Amdal, Nedstrand.

Enka flytte frå Sildelid. I 1784 då sonen Knut døydde, budde dei på ein plass kalla Bjørnevangen under Vatland (Bjørnevågen?).

Hendingar i livet hennar var:

• Ho er nemnd i 1758-teljinga i Haug, Jelsa, Rogaland, NOR.

Barnet deira var:

          i.  Lars Hadleson (Uektefødd) vart fødd i 1754 i Vik, Erfjord, Rogaland, NOR og vart døypt den 14. mai 1754 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

Hadle Larsson gifta seg så med Helga Mikkelsdotter, dotter av Michel Ingebretson Skiftun og Malena Knudsdotter, den 22. feb. 1798 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

Hadle Larsson gifta seg så med Karen Halvardsdotter, dotter av Halvard Olson Bog og Liva Jensdotter, den 11. aug. 1799 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

Generelle notat: Kari Hallvardsdotter var gift første gong med enkemann Ove Tørreson Rottenes under Tednes. Kari er ikkje nemnd med barn saman med Ove, men i følgje skiftet etter Kari på Hamra i 1806, så hadde Kari ei dotter som var gift med skipper Lars Nilsson Håstø og dei budde då i Flekkefjord. Kven som var far til denne dottera og kva førenamn ho hadde er ikkje kjent.

Hendingar i livet hennar var:

• Ho er nemnd i 1758-teljinga i Bog, Erfjord, Rogaland, NOR.

• Ho er nemnd i 1801-teljinga i Hamra, Erfjord, Rogaland, NOR.

• Skifte etter ho vart halde den 29. Des. 1806 I Hamra, Erfjord, Rogaland, NOR.


21. Britha Larsdotter, dotter av Lars Pederson Rød og Ragnele Danielsdotter, vart fødd i 1720 i Rød, Erfjord, Rogaland, NOR, vart døypt den 25. jul. 1720 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR, døydde i 1791 i Hamra, Erfjord, Rogaland, NOR, 71 år gamal, og vart gravlagd den 26. feb. 1791 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Britha var Berete.

Hendingar i livet hennar var:

• Ho er nemnd i 1758-teljinga i Hamra, Erfjord, Rogaland, NOR.

• Skifte etter ho vart halde den 23. Mar. 1791 I Hamra, Erfjord, Rogaland, NOR.

Britha gifta seg med Hadle Larsson Hamra cirka 1749 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

22. Lars Osmundson Berakvam, son av Osmund Toreson Imsland og Liva Johannesdotter, vart fødd i 1725 i Imsland, Imsland, Rogaland, NOR, døydde i 1794 i Berakvam, Jelsa, Rogaland, NOR 69 år gamal, og vart gravlagd den 9. jul. 1794 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Lars Osmundson var Lauritz.

Generelle notat: Lauritz Osmundson Imsland vart komfirmert i 1745, 19 år gamal. Han vart gift i 1762 med Malena Torbjørnsdotter Berakvam. Same året får han skøyte på odelsgodset 2 pund smør i Berakvam utan bygslerett. Det er framleis Nedstrandspresten som har bygselsretten. Han var kjend for å vera ein sers dugande bonde, fekk i 1776 premie for jorddyrking, eit sølvstaup verd 10 riksdalar.
Malene Torbiørnsdotter Berrequam vart gravlagd 28. november 1790, 50 år gamal.
I skiftet etter henne i 1791 er buet på 600 riksdalar netto.
Lars Berraquam vart gravlagd 9. juli 1794, 67 år gamal.
Dottera Katrine var i 1801 tenar hjå systera Johanna på Sæbø. Systera Johanna og mannen hennar, Ola Tolleivson, dreiv gjestgjeveri på Sæbø, og Katrine hjelpte truleg til på gjestgjeveriet deira.
(Sjå også: Rogaland Historielag Årshefte 1942 side 32).

Hendingar i livet hans var:

• Han vart konfirmert i 1745 i Vikedal kyrkje, Vikedal, Rogaland, NOR.

• Han er nemnd i 1758-teljinga i Imsland, Imsland, Rogaland, NOR.

Lars Osmundson gifta seg med Malene Torbjørnsdotter den 5. jul. 1762 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Osmund Larsson Berakvam vart fødd i 1763 i Berakvam, Jelsa, Rogaland, NOR, vart døypt den 13. jan. 1763 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR, døydde i 1815 i Berakvam, Jelsa, Rogaland, NOR, 52 år gamal, og vart gravlagd den 30. jul. 1815 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Osmund var Asmund. Osmund gifta seg med Kirsti Rasmusdotter, dotter av Rasmus Jonson Tjul og Kristine Jonsdotter, den 14. jul. 1793 i Sjernarøy kyrkje, Sjernarøy, Rogaland, NOR.

         ii.  Torborg Larsdotter vart fødd i 1765 i Berakvam, Jelsa, Rogaland, NOR, vart døypt den 29. des. 1765 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR og døydde i 1837 i Sande, Hjelmeland, Rogaland, NOR, 72 år gamal. Torborg gifta seg med Osmund Andersson Sande, son av Anders Tormodson Nessa og Marta Osmundsdotter, den 15. jul. 1792 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

11      iii.  Liva Larsdotter. Liva gifta seg med Lars Hadleson Hamra d.e., son av Hadle Larsson Hamra og Britha Larsdotter, den 15. jul. 1787 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

         iv.  Johanne Larsdotter vart fødd i 1772 i Berakvam, Jelsa, Rogaland, NOR, vart døypt den 17. aug. 1772 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR, døydde den 12. aug. 1817 i Hjelmelandsvågen, Hjelmeland, Rogaland, NOR, 45 år gamal, og vart gravlagd den 17. aug. 1817 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Johanne var Johane. Johanne gifta seg med Ole Tolleivson Hjelmelandsvåg, son av Tollev Nilsson Hjelmelandsvåg og Cessele Olsdotter, den 14. jul. 1795 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

          v.  Katrine Larsdotter vart fødd i 1776 i Berakvam, Jelsa, Rogaland, NOR, vart døypt den 6. jun. 1776 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR og døydde i 1858 i Hanakam, Sand, Rogaland, NOR, 82 år gamal. Andre namn for Katrine var Catrine og Katrina. Katrine gifta seg med Endre Johannesson Hanakam, son av Johannes Endreson Hanakam d.y. og Helga Larsdotter, i 1808 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

         vi.  Lisbeth Larsdotter vart fødd i 1779 i Berakvam, Jelsa, Rogaland, NOR, vart døypt den 23. jul. 1779 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR, døydde i 1779 i Berakvam, Jelsa, Rogaland, NOR,, og vart gravlagd den 22. aug. 1779 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

        vii.  Martha Larsdotter vart fødd i 1783 i Berakvam, Jelsa, Rogaland, NOR, vart døypt den 2. sep. 1783 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR, døydde den 27. apr. 1837 i Viga, Hjelmeland, Rogaland, NOR, 54 år gamal, og vart gravlagd den 6. mai 1837 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Martha var Marthe. Martha gifta seg med Østen Osmundson Husstøl, son av Osmund Paulson Husstøl og Borgele Øysteinsdotter, i 1802 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR. Martha gifta seg så med Sven Ormson Viga, son av Orm Svendson Vormelandsvig og Brithe Pedersdotter, den 14. okt. 1806 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.


23. Malene Torbjørnsdotter, dotter av Torbiørn Nilsson Berakvam og Torborg Oddsdotter, vart fødd i 1740 i Berakvam, Jelsa, Rogaland, NOR, døydde i 1790 i Berakvam, Jelsa, Rogaland, NOR 50 år gamal, og vart gravlagd den 28. nov. 1790 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

Hendingar i livet hennar var:

• Ho er nemnd i 1758-teljinga i Berakvam, Jelsa, Rogaland, NOR.

Malene gifta seg med Lars Osmundson Berakvam den 5. jul. 1762 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

24. Tore Jonson Drarvik, son av Jone Toreson Fatnes og Anna Tormodsdotter, vart fødd i 1740 i Fatnes austre, Sand, Rogaland, NOR, døydde i 1779 i Drarvikjå, Sand, Rogaland, NOR 39 år gamal, og vart gravlagd den 14. feb. 1779 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

Tore Jonson gifta seg med Ingeborg Danielsdotter den 22. nov. 1772 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Anna Toresdotter vart fødd i 1773 i Drarvikjå, Sand, Rogaland, NOR, vart døypt den 7. mai 1773 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1811 i Løland, Sand, Rogaland, NOR, 38 år gamal. Anna gifta seg med Torkel Olson Vanvik, son av Ole Torkelson Vanvik og Berta Svendsdotter, den 18. jun. 1798 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

         ii.  Marta Toresdotter vart fødd i 1774 i Drarvikjå, Sand, Rogaland, NOR, vart døypt den 30. okt. 1774 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1816 i Tjeltveit, Vats, Rogaland, NOR, i ein alder av omkring 42 år. Marta gifta seg med Lambrigt Larsson Rødne, son av Lars Torjusson Hustveit og Lisbet Danielsdotter, den 29. sep. 1805 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

        iii.  Jon Toreson Drarvik vart fødd i 1777 i Drarvikjå, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1777 i Drarvikjå, Sand, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Jon var Jo.

12       iv.  John Toreson Drarvik. John gifta seg med Ingeborg Torgersdotter, dotter av Torgiar Johannesson Ilstad og Marthe Hansdotter, den 7. jul. 1811 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.


25. Ingeborg Danielsdotter, dotter av Daniel Danielson Drarvik og Marta Jørgensdotter, vart fødd i 1739 i Drarvikjå, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1817 i Drarvikjå, Sand, Rogaland, NOR 78 år gamal.

Ingeborg gifta seg med Tore Jonson Drarvik den 22. nov. 1772 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

Ingeborg gifta seg så med Jone Jonson Drarvik, son av Johne Øysteinson Berge og Siri Rasmusdotter, i 1779 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

Hendingar i livet hans var:

• Han er nemnd i 1758-teljinga i Berge, Sand, Rogaland, NOR.

Barnet av dette paret var:

          i.  Siri Jonsdotter vart fødd i 1782 i Drarvikjå, Sand, Rogaland, NOR, døydde i 1802 i Hustveit, Sauda, Rogaland, NOR 20 år gamal, og vart gravlagd den 1. aug. 1802 i Sauda kyrkje, Sauda, Rogaland, NOR. Siri gifta seg med Torjus Larsson Hustveit, son av Lars Torjusson Hustveit og Lisbet Danielsdotter, i 1801 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.


26. Torgiar Johannesson Ilstad, son av Johannes Torgerson Ilstad og Sissel Larsdotter d.y., vart fødd i 1738 i Ilstad, Sand, Rogaland, NOR, døydde i 1800 i Ilstad, Sand, Rogaland, NOR 62 år gamal, og vart gravlagd den 9. nov. 1800 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR. Andre namn for Torgiar Johannesson var Torger og Torjer.

Generelle notat: Torger Johannesson Ilstad vart gift i 1762 med Marta Hansdotter Fattland. Torger fekk utlagt 10 2/7 merker smør i garden i skifte etter mor si i 1754. Han sat med dette til han fekk skøyte av far sin på resten i 1782, nemleg 2 pund 13 5/7 merker smør, og flytta då heim til Ilstad frå Fattland der Marta og Torger hadde budd frå dei gifta seg. Torger var lensmann frå 1777-1799. I 1792 fekk han skøyte på Sauda kyrkje. Av Stavanger amts landshushaldnings-selskap fekk han eit vent sølvstaup for jorddyrking medan han budde på Fattland. Han var den einaste bonden i Sand som fekk premie.

Torgiar Johannesson gifta seg med Marthe Hansdotter den 24. jun. 1762 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Hans Torgerson Ilstad vart fødd i 1763 i Fattland, Sand, Rogaland, NOR, vart døypt den 20. mar. 1763 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR, døydde den 13. apr. 1849 i Ilstad, Sand, Rogaland, NOR, 86 år gamal, og vart gravlagd den 21. apr. 1849 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR. Hans gifta seg med Anna Tormodsdotter, dotter av Tormod Larsson Tysseland og Ingrid Olsdotter, i 1786 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

         ii.  Johannes Torgerson Fatland vart fødd i 1766 i Fattland, Sand, Rogaland, NOR, vart døypt den 12. jan. 1766 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR, døydde den 25. okt. 1847 i Fattland, Sand, Rogaland, NOR, 81 år gamal, og vart gravlagd den 3. nov. 1847 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR. Johannes gifta seg med Eli Steinsdotter, dotter av Sten Danielson Kjølvik og Elen Torgersdotter, i 1804 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

        iii.  Lars Torgerson vart fødd i 1768 i Fattland, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1771 i Fattland, Sand, Rogaland, NOR 3 år gamal.

         iv.  Torger Torgerson Fatland d.e. vart fødd i 1769 i Fattland, Sand, Rogaland, NOR, vart døypt den 10. apr. 1769 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR, døydde den 17. jul. 1853 i Fattland, Sand, Rogaland, NOR, 84 år gamal, og vart gravlagd den 23. jul. 1853 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR. Torger gifta seg med Helga Olsdotter, dotter av Ole Gunnarson Birkeland d.e. og Gunla Ingemundsdotter, den 16. jun. 1799 i Sauda kyrkje, Sauda, Rogaland, NOR.

          v.  Lars Torgerson vart fødd i 1772 i Fattland, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1773 i Fattland, Sand, Rogaland, NOR i ein alder av 1 år.

         vi.  Cecila Torgersdotter vart fødd i 1773 i Fattland, Sand, Rogaland, NOR, vart døypt den 12. des. 1773 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR, døydde den 20. jul. 1848 i Fatnes austre, Sand, Rogaland, NOR, 75 år gamal, og vart gravlagd den 26. jul. 1848 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Cecila var Sissela. Cecila gifta seg med Joe Olson Fatnes, son av Ole Jonson Fatnes og Lisbet Olsdotter, den 28. jun. 1793 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

        vii.  Lars Torgerson Vanvik vart fødd i 1775 i Fattland, Sand, Rogaland, NOR, vart døypt den 26. des. 1775 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR, døydde den 24. des. 1848 i Vanvik ytre, Sand, Rogaland, NOR, 73 år gamal, og vart gravlagd den 30. des. 1848 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR. Lars gifta seg med Brita Eriksdotter, dotter av Erik Paulson Løyning og Gunla Jakobsdotter, i 1803 i Sauda kyrkje, Sauda, Rogaland, NOR.

       viii.  Martha Torgersdotter vart fødd i 1778 i Fattland, Sand, Rogaland, NOR, vart døypt den 8. jun. 1778 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR, døydde den 11. jun. 1834 i Birkeland ytre, Sauda, Rogaland, NOR, 56 år gamal, og vart gravlagd den 17. jun. 1834 i Sauda kyrkje, Sauda, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Martha var Marte. Martha gifta seg med Poul Olson Birkeland, son av Ole Gunnarson Birkeland d.e. og Gunla Ingemundsdotter, i 1800 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

         ix.  Anne Torgersdotter vart fødd i 1781 i Fattland, Sand, Rogaland, NOR, vart døypt den 7. jan. 1781 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR, døydde den 14. mar. 1831 i Vetrhus, Sauda, Rogaland, NOR, 50 år gamal, og vart gravlagd den 26. mar. 1831 i Sauda kyrkje, Sauda, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Anne var Anna. Anne gifta seg med Lars Askjellson Vinterhus d.y., son av Aschiel Larsson Vinterhus og Brita Ingemundsdotter, i 1801 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

          x.  Niels Torgerson Kjerringtved vart fødd i 1785 i Ilstad, Sand, Rogaland, NOR, vart døypt den 11. sep. 1785 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR, døydde den 31. jul. 1835 i Kjerringtveit, Sauda, Rogaland, NOR, 50 år gamal, og vart gravlagd den 4. aug. 1835 i Sauda kyrkje, Sauda, Rogaland, NOR. Niels gifta seg med Borghild Johannesdotter, dotter av Johannes Torgerson Maldal og Brithe Ormsdotter, den 27. jul. 1806 i Sauda kyrkje, Sauda, Rogaland, NOR.

         xi.  Thorger Torgerson Haugen d.y. vart fødd i 1788 i Ilstad, Sand, Rogaland, NOR, vart døypt den 1. mar. 1788 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR, døydde den 1. jul. 1852 i Haugen, Sauda, Rogaland, NOR, 64 år gamal, og vart gravlagd den 8. jul. 1852 i Sauda kyrkje, Sauda, Rogaland, NOR. Andre namn for Thorger var Torger og Torgier. Thorger gifta seg med Mari Kristensdotter d.y., dotter av Christen Jonson Vanvik og Mari Jonasdotter, den 25. jun. 1809 i Sauda kyrkje, Sauda, Rogaland, NOR. Thorger fekk barn med Siri Samuelsdotter, dotter av Samuel Bårdson Fostved og Marte Ingebretsdotter.

        xii.  Martha Torgersdotter (Død som barn) vart fødd i 1790 i Ilstad, Sand, Rogaland, NOR og døydde i Ilstad, Sand, Rogaland, NOR.

13     xiii.  Ingeborg Torgersdotter. Ingeborg gifta seg med John Toreson Drarvik, son av Tore Jonson Drarvik og Ingeborg Danielsdotter, den 7. jul. 1811 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.


27. Marthe Hansdotter, dotter av Hans Nilsson Fatland og Marta Torsteinsdotter, vart fødd i 1745 i Fattland, Sand, Rogaland, NOR, døydde i 1802 i Ilstad, Sand, Rogaland, NOR 57 år gamal, og vart gravlagd den 12. mar. 1802 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Marthe var Martha.

Hendingar i livet hennar var:

• Ho er nemnd i 1801-teljinga i Ilstad, Sand, Rogaland, NOR.

Marthe gifta seg med Torgiar Johannesson Ilstad den 24. jun. 1762 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

28. Hans Pederson Vassvåg, son av Peder Pederson Musland og Margrete Tormodsdotter, vart fødd i 1743 i Musland, Nedstrand, Rogaland, NOR, vart døypt den 25. mar. 1743 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR, døydde i 1784 i Vassvåg, Nedstrand, Rogaland, NOR, 41 år gamal, og vart gravlagd den 29. feb. 1784 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.

Hendingar i livet hans var:

• Han er nemnd i 1758-teljinga i Musland, Nedstrand, Rogaland, NOR.

• Skifte etter han vart halde den 9. Jun. 1784 I Vassvåg, Nedstrand, Rogaland, NOR.

Hans Pederson gifta seg med Karen Andersdotter den 20. jul. 1768 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.

Hendingar for dette paret var:

• Dei vart trulova den 10. Apr. 1768 I Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Peder Hansson Vassvåg vart fødd i 1769 i Vassvåg, Nedstrand, Rogaland, NOR, vart døypt den 12. mar. 1769 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR, døydde den 1. okt. 1842 i Vassvåg, Nedstrand, Rogaland, NOR, 73 år gamal, og vart gravlagd den 11. okt. 1842 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR. Peder gifta seg med Anna Jensdotter, dotter av Jens Danielson Spanne og Anna Jensdotter, i 1797 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

14       ii.  Anders Hansson Helland. Anders gifta seg med Anna Andersdotter, dotter av Anders Ingebretson Helland og Kari Ågesdotter, den 2. jul. 1791 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

        iii.  Margrethe Hansdotter vart fødd i 1772 i Vassvåg, Nedstrand, Rogaland, NOR, vart døypt den 19. jan. 1772 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR, døydde den 18. okt. 1826 i Yrkje, Skjold, Rogaland, NOR, 54 år gamal, og vart gravlagd den 5. nov. 1826 i Skjold kyrkje, Skjold, Rogaland, NOR. Margrethe gifta seg med Lars Holgerson Ørke, son av Holger Larsson Ørke og Marta Nilsdotter, den 20. apr. 1796 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.

         iv.  Ingelev Hansdotter vart fødd i 1773 i Vassvåg, Nedstrand, Rogaland, NOR, vart døypt den 18. mar. 1773 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR, døydde i 1791 i Helland, Sand, Rogaland, NOR, 18 år gamal, og vart gravlagd den 11. sep. 1791 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

          v.  Hans Hansson Stangeland vart fødd i 1775 i Vassvåg, Nedstrand, Rogaland, NOR, vart døypt den 17. sep. 1775 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR, døydde den 16. jul. 1840 i Stangeland, Høyland, Rogaland, NOR, 65 år gamal, og vart gravlagd den 23. jul. 1840 i Høyland kyrkje, Høyland, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Hans var Hans Nygård. Hans gifta seg med Åsa Isaksdotter den 1. jan. 1804 i Askje (Mosterøy) kyrkje, Mosterøy, Rogaland, NOR. Hans gifta seg så med Siri Eriksdotter, dotter av Erich Larsson Mjølsnes og Siri Jensdotter, den 16. jul. 1805 i Stavanger domkyrkje, Stavanger, Rogaland, NOR.

         vi.  Osmund Hansson Vassvåg vart fødd i 1778 i Vassvåg, Nedstrand, Rogaland, NOR, vart døypt den 1. feb. 1778 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR, døydde i 1778 i Vassvåg, Nedstrand, Rogaland, NOR,, og vart gravlagd den 4. apr. 1778 i Høyland kyrkje, Høyland, Rogaland, NOR.

        vii.  Kari Hansdotter vart fødd i 1779 i Vassvåg, Nedstrand, Rogaland, NOR, vart døypt den 24. jan. 1779 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR og døydde i Madla, Madla, Rogaland, NOR,.

       viii.  Osmund Hansson Vassvåg vart fødd i 1780 i Vassvåg, Nedstrand, Rogaland, NOR, vart døypt den 12. nov. 1780 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR, døydde i 1801 i Pottemagerstranden, Stavanger, Rogaland, NOR, 21 år gamal, og vart gravlagd den 6. mai 1801 i Stavanger domkyrkje, Stavanger, Rogaland, NOR. Han hadde ikkje noko tilhøve eller barn.

         ix.  Johannes Hansson Kaggestad vart fødd i 1782 i Vassvåg, Nedstrand, Rogaland, NOR, vart døypt den 13. jan. 1782 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR, døydde den 17. apr. 1848 i Kaggestad, Nedstrand, Rogaland, NOR, 66 år gamal, og vart gravlagd den 25. apr. 1848 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Johannes var Johanes. Johannes gifta seg med Guro Jonsdotter, dotter av Jon Tomasson Tveit og Siri Pedersdotter, den 10. nov. 1811 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR. Johannes gifta seg så med Anna Torgersdotter, dotter av Torger Klemmetson Spanne og Dorte Jensdotter, den 8. jul. 1828 i Hesby kyrkje, Finnøy, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn. Johannes gifta seg så med Mallene Rasmusdotter, dotter av Rasmus Larsson Kvam og Birthe Pedersdotter, den 4. jul. 1833 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR. Johannes gifta seg så med Kirstine Sørensdotter, dotter av Søren Kristenson Nedstrand og Gjertrud Eielsdotter, den 29. des. 1846 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

          x.  Anna Hansdotter vart fødd i 1783 i Vassvåg, Nedstrand, Rogaland, NOR, vart døypt den 25. des. 1783 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR, døydde i 1790 i Vassvåg, Nedstrand, Rogaland, NOR, 7 år gamal, og vart gravlagd den 13. jun. 1790 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.


29. Karen Andersdotter, dotter av Anders Osmundson Bakken og Ingeleiv Holgersdotter, vart fødd i 1745 i Seldal, Nedstrand, Rogaland, NOR, vart døypt den 7. apr. 1745 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR, døydde i 1804 i Pottemagerstranden, Stavanger, Rogaland, NOR, 59 år gamal, og vart gravlagd den 27. sep. 1804 i Stavanger domkyrkje, Stavanger, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Karen var Kari.

Hendingar i livet hennar var:

• Ho er nemnd i 1801-teljinga i Pottemagerstranden, Stavanger, Rogaland, NOR.

Karen gifta seg med Hans Pederson Vassvåg den 20. jul. 1768 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.

Karen gifta seg så med Lars Johannesson Vassvåg den 20. jul. 1786 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.

Hendingar for dette paret var:

• Dei vart trulova den 25. Jun. 1786 I Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.

Hendingar i livet hans var:

• Han er nemnd i 1801-teljinga i Pottemagerstranden, Stavanger, Rogaland, NOR.

Barnet av dette paret var:

          i.  Eli Maria Larsdotter vart fødd i 1787 i Vassvåg, Nedstrand, Rogaland, NOR, vart døypt i sep. 1787 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR og døydde den 21. des. 1861 i Holme Gaden, Stavanger, Rogaland, NOR, 74 år gamal. Eli gifta seg med Hans Pederson Skjæveland, son av Peder Svendson Skjæveland og Berta Aresdotter, den 15. okt. 1814 i Stavanger domkyrkje, Stavanger, Rogaland, NOR.


30. Anders Ingebretson Helland, son av Ingebret Andersson Eide og Steinvor Gunnarsdotter, vart fødd i 1719 i Eide, Sand, Rogaland, NOR, døydde i 1799 i Helland, Sand, Rogaland, NOR 80 år gamal, og vart gravlagd den 15. des. 1799 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

Hendingar i livet hans var:

• Han er nemnd i 1758-teljinga i Helland, Sand, Rogaland, NOR.

Anders Ingebretson gifta seg med Kari Ågesdotter cirka 1746 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Steinvor Andersdotter vart fødd i 1747 i Helland, Sand, Rogaland, NOR.

         ii.  Karen Andersdotter vart fødd i 1750 i Helland, Sand, Rogaland, NOR og døydde den 30. des. 1841 i Øverland, Nedstrand, Rogaland, NOR 91 år gamal. Karen gifta seg med Tormod Olson Øverland, son av Ole Tormodson Øverland og Berthe Hansdotter, den 25. jun. 1775 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

        iii.  Åge Andersson vart fødd i 1753 i Helland, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1791 i Helland, Sand, Rogaland, NOR 38 år gamal. Han hadde ikkje noko tilhøve eller barn.

         iv.  Torbor Andersdotter vart fødd i 1756 i Helland, Sand, Rogaland, NOR, vart døypt den 29. feb. 1756 i Suldal kyrkje, Suldal, Rogaland, NOR og døydde i 1771 i Helland, Sand, Rogaland, NOR, 15 år gamal.

          v.  Ingebret Andersson vart fødd i 1759 i Helland, Sand, Rogaland, NOR, vart døypt den 7. jan. 1759 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1785 i Helland, Sand, Rogaland, NOR, 26 år gamal.

15       vi.  Anna Andersdotter. Anna gifta seg med Hans Olson Helland, son av Ole Tormodson Øverland og Berthe Hansdotter, den 9. jun. 1783 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR. Anna gifta seg så med Anders Hansson Helland, son av Hans Pederson Vassvåg og Karen Andersdotter, den 2. jul. 1791 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

        vii.  Orm Andersson vart fødd i 1764 i Helland, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1769 i Helland, Sand, Rogaland, NOR 5 år gamal.

Anders Ingebretson gifta seg så med Ingeri Ommundsdotter, dotter av Omund Andersson Brommeland og Dorthe Mikkelsdotter, den 29. des. 1798 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

Hendingar for dette paret var:

• Dei vart trulova den 28. Nov. 1799 I Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.


31. Kari Ågesdotter, dotter av Aage Jonson Helland og Karen Svendsdotter, vart fødd i 1724 i Helland, Sand, Rogaland, NOR, døydde i 1795 i Helland, Sand, Rogaland, NOR 71 år gamal, og vart gravlagd den 20. sep. 1795 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Kari var Karen.

Hendingar i livet hennar var:

• Ho er nemnd i 1758-teljinga i Helland, Sand, Rogaland, NOR.

Kari gifta seg med Anders Ingebretson Helland cirka 1746 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

Sjette generasjon (Tipptippoldeforeldre)

horizontal rule


32. Torgiels Olson Ropeid, son av Ole Torjusson Ropeid d.y. og Marta Bårdsdotter, vart fødd i 1686 i Ropeid, Sand, Rogaland, NOR, døydde i 1772 i Ropeid, Sand, Rogaland, NOR 86 år gamal, og vart gravlagd den 17. jun. 1772 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Torgiels Olson var Torjus.

Generelle notat: Torjus Olson Ropeid vart gift ikring 1718 med Borgilla Tormodsdotter frå Våga i Imsland. Dei overtok på Ropeid ikring 1718 med eigedomsrett til det meste av garden i følgje skiftet etter faren hans det året. Resten, ein mindre part, fekk Torjus i gåve av mora i 1721.
Forutan Ropeid åtte ekteparet part i Sukka i Suldal (12 merker smør) over lang tid. Dei åtte 1 pund smør i Tysseland (skøyte av bror Knut i 1725) og 1 pund 18 merker smør i Frøvik i Vikedal (skøyte i 1737 og 1748). Saman med andre åtte Torjus part i Hebnes i Jelsa i 1729. Ekteparet åtte òg i Imslandskyrkja i lag med broren Knut, som dei kjøpte av major von Krogh i 1725. I 1770 selde dei jordegods i Skipavåg i lag med barna til Lars Tjerandson, som då gifta seg med dotterdotter deira, Brynla Olsdotter. Dei hadde 9 barn.
"Torgiels Robeid gl: 87 aar" vart gravfesta den 17. juni 1772. Det var skifte på Ropeid etter Torjus Olson den 8. juli 1772. Det var 2 pund 6 merker smør i Ropeid (108 riksdalar), 1 pund 18 merker smør i Frøvik (23 riksdalar), inneberande gjeld hjå 15 skuldmenner var 327 riksdalar. Brorluten vart 72 riksdalar og systerluten 36 riksdalar.
"Borgille Robeid gl: 77 aar" vart gravfesta 22. februar 1776.
I 1757 bur ein Anders Torgielson på Drengsti i Imsland og har eit barn til dåpen. Då er Ola Ropeid og Borghild Ropeid fadrar saman med Ola Skipevåg. I 1758 var sonen Ola Torgilsson 32 år og tenar på Ropeid hjå broren Tormod. I 1799 vert "Ole Torjusen Ropeid, Waage 73" gravlagd.

Hendingar i livet hans var:

• Han er nemnd i 1758-teljinga i Ropeid, Sand, Rogaland, NOR.

Torgiels Olson gifta seg med Borgille Tormodsdotter cirka 1718 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Marta Torjusdotter vart fødd i 1718 i Ropeid, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1796 i Tengesdal, Sand, Rogaland, NOR 78 år gamal. Marta gifta seg med Ole Ommundson Tengesdal, son av Omund Njelson Tengesdal og Ingrid Olsdotter, cirka 1741 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

         ii.  Ole Torjusson (Død som barn) vart fødd i 1719 i Ropeid, Sand, Rogaland, NOR, vart døypt den 9. jul. 1719 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR og døydde i Ropeid, Sand, Rogaland, NOR,.

        iii.  Inger Torjusdotter vart fødd i 1721 i Ropeid, Sand, Rogaland, NOR, vart døypt den 26. des. 1721 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1721 i Ropeid, Sand, Rogaland, NOR,.

         iv.  Inger Torjusdotter vart fødd i 1724 i Ropeid, Sand, Rogaland, NOR, vart døypt den 6. jan. 1724 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR, døydde i 1793 i Skipevåg, Imsland, Rogaland, NOR, 69 år gamal, og vart gravlagd den 11. feb. 1793 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR. Inger gifta seg med Ole Torkelson Skibevåg, son av Torkild Olson Skibevåg og Brynilde Torbjørnsdotter, cirka 1746 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

          v.  Ole Torjusson Våge vart fødd i 1726 i Ropeid, Sand, Rogaland, NOR, vart døypt den 27. okt. 1726 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR, døydde i 1799 i Våge, Imsland, Rogaland, NOR, 73 år gamal, og vart gravlagd den 28. apr. 1799 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR. Han hadde ikkje noko tilhøve eller barn.

18       vi.  Tormod Torjusson Ropeid. Tormod gifta seg med Ingrid Johannesdotter, dotter av Johannes Ommundson Tjelmeland og Guri Reinertsdotter, den 25. jun. 1758 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

        vii.  Borgilla Torjusdotter vart fødd i 1732 i Ropeid, Sand, Rogaland, NOR, vart døypt den 1. nov. 1732 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1732 i Ropeid, Sand, Rogaland, NOR,.

       viii.  Borgilla Torjusdotter vart fødd i 1734 i Ropeid, Sand, Rogaland, NOR, vart døypt den 9. apr. 1734 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR, døydde i 1806 i Nes, Vikedal, Rogaland, NOR, 72 år gamal, og vart gravlagd den 21. jun. 1806 i Vikedal kyrkje, Vikedal, Rogaland, NOR. Andre namn for Borgilla var Borgele, Borgilde, og Borgile. Borgilla gifta seg med Ingvar Larsson Nes, son av Lars Ingvarson Nes og Kirstie Eilivsdotter, den 2. jul. 1756 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

16       ix.  Torjus Torjusson Våge. Torjus gifta seg med Britha Tormodsdotter, dotter av Thormod Bjørnson Våge og Martha Olsdotter, den 4. jul. 1762 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR.


33. Borgille Tormodsdotter, dotter av Tormod Bjørnson Våge og Inger Ivarsdotter, vart fødd i 1699 i Våge, Imsland, Rogaland, NOR, døydde i 1776 i Ropeid, Sand, Rogaland, NOR 77 år gamal, og vart gravlagd den 22. feb. 1776 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR. Andre namn for Borgille var Borgele og Borgilla.

Hendingar i livet hennar var:

• Ho er nemnd i 1758-teljinga i Ropeid, Sand, Rogaland, NOR.

Borgille gifta seg med Torgiels Olson Ropeid cirka 1718 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR.

34. Thormod Bjørnson Våge, son av Biørn Tormodson Våge og Berta Knudsdotter, vart fødd i 1719 i Våge, Imsland, Rogaland, NOR, døydde i 1802 i Våge, Imsland, Rogaland, NOR 83 år gamal, og vart gravlagd den 18. jun. 1802 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR.

Generelle notat: Om Tormod Bjørnson er det fortald at han dreiv Våga godt opp i velstand, var vyrk for skogen så Våga vart ein stor skogagard.
Skøyte til Tormod Bjørnson på 1½ laupar smør av garden Våga med Nybru er datert 14 juni 1762. Signettet til Bjørn Tormodson Våga, far til Tormod, står under. Det er B.T.S. Over ei krune, under ei ørn. Til vitne er lensmann Daniel Søndenåe og Bjørn Hallingstad med deira signet og underskrifter. Skøyta er tinglyse same dato 14. juni 1762 på Jelsa. Garden vart betalt med 160 riksdalar.
I manntalet for 1801 er han enkemann på 81 år og bur hjå dottera.
Første kona Marta Olsdotter døydde i 1776, 66½ år gamal "af svulst og hevelse overalt i legemet".
Enkemann Thormod Biørnson Waage vart gravlagd 18. juni 1802, 83 år gamal.

Sjå: Rogaland Historielag Årshefte 1942 side 25

Hendingar i livet hans var:

• Han er nemnd i 1758-teljinga i Våge, Imsland, Rogaland, NOR.

• Han er nemnd i 1801-teljinga i Våge, Imsland, Rogaland, NOR.

Thormod Bjørnson gifta seg med Martha Olsdotter den 13. jul. 1745 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.

Barnet av dette paret var:

17        i.  Britha Tormodsdotter. Britha gifta seg med Torjus Torjusson Våge, son av Torgiels Olson Ropeid og Borgille Tormodsdotter, den 4. jul. 1762 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR.

Thormod Bjørnson gifta seg så med Marta Rasmusdotter, dotter av Rasmus Bjørnson Liabø og Cari Olsdotter, den 5. jul. 1778 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

Hendingar i livet hennar var:

• Ho er nemnd i 1758-teljinga i Liabø, Imsland, Rogaland, NOR.


35. Martha Olsdotter, dotter av Ole Henrikson Ringe d.e. og Gunhild Eivindsdotter, vart fødd i 1713 i Ringja, Nedstrand, Rogaland, NOR, døydde i 1776 i Våge, Imsland, Rogaland, NOR 63 år gamal, og vart gravlagd den 12. mar. 1776 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR. Dødsårsak: af svulst og hevelse overalt i legemet.

Hendingar i livet hennar var:

• Ho er nemnd i 1758-teljinga i Våge, Imsland, Rogaland, NOR.

Martha gifta seg med Thormod Bjørnson Våge den 13. jul. 1745 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.

36. Torgiels Olson Ropeid, son av Ole Torjusson Ropeid d.y. og Marta Bårdsdotter, vart fødd i 1686 i Ropeid, Sand, Rogaland, NOR, døydde i 1772 i Ropeid, Sand, Rogaland, NOR 86 år gamal, og vart gravlagd den 17. jun. 1772 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Torgiels Olson var Torjus.
(Same som person 32 på side 1)

37. Borgille Tormodsdotter, dotter av Tormod Bjørnson Våge og Inger Ivarsdotter, vart fødd i 1699 i Våge, Imsland, Rogaland, NOR, døydde i 1776 i Ropeid, Sand, Rogaland, NOR 77 år gamal, og vart gravlagd den 22. feb. 1776 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR. Andre namn for Borgille var Borgele og Borgilla.
(Same som person 33 på side 1)

38. Johannes Ommundson Tjelmeland, son av Omund Nilsson Øye og Ingrid Torbjørnsdotter, vart fødd i 1698 i Tjelmeland, Sand, Rogaland, NOR, døydde i 1769 i Tjelmeland, Sand, Rogaland, NOR 71 år gamal, og vart gravlagd den 8. mai 1769 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

Generelle notat: Johannes Ommundson Tjelmeland vart gift første gong i 1719 med Barbro Johannesdotter Tengesdal. Dei fekk truleg eit barn i 1719 som døydde same året saman med Barbro. Johannes gifta seg opp att i 1721 med Marta Jørgensdotter frå Store Nessa i Årdal. Ho døydde før 1728 og ein kjenner ikkje til barn etter ho. Johannes gifta seg for tredje gong ikring 1728 med Guri Reinertsdotter og hadde åtte barn med henne. Eldste barnet var dødfødt i 1729.
Det går fleire segner på Hylsstranda om Tjelmelandsmennene som levde på 1800-talet. Såleis vart det fortalt at då Johannes Osmundson (Ommundson) gjekk på friarføter kom han ein kveld til Gudrid sin heim. Det var ei eldre syster hennar han hadde huglagt. Han kom inn i eit rom der begge systrene var, og gav seg i prat med dei. Men det var nei i neven. Han laut gå på dør.
"At du ikkje vil ha den fine mannen!" sa Gudrid til systera, då han var gått.
"Hm, kanskje du vil ha han?"
"Han vil'kje ha meg," svara Gudrid.
Denne samtalen stod Johannes utanfor døra og høyrde på. Han let opp døra, kom inn att og fridde til Gudrid. Og ja fekk han på flekken, men på det vilkår at ho ikkje ville ligga i same seng som han. Ho var så ung ei møy.
Det vart velstandsfolk. Dei åtte forutan Tjelmeland, gardane Hustveit og Øye i Sauda, Helgevold i Sandeid og mange pengar attpå. Av skifte etter dei 1. oktober 1770 kan ein sjå at dei mellom anna hadde tilgode 54 riksdalar av Johannes Drarvik etter pantobligasjon tinglyst på Jelsa 1770.
Johannes overtok garden som ungkar i 1718. Det han ikkje fekk i gåva av far sin fekk han kjøpa i 1742, nemleg 12 merker smør av Nils Lunde, 1 pund 2 merker smør av Gunnar Hauge og 20 merker smør av Gudmund Mo, alle i Bergenhus len. I 1728 kjøpte Johannes på kona Guri sine vegne, garden Helgevold i Sandeid av Nils Samsonson Skogseid i Hålandsdalen, der svograne Reinert Helgevold, Gunnar Ås, Ola Hamra og Knut Ørland sa frå seg odelen på eigne og konene deira sine vegner. Johannes kjøpte i 1749 13 merker smør i Øye i Sauda av broren Hadle Finnvik, samt 1 pund i underliggjande plass, som Hadle hadde arva etter far til kona, Ommund Øye.
Siri "af Biørns Vigen" (under Løland i Sand) fekk dottera Marta i 1722. Ho la ut Johannes Ommundson (Tjelmeland) som barnefar, men han svor seg fri på tinget. Dette kan vere denne Johannes.
Johannes Tielmeland vart gravfesta 8. mai 1769, 73½ år gamal.

Hendingar i livet hans var:

• Han er nemnd i 1701-teljinga i Tjelmeland, Sand, Rogaland, NOR.

• Han er nemnd i 1758-teljinga i Tjelmeland, Sand, Rogaland, NOR.

Johannes Ommundson gifta seg med Barbro Johannesdotter, dotter av Johannes Larsson Ilstad og Todne Jonsdotter, i 1719 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

Johannes Ommundson gifta seg så med Marta Jørgensdotter, dotter av Jørgen Knudson Nessa og Kari Nilsdotter, i 1721 i Årdal kyrkje, Årdal, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

Johannes Ommundson fekk barn med Siri Pedersdotter, dotter av Peder Sevatson Løland og Vanvik.

Hendingar i livet hennar var:

• Ho budde i 1722 i Løland, Sand, Rogaland, NOR.

Barnet deira var:

          i.  Marte Johannesdotter (Uektefødd) vart fødd i 1722 i Løland, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1762 i Ørland, Sand, Rogaland, NOR 40 år gamal. Marte gifta seg med Svend Larsson Hauge, son av Lars Hadleson Vanvik og Siri Tormodsdotter, cirka 1744 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

Johannes Ommundson gifta seg så med Guri Reinertsdotter cirka 1728 i Sandeid kyrkje, Sandeid, Rogaland, NOR.

Barna i deira tilhøve var:

          i.  Ingemund Johannesson (Død som barn) vart fødd i 1730 i Tjelmeland, Sand, Rogaland, NOR og døydde i Tjelmeland, Sand, Rogaland, NOR.

         ii.  Barbro Johannesdotter vart fødd i 1733 i Tjelmeland, Sand, Rogaland, NOR, vart døypt den 6. sep. 1733 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1733 i Tjelmeland, Sand, Rogaland, NOR,.

        iii.  Barbro Johannesdotter vart fødd i 1734 i Tjelmeland, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1803 i Løland, Sand, Rogaland, NOR 69 år gamal. Barbro gifta seg med Ole Torsteinson Løland d.y., son av Torstein Olson Drarvik og Marta Albertsdotter, i 1752 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

         iv.  Reinert Johannesson vart fødd i 1736 i Tjelmeland, Sand, Rogaland, NOR, vart døypt den 12. feb. 1736 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1804 i Tjelmeland, Sand, Rogaland, NOR, 68 år gamal. Eit anna namn for Reinert var Reinard. Reinert gifta seg med Malena Jonsdotter, dotter av Jon Steinson Tveita og Sissel Jensdotter, i 1772 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

19        v.  Ingrid Johannesdotter. Ingrid gifta seg med Tormod Torjusson Ropeid, son av Torgiels Olson Ropeid og Borgille Tormodsdotter, den 25. jun. 1758 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

         vi.  Guraa Johannesdotter vart fødd i 1744 i Tjelmeland, Sand, Rogaland, NOR, døydde den 16. jan. 1823 i Søndenå, Vikedal, Rogaland, NOR 79 år gamal, og vart gravlagd den 25. jan. 1823 i Vikedal kyrkje, Vikedal, Rogaland, NOR. Andre namn for Guraa var Gurie, Guro, og Gurå. Guraa gifta seg med Daniel Johannesson Søndenå, son av Johannes Larsson Søndenå og Astri Johannesdotter, i 1770 i Vikedal kyrkje, Vikedal, Rogaland, NOR. Guraa gifta seg så med Ole Jensson Søndenå, son av Jens Jensson Åsebø og Anna Olsdotter, den 24. jun. 1781 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR.

        vii.  Johanes Johannesson Åserød vart fødd i 1748 i Tjelmeland, Sand, Rogaland, NOR, døydde i 1813 i Åserød indre, Jelsa, Rogaland, NOR 65 år gamal, og vart gravlagd den 16. jan. 1813 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Johanes var Johannes. Johanes gifta seg med Siri Johannesdotter, dotter av Johannes Tormodson Åserød og Siri Andersdotter, i 1775 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.


39. Guri Reinertsdotter, dotter av Reinert Ommundson Helgevold og Guri Olsdotter, vart fødd i 1710 i Helgevoll øvre, Sandeid, Rogaland, NOR og døydde i 1770 i Tjelmeland, Sand, Rogaland, NOR 60 år gamal. Eit anna namn for Guri var Gurie.

Hendingar i livet hennar var:

• Ho er nemnd i 1758-teljinga i Tjelmeland, Sand, Rogaland, NOR.

Guri gifta seg med Johannes Ommundson Tjelmeland cirka 1728 i Sandeid kyrkje, Sandeid, Rogaland, NOR.

40. Lars Larsson Hamra, son av Lars Danielson Gismarvik og Birgitta Hadlesdotter, vart fødd i 1702 i Gismarvik, Avaldsnes, Rogaland, NOR og døydde i 1739 i Hamra, Erfjord, Rogaland, NOR 37 år gamal.

Generelle notat: Lars Larsson Hamra var gift med Marta Nilsdotter Tysse og dei er nemnde med 6 barn. Far til Lars budde først på Gismarvik, og Lars vart fødd der. Han overtok garden på Hamra i 1721, same året som dei gifta seg. I 1723 hadde dei forutan Hamra 1 laup 22 merker smør i Skimling, 1 pund 12 merker smør i Sørhus og 18 merker smør i Jårvik
Det er skifte etter Lars 18. juni 1739. Då hadde dei forutan Hamra 18 merker smør i både Indre Jårvik og i Øvrabø.

Hendingar i livet hans var:

• Skifte etter han vart halde den 18. Jun. 1739 I Hamra, Erfjord, Rogaland, NOR.

Lars Larsson gifta seg med Marte Nilsdotter den 13. jul. 1721 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

20        i.  Hadle Larsson Hamra. Hadle gifta seg med Britha Larsdotter, dotter av Lars Pederson Rød og Ragnele Danielsdotter, cirka 1749 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Hadle fekk barn med Berte Kristensdotter, dotter av Christen Olson Surnevik og Gundbiør Trondsdotter. Hadle gifta seg så med Helga Mikkelsdotter, dotter av Michel Ingebretson Skiftun og Malena Knudsdotter, den 22. feb. 1798 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn. Hadle gifta seg så med Karen Halvardsdotter, dotter av Halvard Olson Bog og Liva Jensdotter, den 11. aug. 1799 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

         ii.  Nils Larsson Vatland vart fødd i 1725 i Hamra, Erfjord, Rogaland, NOR, vart døypt den 4. nov. 1725 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR, døydde i des. 1796 i Vatland i Refsbygda, Jelsa, Rogaland, NOR, 71 år gamal, og vart gravlagd den 1. jan. 1797 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Nils var Niels. Nils gifta seg med Margrethe Knudsdotter, dotter av Knud Johannesson Lovra og Brønla Osmundsdotter, den 5. jul. 1761 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

        iii.  Lars Larsson Narravik vart fødd i 1728 i Hamra, Erfjord, Rogaland, NOR, vart døypt den 5. sep. 1728 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR, døydde i 1795 i Narravik, Tysvær, Rogaland, NOR, 67 år gamal, og vart gravlagd den 12. apr. 1795 i Tysvær kyrkje, Tysvær, Rogaland, NOR. Lars gifta seg med Ellen Ingebretsdotter, dotter av Ingebret Mikkelson Foldøy og Elen Olsdotter, den 14. nov. 1758 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

         iv.  Berte Larsdotter vart fødd i 1731 i Hamra, Erfjord, Rogaland, NOR, døydde i 1763 i Hebnes, Jelsa, Rogaland, NOR 32 år gamal, og vart gravlagd den 22. mar. 1763 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Berte gifta seg med Engebret Ingebretson Hebnes, son av Ingebret Mikkelson Foldøy og Elen Olsdotter, den 13. jul. 1760 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

          v.  Malene Larsdotter vart fødd i 1735 i Hamra, Erfjord, Rogaland, NOR og døydde cirka 1787 i Kolstø, Erfjord, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 52 år. Malene gifta seg med Biørn Olson Kolstø, son av Ole Olson Birkeland og Kierstie Johannesdotter, den 12. nov. 1764 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

         vi.  Gudmund Larsson Hebnes vart fødd i 1738 i Hamra, Erfjord, Rogaland, NOR, døydde den 25. des. 1819 i Hebnes, Jelsa, Rogaland, NOR 81 år gamal, og vart gravlagd den 25. jan. 1820 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Gudmund var Gudman. Gudmund gifta seg med Martha Simonsdotter, dotter av Simon Osmundson Hebnes og Mari Jonsdotter, den 10. jun. 1773 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Gudmund gifta seg så med Marthe Knudsdotter, dotter av Knut Larsson Helland og Margrethe Øysteinsdotter, den 24. jun. 1792 i Vikedal kyrkje, Vikedal, Rogaland, NOR.


41. Marte Nilsdotter, dotter av Nils Sivertson Tysse og Malene Torbjørnsdotter, vart fødd i 1698 i Tysse, Erfjord, Rogaland, NOR, vart døypt den 2. jul. 1698 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR, døydde i 1755 i Hamra, Erfjord, Rogaland, NOR, 57 år gamal, og vart gravlagd den 7. sep. 1755 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Marte var Marite.

Generelle notat: Marta Nilsdotter gifta seg som enke med Tore Larsson Einervoll og dei er nemnde med 2 barn.
Tore overtok garden med kona Marta. "Dannemand" Tore Larsson Hamra fekk skøyte på 18 merker smør i 1744 av Peder Valentinson. Det var gods Stavangerborgaren Valentinson hadde fått utlagt i skiftet etter Lars Larsson i 1739. Resten av godset vart utlagt Marta og barna.
Det var skifte etter Tore Larsson 22. november 1750. Då er Ola Indre Hetland og Peder Vallem formyndarar for dei to barna han hadde med Marta. Ola Indre Hetland var truleg bror til Tore, og Peder Vallem var gift med syster til Tore.
Marte Hamra vart gravlagd 7. september 1755, 58 år gamal.

Marte gifta seg med Lars Larsson Hamra den 13. jul. 1721 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

Marte gifta seg så med Tore Larsson Hamra, son av Lars Toreson Einervoll og Marit Olsdotter, cirka 1740 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

Hendingar i livet hans var:

• Skifte etter han vart halde den 22. Nov. 1750 I Hamra, Erfjord, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Lars Toreson Askvik vart fødd i 1741 i Tysse, Erfjord, Rogaland, NOR, døydde i 1799 i Askvik, Jelsa, Rogaland, NOR 58 år gamal, og vart gravlagd den 7. apr. 1799 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Lars gifta seg med Guraa Andersdotter, dotter av Anders Jørgenson Askvik og Ellen Ingebretsdotter, den 19. jul. 1772 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

         ii.  Thor Toreson Tysse vart fødd i 1743 i Tysse, Erfjord, Rogaland, NOR, døydde i 1761 i Tysse, Erfjord, Rogaland, NOR 18 år gamal, og vart gravlagd den 7. okt. 1761 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.


42. Lars Pederson Rød, son av Peder Olson Røe og Karen Larsdotter, vart fødd i 1678 i Rød, Erfjord, Rogaland, NOR og døydde cirka 1739 i Rød, Erfjord, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 61 år.

Generelle notat: Lars Pederson Rød vart gift med Ragnhild Danielsdotter frå Føre i Hjelmeland og dei er nemnde med ni barn.
Dei overtok bruket på Rød i Erfjord ved bygslebrev i 1720 av Jelsapresten. På same tid arva Lars del av bondegodset i Rød, og løyste sidan ut syskena for det godset dei hadde arva.
I 1726 skøyter Ola Danielson Føre, bror til Ragnhild, 6 merker i Rød over til Lars. Ola Danielson var gift med syster til Lars, og hadde truleg arva parten i Rød med kona si Berta Pedersdotter Rød. Far til Lars hadde 1 pund 18 merker i Rød, og i 1723 åtte åtte Lars desse 1 pund 18 merker i Rød.
Det var skifte etter Lars Pederson Rød 17. juli 1739. Ragnele Danielsdotter Røe vart gravlagd i Sand 22. mai 1757, "67 aar 2 maaneder og 14 dage".

Hendingar i livet hans var:

• Skifte etter han vart halde den 17. Jul. 1739 I Rød, Erfjord, Rogaland, NOR.

Lars Pederson gifta seg med Ragnele Danielsdotter cirka 1716 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Kari Larsdotter vart fødd i 1717 i Rød, Erfjord, Rogaland, NOR, vart døypt den 31. jan. 1717 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR, døydde i 1777 i Skeie, Sand, Rogaland, NOR, 60 år gamal, og vart gravlagd den 1. jun. 1777 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Kari var Karen. Kari gifta seg med Knud Ingemundson, son av Ingemund Olson Hauge og Borghild Knudsdotter, i 1741 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

         ii.  Cicilia Larsdotter vart fødd i 1718 i Rød, Erfjord, Rogaland, NOR, vart døypt den 5. feb. 1718 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR, døydde i 1778 i Vågane, Erfjord, Rogaland, NOR, 60 år gamal, og vart gravlagd den 3. jun. 1778 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Andre namn for Cicilia var Cæcele og Sissilla. Cicilia gifta seg med Halvar Larsson Vågane, son av Lars Halvorson Ramsfjell og Gunille Pedersdotter, i 1750 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

        iii.  Anna Larsdotter vart fødd i 1719 i Rød, Erfjord, Rogaland, NOR, vart døypt den 23. apr. 1719 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR, døydde i 1779 i Lovra, Erfjord, Rogaland, NOR, 60 år gamal, og vart gravlagd den 4. feb. 1779 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Anna var Anne. Anna gifta seg med Knud Johannesson Lovra, son av Johannes Knudson Sandanger og Margrete Olsdotter, cirka 1746 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

21       iv.  Britha Larsdotter. Britha gifta seg med Hadle Larsson Hamra, son av Lars Larsson Hamra og Marte Nilsdotter, cirka 1749 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

          v.  Peder Larsson Sandane vart fødd i 1722 i Rød, Erfjord, Rogaland, NOR, vart døypt den 25. mar. 1722 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR, døydde i 1779 i Jelsa, Jelsa, Rogaland, NOR, 57 år gamal, og vart gravlagd den 9. jan. 1779 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Peder gifta seg med Sissel Haldorsdotter, dotter av Haldor Samsonson Sandslandet og Maria Sørensdotter, den 12. jul. 1754 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

         vi.  Daniel Larsson Vik vart fødd i 1724 i Rød, Erfjord, Rogaland, NOR, vart døypt den 8. jan. 1724 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR, døydde i 1789 i Vik, Erfjord, Rogaland, NOR, 65 år gamal, og vart gravlagd den 3. mai 1789 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Daniel gifta seg med Martha Knudsdotter, dotter av Knud Olson og Elen Jakobsdotter, den 8. jul. 1753 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

        vii.  Maritha Larsdotter vart fødd i 1725 i Rød, Erfjord, Rogaland, NOR, vart døypt den 23. sep. 1725 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR, døydde i 1727 i Rød, Erfjord, Rogaland, NOR, 2 år gamal, og vart gravlagd den 10. apr. 1727 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

       viii.  Lars Larsson Mjølhus vart fødd i 1728 i Rød, Erfjord, Rogaland, NOR, vart døypt den 14. apr. 1728 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR, døydde i 1800 i Mjølhus, Hjelmeland, Rogaland, NOR, 72 år gamal, og vart gravlagd den 5. feb. 1800 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR. Lars gifta seg med Mallene Knudsdotter, dotter av Knud Larsson Mjølhus og Lucritz Jonsdotter, cirka 1755 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

         ix.  Ragnild Larsdotter vart fødd i 1732 i Rød, Erfjord, Rogaland, NOR, vart døypt den 2. feb. 1732 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR, døydde i 1799 i Tjensvoll (øvre), Hetland, Rogaland, NOR, 67 år gamal, og vart gravlagd den 14. mar. 1799 i Stavanger domkyrkje, Stavanger, Rogaland, NOR. Andre namn for Ragnild var Ragnel, Ragnele, og Ragnille. Ragnild gifta seg med Knud Larsson Sandslandet, son av Lars Pederson Sandslandet og Eli Ovesdotter, den 9. mai 1753 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.


43. Ragnele Danielsdotter, dotter av Daniel Olson Førre og Sissela Olsdotter, vart fødd i 1690 i Føre, Hjelmeland, Rogaland, NOR, døydde i 1757 i Rød, Erfjord, Rogaland, NOR 67 år gamal, og vart gravlagd den 22. mai 1757 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

Ragnele gifta seg med Lars Pederson Rød cirka 1716 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

44. Osmund Toreson Imsland, son av Thore Olson Høyekvam, vart fødd i 1692 i Høyekvam, Sandeid, Rogaland, NOR, døydde i 1762 i Imsland, Imsland, Rogaland, NOR 70 år gamal, og vart gravlagd den 11. mai 1762 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Osmund Toreson var Asmon.

Generelle notat: I Sjelemanntalet for 1758 er det på Imsland nemnt Osmund Thorsen 70, Liva Jansdotter 60. Barna er Lars 33, Martha 30, Thore 28, Lisbet 21, Osmund 18 år. Innerst er Ingebor Rasmidotter 74 og Berthe Pedersdotter 50 år. I 1758 bur det ein Ola Janson på Berget i Imsland. Då han døyper dotter si Mari, har han Lisbet Imsland som fadder.
Osmund Thorson Imsland vart gravlagd 11. mai 1762, 73 år gamal og 18. januar 1785 vart Liva Johanesdotter Imsland gravlagd, 85½ år gamal.

Hendingar i livet hans var:

• Han er nemnd i 1701-teljinga i Høyekvam, Sandeid, Rogaland, NOR.

• Han er nemnd i 1758-teljinga i Imsland, Imsland, Rogaland, NOR.

Osmund Toreson gifta seg med Liva Johannesdotter cirka 1722 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Johannes Osmundson Nordtveit vart fødd i 1723 i Imsland, Imsland, Rogaland, NOR og døydde i 1787 i Nordtveit, Nedstrand, Rogaland, NOR 64 år gamal. Johannes gifta seg med Sissela Gudmundsdotter, dotter av Gudmund Olson Håland og Marta Hielm, i 1755 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn. Johannes gifta seg så med Eli Bjørnsdotter, dotter av Bjørn Andersson Vik og Eli Olsdotter, i 1762 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.

22       ii.  Lars Osmundson Berakvam. Lars gifta seg med Malene Torbjørnsdotter, dotter av Torbiørn Nilsson Berakvam og Torborg Oddsdotter, den 5. jul. 1762 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

        iii.  Marta Osmundsdotter vart fødd i 1728 i Imsland, Imsland, Rogaland, NOR, døydde i 1803 i Nessa indre, Nedstrand, Rogaland, NOR 75 år gamal, og vart gravlagd den 24. jul. 1803 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Marta var Marthe. Marta gifta seg med Anders Tormodson Nessa, son av Tormod Andersson Vik og Eli Olsdotter, den 23. okt. 1758 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR.

         iv.  Thor Osmundson Imsland vart fødd i 1731 i Imsland, Imsland, Rogaland, NOR, døydde i 1810 i Imsland, Imsland, Rogaland, NOR 79 år gamal, og vart gravlagd den 6. nov. 1810 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR. Andre namn for Thor var Thoer og Thore. Thor gifta seg med Martha Torbjørnsdotter, dotter av Torbiørn Nilsson Berakvam og Torborg Oddsdotter, den 22. jun. 1766 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR. Thor gifta seg så med Mallene Svendsdotter, dotter av Svend Svendson Fister d.e. og Siri Larsdotter, den 1. jul. 1785 i Fister kyrkje, Fister, Rogaland, NOR.

          v.  Lisbeth Osmundsdotter vart fødd i 1737 i Imsland, Imsland, Rogaland, NOR, vart døypt den 6. aug. 1737 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR og døydde i mai 1778 i Vikedal nedre, Vikedal, Rogaland, NOR, 41 år gamal. Lisbeth gifta seg med Holger Jonson Vikedal, son av Jone Ivarson Vikedal og Sigri Holgersdotter, den 29. jun. 1777 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

         vi.  Osmund Osmundson Sandsberg vart fødd i 1740 i Imsland, Imsland, Rogaland, NOR, vart døypt den 18. sep. 1740 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR, døydde i 1788 i Sande, Hjelmeland, Rogaland, NOR, 48 år gamal, og vart gravlagd den 28. mar. 1788 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR. Andre namn for Osmund var Asmon og Asmund. Osmund gifta seg med Britha Larsdotter, dotter av Lars Larsson Barkeland og Brønla Gudmundsdotter, den 21. nov. 1771 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.


45. Liva Johannesdotter, dotter av Johannes Ormson Birkeland og Katrine Helgesdotter, vart fødd i 1698 i Birkeland, Imsland, Rogaland, NOR, døydde i 1785 i Imsland, Imsland, Rogaland, NOR 87 år gamal, og vart gravlagd den 18. jan. 1785 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Liva var Liva.

Hendingar i livet hennar var:

• Ho er nemnd i 1758-teljinga i Imsland, Imsland, Rogaland, NOR.

Liva gifta seg med Osmund Toreson Imsland cirka 1722 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR.

46. Torbiørn Nilsson Berakvam, son av Nils Sivertson Tysse og Malene Torbjørnsdotter, vart fødd i 1701 i Tysse, Erfjord, Rogaland, NOR, vart døypt den 6. mar. 1701 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR, døydde i 1760 i Berakvam, Jelsa, Rogaland, NOR, 59 år gamal, og vart gravlagd den 3. mai 1760 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

Generelle notat: Torbjørn Nilsson får skøyte av verfar sin på odelsgodset i Berakvam. I 1734 let han tinglysa sin bygslesetel på 1 pund smør i Berakvam, bygsla av hr. Ole Thusen. Brevet dat. Hinderå prestegard 2. april 1734.
Torbjørn var gift med Torborg Oddsdotter Berakvam og dei hadde fire barn.
Torbiørn Berreq vart gravlagd 3. mai 1760, 59 år gamal. Torborg Berrequam vart gravlagd 17. juli 1762, 50 år 3 månadar gamal.

Hendingar i livet hans var:

• Han er nemnd i 1758-teljinga i Berakvam, Jelsa, Rogaland, NOR.

Torbiørn Nilsson gifta seg med Torborg Oddsdotter den 2. jul. 1733 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

23        i.  Malene Torbjørnsdotter. Malene gifta seg med Lars Osmundson Berakvam, son av Osmund Toreson Imsland og Liva Johannesdotter, den 5. jul. 1762 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

         ii.  Aad Torbjørnson Berakvam vart fødd i 1742 i Berakvam, Jelsa, Rogaland, NOR, døydde i 1761 i Berakvam, Jelsa, Rogaland, NOR 19 år gamal, og vart gravlagd den 28. sep. 1761 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Han hadde ikkje noko tilhøve eller barn.

        iii.  Martha Torbjørnsdotter vart fødd i 1747 i Berakvam, Jelsa, Rogaland, NOR, døydde i 1782 i Imsland, Imsland, Rogaland, NOR 35 år gamal, og vart gravlagd den 7. apr. 1782 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR. Andre namn for Martha var Marrite og Marthe. Martha gifta seg med Thor Osmundson Imsland, son av Osmund Toreson Imsland og Liva Johannesdotter, den 22. jun. 1766 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR.

         iv.  Johane Torbjørnsdotter vart fødd i 1750 i Berakvam, Jelsa, Rogaland, NOR, døydde i 1771 i Berakvam, Jelsa, Rogaland, NOR 21 år gamal, og vart gravlagd den 18. des. 1771 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Johane var Johanne. Ho hadde ikkje noko tilhøve eller barn.


47. Torborg Oddsdotter, dotter av Odd Larsson Berakvam og Martha Jakobsdotter, vart fødd i 1712 i Vatland i Refsbygda, Jelsa, Rogaland, NOR, vart døypt den 9. mai 1712 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR, døydde i 1762 i Berakvam, Jelsa, Rogaland, NOR, 50 år gamal, og vart gravlagd den 17. jul. 1762 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Andre namn for Torborg var Torbor og Taarbaar.

Hendingar i livet hennar var:

• Torborg har motstridande dåpsinformasjon den 9. Mai 1712 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

• Ho er nemnd i 1758-teljinga i Berakvam, Jelsa, Rogaland, NOR.

Torborg gifta seg med Torbiørn Nilsson Berakvam den 2. jul. 1733 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

48. Jone Toreson Fatnes, son av Tore Tolleivson Fatnes og Marta Jonsdotter, vart fødd i 1686 i Fatnes austre, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1771 i Fatnes austre, Sand, Rogaland, NOR 85 år gamal.

Generelle notat: Jone Toreson Austre Fattnes vart gift med Anna Tormodsdotter Ytre Vanvik. Dei hadde eit barn til dåpen i Suldal 27.01.1732. Dette barnet vert ikkje nemnt med namn. Jon og Anna totalt sju barn.
Jone fekk bygslesetel på 12½ merker smør i Austre Fattnes i 1720 av Ommund Tjelmeland. I 1731 fekk Jone skøyte av mora på 1 laup 11½ merker smør i Austre Fattnes. Han hadde såleis heile bruket på 1 laup 1 pund smør, der 12½ merker smør var bygslegods. Kona Anna arva elles gods etter foreldra i Ytre Vanvik, i Bakka i Suldal og i Veka i Suldal. Ho selde dette saman med medarvingane i 1725-1727.
Jone Fattnes var lagrettemann fleire gonger i tida 1720-1730, og midt på 1730-talet var han kyrkjeverje i lag med Hallvard Skeie. Måten han ordla seg på i skøyte til sonen i 1756 fortel at han var ein person som hadde perspektiv utover det daglege strevet. Så var han nok òg den som stod seg best i Fattnes i si tid. Det var ein personleg vri på skøytet, det heiter når han no garden "formedelst alderdom nu ey lenger formaae at styre eller bruge, saa har ieg med min hustrues Raad og Sambtøcke besluttet at Selge". Kjøparen vert nemnd "min Elskelige" son.

Jone Toreson gifta seg med Anna Tormodsdotter i 1723 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Ole Jonson Fatnes vart fødd i 1723 i Fatnes austre, Sand, Rogaland, NOR, døydde i 1790 i Fatnes austre, Sand, Rogaland, NOR 67 år gamal, og vart gravlagd den 25. jul. 1790 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR. Ole gifta seg med Lisbet Olsdotter, dotter av Ole Ommundson Tengesdal og Anna Osmundsdotter, i 1756 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Ole gifta seg så med Guri Torkelsdotter, dotter av Torkild Johannesson Vanvik og Sissel Larsdotter d.e., i 1768 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

         ii.  Siri Jonsdotter vart fødd i 1726 i Fatnes austre, Sand, Rogaland, NOR, vart døypt den 31. mar. 1726 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR og døydde før 1779 i Fatnes austre, Sand, Rogaland, NOR,.

        iii.  Marta Jonsdotter vart fødd i 1728 i Fatnes austre, Sand, Rogaland, NOR, vart døypt den 2. mai 1728 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1763 i Landråk, Nedstrand, Rogaland, NOR, 35 år gamal. Marta gifta seg med Svend Torkelson Fatland, son av Torkel Nilsson Fatland og Ranveig Ommundsdotter, cirka 1752 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

         iv.  Tormod Jonson Fatnes vart fødd i 1735 i Fatnes austre, Sand, Rogaland, NOR, vart døypt den 24. jun. 1735 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1776 i Fatnes vestre, Sand, Rogaland, NOR, 41 år gamal. Tormod gifta seg med Anna Njelsdotter, dotter av Njel Ommundson Brommeland og Helga Tormodsdotter, i 1759 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

24        v.  Tore Jonson Drarvik. Tore gifta seg med Ingeborg Danielsdotter, dotter av Daniel Danielson Drarvik og Marta Jørgensdotter, den 22. nov. 1772 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.


49. Anna Tormodsdotter, dotter av Tormod Svendson Vanvik og Siri Albertsdotter, vart fødd cirka 1695 i Vanvik ytre, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1757 i Fatnes austre, Sand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 62 år.

Anna gifta seg med Jone Toreson Fatnes i 1723 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

50. Daniel Danielson Drarvik, son av Daniel Jonson Fatnes og Ingeborg Larsdotter, vart fødd i 1709 i Fatnes vestre, Sand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1750 i Drarvikjå, Sand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 41 år.

Daniel Danielson gifta seg med Marta Jørgensdotter i 1735 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

25        i.  Ingeborg Danielsdotter. Ingeborg gifta seg med Tore Jonson Drarvik, son av Jone Toreson Fatnes og Anna Tormodsdotter, den 22. nov. 1772 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR. Ingeborg gifta seg så med Jone Jonson Drarvik, son av Johne Øysteinson Berge og Siri Rasmusdotter, i 1779 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

         ii.  Anna Danielsdotter vart fødd i 1742 i Drarvikjå, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1805 i Drarvikjå, Sand, Rogaland, NOR 63 år gamal. Ho hadde ikkje noko tilhøve eller barn.

        iii.  Marta Danielsdotter vart fødd i 1747 i Drarvikjå, Sand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1768 i Drarvikjå, Sand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 21 år.


51. Marta Jørgensdotter, dotter av Jørgen Johannesson Drarvik og Anna Svendsdotter, vart fødd i 1711 i Drarvikjå, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1776 i Drarvikjå, Sand, Rogaland, NOR 65 år gamal.

Marta gifta seg med Daniel Danielson Drarvik i 1735 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

Marta gifta seg så med Johannes Johannesson Drarvik, son av Johannes Sjurson Haugen og Torbjørg Johannesdotter, cirka 1750 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.


52. Johannes Torgerson Ilstad, son av Torger Johannesson Ilstad og Ingeborg Knudsdotter, vart fødd i 1707 i Ilstad, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1787 i Ilstad, Sand, Rogaland, NOR 80 år gamal.

Generelle notat: Sissel Larsdotter Barkeland vart gift i 1729 med Jon Olson Rørheim på Ombo og vart enke etter 2 månader. Eller som det står i kyrkjeboka: "De lævede sammen i 8te Uger, minus 1 dag og 6 timer". Ho gifta seg opp att i 1730 med Johannes Torgerson Ilstad i Sand. Sissel døydde alt i 1754, 44 år gamal. Johannes Torgerson var lensmann i Sauda skipreide frå 1742-1748, og frå 1757-1766. Han hadde sag på garden og gav sagmeisterskatt kvart år frå 1745. Johannes døydde i 1787, 80 år gamal. Han vart gravlagd ved Sand kyrkje. Johannes gifta seg opp att med Eldrid Hadlesdotter Hoftun frå Veka i Suldal, ho var sonesons dotter til lensmann Torkjell Nilsson Fatland.

Johannes Torgerson gifta seg med Sissel Larsdotter d.y. i 1730 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Lars Johannesson Ilstad vart fødd i 1731 i Ilstad, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1766 i Ilstad, Sand, Rogaland, NOR 35 år gamal. Han hadde ikkje noko tilhøve eller barn.

         ii.  Jone Johanneson Ilstad vart fødd i 1734 i Ilstad, Sand, Rogaland, NOR og døydde før 1753 i Ilstad, Sand, Rogaland, NOR.

26      iii.  Torgiar Johannesson Ilstad. Torgiar gifta seg med Marthe Hansdotter, dotter av Hans Nilsson Fatland og Marta Torsteinsdotter, den 24. jun. 1762 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

         iv.  Johanes Johanneson Saua vart fødd i 1740 i Ilstad, Sand, Rogaland, NOR, døydde i 1811 i Saua, Sauda, Rogaland, NOR 71 år gamal, og vart gravlagd den 13. jan. 1811 i Sauda kyrkje, Sauda, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Johanes var Johannes Johanneson Søvde. Johanes gifta seg med Marita Kristoffersdotter, dotter av Christopher Andersson Saua og Barbro Toresdotter, cirka 1767 i Sauda kyrkje, Sauda, Rogaland, NOR. Johanes gifta seg så med Guro Kolbeinsdotter, dotter av Kolben Danielson Fløgstad og Malena Ovesdotter, i 1794 i Sauda kyrkje, Sauda, Rogaland, NOR.

          v.  Ingebor Johannesdotter vart fødd i 1742 i Ilstad, Sand, Rogaland, NOR, døydde den 4. aug. 1818 i Birkeland ytre, Sauda, Rogaland, NOR 76 år gamal, og vart gravlagd den 15. aug. 1818 i Sauda kyrkje, Sauda, Rogaland, NOR. Ingebor gifta seg med Ole Torkelson Birkeland, son av Torkil Paulson Birkeland og Mari Olsdotter, i 1763 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

Johannes Torgerson gifta seg så med Eldri Hadlesdotter, dotter av Hadle Nilsson Veka og Eldri Nilsdotter, cirka 1756 i Suldal kyrkje, Suldal, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Hadle Johannesson Ilstad vart fødd i 1757 i Ilstad, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1757 i Ilstad, Sand, Rogaland, NOR.

         ii.  Sisela Johannesdotter vart fødd i 1760 i Ilstad, Sand, Rogaland, NOR, døydde den 13. apr. 1836 i Molla indre, Sauda, Rogaland, NOR 76 år gamal, og vart gravlagd den 30. apr. 1836 i Sauda kyrkje, Sauda, Rogaland, NOR. Sisela gifta seg med Lars Knudson Molla d.e., son av Knud Torgerson Molla og Valborg Larsdotter, i 1782 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.


53. Sissel Larsdotter d.y. dotter av Lars Larsson Barkeland og Marta Olsdotter, vart fødd i 1706 i Barkeland, Jelsa, Rogaland, NOR, vart døypt den 25. apr. 1706 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR og døydde i 1754 i Ilstad, Sand, Rogaland, NOR, 48 år gamal.

Sissel gifta seg med Jon Olson Rørheim d.e., son av Ole Jonson Rørheim og Susanne Jonsdotter, den 10. jul. 1729 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

Sissel gifta seg så med Johannes Torgerson Ilstad i 1730 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

54. Hans Nilsson Fatland, son av Niels Torkelson Fatland og Anna Svendsdotter, vart fødd i 1700 i Fattland, Sand, Rogaland, NOR, vart døypt den 6. jan. 1770 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1773 i Fattland, Sand, Rogaland, NOR, 73 år gamal.

Hans Nilsson gifta seg med Marta Torsteinsdotter den 16. mai 1726 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Anna Hansdotter vart fødd i 1737 i Vanvik ytre, Sand, Rogaland, NOR og døydde før 1762 i Fattland, Sand, Rogaland, NOR.

27       ii.  Marthe Hansdotter. Marthe gifta seg med Torgiar Johannesson Ilstad, son av Johannes Torgerson Ilstad og Sissel Larsdotter d.y., den 24. jun. 1762 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.


55. Marta Torsteinsdotter, dotter av Torstein Olson Drarvik og Marta Albertsdotter, vart fødd i 1703 i Løland, Sand, Rogaland, NOR, vart døypt den 10. mar. 1703 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1777 i Fattland, Sand, Rogaland, NOR, 74 år gamal.

Marta gifta seg med Hans Nilsson Fatland den 16. mai 1726 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

56. Peder Pederson Musland vart fødd i 1701 i Nedstrand, Rogaland, NOR og døydde i 1748 i Musland, Nedstrand, Rogaland, NOR 47 år gamal.

Hendingar i livet hans var:

• Skifte etter han vart halde den 11. Jun. 1748 I Musland, Nedstrand, Rogaland, NOR.

Peder Pederson gifta seg med Margrete Tormodsdotter den 25. jan. 1728 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Gjønette Pedersdotter vart fødd i 1728 i Musland, Nedstrand, Rogaland, NOR, vart døypt den 26. sep. 1728 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR og døydde i 1730 i Musland, Nedstrand, Rogaland, NOR, 2 år gamal.

         ii.  Anna Pedersdotter vart fødd i 1730 i Musland, Nedstrand, Rogaland, NOR og vart døypt den 12. mar. 1730 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.

        iii.  Gjønette Pedersdotter vart fødd i 1731 i Musland, Nedstrand, Rogaland, NOR og vart døypt den 11. des. 1731 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR. Gjønette fekk barn med Lars.

         iv.  Tormod Pederson vart fødd i 1733 i Musland, Nedstrand, Rogaland, NOR og vart døypt den 3. apr. 1733 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Tormod var Thormod.

          v.  Thomas Pederson Nedstrand vart fødd i 1735 i Musland, Nedstrand, Rogaland, NOR, vart døypt den 14. aug. 1735 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR og døydde i 1801 i Nedstrand strandstad, Nedstrand, Rogaland, NOR, 66 år gamal. Thomas gifta seg med Guri Olsdotter, dotter av Ole Toreson Kaggestad og Brita Danielsdotter, den 8. jul. 1755 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.

         vi.  Peder Pederson Vassenden (Tvilling) vart fødd i 1738 i Musland, Nedstrand, Rogaland, NOR, vart døypt den 21. mai 1738 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR og døydde i 1779 i Vassenden, Nedstrand, Rogaland, NOR, 41 år gamal. Peder gifta seg med Maren Steinsdotter, dotter av Stein Danielson Vassenden og Malena Eriksdotter, den 9. jul. 1769 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.

        vii.  Hans Pederson Musland (Tvilling) vart fødd i 1738 i Musland, Nedstrand, Rogaland, NOR, vart døypt den 21. mai 1738 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR og døydde i 1740 i Musland, Nedstrand, Rogaland, NOR, 2 år gamal.

       viii.  Margrete Pedersdotter vart fødd i 1741 i Musland, Nedstrand, Rogaland, NOR, vart døypt den 9. apr. 1741 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR og døydde i Baustad, Nedstrand, Rogaland, NOR,. Eit anna namn for Margrete var Margreta. Margrete gifta seg med Ole Pederson Baustad, son av Peder Olson Koll og Anna Halvorsdotter, i 1770 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.

28       ix.  Hans Pederson Vassvåg. Hans gifta seg med Karen Andersdotter, dotter av Anders Osmundson Bakken og Ingeleiv Holgersdotter, den 20. jul. 1768 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.


57. Margrete Tormodsdotter, dotter av Tormod Andersson Nessa og Anna Pedersdotter, vart fødd i 1701 i Nessa indre, Nedstrand, Rogaland, NOR og døydde i 1763 i Musland, Nedstrand, Rogaland, NOR 62 år gamal. Eit anna namn for Margrete var Margreta.

Hendingar i livet hennar var:

• Ho er nemnd i 1758-teljinga i Musland nedre, Kvinnherad, Hordaland, NOR.

Margrete gifta seg med Peder Pederson Musland den 25. jan. 1728 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.

Margrete gifta seg så med Rasmus Pederson Musland den 13. nov. 1749 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

Hendingar i livet hans var:

• Han er nemnd i 1758-teljinga i Musland nedre, Kvinnherad, Hordaland, NOR.


58. Anders Osmundson Bakken, son av Osmund Johannesson Hinderå og Kari Andersdotter, vart fødd i 1711 i Musland, Nedstrand, Rogaland, NOR, døydde i 1782 i Prestegarden Hinderå, Nedstrand, Rogaland, NOR 71 år gamal, og vart gravlagd den 4. nov. 1782 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.

Hendingar i livet hans var:

• Han er nemnd i 1758-teljinga i Prestegarden Hinderå, Nedstrand, Rogaland, NOR.

• Skifte etter han vart halde den 21. Nov. 1782 I Prestegarden Hinderå, Nedstrand, Rogaland, NOR.

Anders Osmundson gifta seg med Ingeleiv Holgersdotter den 5. apr. 1741 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Joren Andersdotter vart fødd i 1743 i Seldal, Nedstrand, Rogaland, NOR, vart døypt den 7. nov. 1743 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR og døydde i 1785 i Hetland, Nedstrand, Rogaland, NOR, 42 år gamal. Joren gifta seg med Ole Paulson Hetland, son av Paul Paulson Borgenvik og Kari Olsdotter, den 8. jul. 1771 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.

29       ii.  Karen Andersdotter. Karen gifta seg med Hans Pederson Vassvåg, son av Peder Pederson Musland og Margrete Tormodsdotter, den 20. jul. 1768 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR. Karen gifta seg så med Lars Johannesson Vassvåg den 20. jul. 1786 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.

        iii.  Ingeborg Andersdotter vart fødd i 1747 i Seldal, Nedstrand, Rogaland, NOR og vart døypt den 27. sep. 1747 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Ingeborg var Ingebor.

         iv.  Anna Andersdotter vart fødd i 1749 i Seldal, Nedstrand, Rogaland, NOR og vart døypt den 30. mar. 1749 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.

          v.  Holger Andersson Selvik vart fødd i 1750 i Seldal, Nedstrand, Rogaland, NOR, vart døypt den 29. sep. 1750 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1751 i Seldal, Nedstrand, Rogaland, NOR, i ein alder av omkring 1 år.

         vi.  Holger Andersson Borgøen vart fødd i 1752 i Seldal, Nedstrand, Rogaland, NOR, vart døypt den 26. feb. 1752 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR og døydde den 14. nov. 1823 i Borgøy, Nedstrand, Rogaland, NOR, 71 år gamal. Eit anna namn for Holger var Holger. Holger gifta seg med Berta Steinsdotter, dotter av Stein Danielson Vassenden og Malena Eriksdotter, den 29. des. 1776 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR. Holger gifta seg så med Marta Jonsdotter, dotter av Jone Sjurson Silgjerd og Ragnille Knudsdotter, i 1814 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.

        vii.  Osmund Andersson vart fødd i 1754 i Seldal, Nedstrand, Rogaland, NOR og vart døypt den 1. sep. 1754 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.

Anders Osmundson gifta seg så med Marta Sørensdotter, dotter av Søren Sebjørnson Kleven og Siri Klengsdotter, den 17. nov. 1768 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.

Hendingar i livet hennar var:

• Ho er nemnd i 1758-teljinga i Prestegarden Hinderå, Nedstrand, Rogaland, NOR.

• Ho er nemnd i 1801-teljinga i Amdal indre, Nedstrand, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Inger Andersdotter (Mogleg) vart fødd i 1768 i Prestegarden Hinderå, Nedstrand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1812 i Amdal indre, Nedstrand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 44 år. Inger gifta seg med Ole Knudson Baustad, son av Knud Olson Tveit og Berta Kristoffersdotter, den 2. jul. 1795 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.

         ii.  Ingeleiv Andersdotter vart fødd i 1770 i Prestegarden Hinderå, Nedstrand, Rogaland, NOR, vart døypt den 22. okt. 1770 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR og døydde før 1772 i Prestegarden Hinderå, Nedstrand, Rogaland, NOR,. Eit anna namn for Ingeleiv var Ingelev.

        iii.  Ingelev Andersdotter vart fødd i 1772 i Prestegarden Hinderå, Nedstrand, Rogaland, NOR, vart døypt den 31. jul. 1772 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR, døydde den 18. mai 1825 i Amdal indre, Nedstrand, Rogaland, NOR, 53 år gamal, og vart gravlagd den 27. mai 1825 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR. Ingelev gifta seg med Niels Steffenson Kalhagen, son av Steffen Andersson Hustoft og Liva Osmundsdotter, den 19. jul. 1795 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.

         iv.  Siri Andersdotter vart fødd i 1775 i Prestegarden Hinderå, Nedstrand, Rogaland, NOR, vart døypt den 17. mar. 1775 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR og døydde i Aubø, Sjernarøy, Rogaland, NOR,. Eit anna namn for Siri var Sirj.


59. Ingeleiv Holgersdotter, dotter av Holger Olson Baustad og Kari Holgersdotter, vart fødd i 1711 i Baustad, Nedstrand, Rogaland, NOR og døydde i 1767 i Prestegarden Hinderå, Nedstrand, Rogaland, NOR 56 år gamal. Eit anna namn for Ingeleiv var Ingelef.

Hendingar i livet hennar var:

• Ho er nemnd i 1758-teljinga i Prestegarden Hinderå, Nedstrand, Rogaland, NOR.

• Skifte etter ho vart halde den 18. Des. 1767 I Prestegarden Hinderå, Nedstrand, Rogaland, NOR.

Ingeleiv gifta seg med Anders Osmundson Bakken den 5. apr. 1741 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.

60. Ingebret Andersson Eide, son av Anders Tomasson Sand og Sand, vart fødd i 1677 i Drarvikjå, Sand, Rogaland, NOR og døydde i Eide, Sand, Rogaland, NOR.

Hendingar i livet hans var:

• Han er nemnd i 1701-teljinga i Drarvikjå, Sand, Rogaland, NOR.

Ingebret Andersson gifta seg med Steinvor Gunnarsdotter i 1705 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Ragnhild Ingebretsdotter vart fødd i 1705 i Eide, Sand, Rogaland, NOR og døydde i Eide, Sand, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Ragnhild var Ragnilla. Ragnhild gifta seg med Lorentz Olson Holck, son av Ole Toreson Holck og Elisabet Gjertsdotter, i 1728 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

         ii.  Helga Ingebretsdotter vart fødd i 1708 i Eide, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1708 i Eide, Sand, Rogaland, NOR.

        iii.  Lisbet Ingebretsdotter vart fødd i 1709 i Eide, Sand, Rogaland, NOR, døydde i 1789 i Eide, Sand, Rogaland, NOR 80 år gamal, og vart gravlagd den 29. nov. 1789 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Lisbet var Lisbeth. Lisbet gifta seg med Lars Larsson Eide, son av Lars Jonson Vela og Maren Pedersdotter, i 1734 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR. Lisbet gifta seg så med Ole Paulson Eide, son av Paul Olson Jordebrekk og Birgit Helgesdotter?, cirka 1739 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

         iv.  Brita Ingebretsdotter vart fødd i 1713 i Eide, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1768 i Kjølvik, Jelsa, Rogaland, NOR 55 år gamal. Brita gifta seg med Torger Auenson Kalvik, son av Auen og Siri Guttormsdotter, cirka 1743 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR. Brita gifta seg så med Ole Larsson Kjølvik d.y., son av Lars Johannesson Hjorteland og Dise Børgesdotter, den 28. des. 1762 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

          v.  Gunder Ingebretson Eide vart fødd i 1716 i Eide, Sand, Rogaland, NOR, vart døypt den 28. mar. 1716 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR, døydde i 1781 i Bergen, Hordaland, NOR, 65 år gamal, og vart gravlagd den 29. des. 1781 i Korskirken, Bergen, Hordaland, NOR.

30       vi.  Anders Ingebretson Helland. Anders gifta seg med Kari Ågesdotter, dotter av Aage Jonson Helland og Karen Svendsdotter, cirka 1746 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR. Anders gifta seg så med Ingeri Ommundsdotter, dotter av Omund Andersson Brommeland og Dorthe Mikkelsdotter, den 29. des. 1798 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

        vii.  Helga Ingebretsdotter vart fødd i 1723 i Eide, Sand, Rogaland, NOR.

       viii.  Steinvor Ingebretsdotter vart fødd i 1731 i Eide, Sand, Rogaland, NOR og døydde før 1741 i Eide, Sand, Rogaland, NOR.


61. Steinvor Gunnarsdotter, dotter av Gunnar Gunnarson Eide og Helga Jonsdotter, vart fødd cirka 1681 i Eide, Sand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1741 i Eide, Sand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 60 år.

Steinvor gifta seg med Ingebret Andersson Eide i 1705 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

62. Aage Jonson Helland, son av Jon Larsson Fuglestein og Torborg Olsdotter, vart fødd i 1666 i Fuglestein, Jelsa, Rogaland, NOR og døydde i 1724 i Helland, Sand, Rogaland, NOR 58 år gamal.

Hendingar i livet hans var:

• Han er nemnd i 1701-teljinga i Helland, Sand, Rogaland, NOR.

• Skifte etter han vart halde den 27. Apr. 1724 I Helland, Sand, Rogaland, NOR.

Aage Jonson gifta seg med Karen Svendsdotter i 1709 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Torborg Ågesdotter vart fødd i 1709 i Helland, Sand, Rogaland, NOR, vart døypt den 28. apr. 1709 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1748 i Hiim, Sand, Rogaland, NOR, 39 år gamal. Torborg gifta seg med Ole Danielson Hiim, son av Daniel Larsson Herabakka og Marita Ormsdotter, den 24. jun. 1724 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

         ii.  Jon Ågeson Helland vart fødd i 1711 i Helland, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1711 i Helland, Sand, Rogaland, NOR.

        iii.  Ingeborg Ågesdotter vart fødd i 1713 i Helland, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1782 i Mollatveit, Sauda, Rogaland, NOR 69 år gamal. Ingeborg gifta seg med Torbjørn Ommundson Mollatveit, son av Omund Njelson Tengesdal og Ingrid Olsdotter, i 1733 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

         iv.  Martha Ågesdotter vart fødd i 1716 i Helland, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1757 i Skeie, Sand, Rogaland, NOR 41 år gamal. Martha gifta seg med Ingebret Toreson Skeie, son av Tore Tolleivson Fatnes og Marta Jonsdotter, i 1733 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR. Martha gifta seg så med Lars Olson Skeie d.y., son av Ole Larsson Førland og Katrine Larsdotter, i 1742 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

          v.  Anna Ågesdotter vart fødd i 1717 i Helland, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1758 i Hauge, Sand, Rogaland, NOR 41 år gamal. Anna gifta seg med Lars Andersson Hauge, son av Anders Ommundson Foss og Ingrid Albertsdotter, cirka 1738 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

         vi.  Svend Ågeson Helland vart fødd i 1720 i Helland, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1720 i Helland, Sand, Rogaland, NOR.

        vii.  Jone Ågeson Helland vart fødd i 1721 i Helland, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1721 i Helland, Sand, Rogaland, NOR.

       viii.  Jone Ågeson Helland vart fødd i 1722 i Helland, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1722 i Helland, Sand, Rogaland, NOR.

31       ix.  Kari Ågesdotter. Kari gifta seg med Anders Ingebretson Helland, son av Ingebret Andersson Eide og Steinvor Gunnarsdotter, cirka 1746 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.


63. Karen Svendsdotter, dotter av Svend Ingemundson Grov og Marit Endresdotter, vart fødd i 1685 i Grov, Sand, Rogaland, NOR, døydde i 1765 i Helland, Sand, Rogaland, NOR 80 år gamal, og vart gravlagd den 16. jun. 1765 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

Karen gifta seg med Aage Jonson Helland i 1709 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

Karen gifta seg så med Ole Toreson Helland, son av Tore Torgerson Valskår og Marta Olsdotter, i 1725 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Marta Olsdotter vart fødd i 1726 i Helland, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1726 i Helland, Sand, Rogaland, NOR.

         ii.  Aage Olson Helland vart fødd i 1727 i Helland, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1727 i Helland, Sand, Rogaland, NOR.

        iii.  Marta Olsdotter vart fødd i 1728 i Helland, Sand, Rogaland, NOR og døydde før 1734 i Helland, Sand, Rogaland, NOR.

Karen gifta seg så med Orm Rasmusson Hauge, son av Rasmus Ormson Hauge og Borghild Knudsdotter, i 1734 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.



Sjuande generasjon (3x tippoldeforeldre)

horizontal rule


64. Ole Torjusson Ropeid d.y. son av Torjus Olson Brommeland og Guri Olsdotter, vart fødd i 1647 i Brommeland, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1718 i Ropeid, Sand, Rogaland, NOR 71 år gamal. Eit anna namn for Ole Torjusson var Olle.

Generelle notat: Ola Torjussen fekk bygslebrev på Ropeid i Sand i 1679 men kjøpte garden av Gersdorf den 25de october anno 1688. Ola Ropeid skal ha vore like i København for å få skøyte på garden. Ola betalte 150 riksdalar for dei 5 pund smør som godset utgjorde. Då var det med 6 merker smør i Anvikjå i tillegg.
Ola var gift med Marta Bårdsdotter frå Bergjord i Suldal og dei hadde seks barn. Ola og Marta hadde i 1695-1696 òg pantegods i Drarvikjå, og han hadde arvepartar i Brommeland, og i ein periode òg i Malmei på Jæren. I dei seinare åra hadde dei jordegods i Kvaløy i Imsland.
I 1695 hadde Ola Ropeid sak med folk på Bergjord i Suldal i høve arveskifte etter Marta sin far, og om folga til vermora hans, Hallgjerd Bergjord. Ola var ein av dei mest nytta lagrettemenene i skipreide. han vart nytta mest årleg frå 1681 til 1710. I 1709 møtte Peder Vela på hans vegne, og "betiente retten med hans sgnete".
Ola og Marta var velstandsfolk, men i dei seinare åra fekk dei ein del motgang. Eldste sonen Bård hadde "ingen helse" heiter det i 1701, og han døydde berre litt over 20 år gamal. Så kom den store nordiske krigen (1710-1720). Dei to sønene dei då hadde att var begge ute i krigen. I 1711 hadde Marta og Ola både dreng og taus, men drengen hadde vore innrullert som soldat. Sonen Torjus hadde tidleg vorte innrullert i kongen si sjøteneste og alt i 1706 vart han meldt sjøvandt. Han kom heim før krigen var slutt, "wandfør og læmlestet i den høyre arm", som det heite. I 1718 møtte gamle Marta Ropeid, som nyleg var blitt enke, på tinget og klaga over at ho ikkje hadde folk til å driva garden, anna en den eine sonen som hadde kome heim vanfør. Ho var redd for at Ropeid "i denne besværlige tiid", som ho sa, skulle koma til å liggja "øde og udørchet". Difor bad ho om tingsvitne frå allmugen på at ho hadde trong for å få den siste sonen heim frå krigen så han kunne ta over drifta. Denne sonen, Knut, hadde vore ute som matros i kongen si teneste i 2 år.
Ola var frå Brommeland men ei segn fortel at han eller ætti hans var frå Herabakka i Suldal. Den 29. desember 1721 gjev enka etter Ola Torjusson, Marta, gåvebrev til barna sine. Gåvebrevet ligg enno på Ropeid (i 1927).

Sjåogså:
Rogaland Historie- og Ættesogelag Årshefte 1968 side 353
Rogaland Historielag Årshefte 1942 side 26-27

Hendingar i livet hans var:

• Han er nemnd i 1664-teljinga i Brommeland, Sand, Rogaland, NOR.

Ole Torjusson gifta seg med Marta Bårdsdotter cirka 1678 i Suldal kyrkje, Suldal, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Bård Olson vart fødd i 1679 i Ropeid, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1703 i Ropeid, Sand, Rogaland, NOR 24 år gamal.

         ii.  Gurie Olsdotter vart fødd i 1681 i Ropeid, Sand, Rogaland, NOR, døydde i 1755 i Osvåg, Etne, Hordaland, NOR 74 år gamal, og vart gravlagd den 12. jan. 1755 i Gjerde kyrkje, Etne, Hordaland, NOR. Andre namn for Gurie var Guro og Gyri. Gurie gifta seg med Samuel Jakobson Kråkedal, son av Jacob Abrahamson Kråkedal og Svendsdotter, den 25. jun. 1699 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR. Gurie gifta seg så med John Torbjørnson Sandvik, son av Torbjørn Jonson Kvaløy og Brølla Jonsdotter, den 23. jul. 1743 i Gjerde kyrkje, Etne, Hordaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

        iii.  Hallgjerd Olsdotter vart fødd i 1682 i Ropeid, Sand, Rogaland, NOR og døydde i Selland ytre, Sand, Rogaland, NOR. Hallgjerd gifta seg med Abraham Halvardson Selland, son av Halvard Abrahamson Kvaløy og Anna Jakobsdotter?, i 1704 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

32       iv.  Torgiels Olson Ropeid. Torgiels gifta seg med Borgille Tormodsdotter, dotter av Tormod Bjørnson Våge og Inger Ivarsdotter, cirka 1718 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR.

          v.  Martha Olsdotter vart fødd i 1690 i Ropeid, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1742 i Øye, Hjelmeland, Rogaland, NOR 52 år gamal. Eit anna namn for Martha var Marrite. Martha gifta seg med Niels Ommundson Øye, son av Omund Nilsson Øye og Ingrid Torbjørnsdotter, den 31. jul. 1713 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

         vi.  Knud Olson vart fødd i 1695 i Ropeid, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1732 i Jelsa, Jelsa, Rogaland, NOR 37 år gamal. Knud gifta seg med Elen Jakobsdotter, dotter av Jacob Sørenson Hofmann og Ingeborg Larsdotter, i 1721 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.


65. Marta Bårdsdotter, dotter av Bård Larsson Bergjord og Hallgjerd Torgersdotter, vart fødd cirka 1650 i Bergjord, Suldal, Rogaland, NOR og døydde i 1737 i Ropeid, Sand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 87 år.

Marta gifta seg med Ole Torjusson Ropeid d.y. cirka 1678 i Suldal kyrkje, Suldal, Rogaland, NOR.

66. Tormod Bjørnson Våge, son av Biørn Knudson Våge og Borgilla Henriksdotter, vart fødd i 1658 i Våge, Imsland, Rogaland, NOR og døydde i 1714 i Våge, Imsland, Rogaland, NOR 56 år gamal. Eit anna namn for Tormod Bjørnson var Thormoe.

Generelle notat: Tormod Biørnson og Inger Iffversdotter Runestad vart trulova 17. april 1688. Tormod (Bjørnson) Waage vart vigd 24. juni 1688 i Finnøy kyrkje med Anger Iffversdotter Runestad. Så står det i kyrkjeboka. Andre stader var namnet hennar skrive Inger. Ho var dotter til Ivar Lauritsson og Dorte Lauritsdotter på Runestad, Fogn i Finnøy, og bror til Tormod, Ola hadde gifta seg i 1684 med mora til Inger, slik at broren vart stefar til Tormod si kone.
Inger Ivarsdotter var død då det vart halde skifte etter morbror hennar, Per Larsson Oppsal 24. mars 1735. Skiftet etter Inger var den 10. mai 1732. Bjørn var bonde på Våga etter faren. Det er eit skiftebrev som sorenskrivar Jørgen Filipsøn Smidt skreiv ut i 1714 etter Tormod Bjørnson Våga si avferd. Skifte vart halde den 6. juni 1714. Med i skiftinga var lensmann Lars Gudmundson Ile, Torbjørn Kvaløy og Johannes Hustoft. Formyndar for Borghild var farbroren Bjørn Kvaløy, for Dorte var farbroren Ola Runestad, og for Marta var Bjørn Bjørheim som alle var til stades ved skiftet.
Av jordegods var det Sukka i Suldal, Rønnevik og Frøvik i Imsland. Av storfe 10 kyr og 1 stut, 2 vetrungar, 5 kalvar, 1 hest med føl, 1 sugge med 3 griser og 1 galt. Av småfe 18 stykke. Men det vart ikkje rekna høgt verde på feet då; dei beste kyrne berre 12½ riksdalar, 1 vaksen gris berre 1 riksdale, 1 ver 3 ort, ein sau 2 ort. Like eins vart det delt ut gull og sølvringar og anna sølv, mykje tinn, messing, og koparstaker, jernfang og trefang, like eins mykje sengkler.
(Sjå: Rogaland Historielag Årshefte 1942 side 22-23)

Hendingar i livet hans var:

• Han er nemnd i 1666-teljinga i Våge, Imsland, Rogaland, NOR.

Tormod Bjørnson gifta seg med Inger Ivarsdotter den 24. jun. 1688 i Talgje kyrkje, Finnøy, Rogaland, NOR.

Hendingar for dette paret var:

• Dei vart trulova den 17. Apr. 1688 I Talgje kyrkje, Finnøy, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Biørn Tormodson Våge vart fødd i 1691 i Våge, Imsland, Rogaland, NOR, døydde i 1780 i Våge, Imsland, Rogaland, NOR 89 år gamal, og vart gravlagd den 29. apr. 1780 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR. Biørn gifta seg med Berta Knudsdotter, dotter av Knud Jonson Bjørheim og Marta Olsdotter, i 1713 i Strand kyrkje, Strand, Rogaland, NOR. Biørn gifta seg så med Kari Henriksdotter, dotter av Henrik Olson Ringe og Helga Olsdotter, cirka 1730 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn. Biørn gifta seg så med Kierstie Johannesdotter, dotter av Johannes Ormson Birkeland og Katrine Helgesdotter, den 8. jul. 1750 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

33       ii.  Borgille Tormodsdotter. Borgille gifta seg med Torgiels Olson Ropeid, son av Ole Torjusson Ropeid d.y. og Marta Bårdsdotter, cirka 1718 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR.

        iii.  Dorthe Tormodsdotter vart fødd i 1701 i Våge, Imsland, Rogaland, NOR og døydde i Nybru, Imsland, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Dorthe var Dordi. Dorthe gifta seg med Anders Rasmusson Rose, son av Rasmus Jonasson Rose og Inger Andersdotter, i 1720 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR. Dorthe gifta seg så med Eivind Torgerson Nybru den 27. okt. 1737 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR.

         iv.  Marthe Tormodsdotter vart fødd i 1704 i Våge, Imsland, Rogaland, NOR, døydde i 1772 i Kvaløy øvre, Imsland, Rogaland, NOR 68 år gamal, og vart gravlagd den 26. apr. 1772 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR. Marthe gifta seg med Halvar Torbjørnson Kvaløy, son av Torbjørn Jonson Kvaløy og Brita Halvardsdotter, cirka 1727 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR.


67. Inger Ivarsdotter, dotter av Ivar Larsson Runestad og Dorthe Larsdotter, vart fødd cirka 1671 i Runestad, Finnøy, Rogaland, NOR og døydde cirka 1732 i Våge, Imsland, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 61 år. Eit anna namn for Inger var Anger.

Inger gifta seg med Tormod Bjørnson Våge den 24. jun. 1688 i Talgje kyrkje, Finnøy, Rogaland, NOR.

68. Biørn Tormodson Våge, son av Tormod Bjørnson Våge og Inger Ivarsdotter, vart fødd i 1691 i Våge, Imsland, Rogaland, NOR, døydde i 1780 i Våge, Imsland, Rogaland, NOR 89 år gamal, og vart gravlagd den 29. apr. 1780 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR.

Generelle notat: Bjørn Tormodson bygsla garden Våga av Søren Brun i 1720, og ved skøyte datert 6. november 1720, kjøpte og skøytte han garden av Jørgen Brun. Våga var gamalt krongods. Skøyte er tinglyst på Hemnes 31. mars 1731. I 1660 åra hadde kongen bruk for mange pengar etter ufreden med Sverige. Ei mengd krongods vart derfor seld. Lenge var dei fleste norske bønder sjølveigarar, truleg såleis også på garden Våga, men når det lid framover til det 13. århundre, har vore annleis. Då vart dei fleste bøndene leiglendingar som må betala ei avgift eller landskyld til jordeigarane. Denne landskylda vart betalt med ymse varer som smør, korn, huder og skinn, fisk o.a. Etter skylda på gardane vart og eigedomsskatten utrekna i laupar.
Ved skifte etter Berta Knutsdotter den 20. mai 1729 var det ½ laup smør verdsett 9 riksdalar, 2 pund 8 merker smør i Frøvik verdsett 9 riksdalar, 2 pund 8 merker smør i Fiskå i Strand verd 56 riksdalar, 1 pund 9 merker smør på Runestad, Fogn verd 33 riksdalar. Lausøyra var verdsett til 208 riksdalar 4 ort 10 skilling. I alt gods og lausøyre 342 riksdalar 4 ort 10 skilling. Frå gjekk vøling på husa 16 riksdalar. Anna skuld var det ikkje, så enkemannen fekk 162 riksdalar 2 ort 5 skilling, og kvar son fekk så 40 riksdalar 1 3/7 skilling og dottera 23 riksdalar 2 ort 5/7 skilling. 15 kyr er nemnde med namn: Hengrei, Bondekolla, Gullrei, Skiprei, Stølrei, Bjerei, Dagros, Ralta, Spangrei, Skjønrei, Brunsid, Hemreid, Kinnreid, Dyrkolla og Myrkreid. Svogeren Anders Rasmusson Fiskå med kone Dorthe Tormodsdotter sel kona sine ymse tilfalne jordepartar til Bjørn Tormodson Våga, 26. april 1729.
Biørn Tormodson Waage vart gravlagd 29. april 1780, 89 år 2 månader og 17 dagar gamal.

(Sjå: Rogaland Historielag Årshefte 1942 side 19, 23-24)

Hendingar i livet hans var:

• Han er nemnd i 1758-teljinga i Våge, Imsland, Rogaland, NOR.

Biørn Tormodson gifta seg med Berta Knudsdotter i 1713 i Strand kyrkje, Strand, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Inger Bjørnsdotter vart fødd i 1717 i Våge, Imsland, Rogaland, NOR, døydde i 1742 i Våge, Imsland, Rogaland, NOR 25 år gamal, og vart gravlagd den 13. jan. 1742 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR.

34       ii.  Thormod Bjørnson Våge. Thormod gifta seg med Martha Olsdotter, dotter av Ole Henrikson Ringe d.e. og Gunhild Eivindsdotter, den 13. jul. 1745 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR. Thormod gifta seg så med Marta Rasmusdotter, dotter av Rasmus Bjørnson Liabø og Cari Olsdotter, den 5. jul. 1778 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

        iii.  Knud Bjørnson vart fødd i 1722 i Våge, Imsland, Rogaland, NOR.

         iv.  Peder Bjørnson Landanes vart fødd i 1727 i Våge, Imsland, Rogaland, NOR og døydde i 1782 i Landanes, Avaldsnes, Rogaland, NOR 55 år gamal. Peder gifta seg med Brite Steffensdotter, dotter av Steffen Jensson Birketveit og Britte Ormsdotter, den 24. jun. 1748 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn. Peder gifta seg så med Katrine Olsdotter, dotter av Ole Olson Birkeland og Kierstie Johannesdotter, den 19. jun. 1758 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR.

Biørn Tormodson gifta seg så med Kari Henriksdotter, dotter av Henrik Olson Ringe og Helga Olsdotter, cirka 1730 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

Biørn Tormodson gifta seg så med Kierstie Johannesdotter, dotter av Johannes Ormson Birkeland og Katrine Helgesdotter, den 8. jul. 1750 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

Hendingar i livet hennar var:

• Ho er nemnd i 1758-teljinga i Våge, Imsland, Rogaland, NOR.


69. Berta Knudsdotter, dotter av Knud Jonson Bjørheim og Marta Olsdotter, vart fødd i 1692 i Bjørheim øvre, Strand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1729 i Våge, Imsland, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 37 år.

Berta gifta seg med Biørn Tormodson Våge i 1713 i Strand kyrkje, Strand, Rogaland, NOR.

70. Ole Henrikson Ringe d.e. son av Henrik Olson Ringe og Helga Olsdotter, vart fødd i 1663 i Ringja, Nedstrand, Rogaland, NOR og døydde i 1740 i Ringja, Nedstrand, Rogaland, NOR 77 år gamal.

Generelle notat: I 1703 løyste Ola Henrikson Blank inn 1 laup og 17 merker smør frå arvingane og eigarane. Skøytet var datert 14. september 1703 og tinglyst på hausttinget same år.
I 1718-manntalet står at han bygsla garden i 1698. Han står som brukar i 1711, 1715, 1723, 1725 og 1731. I 1740- manntalet står Ola med heimel til 1 laup 2 pund 6 merker smør datert 3. juni 1691 (skiftet etter faren).
Det var skifte etter Henrik 13. juni 1740 og då åtte buet heile Ringja. Enka arva halve garden, barna den andre helvta. Sonen Henrik Olson løyste garden inn i 1742 då arvingane selde dei partane dei hadde arva i 1740. Skøytet vart tinglyst 10. november 1742. Dei barna som var i live i 1753, vert nemnde i skiftet etter dottera Helga Olsdotter på Øverland det året (ho døydde barnlaus).
Ola åtte og jord i Øvrabø der han bygsla bort ½ laup smør i 1706.
Ola vart kalla "forrige kirkeverge" i 1711.
I samband med saka om grensa mellom Ringja og Haukali vert det sagt at Ola hadde vore "Urolig i hans hoved" i 1729. Det vart opplyst frå allmogen at han "hadde været ved en svaghed og rørelse udi Hovedet": i 4 år var han fråverande frå "hans Hus" på Ringja og budde på Kleppestrand i Hjelmeland "hos en og anden bonde, da han ligesom var bange for hvert menneske han saa". Dette er sanneleg eit tidleg døme på forfølgingsvanvidd!
Ola var gift med Gunnhild Eivindsdotter og dei hadde 8 barn. Sonen Eivind er nemnd i 1742 og 1753, men er ikkje nemnd i Stavanger amt i 1758. Han var utskriven soldat i 1726. Sonen Ola døydde i 1741 og det var skifte etter han 9. november det året. Han vert også nemnt i ei militærrulle i 1736.

Hendingar i livet hans var:

• Skifte etter han vart halde den 13. Jun. 1740 I Ringja, Nedstrand, Rogaland, NOR.

Ole Henrikson gifta seg med Gunhild Eivindsdotter cirka 1694 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Helga Olsdotter vart fødd i 1695 i Ringja, Nedstrand, Rogaland, NOR og døydde i 1753 i Øverland, Nedstrand, Rogaland, NOR 58 år gamal. Helga gifta seg med Klaus Olson Øverland, son av Ole Olson Musland og Guri Klausdotter, den 3. nov. 1737 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

         ii.  Henrik Olson Ringe vart fødd i 1701 i Ringja, Nedstrand, Rogaland, NOR, døydde i 1776 i Ringja, Nedstrand, Rogaland, NOR 75 år gamal, og vart gravlagd den 18. jan. 1776 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR. Henrik gifta seg med Torborg Jørgensdotter, dotter av Jørgen Andersson Askvik og Guri Nilsdotter, i 1745 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

        iii.  Randi Olsdotter vart fødd i 1703 i Ringja, Nedstrand, Rogaland, NOR, døydde i 1770 i Aubø, Sjernarøy, Rogaland, NOR 67 år gamal, og vart gravlagd den 6. jan. 1770 i Sjernarøy kyrkje, Sjernarøy, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Randi var Rannveg. Randi gifta seg med Peder Kristofferson Aubø, son av Christopher Børgeson Aubø og Kirsti Mauritsdotter, cirka 1723 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.

         iv.  Eivind Olson vart fødd i 1705 i Ringja, Nedstrand, Rogaland, NOR.

          v.  Ole Olson Ringja vart fødd i 1709 i Ringja, Nedstrand, Rogaland, NOR og døydde i 1741 i Ringja, Nedstrand, Rogaland, NOR 32 år gamal. Han hadde ikkje noko tilhøve eller barn.

         vi.  Malena Olsdotter vart fødd i 1711 i Ringja, Nedstrand, Rogaland, NOR og døydde i 1740 i Ringja, Nedstrand, Rogaland, NOR 29 år gamal. Ho hadde ikkje noko tilhøve eller barn.

35      vii.  Martha Olsdotter. Martha gifta seg med Thormod Bjørnson Våge, son av Biørn Tormodson Våge og Berta Knudsdotter, den 13. jul. 1745 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.

       viii.  Jacob Olson Kvaløy vart fødd i 1717 i Ringja, Nedstrand, Rogaland, NOR, døydde i 1796 i Kvaløy øvre, Imsland, Rogaland, NOR 79 år gamal, og vart gravlagd den 25. aug. 1796 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR. Jacob gifta seg med Marthe Bjørnsdotter, dotter av Biørn Bjørnson Kvaløy og Mari Jakobsdotter, den 9. jul. 1745 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR.


71. Gunhild Eivindsdotter, dotter av Eivind Einarson Kalsheim, vart fødd cirka 1670 i Prestegarden Hinderå, Nedstrand, Rogaland, NOR og døydde i Ringja, Nedstrand, Rogaland, NOR.

Hendingar i livet hennar var:

• Ho budde i 1740 i Ringja, Nedstrand, Rogaland, NOR.

Gunhild gifta seg med Ole Henrikson Ringe d.e. cirka 1694 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.

76. Omund Nilsson Øye, son av Niels Osmundson Øye og Marta Bjørnsdotter, vart fødd i 1658 i Øye, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde i 1737 i Øye, Hjelmeland, Rogaland, NOR 79 år gamal. Andre namn for Omund Nilsson var Osmund og Åmund.

Generelle notat: I bygdeboka for Sand er han kalla Ommund Nilsson, men i boka for Hjelmeland er han kalla Osmund. I folketellinga for 1701 er han kalla Omund Nilsson.
Frå 25. oktober 1665 er det tinglyst ein kontrakt mellom far til Ingrid, Torbjørn Johannesson og farbror hans, Rasmus Gunnarson. I denne kontrakten heiter det at Borghild og Rasmus Gunnarson skal bu på Tjelmeland i si livstid. Men etter deira tid skal ikkje nokon av barna etter dei ha Tjelmeland. Den garden skal eit av barna hennar Birgitte ha for landskylda. Ein må tru at det var Ingrid og Osmund som vart ved Tjelmeland. Dei busette seg nemleg der. Det var gravferd etter Ingrid Torbjørnsdotter 8. november 1705.
Osmund gifte seg opp att 1708 med Anna Ormsdotter, enka etter Eirik Johannesson i Etne. Dei hadde ingen barn som er nemnde. Første kona Ingrid Torbjørnsdotter, hadde etter mor si arva 12 3/6 merker smør i Jørstad og etter far sin 2 bismarpund og 15 merker smør, til saman 1 laup og 3 3/5 merker smør. Til å byrje med var det sonen Nils som bruka denne jorda i Jørstad. Osmund var ein sers velståande mann. Han åtte Nord-Øye, Haugsland i Erfjord og partar i 4 gardar i Sauda. Og dessutan Tjelmeland som han fekk med første kona si. Og det var der dei budde. Osmund Nilsson vart kalla kongen av di han var så rik. Den 7. juni 1723 vart det halde skifte på Øye i Hjelmeland etter Anna Ormsdotter, enka etter Omund Nilsson. I det skiftet er nemnt 1 følja og 7 ungnaut på Hustveit i Sauda, Ved skiftet var bruttoformua på vel 500 dalar. Når gjelda på ikring 320 dalar vart trekt frå, var det 180 dalar til arvingane.
Osmund flytta til Nord-Øye ikring 1712. Den 9. november 1718 vart tenestejenta på garden Sissela Olsdotter Mjølhus myrda. Ho vart funnen ille mishandla i ei vasskjelde. Saka vart aldri oppklart, men alt tyda på at gjerningsmannen var sonen Torbjørn. Han var far til barnet som Sissela bar under hjarta. Han rømde nokre dagar etter udåden, før saka kom opp, truleg til Holland.
(Det står ein artikkel om mordet i "Ætt og Heim" for 1960 side 117-125 som er skriven av Samuel V. Vinje.).

Hendingar i livet hans var:

• Han er nemnd i 1701-teljinga i Tjelmeland, Sand, Rogaland, NOR.

Omund Nilsson gifta seg med Ingrid Torbjørnsdotter cirka 1691 i Sjernarøy kyrkje, Sjernarøy, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Eli Ommundsdotter vart fødd i 1692 i Tjelmeland, Sand, Rogaland, NOR, døydde i 1786 i Talgje (nord), Sjernarøy, Rogaland, NOR 94 år gamal, og vart gravlagd den 24. mar. 1786 i Sjernarøy kyrkje, Sjernarøy, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Eli var Elen. Eli gifta seg med Torbiørn Johannesson Jørstad, son av Johannes Torsteinson Hauske og Ingeri Larsdotter, den 29. des. 1726 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR. Eli gifta seg så med Peder Olson Talgje, son av Ole Ormson Fister og Sissele Olsdotter, den 11. jul. 1741 i Sjernarøy kyrkje, Sjernarøy, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

         ii.  Niels Ommundson Øye vart fødd i 1694 i Tjelmeland, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1742 i Øye, Hjelmeland, Rogaland, NOR 48 år gamal. Niels gifta seg med Martha Olsdotter, dotter av Ole Torjusson Ropeid d.y. og Marta Bårdsdotter, den 31. jul. 1713 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

        iii.  Torbjørn Ommundson vart fødd i 1696 i Tjelmeland, Sand, Rogaland, NOR og døydde i NLD. Torbjørn fekk barn med Brita Toresdotter, dotter av Tore Tolleivson Fatnes og Marta Jonsdotter.

         iv.  Aanen Ommundson vart fødd i 1697 i Tjelmeland, Sand, Rogaland, NOR, vart døypt den 25. apr. 1697 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR, døydde i 1697 i Tjelmeland, Sand, Rogaland, NOR,, og vart gravlagd den 12. aug. 1697 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

38        v.  Johannes Ommundson Tjelmeland. Johannes gifta seg med Barbro Johannesdotter, dotter av Johannes Larsson Ilstad og Todne Jonsdotter, i 1719 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR. Johannes gifta seg så med Marta Jørgensdotter, dotter av Jørgen Knudson Nessa og Kari Nilsdotter, i 1721 i Årdal kyrkje, Årdal, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn. Johannes fekk barn med Siri Pedersdotter, dotter av Peder Sevatson Løland og Vanvik. Johannes gifta seg så med Guri Reinertsdotter, dotter av Reinert Ommundson Helgevold og Guri Olsdotter, cirka 1728 i Sandeid kyrkje, Sandeid, Rogaland, NOR.

         vi.  Omund Ommundson vart fødd i 1699 i Tjelmeland, Sand, Rogaland, NOR, vart døypt den 12. feb. 1699 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR, døydde i 1707 i Tjelmeland, Sand, Rogaland, NOR, 8 år gamal, og vart gravlagd den 26. jun. 1707 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

        vii.  Birthe Ommundsdotter vart fødd i 1700 i Tjelmeland, Sand, Rogaland, NOR, vart døypt den 16. mai 1700 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR, døydde i 1768 i Ur, Årdal, Rogaland, NOR, 68 år gamal, og vart gravlagd den 6. mar. 1768 i Årdal kyrkje, Årdal, Rogaland, NOR. Andre namn for Birthe var Birgitta og Brita. Birthe gifta seg med Jone Pederson Ur d.y., son av Peder Jonson Sand og Marta Jonsdotter, i 1720 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

       viii.  Ingrid Ommundsdotter vart fødd i 1703 i Tjelmeland, Sand, Rogaland, NOR, vart døypt den 17. mar. 1703 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR, døydde i 1776 i Finnvik, Imsland, Rogaland, NOR, 73 år gamal, og vart gravlagd den 1. feb. 1776 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Ingrid var Ingeri. Ingrid gifta seg med Hadle Johannesson Finnvik, son av Johannes Ormson Løland og Valborg Olsdotter, cirka 1726 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

         ix.  Hadle Ommundson Eide vart fødd i 1705 i Tjelmeland, Sand, Rogaland, NOR, vart døypt den 2. nov. 1705 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1758 i Eide, Sand, Rogaland, NOR, 53 år gamal. Hadle gifta seg med Hallgjerd Abrahamsdotter, dotter av Abraham Halvardson Selland og Hallgjerd Olsdotter, i 1736 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

Omund Nilsson gifta seg så med Anna Ormsdotter den 15. jul. 1708 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.


77. Ingrid Torbjørnsdotter, dotter av Torbiørn Johannesson Jørstad og Birgitte Hadlesdotter, vart fødd cirka 1665 i Jørstad, Sjernarøy, Rogaland, NOR, døydde i 1705 i Tjelmeland, Sand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 40 år, og vart gravlagd den 8. nov. 1705 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

Ingrid gifta seg med Omund Nilsson Øye cirka 1691 i Sjernarøy kyrkje, Sjernarøy, Rogaland, NOR.

78. Reinert Ommundson Helgevold, son av Omund Knudson Helgevold og Susanne Reinertsdotter, vart fødd i 1670 i Helgevoll øvre, Sandeid, Rogaland, NOR og døydde i 1736 i Helgevoll øvre, Sandeid, Rogaland, NOR 66 år gamal.

Generelle notat: Reinert Ommundson Helgevold hadde arva noko av Helgevold etter far sin. Ved skøyte 8. oktober 1697 frå sine medarvingar Mats Sjurson Stangeland i Ølen og Johannes Oveson Helgevold, begge på konene sine vegne, samt Kari Omundsdotter på eigne vegne, vart han eigar av 3 vett korn i garden Helgevold. Ved skøyte av 13. november 1699 frå stefaren Bjørn Kristofferson som då budde på garden Sundfør i Skjold, samt frå dei fire halvsøskena sine, vart Reinert eigar av ennå 2½ pund 3 merker smør i garden sin på Helgevold. Med kona si fekk han dessutan jordegods i Østre Eide (Eio) i Ølen og 19½ merker smør i Haugland i Fjelberg. 7. august 1708 var Reinert saman med Bård Sjurson Bjordal oppnemnt som verge for slektningane sine på Sundfør i Skjold. Den 30. oktober 1728 skreiv Reinert frå seg saman med versønene sine, odelsretten til 1 laup 1 pund 21 merker smør i garden Helgevold til fordel for versonen Johannes Amundson (Osmundson) Tjelmeland, som same dag fekk skøyte på jordegodset frå Nils Samsonson Skogeide. Det var skifte etter Reinert 22. mars 1736.
Kona var Guri Olavsdotter frå Eio i Ølen. Ho var fødd i 1674 og døydde i 1749 hjå dottera på Frønsdal i Ølen. Arveskiftet etter Guri var på Frønsdal 26. november 1749 mellom dei fire døtrene deira. Dottera Kari var død før mor si, og dei fem barna til Kari opptrer i skiftet. Jordegodset 9 ¾ merker smør i garden Haugland og 9 merker smør i garden Eio vart selt til framande. Av løysøyre var det mellom anna ein trebands gullring med initialar, fleire sølvskeier med initialar, 1 sølv-kjede, 1 fingerbør i sølv, 1 signet i sølv, og dei kleda som vert rekna opp tyder på at det var velstand i heimen.

Hendingar i livet hans var:

• Han er nemnd i 1701-teljinga i Helgevoll øvre, Sandeid, Rogaland, NOR.

Reinert Ommundson gifta seg med Guri Olsdotter cirka 1697 i Ølen kyrkje, Ølen, Hordaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Susanna Reinertsdotter vart fødd i 1698 i Helgevoll øvre, Sandeid, Rogaland, NOR og døydde den 17. sep. 1773 i Nervik, Etne, Hordaland, NOR 75 år gamal. Susanna gifta seg med Ole Sjurson Nervik, son av Sjur Hansson Nervik og Valborg Olsdotter, i 1719 i Sandeid kyrkje, Sandeid, Rogaland, NOR.

         ii.  Kari Reinertsdotter vart fødd i 1702 i Helgevoll øvre, Sandeid, Rogaland, NOR, døydde i 1748 i Hauge øvre, Ølen, Hordaland, NOR 46 år gamal, og vart gravlagd den 23. jun. 1748 i Fjelberg kyrkje, Fjelberg, Hordaland, NOR. Kari gifta seg med Gunder Kristenson Hauge, son av Christen Gunnarson Opsal og Kari Knudsdotter, i 1721 i Sandeid kyrkje, Sandeid, Rogaland, NOR.

        iii.  Ingeborg Reinertsdotter vart fødd i 1705 i Helgevoll øvre, Sandeid, Rogaland, NOR og døydde i 1782 i Frønsdal, Ølen, Hordaland, NOR 77 år gamal. Ingeborg gifta seg med Knud Kristenson Frønsdal, son av Christen Gunnarson Opsal og Kari Knudsdotter, cirka 1725 i Sandeid kyrkje, Sandeid, Rogaland, NOR.

39       iv.  Guri Reinertsdotter. Guri gifta seg med Johannes Ommundson Tjelmeland, son av Omund Nilsson Øye og Ingrid Torbjørnsdotter, cirka 1728 i Sandeid kyrkje, Sandeid, Rogaland, NOR.


79. Guri Olsdotter, dotter av Ole Paulson Eide og Kari Tørresdotter, vart fødd i 1674 i Eio austre, Ølen, Hordaland, NOR, døydde i 1749 i Frønsdal, Ølen, Hordaland, NOR 75 år gamal, og vart gravlagd den 15. des. 1749 i Ølen kyrkje, Ølen, Hordaland, NOR. Eit anna namn for Guri var Guro.

Guri gifta seg med Reinert Ommundson Helgevold cirka 1697 i Ølen kyrkje, Ølen, Hordaland, NOR.

80. Lars Danielson Gismarvik, son av Daniel Rasmusson Fosen og Malena Jonsdotter, vart fødd i 1662 i Hapnes, Vikedal, Rogaland, NOR og døydde i 1729 i Gismarvik, Avaldsnes, Rogaland, NOR 67 år gamal.

Generelle notat: 14. mars 1682 fekk Lars Danielson skøyte på 1 pund korn i Gismarvik og busette seg der med huslyden. Han var først gift med Sigrid Gudmundsdotter Ile. Han kjøpte odel-, bunestad- og åseterettane frå Tore Omundson Gismarvik. I 1697 makebytte han 20 spann korn i Øvre Førland i Tysvær med Knut Knutson i Vats sokn, mot å få att garden Haukås der ei dotter vart buande. Lars var litt av ein bausing. Han førde mange rettsaker som kosta han mange pengar, og etter kvart gjekk det mykje tilbake for han.
Det står at han flytta frå Gismarvik til Ytre Åserød i Jelsa der han er nemnt i 1706-1711. Då skal andre kona Birgitte vere død, men dei er nemnde med ein son fødd i 1708. Han flytta så til Hamra som var farsgarden til 2. kona hans, Birgitte Hadlesdotter Hamra. Han flytta dit med huslyden i 1711/1712 og budde der til ikring 1720. I den nye bygdeboka for Erfjord står det at Lars flytta frå Gismarvik til Hamra i 1711/1712 og at Birgitta døydde ikring 1712 (men ho må ha døydd i 1711) på Gismarvik.
I 1720 hadde han såleis ein lottemann på Gismarvik. Dei bruka heile garden åleine i lange tider i byrgjinga av 1700-åra. I 1723 kunne dei på heile Gismarvik så 7 tønner og hausta 30 tønner korn og fø 2 hestar, 16 naut og 6 sauer. Sonen Lars tok over på Hamra. Lars Danielson gifta han seg 3. gongen med Lukris (Lukretia) Olsdotter. Dei måtte ha kongebrev for å få gifta seg av di dei var i slekt med 2. og 3. ledd. Det var skifte etter Lars Danielson den 31. januar 1730.
7. oktober 1712 vart Lars Hamres uekte son døypt, og 16. september 1714 vart det døypt ei uektefødd jente Kirsten, mora var Malene Jakobsdotter og faren Lars Hamre. Denne dottera vart gravlagd 17. oktober 1714 som "det uegte barn Kirsten fra Hamre".
Med første kona Sigrid Gudmundsdotter hadde Lars fire barn. Med andre kona Birgitte Hadlesdotter hadde Lars truleg fem barn. Med Lukretia (Lukris) hadde han truleg sonen Ola før han vart gift med henne, og tre i ekteskapet.

(Sjå også: Rogaland Historie- og Ættesogelag Årshefte 1977 side 70).

Hendingar i livet hans var:

• Han er nemnd i 1701-teljinga i Gismarvik, Avaldsnes, Rogaland, NOR.

Lars Danielson gifta seg med Siri Gudmundsdotter, dotter av Gudmund Olson Ihle og Brønla Osmundsdotter, i 1682 i Vikedal kyrkje, Vikedal, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Daniel Larsson Kirsebom vart fødd i 1683 i Gismarvik, Avaldsnes, Rogaland, NOR og døydde i Engesund vestre, Fitjar, Hordaland, NOR. Daniel gifta seg med Pernille Jokumsdotter, dotter av Jochum Piil og Pernille Pedersdotter, den 23. jan. 1706 i Avaldsnes kyrkje, Avaldsnes, Rogaland, NOR.

         ii.  Brønle Larsdotter vart fødd i 1687 i Gismarvik, Avaldsnes, Rogaland, NOR, døydde i 1723 i Myklebust, Avaldsnes, Rogaland, NOR 36 år gamal, og vart gravlagd den 5. des. 1723 i Avaldsnes kyrkje, Avaldsnes, Rogaland, NOR. Brønle gifta seg med Lauris Knudson Myklebust cirka 1710 i Avaldsnes kyrkje, Avaldsnes, Rogaland, NOR.

        iii.  Gudmund Larsson Gismarvik d.e. vart fødd i 1689 i Gismarvik, Avaldsnes, Rogaland, NOR og døydde i 1717 28 år gamal.

         iv.  Malena Larsdotter vart fødd i 1692 i Hamra, Erfjord, Rogaland, NOR og døydde cirka 1730 i Trosnavåg, Bokn, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 38 år. Malena gifta seg med Nils Danielson Trosner, son av Daniel Danielson Trosnavåg og Berta Olsdotter, i 1713 i Avaldsnes kyrkje, Avaldsnes, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

Lars Danielson gifta seg så med Birgitta Hadlesdotter i 1695 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

40        i.  Lars Larsson Hamra. Lars gifta seg med Marte Nilsdotter, dotter av Nils Sivertson Tysse og Malene Torbjørnsdotter, den 13. jul. 1721 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

         ii.  Siri Larsdotter vart fødd i 1704 i Gismarvik, Avaldsnes, Rogaland, NOR og døydde i Bringedal, Tysvær, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Siri var Sigrid. Siri gifta seg med Ånen Gunnarson Bringedal, son av Gunnar Ånenson Bringedal og Marta Olsdotter, den 6. apr. 1727 i Sjernarøy kyrkje, Sjernarøy, Rogaland, NOR.

        iii.  Birgit Larsdotter vart fødd i 1705 i Gismarvik, Avaldsnes, Rogaland, NOR. Ho hadde ikkje noko tilhøve eller barn.

         iv.  Hadle Larsson Gismarvik (Død som barn) vart fødd i 1708 i Gismarvik, Avaldsnes, Rogaland, NOR og døydde i Gismarvik, Avaldsnes, Rogaland, NOR.

          v.  Hadle Larsson Førland vart fødd i 1711 i Gismarvik, Avaldsnes, Rogaland, NOR og døydde cirka 1784 i Førland nedre, Tysvær, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 73 år. Hadle gifta seg med Brita Olsdotter, dotter av Ole Johannesson Førre, cirka 1737 i Avaldsnes kyrkje, Avaldsnes, Rogaland, NOR. Hadle gifta seg så med Marta Olsdotter, dotter av Ole Johannesson Førre og Sjursdotter, cirka 1749 i Avaldsnes kyrkje, Avaldsnes, Rogaland, NOR. Hadle gifta seg så med Berta Valentinsdotter, dotter av Valentin Osmundson Svantesvold og Brønnele Johannesdotter, cirka 1766 i Vats kyrkje, Vats, Rogaland, NOR.

Lars Danielson fekk barn med Malene Jakobsdotter.

Barnet deira var:

          i.  Kirsten Larsdotter (Uektefødd) vart fødd i 1714 i Hamra, Erfjord, Rogaland, NOR, vart døypt den 16. sep. 1714 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR, døydde i 1714 i Hamra, Erfjord, Rogaland, NOR,, og vart gravlagd den 17. okt. 1714 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

Lars Danielson gifta seg så med Lucrits Olsdotter, dotter av Ole Larsson Varland og Sissela Jonsdotter, den 18. jul. 1714 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

Hendingar for dette paret var:

• Dei offentleggjorde sitt føremål om å gifta seg Kongebrev.

Barn av dette paret var:

          i.  Ole Larsson (Tilhøve til mor: Omstridt) (Uektefødd) vart fødd i 1712 i Hamra, Erfjord, Rogaland, NOR og vart døypt den 7. okt. 1712 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

         ii.  Birgita Laurentia Larsdotter vart fødd i 1714 i Hamra, Erfjord, Rogaland, NOR og vart døypt den 22. jul. 1714 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

        iii.  Katrina Larsdotter vart fødd i 1716 i Hamra, Erfjord, Rogaland, NOR, vart døypt den 18. mar. 1716 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR og døydde cirka 1776 i Haukås, Tysvær, Rogaland, NOR, i ein alder av omkring 60 år. Eit anna namn for Katrina var Chatrina. Katrina gifta seg med Torstein Mikkelson Haukås, son av Mikkel Torsteinson Evje og Helga Knudsdotter, cirka 1745 i Avaldsnes kyrkje, Avaldsnes, Rogaland, NOR. Katrina gifta seg så med Rasmus Pederson Haukås cirka 1764 i Tysvær kyrkje, Tysvær, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

         iv.  Gudmund Larsson d.y. vart fødd i 1718 i Hamra, Erfjord, Rogaland, NOR og vart døypt den 18. sep. 1718 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.


81. Birgitta Hadlesdotter, dotter av Halle Larsson Hamra og Siri Osmundsdotter, vart fødd i 1675 i Hamra, Erfjord, Rogaland, NOR og døydde i 1711 i Gismarvik, Avaldsnes, Rogaland, NOR 36 år gamal.

Birgitta gifta seg med Lars Danielson Gismarvik i 1695 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

82. Nils Sivertson Tysse, son av Sivert Nilsson Haugsland og Martha Knudsdotter, vart fødd i 1665 i Haugsland, Erfjord, Rogaland, NOR, døydde i 1732 i Tysse, Erfjord, Rogaland, NOR 67 år gamal, og vart gravlagd den 27. apr. 1732 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

Generelle notat: Nils Sjurson frå Hausland vart gift med enka Bergitta Steinsdotter på Tysse. Bergitta var frå Barkeland i Jelsa og var gift første gong med Hermann Tysse. Bergitta og Nils hadde ikkje barn saman. Bergitta og Nils åtte mykje i garden Tysse etter Hermann Johansson Tysse. Nils og Bergitta selde 1 bismarpund smør til Ola Gudmundson Håland etter skøyte 8. august 1693. Etter skiftet til Bergitta i 1695 gjekk noko av eigedomen til arvingane etter henne.
Nils overtok bygsla og noko av jordegodset i Tysse med Bergitta. I 1695 fekk Nils skriven bygselsetel på 5 pund smør i garden av Ola Gudmundson Håland, og i 1720 ny bygselsetel på 5 pund smør av Gudmund O. Håland.
18. desember 1696 er Niels Tøsses uekte son Biøren ført døypt, men 13. desember 1696 er Niels Tøsses uekte son Biøren ført gravlagd. Det er ikkje nemnt kven mora til sonen var.
Nils vart så gift opp att med Malena Torbjørnsdotter Asheim. Nils brukte heile Tyssegarden, 5 pund smør i 1701. Det er skifte etter Nils og Malena 4. juni 1732. Dei vart gravlagde på same dag 27. april i 1732. Straks etter vart skifte "holden paa Tiøsse efter Sahl. Niels Syversen og Malene Torbiørnsdaatter imellem deris Børn." Malene og Nils er nemnde med 7 barn.

Hendingar i livet hans var:

• Skifte etter han vart halde den 4. Jun. 1732 I Tysse, Erfjord, Rogaland, NOR.

Nils Sivertson gifta seg med Bergitta Steinsdotter, dotter av Sten Tollakson Barkeland og Ellen Steinsdotter, cirka 1691 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

Nils Sivertson fekk eit barn.

Barnet hans var:

          i.  Biøren Nilsson Tysse (Uektefødd) vart fødd i 1696 i Tysse, Erfjord, Rogaland, NOR, vart døypt den 18. des. 1696 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR, døydde i 1696 i Tysse, Erfjord, Rogaland, NOR,, og vart gravlagd den 13. des. 1696 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

Nils Sivertson gifta seg så med Malene Torbjørnsdotter i 1696 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Nilsson Tysse vart fødd i 1696 i Tysse, Erfjord, Rogaland, NOR, døydde i 1697 i Tysse, Erfjord, Rogaland, NOR i ein alder av 1 år, og vart gravlagd den 21. mar. 1697 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

         ii.  Brita Nilsdotter vart fødd i 1697 i Tysse, Erfjord, Rogaland, NOR, vart døypt den 30. apr. 1697 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR, døydde i 1697 i Tysse, Erfjord, Rogaland, NOR,, og vart gravlagd den 1. aug. 1697 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

41      iii.  Marte Nilsdotter. Marte gifta seg med Lars Larsson Hamra, son av Lars Danielson Gismarvik og Birgitta Hadlesdotter, den 13. jul. 1721 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Marte gifta seg så med Tore Larsson Hamra, son av Lars Toreson Einervoll og Marit Olsdotter, cirka 1740 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

46       iv.  Torbiørn Nilsson Berakvam. Torbiørn gifta seg med Torborg Oddsdotter, dotter av Odd Larsson Berakvam og Martha Jakobsdotter, den 2. jul. 1733 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

          v.  Sirj Nilsdotter vart fødd i 1703 i Tysse, Erfjord, Rogaland, NOR, vart døypt den 23. okt. 1703 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR, døydde i 1703 i Tysse, Erfjord, Rogaland, NOR,, og vart gravlagd den 9. nov. 1703 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

         vi.  Siri Nilsdotter vart fødd i 1704 i Tysse, Erfjord, Rogaland, NOR, vart døypt den 30. des. 1704 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR og døydde i Kolstø, Erfjord, Rogaland, NOR,. Eit anna namn for Siri var Sirj. Siri gifta seg med Aaser Ormson Kolstø, son av Orm Ormson Berge og Inger Sivertsdotter, den 4. feb. 1725 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

        vii.  Berte Nilsdotter vart fødd i 1708 i Tysse, Erfjord, Rogaland, NOR, vart døypt den 5. aug. 1708 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR, døydde i 1760 i Hebnes, Jelsa, Rogaland, NOR, 52 år gamal, og vart gravlagd den 30. mai 1760 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Berte var Brita. Berte gifta seg med Ole Håvardson, son av Håvard Nilsson Sørvik og Anna Olsdotter, den 26. jun. 1735 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.


83. Malene Torbjørnsdotter, dotter av Torbjørn Pederson Asheim og Siri Halvardsdotter, vart fødd cirka 1672 i Asheim, Hjelmeland, Rogaland, NOR, døydde i 1732 i Tysse, Erfjord, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 60 år, og vart gravlagd den 27. apr. 1732 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

Hendingar i livet hennar var:

• Skifte etter ho vart halde den 4. Jun. 1732 I Tysse, Erfjord, Rogaland, NOR.

Malene gifta seg med Nils Sivertson Tysse i 1696 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

84. Peder Olson Røe, son av Ole Endreson Mo og Berete Torbjørnsdotter, vart fødd i 1634 i Mo, Sand, Rogaland, NOR, døydde i 1721 i Rød, Erfjord, Rogaland, NOR 87 år gamal, og vart gravlagd den 18. mai 1721 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

Generelle notat: Ein Ommund Kris-tenson kom inn på Mo for ei tid. I 1686 vart Ommund stemna for bygselpengar av Peder Rød (f. Mo), nemleg for 2 pund smør i Mo, altså halve garden. Ommund lova å betala, og Peder skulle på si sida gje han lovleg bygselsetel. Peder vert elles ført som Peder Li i tingboka, men det må vera ei feilføring.
I 1691 vart Ommund Mo stemna av den same Peder Rød for eit hors (ein hest) han hadde selt utan at Peder visste om det. Ommund påstod at Peder hadde gjeve han lov til å selja hesten, men vart dømd til å erstatta Peder det han fekk i beta-ling, litt over 2 dalar. Eller så skulle han skaffa same hesten attende uskadd.
Marta og Ola Mo var leiglendingar på det meste av garden store delar av tida. Far hans Pe-der Rød åtte det meste, men ikkje alle meinte det hadde gått rett føre seg, måten han hadde fått hand om heile garden på.
Aslak Homborneset son til Marta og Torbjørn Mo, stemna såleis far-broren Peder Rød i 1709 der han fordra sin arv både etter faren, farbroren og ei faster. Peder sa seg sjølv å ha fått 2 pund smør då han tok seg av mor si, og han arva ½ pund etter far sin, like eins som Aslak sin far, Torbjørn Mo. Sidan hadde Peder løyst ut dei fleste medarvingane. Såleis sa han seg å ha kjøpt ½ pund smør av den salige bror sin, Ivar Olsen, og: "I det 4de pund i Moe tilkomer Elste broder sønner bemelte Aslach och Peder Wele" ½ pund smør, medan det andre halve pund tilkom systrene Marta og Gunla kvar 6 merker. Av Gunla Ersdalen sitt gods fekk brorer Peder Rød 3 merker smør åleine medan brorsøne-ne Aslak Hamborneset og Peder Vela arva kvar l½ mark smør. Med dette hadde Peder gjort greie for heimelen til heile garden.
1 1710 stemna Aslak farbroren på nytt, no til visa fram alle brev han hadde på garden Mo, og dessutan gjera greie for rekneskapen i skiftet i Ersdalen etter systera Gunla. Peder Rød vart 1710 frikjend for alle klagemål brorsonen hadde mot han. Det var nok ei trasig og vond tid mel-lom nære frendar dette. Og avslutninga vart be-drøveleg. Etter at dommen hadde falle, meinte Aslak å ha høyrt farbroren seia eitkvart som var han til forkleining. Aslak stemnde såleis heile fag-retten frå 1710 til å vitna dei orda farbroren skul-le ha sagt, men han kunne ikkje gjera greie for kva som var sagt, og dei 8 lagrettemennene visste heller ikkje kva han meinte. Enden var at Aslak måtte betala all deira omkostning på 2 dalar i alt og til farbroren ½ dalar.
Den 5. august skøyter Laurits Olson Heirum, Sauda, 18 merker smør til Peder Olson. Peder kom til Rød i 1672, men overtok heile garden først på slutten av 1670-åra. Han var brukar på Rød Erfjord i 1701. I 1702 var dei sjølveigarar for heile bondeparten i Rød. I 1715 budde han på Rød og åtte 1 pund 18 merker i garden.
Peder var gift med Kari Larsdotter, kvar ho var frå står det ingenting om. Karen Larsdotter Røe vart gravlagd 19. september 1719 og det var skiftet etter henne var 13. juni 1720. Peder Røe vart gravlagd 18. mai 1721. Karen og Peder hadde fire barn som ein kjenner til

Peder Olson gifta seg med Karen Larsdotter cirka 1665 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Ole Pederson Mo vart fødd i 1665 i Mo, Sand, Rogaland, NOR og døydde etter 1732 i Mo, Sand, Rogaland, NOR. Ole gifta seg med Martha Andersdotter, dotter av Anders Pederson Hanakam og Gjertrud Torjusdotter, den 4. jul. 1697 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

42       ii.  Lars Pederson Rød. Lars gifta seg med Ragnele Danielsdotter, dotter av Daniel Olson Førre og Sissela Olsdotter, cirka 1716 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

        iii.  Brita Pedersdotter vart fødd cirka 1685 i Rød, Erfjord, Rogaland, NOR og døydde i Føre, Hjelmeland, Rogaland, NOR. Brita gifta seg med Ole Danielson Førre d.e., son av Daniel Olson Førre og Sissela Olsdotter, den 15. okt. 1713 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

         iv.  Halvor Pederson Espeland vart fødd i 1691 i Rød, Erfjord, Rogaland, NOR og døydde i 1741 i Espeland, Hjelmeland, Rogaland, NOR 50 år gamal. Eit anna namn for Halvor var Hallvard. Halvor gifta seg med Karen Danielsdotter, dotter av Daniel Olson Førre og Sissela Olsdotter, cirka 1724 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.


85. Karen Larsdotter vart fødd cirka 1645, døydde i 1719 i Rød, Erfjord, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 74 år, og vart gravlagd den 19. sep. 1719 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

Hendingar i livet hennar var:

• Skifte etter ho vart halde den 13. Jun. 1720 I Rød, Erfjord, Rogaland, NOR.

Karen gifta seg med Peder Olson Røe cirka 1665 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

86. Daniel Olson Førre, son av Ole Halvorson Førre, vart fødd i 1652 i Føre, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde i 1700 i Føre, Hjelmeland, Rogaland, NOR 48 år gamal.

Generelle notat: Jon Foss kjøpte 27 merker smør i Foss og Fosså i 1677 av Daniel Olson. Dette var kona Sissela sitt arvegods. Daniel døydde i 1700 og enkja er nemnt som brukar 1701-1711. I 1720 får sonen Ola d.e. bygslebrev av Sissela Rasmusdotter står det, men det skal truleg vere Olsdotter og mora til Ola.
Daniel var ingen fattigmann då han døydde. Der var 145 riksdalar etter han til deling mellom arvingane. Han åtte jordegods i Føre - 1 pund 18 mark i Sør-Føre og 1 pund 4 mark i Nord-Føre. I 1701 heiter det at sonen Ola Danielson d.y. "tiener hr. Gen. Maj. Arnolds sønn". Det er ikkje nemnt noko meir om kvar sonen Rasmus og dottera Kari vart av.

Daniel Olson gifta seg med Sissela Olsdotter cirka 1671 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Ole Danielson Førre d.e. vart fødd i 1671 i Føre, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde cirka 1743 i Føre, Hjelmeland, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 72 år. Ole gifta seg med Brita Pedersdotter, dotter av Peder Olson Røe og Karen Larsdotter, den 15. okt. 1713 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

         ii.  Ole Danielson d.y. vart fødd i 1673 i Føre, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

        iii.  Jonas Danielson Haug vart fødd i 1676 i Føre, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde cirka 1744 i Haug, Jelsa, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 68 år. Jonas gifta seg med Maren Olsdotter, dotter av Ole Osmundson Kilane og Anna Andersdotter, den 3. jul. 1718 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

         iv.  Anna Danielsdotter vart fødd cirka 1680 i Føre, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde cirka 1713 i Hauge øvre, Hjelmeland, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 33 år. Anna gifta seg med Orm Jonson Hauge, son av Jon Ormson Hauge og Marta Pedersdotter, cirka 1709 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

          v.  Rasmus Danielson vart fødd i 1689 i Føre, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

         vi.  Karen Danielsdotter vart fødd i 1689 i Føre, Hjelmeland, Rogaland, NOR, døydde i 1776 i Espeland, Hjelmeland, Rogaland, NOR 87 år gamal, og vart gravlagd den 26. nov. 1776 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR. Karen gifta seg med Peder Pederson Espeland, son av Peder Olson Espeland, cirka 1717 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR. Karen gifta seg så med Halvor Pederson Espeland, son av Peder Olson Røe og Karen Larsdotter, cirka 1724 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR. Karen gifta seg så med Iver Ivarson Espeland, son av Iver Olson Valheim og Kirsti Olsdotter, cirka 1743 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

43      vii.  Ragnele Danielsdotter. Ragnele gifta seg med Lars Pederson Rød, son av Peder Olson Røe og Karen Larsdotter, cirka 1716 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

       viii.  Sissel Danielsdotter vart fødd i 1698 i Føre, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde i Hetletveit, Sjernarøy, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Sissel var Sissela. Sissel gifta seg med Jørgen Pederson Hetletveit cirka 1725 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.


87. Sissela Olsdotter, dotter av Ole Pederson Foss og Kari Oddsdotter, vart fødd cirka 1652 i Foss, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde i Føre, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

Hendingar i livet hennar var:

• Ho budde i 1720 i Føre, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

Sissela gifta seg med Daniel Olson Førre cirka 1671 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

88. Thore Olson Høyekvam, son av Ole Jensson Høyekvam, vart fødd i 1651 i Høyekvam, Sandeid, Rogaland, NOR og døydde i Høyekvam, Sandeid, Rogaland, NOR.

Hendingar i livet hans var:

• Han er nemnd i 1666-teljinga i Rørtveit, Imsland, Rogaland, NOR.

• Han er nemnd i 1701-teljinga i Høyekvam, Sandeid, Rogaland, NOR.

Thore Olson gifta seg med ukjend.

Barnet hans var:

44        i.  Osmund Toreson Imsland. Osmund gifta seg med Liva Johannesdotter, dotter av Johannes Ormson Birkeland og Katrine Helgesdotter, cirka 1722 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR.


90. Johannes Ormson Birkeland, son av Orm Olson Birkeland og Marta Osmundsdotter, vart fødd i 1640 i Birkeland, Imsland, Rogaland, NOR og døydde cirka 1718 i Birkeland, Imsland, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 78 år.

Generelle notat: I boka for Erfjord står det at Liva Gudmundsdotter vart gift med bonde Johannes Ormson Birkeland, Imsland.
Ei Anna Johannesdotter Rørtveit (66 år i 1758) er fadder til Johannes Birkeland sitt barn i 1753. Denne Anna var truleg ei dotter til Johannes frå første ekteskapet og moster til Johannes Birkeland.
Dottersonen, Johannes Olson Birkeland, døyper i 1759 dottera si Kirsti. Då er Liva Imsland, kona til Tore Osmundson, mellom fadrane. Liva var også truleg dotter til Johannes Ormson Birkeland, og moster til Johannes Olson.

Hendingar i livet hans var:

• Han er nemnd i 1701-teljinga i Birkeland, Imsland, Rogaland, NOR.

Johannes Ormson gifta seg med Liva Gudmundsdotter, dotter av Gudmund Olson Ihle og Brønla Osmundsdotter, cirka 1675 i Vikedal kyrkje, Vikedal, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Marthe Johannesdotter vart fødd i 1679 i Birkeland, Imsland, Rogaland, NOR og døydde i 1758 i Høyland, Etne, Hordaland, NOR 79 år gamal. Marthe gifta seg med Torkel Toreson Høyland, son av Tore Torkelson Nernes og Kristi Toresdotter, cirka 1705 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR. Marthe gifta seg så med Eivind Erikson Høyland den 4. jul. 1717 i Stødle kyrkje, Etne, Hordaland, NOR.

         ii.  Brønla Johannesdotter vart fødd cirka 1682 i Birkeland, Imsland, Rogaland, NOR og døydde cirka 1705 i Tysvær, Tysvær, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 23 år. Brønla gifta seg med Daniel Jonson Narravik, son av Jon Danielson Årvk og Ragnhild Kolbeinsdotter, cirka 1704 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR.

        iii.  Osmund Johannesson vart fødd i 1690 i Birkeland, Imsland, Rogaland, NOR.

         iv.  Anna Johannesdotter vart fødd i 1692 i Birkeland, Imsland, Rogaland, NOR, døydde i 1766 i Rørtveit, Imsland, Rogaland, NOR 74 år gamal, og vart gravlagd den 17. des. 1766 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR. Anna gifta seg med Gabriel Jakobson Rørtveit, son av Jakob Johannesson Rørtveit og Helga Gabrielsdotter, cirka 1720 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

Johannes Ormson gifta seg så med Katrine Helgesdotter i 1695 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Helge Johannesdotter vart fødd i 1696 i Birkeland, Imsland, Rogaland, NOR, døydde i 1749 i Bjørkhaug, Sandeid, Rogaland, NOR 53 år gamal, og vart gravlagd den 22. jun. 1749 i Sandeid kyrkje, Sandeid, Rogaland, NOR. Ho hadde ikkje noko tilhøve eller barn.

45       ii.  Liva Johannesdotter. Liva gifta seg med Osmund Toreson Imsland, son av Thore Olson Høyekvam, cirka 1722 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR.

        iii.  Kierstie Johannesdotter vart fødd i 1699 i Birkeland, Imsland, Rogaland, NOR, døydde i 1759 i Våge, Imsland, Rogaland, NOR 60 år gamal, og vart gravlagd den 30. jan. 1759 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR. Andre namn for Kierstie var Katrine og Kirstie. Kierstie gifta seg med Ole Olson Birkeland, son av Ole Askjellson Førland og Helge Olsdotter, cirka 1721 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR. Kierstie gifta seg så med Biørn Tormodson Våge, son av Tormod Bjørnson Våge og Inger Ivarsdotter, den 8. jul. 1750 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

         iv.  Helge Johannesson Berget vart fødd i 1700 i Birkeland, Imsland, Rogaland, NOR, døydde i 1786 i Berget, Imsland, Rogaland, NOR 86 år gamal, og vart gravlagd den 25. jun. 1786 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR. Helge gifta seg med Maren Jørgensdotter, dotter av Jørgen Filipson Smith og Sissel Mikkelsdotter, cirka 1725 i Sjernarøy kyrkje, Sjernarøy, Rogaland, NOR. Helge fekk barn med Karen Markusdotter, dotter av Markus Anfinnson Hustveit og Magela Torgilsdotter. Helge gifta seg så med Tørela Andersdotter den 17. jun. 1753 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR. Helge gifta seg så med Aasne Kolbeinsdotter den 25. okt. 1762 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR. Helge gifta seg så med Marthe Tolleivsdotter den 18. okt. 1772 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR.

          v.  Johannes Johannesson Gammelrød vart fødd i 1703 i Birkeland, Imsland, Rogaland, NOR, døydde i 1776 i Gammelrød, Imsland, Rogaland, NOR 73 år gamal, og vart gravlagd den 20. mai 1776 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR. Johannes gifta seg med Anna Margrethe Jørgensdotter, dotter av Jørgen Filipson Smith og Sissel Mikkelsdotter, cirka 1725 i Sjernarøy kyrkje, Sjernarøy, Rogaland, NOR.


91. Katrine Helgesdotter, dotter av Helge Torbjørnson Steinsland og Kristine Reinertsdotter, vart fødd i 1669 i Steinsland, Sandeid, Rogaland, NOR, døydde i 1741 i Birkeland, Imsland, Rogaland, NOR 72 år gamal, og vart gravlagd den 22. jan. 1741 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR.

Generelle notat: Katrine Helgesdotter var fødd ikring 1669, død 1741, 72 år gamal, vart ikring 1695 gift med enkjemannen Johannes Ormson på Byrkjeland i Imsland, død mellom 1715 og 1719. Den første kona hans var Liva Gudmundsdotter Ile.
Me kjenner til fem barn etter Katrine og Johannes:
1. "Pigen Helge JohansD: Birchau" vart gravfesta 22. juni 1749, 53 år gamal
2. Kristi gift med Ola Olson frå Førland i Vikedal, busette på Ytre Åserød i Jelsa, sidan på Byrkjeland i Imsland (dei fekk fleire barn, mellom anna sonen Reinert i 1740. Kristi gifta seg i 1750 oppatt med Bjørn Tormodson Våga i Imsland)
3. Liva gift med Osmund Toreson Imsland
4. Helge, som tok over som brukar på Byrkjeland
5. Johannes fødd ikring 1702, som budde på Gamalrød i Imsland

(Henta frå Lokalhistorisk Årbok for Rogaland: Ætt og Heim 2001 side 80).

Dom. 3 post Epih. i 1741 i Imsland: "Ligprædiken over qvinden Katrine Hellisedatter Bircheland æt: 72 aar".

Katrine gifta seg med Johannes Ormson Birkeland i 1695 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR.

92. Nils Sivertson Tysse, son av Sivert Nilsson Haugsland og Martha Knudsdotter, vart fødd i 1665 i Haugsland, Erfjord, Rogaland, NOR, døydde i 1732 i Tysse, Erfjord, Rogaland, NOR 67 år gamal, og vart gravlagd den 27. apr. 1732 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.
(Same som person 82 på side 1)

93. Malene Torbjørnsdotter, dotter av Torbjørn Pederson Asheim og Siri Halvardsdotter, vart fødd cirka 1672 i Asheim, Hjelmeland, Rogaland, NOR, døydde i 1732 i Tysse, Erfjord, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 60 år, og vart gravlagd den 27. apr. 1732 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.
(Same som person 83 på side 1)

94. Odd Larsson Berakvam, son av Lars Steinson Berakvam og Torborg Oddsdotter, vart fødd i 1683 i Berakvam, Jelsa, Rogaland, NOR og døydde i 1743 i Berakvam, Jelsa, Rogaland, NOR 60 år gamal.

Hendingar i livet hans var:

• Skifte etter han vart halde den 8. Mar. 1743 I Berakvam, Jelsa, Rogaland, NOR.

Odd Larsson gifta seg med Martha Jakobsdotter den 12. jul. 1711 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

Barnet av dette paret var:

47        i.  Torborg Oddsdotter. Torborg gifta seg med Torbiørn Nilsson Berakvam, son av Nils Sivertson Tysse og Malene Torbjørnsdotter, den 2. jul. 1733 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.


95. Martha Jakobsdotter vart fødd cirka 1685 og døydde i 1747 i Berakvam, Jelsa, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 62 år.

Generelle notat: Odd Larsson gifta seg med enka Marta Jakobsdotter. Ho var enke etter Nils Nilsson Vatland i Refsbygda. Odd fekk bygsla 1½ laup smør i Vatland av Ånon Jensson Marvik i 1712 og budde der til ikring 1718-1719 då flytta dei til Berakvam der han overtok farsgarden.
Det er skifte etter Odd 8. mars 1743 og då levde enka og ei dotter etter han.
Det var skifte etter Marta Jakobsdotter 13. november 1747 og då levde to døtre: Gudbjørg Nilsdotter 40 år i 1747, og Torborg Oddsdotter. Gudbjørg budde hos halvsystera si på Berakvam i 1758 og var då blind.

Hendingar i livet hennar var:

• Skifte etter ho vart halde den 13. Nov. 1747 I Berakvam, Jelsa, Rogaland, NOR.

Martha gifta seg med Nils Nilsson Vatland, son av Nils Endreson Vatland og Gudbiør Josteinsdotter, cirka 1707 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR.

Generelle notat: Nils Nilsson overtok Vatland 3½ pund smør etter faren. Han var gift med Marta Jakobsdotter.
Ein Nils vert gravlagd 3. august 1708. Dette kan vere Nils Vatland, men gardsnamnet er skrive noko merkeleg.
Ei dotter hadde Nils og Marta hadde dottera Gudbjørg fødd i 1708. Ho budde hjå mora og stefar sin også etter dei flytte til Berakvam. I skiftet etter mora i 1747 er ho blind.

Hendingar i livet hans var:

• Han er nemnd i 1701-teljinga i Vatland i Refsbygda, Jelsa, Rogaland, NOR.

Barnet av dette paret var:

          i.  Gudbiør Nilsdotter vart fødd i 1708 i Vatland i Refsbygda, Jelsa, Rogaland, NOR, vart døypt den 17. jun. 1708 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR og døydde i Berakvam, Jelsa, Rogaland, NOR,. Ho hadde ikkje noko tilhøve eller barn.

Martha gifta seg så med Odd Larsson Berakvam den 12. jul. 1711 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

96. Tore Tolleivson Fatnes, son av Abelona Størkersdotter, vart fødd i 1650 i Selland indre, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1712 i Fatnes austre, Sand, Rogaland, NOR 62 år gamal.

Tore Tolleivson gifta seg med Marta Jonsdotter cirka 1684 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Ragnilla Toresdotter vart fødd cirka 1684 i Fatnes austre, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1696 i Fatnes austre, Sand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 12 år.

48       ii.  Jone Toreson Fatnes. Jone gifta seg med Anna Tormodsdotter, dotter av Tormod Svendson Vanvik og Siri Albertsdotter, i 1723 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

        iii.  Brita Toresdotter vart fødd cirka 1688 i Fatnes austre, Sand, Rogaland, NOR. Brita fekk barn med Torbjørn Ommundson, son av Omund Nilsson Øye og Ingrid Torbjørnsdotter.

         iv.  Torbjørg Toresdotter vart fødd cirka 1690 i Fatnes austre, Sand, Rogaland, NOR og døydde i des. 1779 i Tengesdal, Sand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 89 år. Torbjørg gifta seg med Torbjørn Jakobson Hylen, son av Jacob Njelson Hylen og Berta? Torbjørnsdotter?, i 1733 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

          v.  Tollef Toreson Fatnes vart fødd i 1693 i Fatnes austre, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1727 i Fatnes austre, Sand, Rogaland, NOR 34 år gamal.

         vi.  Barbro Toresdotter vart fødd cirka 1695 i Fatnes austre, Sand, Rogaland, NOR og døydde i Saua, Sauda, Rogaland, NOR. Barbro gifta seg med Christopher Andersson Saua, son av Anders Halvardson Saua og Guri Andersdotter, i 1730 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

        vii.  Ole Tolleivson Fatnes vart fødd i 1698 i Fatnes austre, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1723 i Fatnes austre, Sand, Rogaland, NOR 25 år gamal.

       viii.  Ingebrigt Toreson Fatnes vart fødd i 1700 i Fatnes austre, Sand, Rogaland, NOR og døydde i Fatnes austre, Sand, Rogaland, NOR.

         ix.  Ingebrigt Toreson Fatnes vart fødd i 1702 i Fatnes austre, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1702 i Fatnes austre, Sand, Rogaland, NOR.

          x.  Hadle Toreson Fatnes vart fødd i 1704 i Fatnes austre, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1705 i Fatnes austre, Sand, Rogaland, NOR i ein alder av 1 år.

         xi.  Ragnhild Toresdotter vart fødd i 1706 i Fatnes austre, Sand, Rogaland, NOR og døydde før 1779. Eit anna namn for Ragnhild var Ragnilla.

        xii.  Ingebret Toreson Skeie vart fødd i 1710 i Fatnes austre, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1741 i Skeie, Sand, Rogaland, NOR 31 år gamal. Ingebret gifta seg med Martha Ågesdotter, dotter av Aage Jonson Helland og Karen Svendsdotter, i 1733 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.


97. Marta Jonsdotter, dotter av Jon Larsson Fuglestein og Torborg Olsdotter, vart fødd cirka 1660 i Fuglestein, Jelsa, Rogaland, NOR og døydde i Fatnes austre, Sand, Rogaland, NOR.

Hendingar i livet hennar var:

• Ho budde i 1733 i Fatnes austre, Sand, Rogaland, NOR.

Marta gifta seg med Tore Tolleivson Fatnes cirka 1684 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

98. Tormod Svendson Vanvik, son av Svend Olson Skeie og Siri Tormodsdotter, vart fødd i 1662 i Skeie, Sand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1722 i Vanvik ytre, Sand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 60 år.

Generelle notat: Tormod Sveinson er nemnt 51 år i 1701 men boka for Suldal oppgjev at han var fødd i 1640. I "Sukka-Ætta" av Rudolf Dreyer (1952) side 24 er det skrive at han var fødd ikring 1660, men i årshefte 1945 står det at han var fødd i 1662. Sonen til Tormod Sveinson, Hadle var søskenbarn til Nils Nilsson Fatland, brukar på Mollatveit i Sauda. Sonen Albert Tormodson fekk i 1718 bevilling til å "boe, bruge og besidde" morfaren sin rudningsgard Øystad. Han bruka også Refsvoll, som søskenbarnet Albert Larsson Havrevoll åtte. Albert Tormodson var lensmann i Suldal frå 1718 til han døydde i 1725. Han var ugift. Det var skifte etter dottera Elisabeth Tormodsdotter 10.04.1725.

Tormod Svendson gifta seg med Siri Albertsdotter cirka 1684 i Suldal kyrkje, Suldal, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Albert Tormodson Øystad vart fødd i 1684 i Vanvik ytre, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1725 i Øystad, Suldal, Rogaland, NOR 41 år gamal. Han hadde ikkje noko tilhøve eller barn.

         ii.  Rasmus Tormodson Vanvik vart fødd i 1688 i Vanvik ytre, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1757 i Vanvik ytre, Sand, Rogaland, NOR 69 år gamal. Rasmus gifta seg med Berte Andersdotter, dotter av Anders Olson Vanvik og Marita Eriksdotter, i 1722 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

        iii.  Svend Tormodson Vanvik vart fødd i 1690 i Vanvik ytre, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1716 26 år gamal. Han hadde ikkje noko tilhøve eller barn.

         iv.  Siri Tormodsdotter vart fødd i 1692 i Vanvik ytre, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1742 i Vanvik indre, Sand, Rogaland, NOR 50 år gamal. Siri gifta seg med Lars Hadleson Vanvik, son av Hadle Sørenson Vanvik og Marita Eriksdotter, den 24. jun. 1712 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

          v.  Omund Tormodson Vanvik vart fødd i 1694 i Vanvik ytre, Sand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1718 i ein alder av omkring 24 år.

         vi.  Elisabet Tormodsdotter vart fødd cirka 1694 i Vanvik ytre, Sand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1725 i Vanvik ytre, Sand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 31 år. Ho hadde ikkje noko tilhøve eller barn.

49      vii.  Anna Tormodsdotter. Anna gifta seg med Jone Toreson Fatnes, son av Tore Tolleivson Fatnes og Marta Jonsdotter, i 1723 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

       viii.  Hadle Tormodson Vanvik vart fødd i 1697 i Vanvik ytre, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1758 i Vanvik ytre, Sand, Rogaland, NOR 61 år gamal. Hadle gifta seg med Anna Sjursdotter, dotter av Siur Svendson Mollatveit og Kari Ommundsdotter, cirka 1725 i Sauda kyrkje, Sauda, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn. Hadle gifta seg så med Ingrid Rasmusdotter, dotter av Rasmus Ormson Hauge og Borghild Knudsdotter, cirka 1743 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

         ix.  Helga Tormodsdotter vart fødd i 1699 i Vanvik ytre, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1699 i Vanvik ytre, Sand, Rogaland, NOR.

          x.  Daniel Tormodson Fatnes vart fødd i 1700 i Vanvik ytre, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1761 i Fatnes vestre, Sand, Rogaland, NOR 61 år gamal. Daniel gifta seg med Brita Ormsdotter, dotter av Orm Larsson Molla og Ingrid Ingemundsdotter, cirka 1728 i Sauda kyrkje, Sauda, Rogaland, NOR.

         xi.  Tormodsdotter vart fødd cirka 1703 i Vanvik ytre, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1709 i Vanvik ytre, Sand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 6 år.

        xii.  Tormod Tormodson Vanvik vart fødd i 1705 i Vanvik ytre, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1705 i Vanvik ytre, Sand, Rogaland, NOR.

       xiii.  Helga Tormodsdotter vart fødd i 1706 i Vanvik ytre, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1784 i Brommeland, Sand, Rogaland, NOR 78 år gamal. Helga gifta seg med Njel Ommundson Brommeland, son av Omund Njelson Tengesdal og Ingrid Olsdotter, i 1726 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

        xiv.  Brita Tormodsdotter vart fødd i 1709 i Vanvik ytre, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1709 i Vanvik ytre, Sand, Rogaland, NOR.

         xv.  Gunhild Tormodsdotter vart fødd i 1713 i Vanvik ytre, Sand, Rogaland, NOR og døydde før 1722 i Vanvik ytre, Sand, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Gunhild var Gunilla.


99. Siri Albertsdotter, dotter av Albret Larsson Øystad og Lisbet Ormsdotter, vart fødd cirka 1665 i Øystad, Suldal, Rogaland, NOR og døydde i Vanvik ytre, Sand, Rogaland, NOR.

Hendingar i livet hennar var:

• Ho budde i 1729 i Vanvik ytre, Sand, Rogaland, NOR.

Siri gifta seg med Tormod Svendson Vanvik cirka 1684 i Suldal kyrkje, Suldal, Rogaland, NOR.

100. Daniel Jonson Fatnes, son av Jon Andersson Hylen og Gunnilla Sørensdotter, vart fødd i 1673 i Hylen, Sand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1742 i Fatnes vestre, Sand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 69 år.

Daniel Jonson gifta seg med Brita Larsdotter, dotter av Lars Ingebretson Fatnes og Anna Ommundsdotter, cirka 1697 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Gunhild Danielsdotter (Død som barn) vart fødd i 1698 i Fatnes vestre, Sand, Rogaland, NOR og døydde i Fatnes vestre, Sand, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Gunhild var Gunilla.

         ii.  Gunhild Danielsdotter vart fødd i 1700 i Fatnes vestre, Sand, Rogaland, NOR og døydde før 1742. Eit anna namn for Gunhild var Gunilla.

Daniel Jonson gifta seg så med Ingeborg Larsdotter i 1701 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Jone Danielson Fatnes vart fødd i 1702 i Fatnes vestre, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1768 i Fatnes vestre, Sand, Rogaland, NOR 66 år gamal. Han hadde ikkje noko tilhøve eller barn.

         ii.  Jon Danielson Fatnes vart fødd i 1704 i Fatnes vestre, Sand, Rogaland, NOR, døydde i 1757 i Fatnes vestre, Sand, Rogaland, NOR 53 år gamal, og vart gravlagd den 24. apr. 1757 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR. Han hadde ikkje noko tilhøve eller barn.

        iii.  Lars Danielson Fatnes vart fødd i 1705 i Fatnes vestre, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1705 i Fatnes vestre, Sand, Rogaland, NOR.

         iv.  Lars Danielson Fatnes vart fødd i 1706 i Fatnes vestre, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1706 i Fatnes vestre, Sand, Rogaland, NOR.

          v.  Daniel Danielson Fatnes vart fødd i 1708 i Fatnes vestre, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1708 i Fatnes vestre, Sand, Rogaland, NOR.

50       vi.  Daniel Danielson Drarvik. Daniel gifta seg med Marta Jørgensdotter, dotter av Jørgen Johannesson Drarvik og Anna Svendsdotter, i 1735 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

        vii.  Halle Danielson Sand vart fødd i 1710 i Fatnes vestre, Sand, Rogaland, NOR, døydde i 1763 i Sand, Sand, Rogaland, NOR 53 år gamal, og vart gravlagd den 13. feb. 1763 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR. Halle gifta seg med Anna Olsdotter, dotter av Ole Jensson Sand d.e. og Anna Nilsdotter, cirka 1744 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR. Halle gifta seg så med Marta Pedersdotter, dotter av Peder Andersson Brommeland og Elisabet Danielsdotter, i 1762 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

       viii.  Ingeborg Danielsdotter (Død som barn) vart fødd i 1712 i Fatnes vestre, Sand, Rogaland, NOR og døydde i Fatnes vestre, Sand, Rogaland, NOR.

         ix.  Thore Danielson Fatnes vart fødd i 1714 i Fatnes vestre, Sand, Rogaland, NOR, døydde i 1758 i Fatnes vestre, Sand, Rogaland, NOR 44 år gamal, og vart gravlagd den 25. jun. 1758 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR. Thore gifta seg med Ragnilla Jonsdotter, dotter av Jon Helgeson Tengesdal og Anna Ormsdotter, i 1741 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

          x.  Sissel Danielsdotter vart fødd i 1715 i Fatnes vestre, Sand, Rogaland, NOR, vart døypt den 23. apr. 1715 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1716 i Fatnes vestre, Sand, Rogaland, NOR, i ein alder av 1 år. Eit anna namn for Sissel var Sissela.

         xi.  Ingeborg Danielsdotter vart fødd i 1717 i Fatnes vestre, Sand, Rogaland, NOR, døydde i 1782 i Fatnes vestre, Sand, Rogaland, NOR 65 år gamal, og vart gravlagd den 15. jan. 1782 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

        xii.  Sissela Danielsdotter vart fødd i 1718 i Fatnes vestre, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1757 i Jelsaneset, Jelsa, Rogaland, NOR 39 år gamal. Eit anna namn for Sissela var Zidsella. Sissela gifta seg med Johannes Torkelson Jelsaneset, son av Torkild Johannesson Vanvik og Sissel Larsdotter d.e., cirka 1750 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.


101. Ingeborg Larsdotter, dotter av Lars Ingebretson Fatnes og Anna Ommundsdotter, vart fødd cirka 1675 i Fatnes vestre, Sand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1740 i Fatnes vestre, Sand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 65 år.

Ingeborg gifta seg med Daniel Jonson Fatnes i 1701 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

102. Jørgen Johannesson Drarvik, son av Johannes Jørgenson Drarvik og Ingebretsdotter?, vart fødd i 1675 i Drarvikjå, Sand, Rogaland, NOR og døydde etter 1736 i Drarvikjå, Sand, Rogaland, NOR.

Hendingar i livet hans var:

• Han er nemnd i 1701-teljinga i Drarvikjå, Sand, Rogaland, NOR.

Jørgen Johannesson gifta seg med Anna Svendsdotter i 1703 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Ingebrigt Jørgenson Drarvik vart fødd i 1703 i Drarvikjå, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1703 i Drarvikjå, Sand, Rogaland, NOR.

         ii.  Alis Jørgensdotter vart fødd i 1704 i Drarvikjå, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1705 i Drarvikjå, Sand, Rogaland, NOR i ein alder av 1 år.

        iii.  Siri Jørgensdotter vart fødd i 1706 i Drarvikjå, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1713 i Drarvikjå, Sand, Rogaland, NOR 7 år gamal.

         iv.  Johannes Jørgenson Drarvik vart fødd i 1708 i Drarvikjå, Sand, Rogaland, NOR.

          v.  Ole Jørgenson Drarvik vart fødd i 1710 i Drarvikjå, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1710 i Drarvikjå, Sand, Rogaland, NOR.

51       vi.  Marta Jørgensdotter. Marta gifta seg med Daniel Danielson Drarvik, son av Daniel Jonson Fatnes og Ingeborg Larsdotter, i 1735 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR. Marta gifta seg så med Johannes Johannesson Drarvik, son av Johannes Sjurson Haugen og Torbjørg Johannesdotter, cirka 1750 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

        vii.  Alis Jørgensdotter vart fødd i 1714 i Drarvikjå, Sand, Rogaland, NOR, døydde i 1762 i Bjerga vestre, Sjernarøy, Rogaland, NOR 48 år gamal, og vart gravlagd den 14. mar. 1762 i Sjernarøy kyrkje, Sjernarøy, Rogaland, NOR. Alis gifta seg med Klaus Klausson Åsen, son av Klaus Sjurson Maldal og Jorunn Mortensdotter, i 1734 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR. Alis gifta seg så med Sæbiørn Knudson Bjerga, son av Knud Sebjørnson Bjerga og Borghild Rasmusdotter, cirka 1751 i Tysvær kyrkje, Tysvær, Rogaland, NOR.

       viii.  Svend Jørgenson Drarvik vart fødd i 1716 i Drarvikjå, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1716 i Drarvikjå, Sand, Rogaland, NOR.

         ix.  Tjerand Jørgenson Drarvik vart fødd i 1717 i Drarvikjå, Sand, Rogaland, NOR og døydde før 1732 i Drarvikjå, Sand, Rogaland, NOR.

          x.  Lars Jørgenson vart fødd i 1717 i Drarvikjå, Sand, Rogaland, NOR.

         xi.  Anna Jørgensdotter vart fødd i 1720 i Drarvikjå, Sand, Rogaland, NOR.

        xii.  Siri Jørgensdotter vart fødd i 1721 i Drarvikjå, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1723 i Drarvikjå, Sand, Rogaland, NOR 2 år gamal.

       xiii.  Siri Jørgensdotter vart fødd i 1723 i Drarvikjå, Sand, Rogaland, NOR.

        xiv.  Jørgen Jørgenson Drarvik vart fødd i 1724 i Drarvikjå, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1724 i Drarvikjå, Sand, Rogaland, NOR.

         xv.  Jørgen Jørgenson vart fødd i 1727 i Drarvikjå, Sand, Rogaland, NOR.


103. Anna Svendsdotter, dotter av Svend Ingemundson Grov og Marit Endresdotter, vart fødd i 1682 i Grov, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1732 i Drarvikjå, Sand, Rogaland, NOR 50 år gamal.

Anna gifta seg med Jørgen Johannesson Drarvik i 1703 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

104. Torger Johannesson Ilstad, son av Johannes Hadleson Ørland og Torgersdotter, vart fødd i 1674 i Ørland, Sand, Rogaland, NOR, døydde i 1759 i Ilstad, Sand, Rogaland, NOR 85 år gamal, og vart gravlagd den 16. des. 1759 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Torger Johannesson var Torjus.

Generelle notat: Ingeborg Knutsdotter vart gift med Torger J. Ilstad. Dei fekk kongeleg løyve 12. juni 1697 på at dei fekk gifta seg, endå dei var halvsøskenbarn. Ho var faster til lensmann Lars Johannesson Mokleiv i Suldal. I 1701 er han 27 år og er ikkje nemnd med søner. Torger (Torjus/Torgils) Johannesson var lensmann i Sauda 1703-1742. I 1722 eig han ein part av Espeland i Sauda, og pengar har han attpå. I 1758 er Torger Johanson innerst hjå sonen og er 83 år. Han døydde i 1759, 84 år gamal.

Torger Johannesson gifta seg med Ingeborg Knudsdotter den 12. jun. 1697 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

Hendingar for dette paret var:

• Dei offentleggjorde sitt føremål om å gifta seg Kongebrev.

Barn av dette paret var:

52        i.  Johannes Torgerson Ilstad. Johannes gifta seg med Sissel Larsdotter d.y., dotter av Lars Larsson Barkeland og Marta Olsdotter, i 1730 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR. Johannes gifta seg så med Eldri Hadlesdotter, dotter av Hadle Nilsson Veka og Eldri Nilsdotter, cirka 1756 i Suldal kyrkje, Suldal, Rogaland, NOR.

         ii.  Knud Torgerson Ilstad (Død som barn) vart fødd i 1712 i Ilstad, Sand, Rogaland, NOR og døydde i Ilstad, Sand, Rogaland, NOR.

        iii.  Knud Torgerson Molla vart fødd i 1714 i Ilstad, Sand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1763 i Molla indre, Sauda, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 49 år. Knud gifta seg med Valborg Larsdotter, dotter av Lars Ormson Molla og Ingrid Johannesdotter, i 1742 i Sauda kyrkje, Sauda, Rogaland, NOR.


105. Ingeborg Knudsdotter, dotter av Knud Ormson Bjerga og Ingrid Torkelsdotter, vart fødd cirka 1672 i Våge, Suldal, Rogaland, NOR og døydde før 1753 i Ilstad, Sand, Rogaland, NOR.

Ingeborg gifta seg med Torger Johannesson Ilstad den 12. jun. 1697 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

106. Lars Larsson Barkeland, son av Lars Larsson Barkeland og Ellen Steinsdotter, vart fødd i 1662 i Barkeland, Jelsa, Rogaland, NOR, døydde i 1722 i Barkeland, Jelsa, Rogaland, NOR 60 år gamal, og vart gravlagd den 23. jul. 1722 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

Generelle notat: Lars Larsson Barkeland vart bonde på Barkeland etter faren. Bygslebrev fekk han først i 1714, året før faren døydde, men han hadde nok styrt garden frå før 1700.
Lars Larsson er nemnd lensmann i 1710, men truleg var det berre mellombels for Ånon Marvik som var lensmann både før og etter 1710. Elles var Lars Barkeland vel kjend på tinget og visste korleis ei sak skulle førast. I ei sak mellom Tore Håvarstein på Rennesøy og Lars Barkeland om eigedomsretten til 1 laup 12 merker smør i Vatland sende Tore ein sakførar eller prokurator for seg til tinget. Lars Barkeland møtte opp, sanna han var rett stemnd til tinget, men etter "Norges laug" skal bonde møte bonde i retten, han kan ikkje godta at Tore Håvarstein sender ein sakførar til tinget. Saka vart utsett for at Tore sjølv kunne møta fram. Truleg var det for å vinna tid. Då saka kom oppatt møter framleis ein sakførar for Tore, men Lars Barkeland protestera ikkje, nå har han alle papir og brev i orden og vinn og saka.
I 1711 vart det skrive ut ein ekstraskatt. Det var presten som skreiv opp manntalet for sin kyrkjelyd. Deretter sette to mann namnet sitt under som prov på at det var rett. Det var Lars Barkeland og Jakob Bjering på Lovra som skreiv under. Seinare viste det seg at sokneprest Tiurholm hadde gjeve feil sjølmelding for seg sjølv. Han hadde skrive at han hadde 3 barn over 12 år, men han hadde 7 barn over 12 år. Truleg hadde korkje Lars eller Jakob lese gjennom manntalslista, men stolt på at presten skreiv rett. Futen fekk snart greia på dette og ville trekkja jelsapresten til ansvar for urett sjølmelding. På tinget svarte presten at etter forordninga skal ingen skatta for meir enn 3 barn, og då meinte han det kunne vera det same for futen kor mange barn han elles hadde. Futen var ikkje samd i dette. Det var ikkje for å få meir skatt han hadde reist saka, men for urette brev. Domen vart at presten og dei to som hadde skrive under skulle betala 10 riksdalar for kvart barn presten hadde gløymt og 3 riksdalar i saksomkostnad, tilsaman 43 riksdalar. Då dei seinare skulle krevja inn bøtene viste det seg at det stod ingen ting i dommen kor mykje kvar skulle betala. I 1714 fall derfor ny dom: Presten skulle betala halvparten, dei to andre ein fjerdepart kvar. Presten vart panta for sin part 29. mai 1715. Men same året stemnde Lars Barkeland inn lensmannen og stemnevitner til tinget. Dei skal vitna om ikkje presten har sagt at han skal halda Lars Barkeland og Jakob Lovra skadelaus i denne saka. Presten sende eit skriv til tinget at han har anka dommen til høgare rett, vert han der frikjent ville han halda dei skadeslause. På annan måte var det ikkje meint. Noko meir om dette kjem ikkje oppatt på tinget.
Presten skriv i same skattelista 1711: "Penge på rente har jeg ganske ingen så sant hjelpe mig Gud." Det hadde han kanskje ikkje men pengar på kistebotnen monne han hatt. Natta mellom 17. og 18. mars 1714 var det innbrot i prestegarden. Det var stole 300 riksdalar etter som presten sjølv sa. Nå hadde Lars Barkeland ein steson, Ola Olson, som den tid budde på Finnesand på Mosterøy. Ei tid etter innbrote i prestegarden hadde han vore på Sandnes. Han var ein lentug kar og betalte godt for seg, skjemta med at det var då endå att av pengane til jelsapresten. Det tok ikkje så lang tid før sokneprest Tiurholm fekk veta kva Ola Finnesand hadde sagt på Sandnes. Ola Finnesand vart sett fast og saka kom opp på ting både på Jelsa, Rennesøy og Sandnes. Lars Barkeland gjekk god for stesonen sin så han vart sett på frifot, og sette byskrivar U. F. Ågård i Stavanger til forsvarar for han. Men saka gjekk vidare, like til Ola Finnesand kunne prova at den natta det vart stole i prestegarden då låg han i Stavanger i huset til Mikkel Valentinson. Ola Olson Finnesand vart frikjent, men fekk ei heller dryg bot for munnbruket sitt på Sandnes. Tru om ikkje ordtøket "skriv det på jelsapresten." skriv seg frå dette.
Båe desse sakene skulle ikkje gjera venskapen varmare millom Barkeland og prestegarden. Presten fekk elles etter den siste saka så mange krav både frå Ola Finnesand og frå alle lensmenn som hadde halde Ola Finnesand i arrest og ført han frå ting til ting, at han søkte seg bort frå Jelsa og reiste i 1716 til Evje i Setesdalen.
Lars Barkeland var gift første gong med Sissel Jonsdotter frå Kjøllevik i Strand (ho er kalla Olsdotter i boka for Jelsa). Ho var enke då, og hadde sonen Ola Olson med seg til Barkeland. Det er den same Ola Olson eller Ola Finnesand som me nett har skrive om. Han var 16 år i 1701, og i 1705 gifte Ola seg med den gamle enka på Hamra Siri Osmundsdotter som godt kunne vore oldemor hans for alderens skyld. Ho døydde i 1711, og det var då at Ola busette seg på Finnesand. Sist me høyrer til han er han komen til Kjøbenhavn.
Lars si første kone Sissel Jonsdotter vart grlavlagd i 1700, 51 år gamal. Sissel og Lars hadde tre barn. Lars gifta seg andre gong med Marta Olsdotter Håland i Erfjord. Med henne hadde han sju barn.
Lars Barkeland døydde i 1722. I buet etter han var der jordegods i Vatland, Helgeland, Vikedal, Vignes på Finnøy, Sørestad i Suldal, Natland og Tveiterå.

Lars Larsson gifta seg med Sissela Jonsdotter, dotter av Jon Knudson Høyland og Anna Pedersdotter, cirka 1690 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Lars Larsson Barkeland vart fødd i 1691 i Barkeland, Jelsa, Rogaland, NOR og døydde i 1702 i Barkeland, Jelsa, Rogaland, NOR 11 år gamal.

         ii.  Elen Larsdotter vart fødd cirka 1692 i Barkeland, Jelsa, Rogaland, NOR og døydde i 1731 i Østhus i Bygda, Jelsa, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 39 år. Elen gifta seg med Halvar Halvardson Nybru, son av Halvor Øysteinson Østhus og Synnøve Østhus, den 30. jun. 1715 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

        iii.  Martha Larsdotter vart fødd i 1694 i Barkeland, Jelsa, Rogaland, NOR og døydde i 1765 i Marvik, Jelsa, Rogaland, NOR 71 år gamal. Martha gifta seg med Aanen Klengson Marvik, son av Kleng Bjørnson Marvik og Gunhild Steinsdotter, den 2. jul. 1719 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

Lars Larsson gifta seg så med Marta Olsdotter den 6. nov. 1701 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Sissel Larsdotter d.e. vart fødd i 1704 i Barkeland, Jelsa, Rogaland, NOR, vart døypt den 23. apr. 1704 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR og døydde i 1785 i Vanvik indre, Sand, Rogaland, NOR, 81 år gamal. Sissel gifta seg med Torkild Johannesson Vanvik, son av Johannes Knudson Våge og Gyri Paulsdotter, i 1723 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

53       ii.  Sissel Larsdotter d.y.. Sissel gifta seg med Jon Olson Rørheim d.e., son av Ole Jonson Rørheim og Susanne Jonsdotter, den 10. jul. 1729 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn. Sissel gifta seg så med Johannes Torgerson Ilstad, son av Torger Johannesson Ilstad og Ingeborg Knudsdotter, i 1730 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

        iii.  Lars Larsson Barkeland vart fødd i 1708 i Barkeland, Jelsa, Rogaland, NOR, vart døypt den 14. jul. 1708 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR og døydde i 1773 i Barkeland, Jelsa, Rogaland, NOR, 65 år gamal. Lars gifta seg med Brønla Gudmundsdotter, dotter av Gudmund Olson Håland og Marta Hielm, i 1736 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

         iv.  Ole Larsson Barkeland vart fødd i 1711 i Barkeland, Jelsa, Rogaland, NOR, vart døypt den 10. nov. 1711 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR og døydde i 1711 i Barkeland, Jelsa, Rogaland, NOR,.

          v.  Brita Larsdotter vart fødd i 1714 i Barkeland, Jelsa, Rogaland, NOR, vart døypt den 28. okt. 1714 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR og døydde i 1724 i Barkeland, Jelsa, Rogaland, NOR, 10 år gamal.

         vi.  Kari Larsdotter vart fødd i 1717 i Barkeland, Jelsa, Rogaland, NOR og døydde i Høyvik indre, Jelsa, Rogaland, NOR. Kari gifta seg med Erik Hermannson Høyvik, son av Hermann Erikson Landsnes og Anna Larsdotter, i 1742 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

        vii.  Marta Larsdotter vart fødd i 1721 i Barkeland, Jelsa, Rogaland, NOR og døydde i 1775 i Jelsa, Jelsa, Rogaland, NOR 54 år gamal. Marta gifta seg med Lars Bjørnson Jelsa, son av Biørn Larsson Jelsa og Marta Jakobsdotter, cirka 1741 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.


107. Marta Olsdotter, dotter av Ole Gudmundson Håland og Sissel Børgesdotter, vart fødd i 1682 i Håland, Erfjord, Rogaland, NOR og døydde i 1742 i Barkeland, Jelsa, Rogaland, NOR 60 år gamal.

Hendingar i livet hennar var:

• Skifte etter ho vart halde i 1742 i Barkeland, Jelsa, Rogaland, NOR.

Marta gifta seg med Lars Larsson Barkeland den 6. nov. 1701 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

108. Niels Torkelson Fatland, son av Torkel Nilsson Fatland og Kirsten Samuelsdotter, vart fødd i 1663 i Fattland, Sand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1747 i Fattland, Sand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 84 år.

Generelle notat: Etter Kirsti og Torkel hadde først sonen Samu­el garden, sidan bror hans Nils. Dei var begge ro­lege folk som ikkje sette store spor etter seg i kjel­dene. Men Samuel var nytta som stemnevitne dei få åra han fekk og Nils vart brukt som lagrette­mann ein del.
Samuel vart gift med ei enkja på Foss i Suldal, Sofia Tormodsdotter, og budde der i mange år. Så makeskifta han til seg broren Nils sitt gods i Fatt­land og flytta heim i 1687. No var det Nils som ei tid budde på Foss. Men så døydde Samuel 1696. Det heitte seg året etter at enkja ikkje vann driva heile Fattland og i tillegg syta skikkeleg for vermor si. Difor bytta ho og Nils seg i mellom att, gjennom ein venleg kontrakt og semje, slik at Nils flytta heim og overtok på Fattland 1698. Nils si kona var Anna Sveinsdotter frå Skeie. Far hennar hadde i si tid ått i Indre Vanvik. Saman med broren Ola Fuglastein arva Anna Fattland gods i Roalkvam i Suldal, og fekk landskyldinn­komer der.
Anna og Nils disponerte altså store midlar, som folk før dei på Fattland. Nokre år før Anna døydde fekk tre av sønene og ei av døtrene jorde­gods ved gåvebrev av foreldra. Sønene Torkel og Nils fekk 1728-29 kvar 1 pund 6 merker smør i Fattland "af faderlig omhue" , som det heitte i gå­vebreva. Sonen Hadle fekk dei 2 pund smør i Ro­alkvam, Kirsti Løland fekk 1 pund i Foss. Dei an­dre barna fekk kan hende reide pengar.

Niels Torkelson gifta seg med Anna Svendsdotter cirka 1690 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Siri Nilsdotter vart fødd cirka 1690 i Fattland, Sand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1745 i Molla ytre, Sauda, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 55 år. Siri gifta seg med Ingemund Olson Molla, son av Ole Ormson Molla og Taaren Torjusdotter, den 21. jun. 1711 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

         ii.  Kirsti Nilsdotter vart fødd cirka 1692 i Fattland, Sand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1749 i Løland, Sand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 57 år. Eit anna namn for Kirsti var Kjesti. Kirsti gifta seg med Søren Hadleson Løland, son av Hadle Sørenson Vanvik og Marita Eriksdotter, i 1713 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

        iii.  Anna Nilsdotter vart fødd i 1696 i Fattland, Sand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1763 i Molla ytre, Sauda, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 67 år. Anna gifta seg med Samson Knudson Molla, son av Knud Andersson Uttun og Kristi Samsonsdotter, i 1725 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

         iv.  Svend Nilsson Fatland vart fødd i 1696 i Fattland, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1713 i Fattland, Sand, Rogaland, NOR 17 år gamal.

          v.  Torkel Nilsson Fatland vart fødd i 1698 i Fattland, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1732 i Fattland, Sand, Rogaland, NOR 34 år gamal. Torkel gifta seg med Ranveig Ommundsdotter, dotter av Omund Njelson Tengesdal og Ingrid Olsdotter, i 1724 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

54       vi.  Hans Nilsson Fatland. Hans gifta seg med Marta Torsteinsdotter, dotter av Torstein Olson Drarvik og Marta Albertsdotter, den 16. mai 1726 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

        vii.  Niels Nilsson Mollatveit vart fødd i 1702 i Fattland, Sand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1742 i Mollatveit, Sauda, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 40 år. Niels gifta seg med Torbjørg Olsdotter, dotter av Ole Johannesson Flotnes og Brita Jørgensdotter, cirka 1732 i Suldal kyrkje, Suldal, Rogaland, NOR.

       viii.  Hadle Nilsson Veka vart fødd i 1704 i Fattland, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1757 i Veka, Suldal, Rogaland, NOR 53 år gamal. Hadle gifta seg med Eldri Nilsdotter, dotter av Niels Erikson Gautun og Halvardsdotter, cirka 1727 i Suldal kyrkje, Suldal, Rogaland, NOR.

         ix.  Gehanna Nilsdotter vart fødd i 1710 i Fattland, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1710 i Fattland, Sand, Rogaland, NOR.


109. Anna Svendsdotter, dotter av Svend Olson Skeie og Siri Tormodsdotter, vart fødd cirka 1665 i Skeie, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1733 i Fattland, Sand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 68 år.

Anna gifta seg med Niels Torkelson Fatland cirka 1690 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

110. Torstein Olson Drarvik, son av Ole Torsteinson Løland og Torjus Torjusson Andersdotter, vart fødd i 1670 i Løland, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1729 i Drarvikjå, Sand, Rogaland, NOR 59 år gamal.

Torstein Olson gifta seg med Marta Albertsdotter i 1698 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Marita Torsteinsdotter vart fødd i 1699 i Løland, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1699 i Løland, Sand, Rogaland, NOR.

         ii.  Ole Torsteinson Løland vart fødd i 1701 i Løland, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1701 i Løland, Sand, Rogaland, NOR.

55      iii.  Marta Torsteinsdotter. Marta gifta seg med Hans Nilsson Fatland, son av Niels Torkelson Fatland og Anna Svendsdotter, den 16. mai 1726 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

         iv.  Ole Torsteinson Bakka d.e. vart fødd i 1706 i Løland, Sand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1786 i Bakka, Sauda, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 80 år. Ole gifta seg med Ragnhild Njelsdotter, dotter av Njel Njelson Hølland og Britta Samsonsdotter, cirka 1731 i Sauda kyrkje, Sauda, Rogaland, NOR.

          v.  Ole Torsteinson Løland d.y. vart fødd i 1709 i Løland, Sand, Rogaland, NOR, døydde i 1775 i Løland, Sand, Rogaland, NOR 66 år gamal, og vart gravlagd den 26. mai 1775 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR. Ole gifta seg med Ranveig Ommundsdotter, dotter av Omund Njelson Tengesdal og Ingrid Olsdotter, i 1733 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn. Ole gifta seg så med Barbro Johannesdotter, dotter av Johannes Ommundson Tjelmeland og Guri Reinertsdotter, i 1752 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.


111. Marta Albertsdotter, dotter av Albret Larsson Øystad og Lisbet Ormsdotter, vart fødd cirka 1670 i Øystad, Suldal, Rogaland, NOR og døydde i Drarvikjå, Sand, Rogaland, NOR.

Generelle notat: Daniel Olsen Løland døydde 1697. Han vart gravlagd same dagen som broren Johannes, ein ungkar. Det er ukjent om det var ei ulukka eller det var sjukdom. Far deira døydde året før og sys­tera på Løland mista to barn 1696-97. Det herja epidemiar både i soknet og i landet elles desse åra.
Kona til Daniel var Marta Albretsdotter frå Øy­stad i Suldal. Ein av friarane då Daniel døydde var Torstein Olsen frå grannebruket på Løland. Dei to eldre brørne hans hadde busett seg på odelsgardar i Hjelmeland, der far deira kom frå. Torstein Oppistovå gifta seg med enkja Marta Løland i Neristovå i 1698, og overtok Neristovå med henne. Men i 1706 utvida han bruket då han fekk høve til å kjøpa ¼-part av faren sitt bruk i Oppistovå. Dermed hadde Marta og Tor­stein 1½ laup smør, eller litt under ein halvpart av garden, medan syster hans Helga og mannen Torger Pederson hadde like mykje og Valborg og Johannes Ormson altså hadde 1 laup smør. Dette var då dei tre bruka fram til 1744. 1 1713 møtte Torstein Olsen og Søren Hadleson for retten og opplyste at den tvisten dei hadde hatt seg imel­lom no var løyst gjennom eit vennleg forlik. Dei to hadde til saman 3/4-partar av garden. No had­de dei innbyrdes skifta og delt både åker og eng, skog og mark, innagjerds og utangjerds, så vel som hus og bygningar.

Hendingar i livet hennar var:

• Ho budde i 1731 i Drarvikjå, Sand, Rogaland, NOR.

Marta gifta seg med Daniel Olson Løland, son av Ole Klengson Løland d.y. og Ingrid Tormodsdotter, cirka 1693 i Suldal kyrkje, Suldal, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Elisabet Danielsdotter vart fødd i 1694 i Løland, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1763 i Brommeland, Sand, Rogaland, NOR 69 år gamal. Eit anna namn for Elisabet var Lisbet. Elisabet gifta seg med Peder Andersson Brommeland, son av Anders Olson Brommeland og Helga Halvardsdotter, den 2. jul. 1723 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

         ii.  Ole Danielson Herheim vart fødd i 1696 i Løland, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1718 i Herheim, Sauda, Rogaland, NOR 22 år gamal. Ole gifta seg med Marta Olsdotter, dotter av Ole Torjusson Herheim d.e. og Ragnhild Bjørnsdotter, i 1714 i Sauda kyrkje, Sauda, Rogaland, NOR.

        iii.  Albert Danielson Lovernes vart fødd i 1698 i Løland, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1767 i Lovernes, Sand, Rogaland, NOR 69 år gamal. Eit anna namn for Albert var Albret. Albert gifta seg med Berta? Olsdotter? cirka 1719 i Sauda kyrkje, Sauda, Rogaland, NOR. Albert gifta seg så med Guri Knudsdotter, dotter av Knud Hansson Grov og Agnete Madsdotter, cirka 1742 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR. Albert gifta seg så med Anna Toresdotter, dotter av Tore Olson Holck og Anna Olsdotter, den 22. okt. 1758 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

Marta gifta seg så med Torstein Olson Drarvik i 1698 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

114. Tormod Andersson Nessa, son av Anders Olson Koll og Berta Holgersdotter, vart fødd i 1644 i Nessa indre, Nedstrand, Rogaland, NOR, døydde i 1726 i Nessa indre, Nedstrand, Rogaland, NOR 82 år gamal, og vart gravlagd den 12. jan. 1726 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.

Generelle notat: I 1664 var Tormod dreng på garden, men alt i 1666 står Tormod som brukar av 1 laup medan stefaren brukte 1 ½ laup.
I 1669 vart Tormod stemna for leigemål med Åsa Nilsdotter som var rømt til Bergen. Tormod nekta og ville gjerne sverja på at han ikkje hadde noko skuld. Frendane hans baud 3 riksdalar i soning for han. I 1685 stemna Tormod inn Jakob Bårdson på tinget for farsarven til kona til Jakob. Det er truleg Jakob Bårdson Aksland.
I buet etter Berta Larsdotter i 1690 vart det 1 laup ½ pund korn odelsgods i Indre Nessa som vart utlagt med ½ laup 6 merker smør til sonen Anders og same skylda til enkjemannen.
I 1676 kjøpte Tormod 29 merker smør i garden, og han heldt fram å kjøpa opp partar.
På skiftet etter Tormod i 1726 åtte buet 1 laup 2 pund 19 ½ merker smør i Store Nessa og 1 laup 18 merker smør i Indre Nessa. Midelen vart verdsett til 399 riksdalar.
I 27. juni 1676 fekk han tinglyst kjøpebrev på 29 merker smør i Indre Nessa som han kjøpte av bror til verfaren på Store Nessa, Anders Hansen, og av søs­tera Johanna Andersdotter.
I 1679 stemna han verfaren fordi han let framande bruka "Ågeteigen" som hadde høyrt til bruket til faren og farfaren til Tormod.
Tormod var i 1706 brukar av 5 ½ pund smør i Indre Nessa. Han budde i 1711 og 1718 på Store Nessa. I 1718 hadde sonen Peder ansvaret for bruket til faren som då var ikring 75 år gamal. I 1720 kjøpte Tormod bruk og bustadrett i Store Nes­sa av Hans Villumsen som budde på Strannå. Skøytet vart tinglyst 7. desember same år.
Tormod var postbonde i 1701. Han var lagrettemann i 1686,1688,1694,1697-1698,1700,1719 og 1720.
Tormod budde lenge på Indre Nessa der han tok over bruket etter far sin. Men han åtte også mykje jord i Store Nessa. Sonen Anders Tormodson står som brukar av 1 laup i Store Nessa I 1706 og er ført her på bruket med sonen Tormod Andersson i manntalet det året.
Tormod hjelpte verfaren Peder Hansson med pengar til å løysa inn 5 vetter korn som Peder hadde pant­sett til Valentin Børgeson Tjul i 1689. Tormod fekk kjøpa 1 ½ laup i Store Nessa av verfaren i 1698 (skøytet vart datert 5. oktober 1698, og vart tinglyst på sommar­tinget i 1700) og 18 merker i 1710 (skøytet vart datert 17. juni). I 1720 kjøpte han dei 9 merkene som Hans Villumson hadde arva frå farfaren Peder Hansen. Skøytet vart datert 7. desember 1720. Det vart tinglyst 15. mai 1721. Tormod budde på Store Nessa seinast frå 1711 då Peder Hansson døydde. Han står i manntalet det året med kone og fire barn. Tormod var brukar i 1718 og 1723; men han var gamal, og sonen Peder stod for drifta. Då Tormod sjølv døydde i 1726, åtte buet 1 laup 2 pund 19 ½ merker smør i Store Nessa og 1 laup 18 merker smør i Indre Nessa.
I 1729 vart det sak om det salet Hans Villumson hadde gjort i 1720; Hans meinte han hadde seld jorda medan han var umyndig. Men enka på bruket, Anna Pedersdotter, meinte salet var rett. Sonen hen­nar, Peder Tormodson, som var brukar på jorda, for­svarte mora på tinget. Hans Villumson gav opp kra­vet sitt om å gjera salet om inkje.
Enka, Anna Pedersdotter, står som brukar av 4 pund smør i 1731. I 1740 står ho med heimel til 2 pund 19 ½ merker smør og 1 pund korn frå skiftet 4. juni 1707 etter Mar­greta Villumsdotter, kona til Peder Hansen Koll (mor si).
Son til Tormod, Anders, var brukar av 1 laup i Store Nessa i 1706; men han hadde bruk på Indre Nessa. Det var bror hans, Peder, som budde på Store Nessa.
Ein annan son, Tormod Tormodson samla heile skylda på dette bruket og vart sjølveigande bonde på Store Nessa

Tormod Andersson gifta seg med Brita Larsdotter cirka 1678 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.

Hendingar i livet hennar var:

• Skifte etter ho vart halde den 11. Nov. 1690 I Nessa store, Nedstrand, Rogaland, NOR.

Barnet av dette paret var:

          i.  Anders Tormodson Baustad vart fødd i 1679 i Nessa indre, Nedstrand, Rogaland, NOR og døydde i 1766 i Baustad, Nedstrand, Rogaland, NOR 87 år gamal. Anders gifta seg med Margrete Pedersdotter, dotter av Peder Hansson Koll og Margrete Villumsdotter, i 1706 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.

Tormod Andersson gifta seg så med Anna Pedersdotter cirka 1694 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Brita Tormodsdotter vart fødd i 1693 i Nessa indre, Nedstrand, Rogaland, NOR og døydde i 1739 i Solheim, Nedstrand, Rogaland, NOR 46 år gamal. Brita gifta seg med Jon Reiarson Kvam, son av Reiar Jonson Solheim, i 1717 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.

         ii.  Peder Tormodson Nessa vart fødd i 1699 i Nessa indre, Nedstrand, Rogaland, NOR og døydde i 1756 i Nessa store, Nedstrand, Rogaland, NOR 57 år gamal. Peder gifta seg med Giertrud Reiarsdotter, dotter av Reiar Jonson Solheim, cirka 1723 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.

57      iii.  Margrete Tormodsdotter. Margrete gifta seg med Peder Pederson Musland den 25. jan. 1728 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR. Margrete gifta seg så med Rasmus Pederson Musland den 13. nov. 1749 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

         iv.  Anna Tormodsdotter vart fødd i 1703 i Nessa store, Nedstrand, Rogaland, NOR og døydde i 1780 i Kvam indre, Nedstrand, Rogaland, NOR 77 år gamal. Anna gifta seg med Tollef Monsson Vassvåg, son av Mongs Jonson Dysje og Marthe Tolleivsdotter, den 23. nov. 1727 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.

          v.  Tormod Tormodson Nessa vart fødd i 1706 i Nessa store, Nedstrand, Rogaland, NOR, døydde i 1782 i Nessa store, Nedstrand, Rogaland, NOR 76 år gamal, og vart gravlagd den 13. mai 1782 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR. Tormod gifta seg med Anichen Hansdotter, dotter av Hans Ivarson Øverland og Bodil Villasdotter, den 7. jul. 1750 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.

         vi.  Kari Tormodsdotter vart fødd i 1707 i Nessa store, Nedstrand, Rogaland, NOR og døydde i 1741 i Nessa store, Nedstrand, Rogaland, NOR 34 år gamal. Ho hadde ikkje noko tilhøve eller barn.

        vii.  Ole Tormodson Øverland vart fødd i 1712 i Nessa store, Nedstrand, Rogaland, NOR og døydde etter 1782 i Øverland, Nedstrand, Rogaland, NOR. Ole gifta seg med Berthe Hansdotter, dotter av Hans Ivarson Øverland og Bodil Villasdotter, den 30. mar. 1739 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.

       viii.  Tomas Tormodson Nedstrand vart fødd i 1717 i Nessa store, Nedstrand, Rogaland, NOR og døydde i 1799 i Nedstrand strandstad, Nedstrand, Rogaland, NOR 82 år gamal. Eit anna namn for Tomas var Thomas. Tomas gifta seg med Kari Andersdotter, dotter av Anders, den 29. jun. 1738 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.


115. Anna Pedersdotter, dotter av Peder Hansson Koll og Margrete Villumsdotter, vart fødd i 1670 i Nessa store, Nedstrand, Rogaland, NOR og døydde i 1748 i Nessa store, Nedstrand, Rogaland, NOR 78 år gamal.

Anna gifta seg med Tormod Andersson Nessa cirka 1694 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.

116. Osmund Johannesson Hinderå vart fødd i 1672 og døydde i 1762 i Prestegarden Hinderå, Nedstrand, Rogaland, NOR 90 år gamal.

Hendingar i livet hans var:

• Han er nemnd i 1758-teljinga i Prestegarden Hinderå, Nedstrand, Rogaland, NOR.

Osmund Johannesson gifta seg med Kari Andersdotter cirka 1705 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Johannes Osmundson Nedstrand vart fødd i 1709 i Musland, Nedstrand, Rogaland, NOR og døydde i 1748 i Nedstrand strandstad, Nedstrand, Rogaland, NOR 39 år gamal. Johannes gifta seg med Inger Eriksdotter, dotter av Erik Olson Skorpe og Torborg Jakobsdotter, den 22. aug. 1734 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

58       ii.  Anders Osmundson Bakken. Anders gifta seg med Ingeleiv Holgersdotter, dotter av Holger Olson Baustad og Kari Holgersdotter, den 5. apr. 1741 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR. Anders gifta seg så med Marta Sørensdotter, dotter av Søren Sebjørnson Kleven og Siri Klengsdotter, den 17. nov. 1768 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.

        iii.  Ole Osmundson Musland vart fødd i 1712 i Musland, Nedstrand, Rogaland, NOR og døydde i 1732 i Musland, Nedstrand, Rogaland, NOR 20 år gamal. Han hadde ikkje noko tilhøve eller barn.

         iv.  Kari Osmundsdotter vart fødd i 1717 i Musland, Nedstrand, Rogaland, NOR, døydde i 1781 i Musland, Nedstrand, Rogaland, NOR 64 år gamal, og vart gravlagd den 16. des. 1781 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR. Kari gifta seg med Torjus Lambertson Musland d.y., son av Lambert Tolleivson Hustveit og Marta Torjusdotter, den 18. jun. 1743 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.

          v.  Åge Osmundson Bjelland vart fødd i 1718 i Musland, Nedstrand, Rogaland, NOR og døydde i 1762 i Bjelland store, Nedstrand, Rogaland, NOR 44 år gamal. Åge gifta seg med Eli Jakobsdotter, dotter av Jacob Ånenson Lund og Kari Ånensdotter, den 13. jul. 1745 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.


117. Kari Andersdotter, dotter av Anders Olson Musland og Kari Nilsdotter, vart fødd i 1676 i Musland, Nedstrand, Rogaland, NOR og døydde i 1758 i Musland, Nedstrand, Rogaland, NOR 82 år gamal.

Kari gifta seg med Osmund Johannesson Hinderå cirka 1705 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.

118. Holger Olson Baustad, son av Ole Holgerson Baustad og Ingelev Danielsdotter, vart fødd i 1680 i Baustad, Nedstrand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1712 i Baustad, Nedstrand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 32 år.

Generelle notat: Holger Olson Baustad vart gift med Kari Holgersdotter Lindanger. I 1711 er Holger nemnt med kone og tre søner (desse sønene kjenner ein ikkje namna til og dei døydde unge). Holger er ført som brukar på Baustad i kassaboka til futen i 1715. Holger er ført som lensmann i åra 1708 til 1713 (men han døydde truleg i 1712). Holger selde skyldparten sin i Romsaland i Skjold til Jakob Sjurson og Bård Sjurson i 1712.

Hendingar i livet hans var:

• Han er nemnd i 1701-teljinga i Baustad, Nedstrand, Rogaland, NOR.

Holger Olson gifta seg med Kari Holgersdotter cirka 1701 i Skjold kyrkje, Skjold, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Ingeborg Holgersdotter vart fødd i 1702 i Baustad, Nedstrand, Rogaland, NOR og døydde i 1757 i Baustad, Nedstrand, Rogaland, NOR 55 år gamal. Ingeborg gifta seg med Anders Andersson Nessa, son av Anders Tormodson Baustad og Margrete Pedersdotter, den 11. jul. 1734 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR. Ingeborg gifta seg så med Jon Olson Baustad, son av Ole Toreson Kaggestad og Brita Danielsdotter, den 1. des. 1750 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

         ii.  Holgerson (Død som barn) vart fødd cirka 1704 i Baustad, Nedstrand, Rogaland, NOR.

        iii.  Holgerson (Død som barn) vart fødd cirka 1706 i Baustad, Nedstrand, Rogaland, NOR.

         iv.  Holgerson (Død som barn) vart fødd cirka 1708 i Baustad, Nedstrand, Rogaland, NOR.

59        v.  Ingeleiv Holgersdotter. Ingeleiv gifta seg med Anders Osmundson Bakken, son av Osmund Johannesson Hinderå og Kari Andersdotter, den 5. apr. 1741 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.


119. Kari Holgersdotter, dotter av Holger Olson Lindanger, vart fødd cirka 1673 i Lindanger, Skjold, Rogaland, NOR og døydde i 1748 i Baustad, Nedstrand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 75 år. Eit anna namn for Kari var Karen Holgersdotter.

Generelle notat: Kari Holgersdotter gifta seg andre gong med Sven Tolleivson som bygsla bruket på Baustad frå 1717 i følgje manntalet i 1718. Han fekk nytt tinlysingsbrev av Ola Hidle 8. november 1720. Brevet var datert 24. juli same året. Bygsla gjaldt 1 ½ laup 9 merker smør 1 ½ vett korn.. I 1723 og 1731 hadde bruket ei skyld på 2 laupar smør. Sven vart stemna for landskyld i 1732.
Sven bygsla nok bruket på Baustad frå ikring 1713. Kari og Sven hadde 1 dotter. Då Kari døydde gifta Sven seg opp att med Anna Alfsdotter Dalva og flytta til Aksland i 1751.

Kari gifta seg med Holger Olson Baustad cirka 1701 i Skjold kyrkje, Skjold, Rogaland, NOR.

Kari gifta seg så med Svend Tolleivson Nedstrand, son av Tollef Rasmusson Boknaberg og Brita Svendsdotter, cirka 1713 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.

Generelle notat: Sven Tolleivson kjøpte bruket på Aksland 26. juni 1751 og selde det 16. juni 1752. I ei sak som var føre i 1752, godtok han å gje folge til Ingeleiv Holgersdotter med 1 ku, 2 smalar, 1 tønne havre. Svein flytta til Strannå i 1752 der han budde resten av livet. Sven hadde seks barn med Anna.

Hendingar i livet hans var:

• Han er nemnd i 1701-teljinga i Flat-Hetland, Fister, Rogaland, NOR.

• Skifte etter han vart halde den 17. Feb. 1773 I Nedstrand strandstad, Nedstrand, Rogaland, NOR.

Barnet av dette paret var:

          i.  Karen Svendsdotter vart fødd i 1713 i Baustad, Nedstrand, Rogaland, NOR og døydde i 1778 i Vestersjø, Hjelmeland, Rogaland, NOR 65 år gamal. Eit anna namn for Karen var Karj. Karen gifta seg med Siver Bjørnson Vestersjø, son av Biørn Sivertson Kaltveit og Ingeborg Markusdotter, den 7. jun. 1744 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.


120. Anders Tomasson Sand vart fødd i 1650 og døydde i 1718 i Sand, Sand, Rogaland, NOR 68 år gamal.

Generelle notat: I 1675 skreiv Johannes Jørgenson, som hovudei­gar i garden, bygselbrev til Anders Tomasson på 1 punds-bruket i Drarvikjå.
Anders og Johannes skulle vera grannar i nes­ten 30 år. Dei strevde begge med økonomien og vart stemna fleire gonger for gjeld. Såleis vart Jo­hannes i 1687 stemna av Rasmus Tjelmeland for 9 dalar Dei vart forlikte ved at Johannes skulle føda eit naut for Rasmus 14 år.
Kring 1695 åtte Johannes 1 pund 7 merker smør i Drarvikjå, medan Odd Osmundson Tengesdal og Rasmus Andersen Tengesdal (dei to siste gift med døtrer av Søren Bjerga) åtte ½ laup smør i garden. Dei tre pantsette alt sitt gods i Drarvikjå, 2 pund 7 merker smør i alt, til Ola Torjusson Ropeid. Det heitte seg at viss godset ikkje vart løyst ut in­nan 10 år, skulle det vera Ola Ropeid sin odel. Jo­hannes lånte 20 dalar 4 slettemark, Odd og Ras­mus kvar 8 dalar og 2 slettemark.
Johannes strevde med eit handikap som gjorde at han ikkje kan ha vore i stand til arbeida som full mann. "Har en fod", heitte det i 1701. "Ved eit uhende kom han ein gong til å missa den eine foten sin - segni sejer han var i kast med ein bjørn", fortel Salveson, og vidare: "likevel styrde han garden sin likso godt med ein fot som ein an­nan med tvo føter".
Anders Drarvikjå var gift to gonger, men nam­na på konene er ukjent. Første kona kan ha vore i slekt med Søren Bjerga. Begge ekteskapa byrja med at han måtte betala bøter for fortidleg sam­leie. I 1688 kom det opp sak fordi kona til Lars Tengesdal ved eit høve, truleg i eit gjestebod, hadde lege seg ned midt mellom mannen og An­ders Drarvikjå. Lars hadde klaga seg til Orm Bjerga for dette. Han hadde i sin tur gått vidare med det til prestemedhjelparen Rasmus Tjelme­land. For retten sa Lars at han ikkje mistenkte Anders for noko. Han kunne ikkje ein gong hug­sa å ha fortalt noko til Orm Bjerga.
Som Johannes vart Anders fleire gonger fram­me for rettsapparatet for skuld og gjeld. I 1681 vart han stemna av Osmund Hedland for ½ tylft tømmer som Osmund meinte var hoggen i hans skog. Drarviks-Teigen skifter mot Hedland øvst i fjellbrotet, der Hedland har god skog.
Anders var frametter ein mykje nytta lagrette­mann og han vart sjølv utnemnd prestemedhjelpar. Dessutan virka han som stemnevitne. Han må ha hatt ei viss tiltru i bygda. På den andre sida rimer det då lite at han i 1710 vart stemna av lensmannen Torger Ilstad for ukvemsord og over­fall. Her kan ein ana usemje og parti i bygda.
Johannes - med den eine foten - døydde i 1703 og sonen Jørgen tok over. I 1706 stemna han na­boguten Ingebrigt Andersson fordi han ville breia sitt høy på Jørgen sin bø. Jørgen fekk dom på "at nyde hans eiendom i fred".
Anders hadde sete som leiglending i Drarvikjå all si tid, men i 1713 fekk han skøyte på ½ pund smør (altså halve bruket) av Johannes Ormson Løland på eigne og bror Søren Ormson sine vegner, samt Ola Johannesson Nødeland og Lars Håra i Røldal, på konene sine vegner. Det var gods gamle Orm Bjerga hadde hatt i sine hen­der. Omlag samstundes fekk Anders hand om Ommund Tengesdal sitt 1 pund i Drarvikjå, som han hadde løyst ut av Ola Ropeid. Men Om­mund angra seg sidan for dette, då han forsto at Jørgen Drarvikjå var den rette til å få løysa heile godset. Og dessutan sat Ommund med løysings­retten berre til ½ pund smør. Det var dei gamle folka Anna Sørensdotter og Rasmus Andersen som hadde løysingsresten til resten.
Jørgen meinte seg i 1713 å ha rett til å løysa ut heile Drarvikjå, og kom til forlik med Anders om "gaardens afstand". Anders skulle ha 14 dalar, men hadde og eit krav om ei sengjabu og ei røykstova med endebu. Dette vart i første omgang avvist, då tømmeret var "hugget i Draruigens schoug". Ved synfaring vart husa på Anders sin part i Drarvikjå ramsa opp. Det var ei løa, eit fehus, eit smalhus, ei røykstova med endebu, samt ei seng­jabu med 2 vindaugo i. Sengjabuå var ikkje naudsynt for bruket, og Anders fekk ta denne med seg, saman med alt sitt lausøyre. Anna Sør­ensdotter og Rasmus Andersson skulle ha husvere i Drarvikjå for deira ½ pund. Det var såleis som ei slags fletføring. Men Anna døydde alt 1714.
Preste­medhjelparen, Anders Tomassen Drarvikjå, og kona hans flytta inn på garden i staden. Dei var begge godt opp i åra. Anders Drarvikjå let lesa bygselbrev av soknepresten på halvparten i garden Sand 1717, "tillige med halfparten i vnderliggende Mituig schoug". Så let han lesa bygselbrev av soknepresten i Stavanger på ½ laup smør i Lagarhus "vnder Sand". Dei to insti­tusjonane fekk kvar sin førstebygsel.
Med omsyn til "Laeløben" er det gjerne noko raskt å tolka det slik at dette er identisk med skogateigen Midvik. For det heiter i saka 1716 at Peder hadde "henkiørt ald hefden fra Hoved­garden" til "Laeløben". Og i Midvik sat det ein husmann på denne tida med sine rettar og sitt bygsla plass. "Laeløben" må ha vore ein stad på heimebøen på garden Sand, kan hende der pre­stagarden sidan vart etablert (under Prestaåsen). Kona til Anders Drarvikjå-Sand døydde alt i 1717, han sjølv året etter. Og i 1718 bygsla Søren Sørensen Skeie (d.e.) ein halv laup smør i Sand av Hr. Mentz Blix til Jelsa. Søren Sørensen Skeie d.y. bygsla resten av Anders sitt bruk, den største parten. Og Søren d.y. fekk dotter til Anders på kjøpet, som elles var 16 år eldre enn han. Det var Brita Andersdotter. Brukstalet på Sand auka då såleis frå 2 til 3 bruk.

Hendingar i livet hans var:

• Han er nemnd i 1665-teljinga i Mollatveit, Sauda, Rogaland, NOR.

• Han er nemnd i 1701-teljinga i Drarvikjå, Sand, Rogaland, NOR.

Anders Tomasson gifta seg med Sand cirka 1675 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

60        i.  Ingebret Andersson Eide. Ingebret gifta seg med Steinvor Gunnarsdotter, dotter av Gunnar Gunnarson Eide og Helga Jonsdotter, i 1705 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

         ii.  Solveig Andersdotter vart fødd cirka 1680 i Drarvikjå, Sand, Rogaland, NOR og døydde i Fatnes austre, Sand, Rogaland, NOR. Solveig fekk barn med Lars Gauteson Søndenå, son av Goude Larsson Søndenå og Marta Fatnes. Solveig gifta seg med Torger Olson Fatnes, son av Ole Olson Birkeland og Ingeborg Molla, i 1715 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

        iii.  Berta Andersdotter vart fødd i 1683 i Drarvikjå, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1758 i Sand, Sand, Rogaland, NOR 75 år gamal. Berta gifta seg med Søren Sørenson Sand d.e., son av Søren Sørenson Sand og Ambjørg Askjellsdotter, cirka 1718 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR. Berta gifta seg så med Niels Jonson Sand den 30. jun. 1726 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR. Berta gifta seg så med Omund Ommundson Vik, son av Omund Ommundson Sandslandet og Maren Pedersdotter, den 30. jun. 1737 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.


121. Sand vart fødd cirka 1650 og døydde i 1717 i Sand, Sand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 67 år.

gifta seg med Anders Tomasson Sand cirka 1675 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

122. Gunnar Gunnarson Eide, son av Gunder Gunnarson Fatnes og Barbro Størkersdotter, vart fødd i 1650 i Fatnes vestre, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1680 i Eide, Sand, Rogaland, NOR 30 år gamal.

Gunnar Gunnarson gifta seg med Helga Jonsdotter cirka 1679 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

Barnet av dette paret var:

61        i.  Steinvor Gunnarsdotter. Steinvor gifta seg med Ingebret Andersson Eide, son av Anders Tomasson Sand og Sand, i 1705 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.


123. Helga Jonsdotter, dotter av Jon Olson Hiim og Elisabet Pålsdotter, vart fødd i 1660 i Hiim, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1741 i Eide, Sand, Rogaland, NOR 81 år gamal.

Hendingar i livet hennar var:

• Skifte etter ho vart halde den 3. Jun. 1741 I Eide, Sand, Rogaland, NOR.

Helga gifta seg med Gunnar Gunnarson Eide cirka 1679 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

Helga gifta seg så med Haldor Størkerson Eide i 1681 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Jone Haldorson Nes vart fødd i 1682 i Eide, Sand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1748 i Nes, Sauda, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 66 år. Jone gifta seg med Lisbet Pedersdotter, dotter av Peder Pederson Sandslandet og Helga Sandslandet, i 1707 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

         ii.  Anna Haldorsdotter vart fødd cirka 1685 i Eide, Sand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1741 i Eide, Sand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 56 år. Anna fekk barn med Osmund Hansson, son av Hans Danielson Opsal og Siri Larsdotter. Anna gifta seg med Ingebrigt Torsteinson Eide i 1727 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

        iii.  Eli Haldorsdotter vart fødd cirka 1688 i Eide, Sand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1738 i Hanakam, Sand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 50 år. Eli gifta seg med Bjørn Kjetilson Hanakam, son av Kjetil Andersson Hanakam og Brita Torjusdotter, den 29. jun. 1721 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR. Eli gifta seg så med Lars Johannesson Hiim d.y., son av Johannes Larsson Fjellberg og Barbro Larsdotter, i 1734 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

         iv.  Gunnar Haldorson Eide vart fødd i 1692 i Eide, Sand, Rogaland, NOR og døydde mellom 1741 og 1748.

          v.  Rasmus Haldorson Aksdal vart fødd i 1694 i Eide, Sand, Rogaland, NOR og døydde i Aksdal, Bokn, Rogaland, NOR. Rasmus gifta seg med Margrete Gunnarsdotter, dotter av Gunnar Sjurson Aksdal og Guri Asbjørnsdotter, cirka 1716 i Bokn kyrkje, Bokn, Rogaland, NOR.

         vi.  Styrkår Haldorson Eide vart fødd i 1698 i Eide, Sand, Rogaland, NOR.

Helga gifta seg så med Anders Kjetilson Eide, son av Kjetil Andersson Hanakam og Brita Torjusdotter, i 1700 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.


124. Jon Larsson Fuglestein, son av Lars Olson Håland og Ingeborg Jonsdotter, vart fødd i 1615 i Håland, Erfjord, Rogaland, NOR og døydde i Fuglestein, Jelsa, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Jon Larsson var Jone.

Generelle notat: Jon Larssonfrå Håland i Erfjord og vart gift ikring 1650 med Torborg Olsdotter Fuglestein. Verfar hans, Ola Knutson, sa då opp halve Fuglestein 2 1aupar 1 pund smør til bate for versonen. Jon Larsson får same år (1650) bygslebrev på halve Fuglestein og betalte 1.bygsla med 40 riksdalar. Jon Larsson med kona levde heile sitt liv på denne halvpart av Fuglestein. Jon Larsson var ein skrivefør mann, vel vyrd i bygdelaget, nemnd mange gonger i tingbøkene og nytta som lagrettesmann i mange år. Torborg og Jon hadde seks barn. Då Jon Larsson var avliden gifte enka Torborg Olsdotter seg med Ola Sveinson Skeie.

Hendingar i livet hans var:

• Han er nemnd i 1664-teljinga i Fuglestein, Jelsa, Rogaland, NOR.

Jon Larsson gifta seg med Torborg Olsdotter cirka 1650 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Lars Jonson Vela vart fødd i 1650 i Fuglestein, Jelsa, Rogaland, NOR og døydde i 1703 i Vela, Sand, Rogaland, NOR 53 år gamal. Lars gifta seg med Maren Pedersdotter den 1. nov. 1697 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

         ii.  Ole Jonson Økstra vart fødd i 1650 i Fuglestein, Jelsa, Rogaland, NOR og døydde i 1740 i Økstra, Jelsa, Rogaland, NOR 90 år gamal. Ole gifta seg med Udbjørg Olsdotter, dotter av Ole Larsson Varland og Sissela Jonsdotter, cirka 1694 i Strand kyrkje, Strand, Rogaland, NOR.

97      iii.  Marta Jonsdotter. Marta gifta seg med Tore Tolleivson Fatnes, son av Abelona Størkersdotter, cirka 1684 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

62       iv.  Aage Jonson Helland. Aage gifta seg med Karen Svendsdotter, dotter av Svend Ingemundson Grov og Marit Endresdotter, i 1709 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

          v.  Markus Jonson Li vart fødd i 1666 i Fuglestein, Jelsa, Rogaland, NOR, døydde i 1723 i Li, Jelsa, Rogaland, NOR 57 år gamal, og vart gravlagd den 3. mar. 1723 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Markus gifta seg med Anna Olsdotter den 18. jan. 1711 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

         vi.  Anne Jonsdotter vart fødd cirka 1667 i Fuglestein, Jelsa, Rogaland, NOR, døydde i 1726 i Erfjord, Erfjord, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 59 år, og vart gravlagd den 7. apr. 1726 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Anne gifta seg med Ole Tjerandson Erfjord d.y., son av Tjerand Asbjørnson Erfjord og Ingrid Olsdotter, cirka 1685 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.


125. Torborg Olsdotter, dotter av Ole Knudson Fuglestein og Anna Bjørnsdotter, vart fødd cirka 1632 i Fuglestein, Jelsa, Rogaland, NOR og døydde i 1699 i Fuglestein, Jelsa, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 67 år.

Torborg gifta seg med Jon Larsson Fuglestein cirka 1650 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

Torborg gifta seg så med Ole Svendson Fuglestein, son av Svend Olson Skeie og Siri Tormodsdotter, cirka 1680 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

Generelle notat: Ola Sveinson Skeie, son av Svein Skeie på Sand, gifte seg med enka etter Jon Larsson, Torborg Olsdotter, og busette seg på Fuglestein. Sønene og døtrene til Jon Larsson gav avkall på retten til Fuglestein til bate for stefar deira, Ola Sveinson. Torborg Olsdotter døydde i 1699, 67 år gamal. Ola Sveinson gifte seg oppatt med Kari Ormsdotter Fister, dotter til Orm Olson Fister.
Ola Sveinson kjøpte inn alt gods i Fuglestein. Odelsgodset av arvingane etter Ola Knutson og det gamle krongods. Ved sin død åtte han 4 laupar 1 pund smør i Fuglestein, 1½ laup smør i Erøy, 2 pund 15 merker smør i Nedre Vikedal, 1½ vett korn i Hebnes, ½ laup smør i Riveland i Årdal, 1 laup smør i Roalkvam i Suldal, 8 merker smør i Mosnes i Fister, 6 merker smør i Ulladalen, pantebrev på 1 laup 18 merker smør i Åsland i Hjelmeland, pantebrev på 3½ merker smør i Vormestrand, pantebrev på 1 laup smør i Østhus i Bygda, pantebrev på 1½ laup smør i Tednes. Tilsaman 12 laupar 2 pund 19½ merker smør, 1½ vett korn. Til deling i buet etter han i 1730 var det 1.408 riksdalar og stor velstand.
Ola vart gravlagd 8. desember 1729. Kari og Ola hadde fem barn. Enka Kari Ormsdotter arva mellom anna 2 laupar 1 pund smør i Fuglestein, men makebytte seinare 1 laup smør i Fuglestein mot 1 laup smør i Roalkvam, som dottera Torborg Olsdotter hadde arva. Det var skifte etter Kari Ormsdotter i 1746.


126. Svend Ingemundson Grov, son av Ingemund Nilsson Grov og Siri Jonsdotter, vart fødd i 1661 i Grov, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1737 i Grov, Sand, Rogaland, NOR 76 år gamal.

Generelle notat: Svein Ingemundson fekk seg kona frå andre sida av Elvå. Det var Marta Endresdtr. Hiim. Dei måtte elles bøta 9 ort til kongen avdi ho kom for tidleg i barselseng.
Ein rømd straff-fange frå Kongsberg - ein landstrykar - gjorde folk utrygge i Ryfylke og Sunnhordland åra 1682-83. Namnet hans var Mons Paulson, men i daglegtalen mellom sine eig­ne var det Lange-Mons Nordmann. Han spreidde redsle og gru kring seg, fram til han vart teken i Ryfylke litt ut på hausten 1683. I fengselet skulle han ha sagt at han ikkje frykta for 10 mann. Så det var retteleg ein råtass, dette. Mange vitne steig fram og fortalde om ugjerningane han hadde gjort. Såleis vitna mellom anna Tormod Hiim og Svein Grov at sist sommar, ved larsok, kom Mons til Hiim "och hafde et heel følge med sig". På Hiim var gardsfolket - og altså Svein Grov - på vodlen og slo. Dei såg først fylgjet berre på avstand. Og då det var nonsbøl, ropte slåttefolket til kvarandre at no var det nons og meinte såleis å oppmoda kvarandre om å gå heim og få seg mat. Men Mons og fylgjet hans oppfatta ropinga truande, og han og ein annan kompan (fyr) i fylgjet gjekk heim i garden på Hiim med roping og skriking. Og brått kom Mons springande mot Svein Grov med ei øks i armen, ein staur i eine handa og ein stor, lang kniv i munnen. Og då han hadde rive kjolen og kleda elles av seg, sette han stauren i jorda, tok øksa og slo Svein Grov over ryggen. Slaget var så kraftig at økseskaftet gjekk sundt ved auget. Svein spurde då kvifor han slo. Landstrykaren svarte at det gjorde han som ein ærleg kar, og like eins: "Jeg schal lerre dig at rob effter folch". Det er altså ty­deleg at dei reisande hadde misforstått åtferda til gardsfolket. På den andre sida kan gardsfolket ha gjort litt mykje utav ropinga. Så tok Mons den lange kniven og byrja skjera kring seg i lufta, sam­stundes som han truga med at om dei var 10, så skulle han drepa dei alle. Konfrontasjonen var visst over med dette, og "den gamble mand" i fyl­gjet skjente på dei to då dei kom attende til resten av flokken. Mons Paulson vart dømd til galge og gren for all vondskapen han hadde gjort. Han vart altså dømd til til henging.
Svein var sjølveigar for heile garden frå ikring 1705. Elles åtte dei noko gods i Herheim i Sauda, i Bråtveit i Suldal og i Hedland i Sand, men ikkje heile tida. Då dei døydde var det berre Grov som var i buet. Svein Grov vart nytta ein del som lagretteman i skipreida.
Marta og Svein fekk 10 barn, men halvparten av dei døydde unge.
Då Marta døydde, gifta Svein seg i 1732 med Ingrid Jakobsdotter, men det er ikkje nemnt barn i dette ekteskapet.

Svend Ingemundson gifta seg med Marit Endresdotter cirka 1682 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

103       i.  Anna Svendsdotter. Anna gifta seg med Jørgen Johannesson Drarvik, son av Johannes Jørgenson Drarvik og Ingebretsdotter?, i 1703 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

         ii.  Siri Svendsdotter vart fødd i 1683 i Grov, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1705 i Grov, Sand, Rogaland, NOR 22 år gamal.

63      iii.  Karen Svendsdotter. Karen gifta seg med Aage Jonson Helland, son av Jon Larsson Fuglestein og Torborg Olsdotter, i 1709 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR. Karen gifta seg så med Ole Toreson Helland, son av Tore Torgerson Valskår og Marta Olsdotter, i 1725 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR. Karen gifta seg så med Orm Rasmusson Hauge, son av Rasmus Ormson Hauge og Borghild Knudsdotter, i 1734 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

         iv.  Valborg Svendsdotter vart fødd cirka 1690 i Grov, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1770 i Bjelland store, Nedstrand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 80 år. Valborg gifta seg med Anders Toreson Tengesdal, son av Tore Torgerson Valskår og Marta Olsdotter, i 1718 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

          v.  Ingemund Svendson Grov vart fødd i 1693 i Grov, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1705 i Grov, Sand, Rogaland, NOR 12 år gamal.

         vi.  Lars Svendson Grov vart fødd i 1696 i Grov, Sand, Rogaland, NOR, vart døypt den 27. sep. 1696 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR og døydde før 1732 i Grov, Sand, Rogaland, NOR,.

        vii.  Svend Svendson Grov vart fødd i 1698 i Grov, Sand, Rogaland, NOR, vart døypt den 17. jul. 1698 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR, døydde i 1728 i Grov, Sand, Rogaland, NOR, 30 år gamal, og vart gravlagd den 21. jan. 1728 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Svend var Svend. Svend fekk barn med Anna Njelsdotter, dotter av Njel Olson Brommeland og Gjøa Torkelsdotter. Svend fekk så barn med Gjertrud Pedersdotter. Svend gifta seg med Steinvor Oddsdotter, dotter av Odd Larsson og Maren Bårdsdotter, den 2. aug. 1725 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

       viii.  Magla Svendsdotter vart fødd i 1701 i Grov, Sand, Rogaland, NOR, vart døypt den 18. feb. 1701 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1701 i Grov, Sand, Rogaland, NOR,.

         ix.  Endre Svendson Grov vart fødd i 1702 i Grov, Sand, Rogaland, NOR, vart døypt den 9. jul. 1702 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1749 i Grov, Sand, Rogaland, NOR, i ein alder av omkring 47 år. Endre gifta seg med Barbro Olsdotter, dotter av Ole Johannesson Flotnes og Brita Jørgensdotter, i 1725 i Suldal kyrkje, Suldal, Rogaland, NOR.

          x.  Ingemund Svendson Grov vart fødd i 1706 i Grov, Sand, Rogaland, NOR, vart døypt den 29. aug. 1706 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR, døydde i 1728 i Grov, Sand, Rogaland, NOR, 22 år gamal, og vart gravlagd den 21. jan. 1728 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR. Han hadde ikkje noko tilhøve eller barn.

Svend Ingemundson gifta seg så med Ingrid Jakobsdotter den 30. nov. 1732 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

Hendingar i livet hennar var:

• Ho er nemnd i 1758-teljinga i Skeie, Sand, Rogaland, NOR.


127. Marit Endresdotter, dotter av Endre Olson Hiim og Anna Tormodsdotter, vart fødd cirka 1661 i Hiim, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1732 i Grov, Sand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 71 år.

Hendingar i livet hennar var:

• Skifte etter ho vart halde den 23. Mai 1732 i Grov, Sand, Rogaland, NOR.

Marit gifta seg med Svend Ingemundson Grov cirka 1682 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

Åttande generasjon (4x tippoldeforeldre)

horizontal rule


128. Torjus Olson Brommeland, son av Ole Tørreson Skjervheim og Torunn Olsdotter, vart fødd i 1600 i Skjervheim, Vats, Rogaland, NOR og døydde cirka 1683 i Brommeland, Sand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 83 år. Eit anna namn for Torjus Olson var Thorgils.

Generelle notat: I 1623 - finn vi eit make­bytte som gjeld Brommeland. Dei to karane Tor­jus Olson og Ola Torsteinson bytta då jordegods med Johannes Osmundson på Stokka i Vats. Ola Torsteinson var Ola Haug i Jelsa. Johannes Stok­ka var ein av dei verkeleg store i Ryfylke i første halvpart av 1600-talet. Han skaffa seg mellom anna eigedomsretten til Eide. Og han hadde fått i pant den delen av Brommeland som presten Hr. Jonas åtte i 1617.
Makebyttet i 1623 gjekk på at Torjus og Ola fekk 1 laup 8 spann korn i Brommeland. Men det heitte at dersom salige "Mester Joens" arving­ar ville koma til å løysa godset inn att, skulle Jo­hannes Stokka erstatta Torjus og Ola dette. Jo­hannes Stokka fekk for sin del igjen 1 laup smør i Stokkedal i Vats.
Torjus Olson flytta i 1623 inn på den delen av Brommeland som Torger døydde ifrå. Her var det altså nye folk som kom inn på ein gard der det hadde sete ei anna slekt i minst to generasjo­nar. Og representanten for den gamle slekta vart leiglending under den nye. Det kunne gå godt og det kunne gå gale. Det ser ikkje til at det gjekk særleg godt. I 1626 stemna Torjus Olson grannen Lars Brommeland for slagsmål. Det var såleis Lars som hadde gått på Torjus. Peder Hanakam og Johannes Mo hadde ikkje sett sjølve slagsmå­let, men dei såg Torjus blodig både kring nase og munn. Torjus meinte så forsiktig i retten "at saa­dant er imod den Lydighed som loven tilholder sin leiglending at bete sin husbond og jordeiger" (noko normalisert). Partane vart venleg forlikte på tinget i 1626 og tok kvarandre i hendene på dette. Men Lars måtte børa 2 dalar til kongen for slagsmål.
I 1629 var Lars Brommeland og andre karar i Sandsbygdå mellom dei som angav Stein Jelsa for truslar og overfall, og for å ha teke skjenk og gå­ver frå utnevnds-drengene, det vil seie dei som skulle skrivast ut til soldat-teneste. Ein Peder Bromme­land kom inn i Lars sin stad eit par år, 1632-33, men sidan hadde Torjus Olson garden Bromme­land åleine. Lars kan ha døydd, eller han kan ha flytta frå garden.
Framandkaren Torjus Olson bygde seg sakte opp på Brommeland. Det er nemnt at han saman med Ola Haug makeskifta til seg halve bonde­godset i 1623.1 1624 finn vi at Ola Haug, "med sine børn", sat med 1½ laup smør jordegods i Brommeland, forutan mykje anna gods, mellom anna 1 pund korn i Malmei på Jæren. Ola hadde truleg og skaffa seg heimel til ein del av det god­set Gunnar Blikra i Vats sat med i 1617. Alt då det vart skifta etter Gunnar i 1619, var dette god­set ute av hans hender.
Torjus Olson Brommeland har i 1624 vore sjølveigar for ein stor del av eigedomsgodset i Brommeland. Det han ikkje åtte sjølv, gav han landskyld av til Ola Haug og hans barn. I 1633 finn vi at Jostein Olson Rosseid, son av Ola Haug, åtte 18 merker smør som han bytta vekk til ein Hallvard Hallvardsen. I 1641 kjøpte Torjus 1 pund 6 merker smør i Brommeland av Ola Haug, så då åtte han over halve garden.
Kven var han så, denne Torjus Olson, som i 1623 flytta inn på Brommeland? I 1621 vart det i stevnestova på Om i Vats halde eit endeleg skif­te etter ein mann som heitte Ola og kona hans Birgitta. Dette var folk som var død for ei tid til­bake, og godset hadde inntil då berre vore likna (delt) "vid lodde" , altså partar av heilskapen, og ikkje med skøyte og segl. I alt åtte ekteparet 7 laupar smør. Av dette var 1 pund smør i "Brum­meland vdj Sand sogenn".
Birgitta og Ola må ha budd på Blikra i Vats, og Ola og bror hans er nemnde ovanfor. Eit av dei fire barna til Birgitta og Ola Blikra var dottera Torunn Olsdotter. På hennar systerpart vart det utlagt 1 laup og 21 merker smør i Stokkedal og 7 merker smør i Egge i Skjold. Systera Marta Olsdotter fekk mellom anna godset i Brommeland (1 pund smør). To­runn hadde ei dotter som var død i 1621, men svigersonen levde. Det var Ola Torsteinson Haug i Jelsa. Og det var Ola Haug som i 1621 "paa sin værbroder Thorgiels Oelssen och hans egne børns vegne", bad om eit skikkeleg skifte. Spørsmålet er då om nemninga her, "værbroder", viser til svoger eller til svigerson. Det kan nemleg bety begge de­lar. Sannsynlegvis var det ein svigerson, medan alt­så dei andre barna til Ola Haug ikkje var gifte eller var myndige. Noko meir som talar for at det var svigerson er at godset Ola Haug hadde i Malmei på Jæren sidan gjekk i arv i Torjus Brommeland sin familie. Så finn vi at Tore Andersen Hanakam og Anna Olsdotter Haug i 1716 vert førte som tremen­ningar, som eit endeleg prov.
Vi veit då altså at den første Torjus Olson på Brommeland var gift med dotter av Ola Haug. Vi veit likevel ikkje førenamnet hennar. Men i buet til Åge Hedland i 1724 finn vi ei sølvskei med in­skripsjonen TOS og GOD. Dersom dette viser til Torjus O. Brommeland og kona, har førenamnet hennar byrja på ein G. Det kan ha vore Guri, for to av barnebarna hennar heitte Guri.
Med omsyn til Torjus sin fødestad og opphav, så gjer Vats-soga merksam på at seglet til Torjus Brommeland og Ola Skjervheim i Vats var like. Ola Skjervheim var lensmann kring 1600. Dette virkar dess meir sannsynleg når vi i 1701 finn Erik Tjerandson på Skjervheim. Han var gift med eit barnebarn av Torjus Brommeland, og Skjervheim har dei fått som eit bytte då dei måtte forlata Brommeland kring 1680. Torjus Brommeland åtte i 1624 1 pund smør i Bergjord i Suldal, som han altså tok land­skyld av ei tid. Ola Hiim og Ola Vela åtte og i Bergjord. Torjus sitt gods i Bergjord vert elles ført som pante- eller kjøpegods, var altså ikkje odels­gods. På Bergjord i Suldal finn vi leiglendingen Bård åra 1603-13. Åra 1614-15 finn vi ein Bård Brommeland som sel bandstakar til ein framand skipper på Bjørnevik. Kan hende er det same mannen, eller det er tilfeldigvis berre same nam­net.
I 1639 finn vi at Torjus Brommeland skatta av eit gods på i alt 2 laupar smør og 1 vett korn. Dette må ha vore eigedom han ikkje sjølv dreiv, og størstedelen var truleg gods som fylgde med kona frå Haug. 1 1647 skatta han av ½ laup smør jordegods. Dette sat han med frametter. I 1654 finn vi at Torjus Brommeland måtte visa sitt heimelsbrev til Nådland på Ombo som ein av Ola Haug sine arvingar. Torjus sat med gods i Nådland endå i 1659, då han saman med medei­garane Anna Soland og Birgitta Haug stemna oppsitjaren Eivind Nådland for resterande lands­kyld. 1 1661 sat Torjus Brommeland med fyl­gjande gods: 1½ laup smør i Brommeland, alt­så det meste av garden, 1 laup smør i Foldøy, ½ laup smør i Haug og 5 vetter korn i Malmei på Jæren.
I 1662 var dei endå ikkje ferdig med oppgjeret etter gamle Ola Haug i Jelsa. Tormod Høyvik, som var gift med Birgitta Olsdotter Haug, stemna då svogeren Torjus Brommeland for å ha teke ulovleg bygsel i Malmei og i Nådland. Torjus vart og stemna for part i eit sølvbelte, for noko kopar og for part i ei bu, med meir. Partane vart samde om valdgift, og nemnde opp kvar sine to vald­giftsmenn. I 1665 var det igjen sak mellom Tor­mod Høyvik og Torjus Brommeland, der først­nemnde meinte at sistnemnde tok ulovleg bygsel av felles gods. Dei vart forlikte for retten.
I 1668 vart Torjus Brommeland stemna av Ro­ald Soland i Jelsa for del av ein bygsel i Nådland som alle syskena åtte der. Roald var gift med ei anna dotter av Ola Haug. Torjus Brommeland ser i det heile til å ha teke seg meir til rette i god­set etter svigerfaren enn han burde. Torjus møtte ikkje på tinget i 1668, men sende bod ved gran­nen (og svigersonen) Anders Hanakam at han var så sjuk "at hand iche kunde kome vd (lid) aff hanns gaard". Saka vart utsett.
I 1658 hadde Torjus Brommeland borga for ein kar som hadde rømd frå soldattenesta på veg austetter. Det var Lars Tomassen Brommeland, truleg ein dreng. Lars sa sjølv han hadde fått frost i føtene. Det såg likevel ikkje ut til å ha volda stor skade på føtene, "men nogit lidet i therenn" (tær­ne). Torjus borga for han til lensherren kom heim, og dei kunne forhandla om straffa.
Torjus ser ut til å ha vore den som sto seg best i Sandsbygdå i si tid. Han var ein del nytta som lagrettemann. Men i 1661 vart han sjølv stemna for motstand mot futen sine tenarar då dei kom rundt for å krevja resterande skattar. Dette var ei vanskeleg krigstid med tungt skattepress. Gran­nen Anders Hanakam vart stemna saman med Torjus. Anders møtte for sin del futetenarane i døra med øks. Kva Torjus gjorde, kjem ikkje fram i saka.
Torjus Brommeland og kona overlevde seg sjølv på eit vis. Så seint som på slutten av 1670-talet sat dei framleis med garden. Dei var då begge kring 80 år gamle, og sønene hadde flytta ut. Det var for det første dei to Ola'ne, som begge buset­te seg på Vintraleå. Dei slo seg godt opp, den eld­ste på Ilstad, den yngste på Ropeid. Så var det Knut, som busette seg på Brattland i Øvre Suldal.
To av døtrene gifta seg med far og son på Hana­kam, medan ei vart gåande heime som gamal jen­te, ser det ut til. Dottera Torunn, som var mellom dei eldste, gifta seg til Åsarøynå.
Sonen Ola Ropeid hadde forresten først freista seg ei tid hos foreldra heime på Brommeland. Så­leis finn vi han som medbrukar på garden i 1673. Og i 1671 finn vi at han kjøpte 1 pund smør i garden av Ola Tormodson Haug. Men dette måt­te Ola Haug ta attende fordi det viste seg at det ei tid ikkje hadde vore skatta av det, og kongen vil­le slå det under seg for skatt. Dei fekk likevel ord­na opp i dette. Ola Torjusson d. y. gifta seg i 1678 og flytta til Ropeid, der han vart stamfar til den kjende Ropeid-slekta.
Dei gamle sin plan var no at dotterdottera Kari Åsarøy skulle ta over etter dei, i lag med mannen Endre Tjerandson. Han var opphavleg frå Drar­vikjå. Dei budde fleire år på Brommeland som husfolk i andre halvpart av 1670-talet. Det vil seia at dei må ha gått dei gamle til hånde. Vi veit dei var der fordi Erik Tjerandson i 1677 vart stemna for ikkje å ha møtt til utskriving på Ned­strand. Han vart då nemnd husmann på Brom­meland.
Gamle Torjus Brommeland var framleis i stor aktivitet. Ei sak i 1675 fortel at han våren dette året hadde selt sagtømmer til Stavanger-borgarar. Men ei tylft tømmer og nokre sagstokkar elles hadde han selt til Ola Vormestrand for reide pengar. I 1678 vart Torjus stemna for over 3 dalar gjeld til rådstueskrivaren Jørgen Cortsen i Sta­vanger. Han ville betala med last, som dei hadde vorte samde om, altså trelast.
Så skulle det ikkje gå heilt som dei gamle ville. Då gamle Torjus på slutten av 1670-talet ville sel­ja odelsgodset sitt for reide pengar, sa sonen Ola Ilstad seg å vera den nærmaste til å løysa det. Han var eldste son. I 1679 stemna Torjus dei to søne­ne med namn Ola, altså dei to som budde på Vintraleå, for at dei hadde teke frå han odelsgod­set hans, og ikkje ville gjeva han og mor deira så godt opphald i deira alderdom "at dj sig dermed kunde behielpe".
Ola Ilstad, som på denne tida flytta til Her­heim i Sauda, kom til forlik med far sin at han år­leg skulle levera han 10 tønner korn og foster til 2 kyr og 2 kyrlag sauer (det vil seie 12 sauer). Det var òg snakk om noko salt. Men landskyld og bygsel hadde dei ikkje vorte samde om. Ola sette eine son sin inn på faren sin gard. Det må ha vore eld­stesonen Njell.
Det vart likevel ikkje slutt med dette. For i 1680 stemna Torjus sonen Ola Ilstad-Herheim
for tinget for ikkje å vilja gje han landskyld og bygsel. Faren sat framleis med eigedomsretten til 1½ laup smør, altså det meste av garden. Men sonen Ola Ilstad hadde kjøpt 1 pund smør og 1 spann korn i garden av Anna Øysteinsdotter, ei av mora sine slektningar frå Haug. Han måtte altså byrja kjøpa opp gods i Brommeland av andre. Sonen hevda at han ikkje kunne gje faren både "Laadfoester" (folga) og landskyld. Med omsyn til bygselen hadde dessutan faren ikkje vilja seia kva han ville ha i bygsel. Ola hadde dessutan be­talt skattar for far sin. Her var det mykje som far og son burde ha løyst privat. Men partane vart no forlikte for retten om at faren skulle få bygsel av den eine laupen smør, nemleg 16 dalar i alt, og i tillegg skulle sonen betala halvparten av sakskost­nadene. Landskylda skulle dei koma attende til.
Gamle Torjus Brommeland døydde få år seina­re, kring 1683. Forutan jordegodset i Bromme­land, som gjekk til sønene Knut og Ola Her­heim, og godset i Haug, som gjekk til sonen Ola Ropeid, arva døtrer på Hanakam jordegods i Foldøy. Både døtrer og sonen Ola Ropeid arva jordegods i Malmei på Jæren. Truleg levde Torjus heile livet i ekteskap med (Guri) Olsdotter Haug. Ho vert nemnd mor til begge Olane i 1679. Den siste Ola, Ola Ropeid, må ha vore ein skikkeleg attpåklatt.

Hendingar i livet hans var:

• Han er nemnd i 1664-teljinga i Brommeland, Sand, Rogaland, NOR.

Torjus Olson gifta seg med Guri Olsdotter cirka 1630 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Taaren Torjusdotter vart fødd cirka 1630 i Brommeland, Sand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1692 i Molla ytre, Sauda, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 62 år. Taaren gifta seg med Ivar Knudson Åserød, son av Knud Ivarson Onarheim og Marita Eivindsdotter, cirka 1650 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR. Taaren gifta seg så med Ole Ormson Molla, son av Orm Ingemundson Molla, cirka 1655 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

         ii.  Marta Torjusdotter vart fødd cirka 1632 i Brommeland, Sand, Rogaland, NOR og døydde i Brommeland, Sand, Rogaland, NOR.

        iii.  Brita Torjusdotter vart fødd cirka 1634 i Brommeland, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1716 i Hanakam, Sand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 82 år. Eit anna namn for Brita var Birgitta. Brita gifta seg med Kjetil Andersson Hanakam, son av Anders Pederson Hanakam og Kjetilsdotter, cirka 1660 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

         iv.  Ole Torjusson Herheim d.e. vart fødd i 1636 i Brommeland, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1696 i Herheim, Sauda, Rogaland, NOR 60 år gamal. Eit anna namn for Ole var Olle. Ole gifta seg med Marta Andersdotter, dotter av Anders Erikson Fløgstad og Helgesdotter, cirka 1659 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR. Ole gifta seg så med Ragnhild Bjørnsdotter, dotter av Bjørn Nilsson Fiveland og Guri Klausdotter, i 1695 i Sauda kyrkje, Sauda, Rogaland, NOR.

          v.  Gjertrud Torjusdotter vart fødd cirka 1638 i Brommeland, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1696 i Hanakam, Sand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 58 år. Gjertrud gifta seg med Anders Pederson Hanakam, son av Peder Hanakam, cirka 1660 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR. Gjertrud gifta seg så med Lars Torbjørnson Hanakam cirka 1673 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

         vi.  Knud Torjusson Bratland vart fødd i 1640 i Brommeland, Sand, Rogaland, NOR og døydde i Bratland, Suldal, Rogaland, NOR. Knud gifta seg med ukjend.

64      vii.  Ole Torjusson Ropeid d.y.. Ole gifta seg med Marta Bårdsdotter, dotter av Bård Larsson Bergjord og Hallgjerd Torgersdotter, cirka 1678 i Suldal kyrkje, Suldal, Rogaland, NOR.


129. Guri Olsdotter, dotter av Ole Torsteinson Haug og Anna Olsdotter, vart fødd cirka 1605 i Haug, Jelsa, Rogaland, NOR og døydde i Brommeland, Sand, Rogaland, NOR.

Hendingar i livet hennar var:

• Ho budde i 1679 i Brommeland, Sand, Rogaland, NOR.

Guri gifta seg med Torjus Olson Brommeland cirka 1630 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

130. Bård Larsson Bergjord, son av Lars Håvardson Bergjord, vart fødd i 1619 i Bergjord, Suldal, Rogaland, NOR og døydde cirka 1670 i Bergjord, Suldal, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 51 år.

Hendingar i livet hans var:

• Han er nemnd i 1666-teljinga i Bergjord, Suldal, Rogaland, NOR.

Bård Larsson gifta seg med Hallgjerd Torgersdotter cirka 1645 i Suldal kyrkje, Suldal, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Torger Bårdson Bergjord vart fødd i 1648 i Bergjord, Suldal, Rogaland, NOR og døydde etter 1720 i Bergjord, Suldal, Rogaland, NOR. Torger gifta seg med Magnela Andersdotter cirka 1675 i Suldal kyrkje, Suldal, Rogaland, NOR.

65       ii.  Marta Bårdsdotter. Marta gifta seg med Ole Torjusson Ropeid d.y., son av Torjus Olson Brommeland og Guri Olsdotter, cirka 1678 i Suldal kyrkje, Suldal, Rogaland, NOR.


131. Hallgjerd Torgersdotter vart fødd cirka 1620 og døydde i Bergjord, Suldal, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Hallgjerd var Halgjerd.

Generelle notat: Halgjerd var gift første gong med Bård Larsson. Dei hadde sonen Torger og dottera Marta. Bård var truleg son til Laurids Håvardson Bergjord. Sidan dei har kalla sonen Torger, var truleg Halgjerd ei Torgersdotter(?). Bård ver nemnd som brukar på Bergjord frå 1641 til 1666. I 1666 brukte han halve Bergjord og av dette åtte han sjølv ½ laup. Då Bård døydde, gifta Halgjerd seg opp att med Knut Halvorson frå Ritland. Dei hadde ikkje barn. Knut døydde ikring 1690, og i 1695 vart stemna av svigersonen til Halgjerd, Ola Ropeid, arvingane etter andre mannen hennar, Knut Halvorson, fordi dei hadde tileigna seg ein del lausøyre hos Halgjerd etter at skiftet etter Knut var halde. Dei som var stemna var Aage Ritland, Berg Moe, Haluord Fos, Tormod Bergjord og Lars Gudetun. Dei vart dømde til å levera attende lausøyre og trevarer dei hadde ført bort etter skiftet var halde. Tormod Osmundson frå Selland i Røldal var brukar etter halgjerd og Knut. I 1595 vart Tormod stemna av Ola Ropeid av di han ikkje svara den folga til Halgjerd Bergjord som var avtala. I retten vart dei forlikte om at Tormod skulle gje henne 5 pundspann godt havrekorn årleg og fø ei mjølkeku for henne.

Hendingar i livet hennar var:

• Ho budde i 1695 i Bergjord, Suldal, Rogaland, NOR.

Hallgjerd gifta seg med Bård Larsson Bergjord cirka 1645 i Suldal kyrkje, Suldal, Rogaland, NOR.

Hallgjerd gifta seg så med Knud Halvorson Bergjord, son av Halvor Knudson Ritland og Gro Nilsdotter, cirka 1671 i Suldal kyrkje, Suldal, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.


132. Biørn Knudson Våge, son av Knud Bjørnson Bjørheim og Udbjørg Tormodsdotter, vart fødd i 1595 i Bjørheim øvre, Strand, Rogaland, NOR og døydde i 1680 i Våge, Imsland, Rogaland, NOR 85 år gamal.

Generelle notat: Bjørn Knutson budde på Erøy i Erfjord frå slutten av 1630 åra til 1654. I Erfjord åtte Bjørn garden Erøy 3 laupar smør, Sandvik 1 pund smør, Tednes ½ laup smør, Håland 2 pund smør (visstnok Hålandsosen), Bogland ½ laup smør. Og utanom Erfjord åtte Bjørn og Borghild mange gardar eller gardpartar, såleis i 1665 åtte dei Frøvik i Vikedal ½ laup smør og 1 vett tak, Rønnevik 1 laup smør, Vågen ½ laup smør, Kvaløy 1 laup smør, Sørheim 1½ vett korn (9 spann korn), Hustveit 1 pund smør 5 spann korn, Erøy 3 laupar smør, Sandvik 1 pund smør, Tennes ½ laup smør, Håland 2 pund smør, Kleppa 1 laup smør, Askvik 1 laup smør 1 vett korn, Bjørheim 3 laupar smør, Rivjaland ½ laup smør, Runestad 2 laupar smør, Kyle ½ laup smør, Berge 2½ laupar smør, Tufteskog ½ pund smør, Sukka 2½ pund smør, Bjerga 21 merker smør, Bogland ½ laup smør.
Bjørn Våga var såleis eigar av 21 gardar og hadde attåt Våga som enno var bygslegods. I 1654 fekk Bjørn feste på krongarden Våga i Imsland, 3 laupar smør, som verfaren avstod, og Bjørn flytta dit. Det eldste dokumentet som er funne i Våga, er ein søknad til oberst Gersdorf om å få sleppa grunnleiga av sagbruket, som Bjørn Knutson skuldar på er lite brukt. Han har sjølv skrive under med eiga hand i 1678 (Biørn Knudsen Vaage).
(Sjå også: Rogaland Historielag Årshefte 1942 side 18-19)

Hendingar i livet hans var:

• Han er nemnd i 1666-teljinga i Våge, Imsland, Rogaland, NOR.

Biørn Knudson gifta seg med Borgilla Henriksdotter cirka 1635 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Ingeborg Bjørnsdotter vart fødd cirka 1636 i Bjørheim øvre, Strand, Rogaland, NOR og døydde i 1699 i Tednes, Erfjord, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 63 år. Ingeborg gifta seg med Johannes Tolleivson Tednes, son av Tolleff Bjørnson Norheim og Birgitta Nilsdotter, cirka 1658 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Ingeborg gifta seg så med Peder Torkelson Kjølvik, son av Torkel Pederson Selland og Anna Jakobsdotter?, cirka 1685 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

         ii.  Henrik Bjørnson Bjørheim vart fødd i 1639 i Erøy, Erfjord, Rogaland, NOR og døydde cirka 1684 i Bjørheim øvre, Strand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 45 år. Henrik gifta seg med Kari Larsdotter d.e., dotter av Lars Olson Hogganvik og Ingeborg Pedersdotter, i 1668 i Vikedal kyrkje, Vikedal, Rogaland, NOR.

        iii.  Liva Bjørnsdotter vart fødd i 1640 i Erøy, Erfjord, Rogaland, NOR og døydde cirka 1729 i Kleppa, Hjelmeland, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 89 år. Liva gifta seg med Jon Oddson Hauge, son av Odd Jonson Hauge og Elisabet Tolleivsdotter, cirka 1663 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Liva gifta seg så med Osmund Olson Kleppa, son av Ole Osmundson Vormestrand og Kari Johannesdotter, cirka 1673 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

         iv.  Knud Bjørnson Erøy vart fødd i 1644 i Erøy, Erfjord, Rogaland, NOR, døydde i 1711 i Erøy, Erfjord, Rogaland, NOR 67 år gamal, og vart gravlagd den 7. feb. 1711 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Knud gifta seg med Johanna Torkelsdotter, dotter av Torkel Nilsson Fatland og Kirsten Samuelsdotter, cirka 1690 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR. Knud gifta seg så med Gunilla Henriksdotter, dotter av Henrich Johannesson Erfjord og Magla Jonsdotter, den 8. aug. 1706 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

          v.  Lars Bjørnson Erøy vart fødd i 1650 i Erøy, Erfjord, Rogaland, NOR, døydde i 1736 i Erøy, Erfjord, Rogaland, NOR 86 år gamal, og vart gravlagd den 7. mar. 1736 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Lars var Lauritz. Lars gifta seg med Anna Steinsdotter, dotter av Sten Tollakson Barkeland og Ellen Steinsdotter, cirka 1685 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Lars gifta seg så med Mette Toresdotter, dotter av Tore Johannesson Eide og Kari Jensdotter, i 1712 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

         vi.  Ole Bjørnson Runestad vart fødd i 1656 i Våge, Imsland, Rogaland, NOR og døydde i Runestad, Finnøy, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Ole var Olle. Ole gifta seg med Dorthe Larsdotter, dotter av Lars Larsson Kvam d.y., den 29. jun. 1684 i Talgje kyrkje, Finnøy, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

66      vii.  Tormod Bjørnson Våge. Tormod gifta seg med Inger Ivarsdotter, dotter av Ivar Larsson Runestad og Dorthe Larsdotter, den 24. jun. 1688 i Talgje kyrkje, Finnøy, Rogaland, NOR.

       viii.  Biørn Bjørnson Kvaløy vart fødd i 1664 i Våge, Imsland, Rogaland, NOR, døydde i 1745 i Kvaløy øvre, Imsland, Rogaland, NOR 81 år gamal, og vart gravlagd den 24. jan. 1745 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR. Biørn gifta seg med Marita Torbjørnsdotter, dotter av Torbjørn Olson Birketveit og Ragna Osmundsdotter, cirka 1688 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn. Biørn gifta seg så med Mari Jakobsdotter, dotter av Jacob Sørenson Hofmann og Ingeborg Larsdotter, i 1721 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR.


133. Borgilla Henriksdotter, dotter av Henrich Henrikson Blank og Ingeborg Larsdotter, vart fødd i 1615 i Våge, Imsland, Rogaland, NOR og døydde i 1679 i Våge, Imsland, Rogaland, NOR 64 år gamal.

Borgilla gifta seg med Biørn Knudson Våge cirka 1635 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR.

134. Ivar Larsson Runestad, son av Laurits Ivarson Runestad og Inger Samsonsdotter, vart fødd i 1633 i Runestad, Finnøy, Rogaland, NOR og døydde i 1683 i Runestad, Finnøy, Rogaland, NOR 50 år gamal.

Ivar Larsson gifta seg med ukjend.

Barnet hans var:

          i.  Lars Ivarson Runestad vart fødd i 1660 i Runestad, Finnøy, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Lars var Laurits.

Ivar Larsson gifta seg med Dorthe Larsdotter cirka 1671 i Strand kyrkje, Strand, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

67        i.  Inger Ivarsdotter. Inger gifta seg med Tormod Bjørnson Våge, son av Biørn Knudson Våge og Borgilla Henriksdotter, den 24. jun. 1688 i Talgje kyrkje, Finnøy, Rogaland, NOR.

         ii.  Anna Ivarsdotter vart fødd i 1676 i Runestad, Finnøy, Rogaland, NOR og døydde i 1747 i Bjørheim øvre, Strand, Rogaland, NOR 71 år gamal. Anna gifta seg med Bjørn Henrikson Bjørheim, son av Henrik Bjørnson Bjørheim og Kari Larsdotter d.e., den 21. jun. 1696 i Talgje kyrkje, Finnøy, Rogaland, NOR.


135. Dorthe Larsdotter, dotter av Lars Larsson Kvam d.y., vart fødd i 1653 i Kvam, Strand, Rogaland, NOR og døydde i 1728 i Runestad, Finnøy, Rogaland, NOR 75 år gamal.

Generelle notat: Dorthe Larsdotter frå Kvam i Strand vart gift første gong med Ivar Larsson Runestad. Ivar bygsla dei 2½ laupar smør etter foreldra. I matrikkelen frå 1668 vert det fortalt at garden Runestad hadde brenneskog til "fornødenhed og profit". Garden kunne tåla 34 naut og 3 øyker. Av det kunne vel 18-19 naut og 2 øyker gå på Ivar sin part. Utseden var 18 tønner havre, 10 av desse venteleg hjå Ivar og Dorthe.
I 1683 då mannen til Dorthe Larsdotter var død, vart ho stemna av presten Bjørn Kristofferson Løw på Rennesøy for landskyld frå 1660. Ho møtte på tinget og meinte at ho ikkje skulda noko som helst. Kvifor skulle presten venta så lenge med kravet? Dei vart vel forlikte og Dorthe skulle betala landskyld som før.
Dorte gifta seg andre gong med Ola Bjørnson. Ei pantebok i statsarkivet i Bergen fortel at Ola Bjørnson Runestad sel 2 pund 2 merker smør med bygsel og herlegdom i Indre Fiskå i Strand, Årdal skipreide, til hans kjære brorson Bjørn Henrikson Nedre Bjørheim, dagsett 27. oktober 1723. Ola Bjørnson sel og 2 ½ laupar smør til Rasmus Bjørnson 14.juli 1729.
Ola Bjørnson overtok dei to laupane smør i Runestad som faren hadde før han. Han åtte då 3½ laup i Runestad og var dermed den største partseigar i Runestad og rådde for bygsla. 20.07.1725 selde Ola Bjørnson til "den unge mann" Rasmus Bjørnson frå Litle Bokn, ein laup smør i Runestad med bruksrett til heile bruk A for 72 riksdalar, og same dag fekk han folgebrev av den nye oppsittaren. Rasmus Bjørnson var gift med Dorte si dotter, Dorte Bjørnsdotter, og stedotter til Ola.
Ola Bjørnson sat ennå med eigedom i Bruk B, og med skøyte tinglys 14.07.1729 selde han denne eigedomen til brorsonen sin Bjørn Knutson som tok over som brukar på bruk B. Ola var formyndar for brordottera Dorte Tormodsdotter i 1714. Sonen Lars Ivarson var 40 år og utanlands i 1701. Dorthe kan ikkje vere mor til denne sonen, så Ivar må då ha vore gift ein gong før han vart gift med Dorthe. Lars Ivarson vert nemnt som steson til Ola Bjørnson i 1701.

Dorthe gifta seg med Ivar Larsson Runestad cirka 1671 i Strand kyrkje, Strand, Rogaland, NOR.

Dorthe gifta seg så med Ole Bjørnson Runestad, son av Biørn Knudson Våge og Borgilla Henriksdotter, den 29. jun. 1684 i Talgje kyrkje, Finnøy, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

Hendingar i livet hans var:

• Han er nemnd i 1666-teljinga i Våge, Imsland, Rogaland, NOR.


136. Tormod Bjørnson Våge, son av Biørn Knudson Våge og Borgilla Henriksdotter, vart fødd i 1658 i Våge, Imsland, Rogaland, NOR og døydde i 1714 i Våge, Imsland, Rogaland, NOR 56 år gamal. Eit anna namn for Tormod Bjørnson var Thormoe.
(Same som person 66 på side 1)

137. Inger Ivarsdotter, dotter av Ivar Larsson Runestad og Dorthe Larsdotter, vart fødd cirka 1671 i Runestad, Finnøy, Rogaland, NOR og døydde cirka 1732 i Våge, Imsland, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 61 år. Eit anna namn for Inger var Anger.
(Same som person 67 på side 1)

138. Knud Jonson Bjørheim, son av Jon Knudson Høyland og Anna Pedersdotter, vart fødd i 1640 i Høyland, Strand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1694 i Bjørheim øvre, Strand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 54 år.

Knud Jonson gifta seg med Marta Olsdotter cirka 1678 i Strand kyrkje, Strand, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Anna Knudsdotter vart fødd i 1678 i Bjørheim øvre, Strand, Rogaland, NOR og døydde i Tjøstheim, Strand, Rogaland, NOR. Anna gifta seg med Peder Toreson Helland, son av Tore Larsson Helland og Berta Pedersdotter, i 1697 i Strand kyrkje, Strand, Rogaland, NOR. Anna gifta seg så med Thore Pederson Tjøstheim, son av Peder Toreson Tjøstheim og Eli Samuelsdotter, i 1723 i Strand kyrkje, Strand, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

         ii.  Udbjørg Knudsdotter vart fødd i 1680 i Bjørheim øvre, Strand, Rogaland, NOR og døydde i 1748 i Holta, Strand, Rogaland, NOR 68 år gamal. Udbjørg gifta seg med Asgaut Svendson Holta, son av Svend Holta og Kristi Asgautsdotter, cirka 1700 i Strand kyrkje, Strand, Rogaland, NOR.

        iii.  Jon Knudson Tau vart fødd i 1684 i Bjørheim øvre, Strand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1731 i Tau, Strand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 47 år. Jon gifta seg med Valborg Mikkelsdotter, dotter av Michel Sebjørnson Voster og Marta Ingebretsdotter, cirka 1708 i Strand kyrkje, Strand, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn. Jon gifta seg så med Borgille Larsdotter, dotter av Lars Larsson Barkeland og Ellen Steinsdotter, den 26. jun. 1729 i Hesby kyrkje, Finnøy, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

         iv.  Henrich Knudson Vervik vart fødd i 1688 i Bjørheim øvre, Strand, Rogaland, NOR og døydde i 1728 i Vervik, Strand, Rogaland, NOR 40 år gamal. Henrich gifta seg med Ingeborg Halvardsdotter, dotter av Halvard Olson Vervik og Berta Eivindsdotter, i 1712 i Strand kyrkje, Strand, Rogaland, NOR.

69        v.  Berta Knudsdotter. Berta gifta seg med Biørn Tormodson Våge, son av Tormod Bjørnson Våge og Inger Ivarsdotter, i 1713 i Strand kyrkje, Strand, Rogaland, NOR.

         vi.  Ole Knudson Tau vart fødd i 1695 i Bjørheim øvre, Strand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1738 i Tau, Strand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 43 år. Ole gifta seg med Ragnhild Kristoffersdotter, dotter av Kristoffer Ivarson Idsø og Sissel Larsdotter, i 1733 i Strand kyrkje, Strand, Rogaland, NOR.


139. Marta Olsdotter, dotter av Ole Larsson Varland og Udbjørg Rasmusdotter, vart fødd i 1648 i Varland, Strand, Rogaland, NOR og døydde i 1731 i Bjørheim øvre, Strand, Rogaland, NOR 83 år gamal.

Generelle notat: Marta Olsdotter vart gift første gong ikring 1678 med Knut Jonson. Knut var av gamal Bjørheim-slekt. Faren kom frå Øvre Bjørheim, men gifta seg til Høyland. Knut var lagrettemann i 1685. I 1733 selde barn og arvingar etter Knut ein del jordegods i Øvre Bjørheim til sonesonen hans Knut Henrikson. Marta vart gift opp att ikring 1695 med Peder pederson frå Øvre Valheim i Årdal som bygsla Øvre Bjørheim same året. Han er oppført med kvinne og 3 barn i 1711, samt med 1 tenestejente. Peder hadde ikkje vore i kongen si teneste. I 1723 bruka dei 1 laup 2 pund og 14 merker i garden. Då kunne dei fø 2 hestar, 14 storfe og 24 sauer, og dei kunne så 6 ½ tønne korn og hausta 40 tønner. Det var skifte etter Marta Olsdotter på Bjørheim den 10. mai 1732. Bruttoformua var då 373 riksdalar, og sjølv om det gjekk 125 dalar til gjeld og kostnader, stod det mest 250 riksdalar att til deling på arvingane. Det var mykje av det meste, og me skal nemna nokre litt eksotiske prega saker: 1 fransk gryte verd 1 riksdalar, ei lita gryte av same slag, 1 lita flat hollandsk gryte, ei sølvkanne av gamaldags arbeid med forgylt plate i loket merka med Jon Knudsen og Ane Pederstr., "1 gl. dags høyt Sølf støb eller bæger med Ringe omkring, Skrabet paa siden". Peder gifta seg opp att i 1734 med Siri Jonsdotter Kvam. I 1735 kjøpte Peder 16 ¾ merker smør landskuld i Øvre Bjørheim av Jon Jakobson Voster. Dei budde på Øvre Bjørheim så lenge Peder levde, men i 1758 finn me Siri i Vervik saman med tre av barna. Dessutan budde "Maren Larsdtr. - en liden Pige" hos dei.

Marta gifta seg med Knud Jonson Bjørheim cirka 1678 i Strand kyrkje, Strand, Rogaland, NOR.

Marta gifta seg så med Peder Pederson Bjørheim, son av Peder Ivarson Valheim og Siri Assersdotter d.e., cirka 1695 i Strand kyrkje, Strand, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.


140. Henrik Olson Ringe, son av Ole Henrikson Blank og Karin Eriksdotter, vart fødd i 1616 i Fister nedre, Fister, Rogaland, NOR og døydde i 1691 i Ringja, Nedstrand, Rogaland, NOR 75 år gamal.

Generelle notat: Henrik Olavson Blank var son til Olav Henrikson Blank på Nedre Fister, (han er ikkje nemnt som son i boka for Fister) og soneson til skotten Henrik Blank som budde på Erøy i Erfjord. Ei syster var Berit Olavsdotter som var gift til Sandvik.
Henrik vart gift med enka på Ringja, Magnhild. Men henne hadde han sonen Erik (soldat i 1658 - død før 1691), Jakob (heime i 1666, nemnd i 1691 at han var reist frå landet for lang tid sidan) og dottera Marta.
Andre kona, Helga Olsdotter arva gods i Lille Aksland, Slettastøl og Langaland i Imsland etter faren. Med Helga hadde Henrik barna Olav Ringa, Olav Vågen, Henrik, Kristi gift med Daniel Karlson Vassenden, og dottera Kari som var gift med Nils Larsson Raunes.
Henrik var brukar på Ringja frå han gifta seg til han døydde. I 1647, 1649, 1655 og 1662 betalte han 3-årsbygsel av heile garden. Henrik var lagrettemann ved man­ge høve i åra 1661-1688.
I odelskattemanntalet i 1658 står Henrik som eigar av ei skyld på 1 pund korn.
Henrik kjøpte Ringja av stiftskrivaren og jærfuten Peder Sørensen i 1685 med skøyte tinglyst 24. juli 1685.
I 1663 selde Henrik fleire tylfter tømmer, mellom anna ein tylft skottebjelkar. Det var på saga på Indre Amdal Henrik skar tømmer. I 1664 var det ein tvist mellom Henrik og Ola Toreson på Dalva om kven som skulle betala "grunneleie" for saga. I 1685 slutta han å bruka saga på Indre Amdal fordi han var for gamal.
Skiftet etter Henrik var 3. juni 1691. Buet åtte heile Ringja og dessutan 1 pund smør i Galteger (under Litle Aksland i Vikedal), 21 merker smør i Slettestøl (i Vikedal) og 6 merker smør i Langeland (i Vikedal).
Arven vart fordelt slik:
en­ka fekk 1 laup 17 merker smør i Ringja, Ola Henrik­son d.e. 16 merker i Ringja, Henrik Henrikson 13 merker smør i Ringja og 3 merker i Langeland, Jakob Henrik­son 16 merker smør i Slettestøl, Kirsti Henriksdotter 5 merker smør i Slettestøl og 3 merker i Langeland, Ola Henrikson d.y. 16 merker smør i Galteger og Kari Henriksdotter 8 merker i Galteger.
Folk i hushaldet:
Tjæran Halsteinson var soldat i 1665.
Peder Mikkelson Ringja var utskriven soldat 1674­-1682.
Tollak Simonson var soldat i 1682.

Hendingar i livet hans var:

• Skifte etter han vart halde den 3. Jun. 1691 I Ringja, Nedstrand, Rogaland, NOR.

Henrik Olson gifta seg med Magnhild Ringja i 1644 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Erik Henrikson Ringe vart fødd cirka 1644 i Ringja, Nedstrand, Rogaland, NOR og døydde før 1691 i Ringja, Nedstrand, Rogaland, NOR.

         ii.  Marta Henriksdotter vart fødd cirka 1650 i Ringja, Nedstrand, Rogaland, NOR og døydde i 1696 i Eggja, Skjold, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 46 år. Marta gifta seg med Johannes Olson Egge, son av Ole Gunnarson Tørresdal og Astrid Johannesdotter, cirka 1668 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.

        iii.  Jakob Henrikson vart fødd i 1652 i Ringja, Nedstrand, Rogaland, NOR.

Henrik Olson gifta seg så med Helga Olsdotter cirka 1662 i Vikedal kyrkje, Vikedal, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

70        i.  Ole Henrikson Ringe d.e.. Ole gifta seg med Gunhild Eivindsdotter, dotter av Eivind Einarson Kalsheim, cirka 1694 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.

         ii.  Ole Henrikson Vågen d.y. vart fødd i 1669 i Ringja, Nedstrand, Rogaland, NOR, døydde i 1745 i Vågen, Imsland, Rogaland, NOR 76 år gamal, og vart gravlagd den 8. jun. 1745 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR. Ole gifta seg med Olsdotter, dotter av Ole Olson Koll og Anna Osmundsdotter, cirka 1698 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR.

        iii.  Kristi Henriksdotter vart fødd cirka 1670 i Ringja, Nedstrand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1695 i Vassenden, Nedstrand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 25 år. Kristi gifta seg med Daniel Karlson Vassenden, son av Karl Danielson Ohm og Sissel Pålsdotter, cirka 1690 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

         iv.  Kari Henriksdotter vart fødd i 1678 i Ringja, Nedstrand, Rogaland, NOR, døydde i 1748 i Våge, Imsland, Rogaland, NOR 70 år gamal, og vart gravlagd den 30. jan. 1748 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR. Kari gifta seg med Niels Larsson Raunes, son av Lars Jonson Landsnes og Guri Pedersdotter, cirka 1697 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR. Kari gifta seg så med Biørn Tormodson Våge, son av Tormod Bjørnson Våge og Inger Ivarsdotter, cirka 1730 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

          v.  Henrik Henrikson vart fødd i 1683 i Ringja, Nedstrand, Rogaland, NOR.


141. Helga Olsdotter, dotter av Ole Osmundson Vormestrand og Kari Johannesdotter, vart fødd i 1640 i Vormestrand, Vikedal, Rogaland, NOR og døydde i Ringja, Nedstrand, Rogaland, NOR.

Hendingar i livet hennar var:

• Ho budde i 1691 i Ringja, Nedstrand, Rogaland, NOR.

Helga gifta seg med Henrik Olson Ringe cirka 1662 i Vikedal kyrkje, Vikedal, Rogaland, NOR.

142. Eivind Einarson Kalsheim, son av Einar Tytlandsvik, vart fødd i 1630 i Vormelandsvik, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde i 1708 i Kalsheim, Nedstrand, Rogaland, NOR 78 år gamal.

Generelle notat: Eivind Einarson Kalsheim var truleg son til Einar Tøtlandsvik som er nemnt i 1656. Eivind var gift to gonger, men første kona kjenner ein ikkje namnet på. Andre kona var Malena Sørensdotter. Det er kjent dottera, Gunhild, frå første ekteskap og ein son (utan namn) i andre. Malena budde i 1709-1710 på Ytre Kvam og var då enke etter Eivind. Eivind fekk 2 pund 6 merker smør i pant av Ola Solbjør i Fister i 1682. Pantebrevet vart datert 8. juni 1682. Mor til Ola var farsyster til brukaren på Kalsheim før Eivind, Peder Tormodson.
Eivind hadde selt 1 pund 3 merker pantegods i Kalsheim til Nils Pederson og Peder Pederson før han døydde (13 ½ merker smør til kvar). Eivind brukte ein part i garden i 1701 og 1704. Men han var komen til bruket lenge før det. Han er nemnt på Kalsheim i 1673. Han var lagrettemann frå 1678 til 1705. Han hadde tidlegare vore "loddbruger" på Roaldsvik under Prestegarden. I 1710 stemna Malena inn Ola Henrikson Ringja på tinget på vegne av ein son ho hadde med Eivind Einarson for noko arv verfaren hans - far til Ola si kone, Gunhild Eivindsdotter, ulovleg skulle ha ført til Ringja. Ola Ringja sa at Eivind hadde teke attende 1 pund gods trass i at det var kona sin arv på morssida, - "hans kones hjemfølge og møderne arv". Det kan ha vore nær skyldskap mellom Ola Henrikson og kona til Eivind i eitt første gifte.

Eivind Einarson gifta seg med ukjend.

Barnet hans var:

71        i.  Gunhild Eivindsdotter. Gunhild gifta seg med Ole Henrikson Ringe d.e., son av Henrik Olson Ringe og Helga Olsdotter, cirka 1694 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.

Eivind Einarson gifta seg så med Malena Sørensdotter i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.

Hendingar i livet hennar var:

• Ho budde i 1710 i Kvam ytre, Nedstrand, Rogaland, NOR.

Barnet av dette paret var:

          i.  Eivindson vart fødd i Kalsheim, Nedstrand, Rogaland, NOR.


152. Niels Osmundson Øye, son av Osmund Erikson Øye og Elen Knudsdotter, vart fødd i 1620 i Øye, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde cirka 1701 i Øye, Hjelmeland, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 81 år.

Generelle notat: Nils Osmundson er oppført som brukar på Nord-Øye frå 1658. Han var død før 1701 for kona Marta Bjørnsdotter er ført som brukar i mange år som enke, i alle fall i åra 1701-1711. Det var skifte etter Nils i 1702. Marta og Nils er førte med fem barn.

Niels Osmundson gifta seg med Marta Bjørnsdotter cirka 1655 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Malena Nilsdotter vart fødd cirka 1655 i Øye, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde i 1730 i Riskedal, Årdal, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 75 år. Malena gifta seg med Anders Larsson Riskedal, son av Lars Åsulvson Riskedal og Inger Andersdotter, cirka 1682 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

76       ii.  Omund Nilsson Øye. Omund gifta seg med Ingrid Torbjørnsdotter, dotter av Torbiørn Johannesson Jørstad og Birgitte Hadlesdotter, cirka 1691 i Sjernarøy kyrkje, Sjernarøy, Rogaland, NOR. Omund gifta seg så med Anna Ormsdotter den 15. jul. 1708 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

        iii.  Aage Nilsson Norheim vart fødd i 1664 i Øye, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde cirka 1716 i Norheim, Sjernarøy, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 52 år. Aage gifta seg med Berta Olsdotter, dotter av Ole Larsson Norheim d.y. og Kari Børgesdotter, den 4. jul. 1693 i Sjernarøy kyrkje, Sjernarøy, Rogaland, NOR.

         iv.  Bjørn Nilsson Norheim vart fødd i 1670 i Øye, Hjelmeland, Rogaland, NOR, døydde i 1731 i Norheim, Sjernarøy, Rogaland, NOR 61 år gamal, og vart gravlagd den 11. apr. 1731 i Sjernarøy kyrkje, Sjernarøy, Rogaland, NOR. Bjørn gifta seg med Siri Olsdotter, dotter av Ole Larsson Norheim d.y. og Kari Børgesdotter, den 4. jul. 1693 i Sjernarøy kyrkje, Sjernarøy, Rogaland, NOR.

          v.  Kari Nilsdotter vart fødd cirka 1672 i Øye, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde i 1757 i Nessa store, Årdal, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 85 år. Kari gifta seg med Jørgen Knudson Nessa, son av Knud Jørgenson Nessa og Martha Knudsdotter, den 31. okt. 1699 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.


153. Marta Bjørnsdotter, dotter av Biørn Olson Aukland og Kari Gudmundsdotter, vart fødd i 1635 i Vatland, Jelsa, Rogaland, NOR og døydde i Øye, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

Hendingar i livet hennar var:

• Ho budde i 1711 i Øye, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

Marta gifta seg med Niels Osmundson Øye cirka 1655 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

154. Torbiørn Johannesson Jørstad, son av Johannes Gunnarson Tjelmeland, vart fødd i 1625 i Tjelmeland, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1702 i Jørstad, Sjernarøy, Rogaland, NOR 77 år gamal.

Generelle notat: Torbjørn Johannesson Tjelmeland gifta seg med enka etter Lars Asgautson Jørstad, Bergitte Hadlesdotter og dei flytte inn i det nye tunet i øvregarden på Jørstad. Torbjørn Johannesson budde først på Tjelmeland i Sand, seinare på Hauske i Hjelmeland (han er ikkje nemnt i boka for Hjelmeland). På Tjelmeland i Sand budde ved desse tider Rasmus Gunnarson frå Rørheim. Han var farbror åt Torbjørn og han var dessutan og gift med Borghild, dotter åt Lars Asgautson Jørstad frå hans første ekte. Frå 25. oktober 1665 er det tinglyst ein kontrakt mellom Torbjørn og Rasmus. I denne kontrakten heiter det at Borghild og Rasmus skal bu på Tjelmeland i si livstid. Men etter deira tid skal ikkje nokon av barna etter dei ha Tjelmeland. Den garden skal eit av barna hennar Birgitte ha for landskylda. Ein må tru at det var Ingrid og Omund som vart ved Tjelmeland. Dei busette seg nemleg der. Torbjørn Johannesson var i 1665 blitt eigar av heile Eikesås i Sauda.
Torbjørn var ofte lagrettemann i perioden 1674 til 1693. I 1671 var han kyrkjeverje.
Birgitte og Torbjørn hadde dottera Ingrid. Birgitte døydde ikring 1701 og vart gravlagd i kyrkja.

Hendingar i livet hans var:

• Han er nemnd i 1664-teljinga i Jørstad, Sjernarøy, Rogaland, NOR.

• Han er nemnd i 1701-teljinga i Jørstad, Sjernarøy, Rogaland, NOR.

Torbiørn Johannesson gifta seg med Birgitte Hadlesdotter cirka 1663 i Sjernarøy kyrkje, Sjernarøy, Rogaland, NOR.

Barnet av dette paret var:

77        i.  Ingrid Torbjørnsdotter. Ingrid gifta seg med Omund Nilsson Øye, son av Niels Osmundson Øye og Marta Bjørnsdotter, cirka 1691 i Sjernarøy kyrkje, Sjernarøy, Rogaland, NOR.


155. Birgitte Hadlesdotter, dotter av Hadle Torbjørnson Vanvik og Ingrid Torkelsdotter, vart fødd cirka 1622 i Vanvik indre, Sand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1701 i Jørstad, Sjernarøy, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 79 år. Andre namn for Birgitte var Bergitte og Brita.

Birgitte gifta seg med Lars Asgautson Jørstad, son av Asgaut O. Øverland og Olsdotter, cirka 1645 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

Generelle notat: Lars Asgautson er nemnt i 1617 som eigar av Hamra i Erfjord der han åtte ½ laup smør (halve Hamra), ½ laup smør i Fevoll, 3 mark i Hovda og ½ vett korn i Haga på Jæren. Det har av og til vore hevda at Lars er ætta frå Hamra.
I åra 1673 og 1676 var det framme på tinget ei større sak "om Hamres åsete", og då spesielt om det var Lars Asgautson Jørstad eller Tore Hallvardson Hamra si mor som var den eldste syster i syskenflokken som hadde retten til Hamra. Av saka forstår vi at det var morfar til Lars Jørstad og Tore Hamra som tok garden opp av øyde, men ein kjenner ikkje til namnet hans.
Han budde på Jørstad frå 1618 og til han døydde ikring 1660. I følge jordebok over Bergen Domkyrkje sitt apostelgods for 1636 var landskylda Lars betalte av Jørstad på 4 laupar smør. I 1627 betalte Lars 3 dalar i skatt.
Utanom Jørstad, der han berre var leiglending, åtte Lars mykje jordegods rundt ikring. Den 7. des. 1632 kjøpte han 1 laup smør i Birkeland i Sauda for 121 riksdalar. Dette vart seinare delt som arv mellom to av døtrene hans, Rønnaug og Borghild. Den 25. juni 1658 selde han ½ laup smør i Håland i Erfjord til Ola Larsson Håland. Dette var truleg morsarven hans derfrå. I 1661 åtte enka gods i Bergeland, Bandaberg, Hamra, Eggja, Ås og Vareberg, tilsaman 4 laupar og 28 merker smør. Dessutan åtte sonen Lars 1½ laup smør i Fjetland og Vareberg. Om det var arv, noko som er rimeleg, då må Lars Asgautson ha ått omlag 16 laupar smør. Lars var lensmann i Jelsa skipreide 1637-1640.
Han døydde i tidsromet 1658-1661. Jørstad vart delt i to bruk i dei siste leveåra åt Lars Asgautson, eller om det og kunne vere etter hans død. Sonen Lars vart ved det gamle hovudtunet i nedre garden. Lars hadde 8 barn i første ekte og tre barn i andre.

Barn av dette paret var:

          i.  Siri Larsdotter vart fødd i 1645 i Jørstad, Sjernarøy, Rogaland, NOR og døydde i 1726 i Solbjør, Fister, Rogaland, NOR 81 år gamal. Siri gifta seg med Stein Andersson Hebnes, son av Anders Steinson Askvik og Anna Askvik, cirka 1670 i Sjernarøy kyrkje, Sjernarøy, Rogaland, NOR. Siri gifta seg så med Knud Knudson cirka 1675 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Siri gifta seg så med Ole Nilsson Solberg, son av Nils Oddson Landsnes og Guri Pedersdotter, i 1709 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

         ii.  Ingeri Larsdotter vart fødd i 1650 i Jørstad, Sjernarøy, Rogaland, NOR og døydde i 1733 i Hauske, Hjelmeland, Rogaland, NOR 83 år gamal. Ingeri gifta seg med Johannes Torsteinson Hauske, son av Torstein Jonson Skår og Olsdotter, cirka 1675 i Sjernarøy kyrkje, Sjernarøy, Rogaland, NOR.

        iii.  Halle Larsson Hamra vart fødd cirka 1652 i Jørstad, Sjernarøy, Rogaland, NOR, døydde i 1704 i Hamra, Erfjord, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 52 år, og vart gravlagd den 29. jun. 1704 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Halle gifta seg med Siri Osmundsdotter, dotter av Osmund Oddson Berakvam, cirka 1673 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

Birgitte gifta seg så med Torbiørn Johannesson Jørstad cirka 1663 i Sjernarøy kyrkje, Sjernarøy, Rogaland, NOR.

156. Omund Knudson Helgevold, son av Knud Sjurson Ryen, vart fødd i 1614 i Ryo, Ølen, Hordaland, NOR og døydde cirka 1680 i Helgevoll øvre, Sandeid, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 66 år. Eit anna namn for Omund Knudson var Osmund.

Generelle notat: Omund (også kalla Osmund, han vert òg kalla Amund i Berge Velde si bok, Omund i manntalet for 1664) Knutson Helgevold var 62 år i 1664. Han hadde arva 1 pund 6 merker smør 3 spann korn i Helgevold etter far sin i følge tinboka for Ryfylke i 1687.
I 1666 kjøpte Omund ½ laup smør i garden av Herman Garman for 58 riksdalar. Seinare kjøpte han mindre partar i garden av mellom anna systrene Randi Østebø og Åse Bjoa, slik at han i alt truleg åtte 2 laupar 6 merker smør i Helgevold. Han var først gift med Anna Torbjørnsdotter og hadde fire døtre med henne. Skiftet etter Anna var på Øvre Helgevold 5. juni 1669, og 5. mars 1672 gav han tiend og gjerdingsgåve til den andre kona si Susanne Reinertsdotter.
Ein kjenner sonen Reinert frå dette ekteskapet, men det var òg tre døtre. Omund var lagrettemann fleire gonger mellom anna 14. mars 1666 og 26. februar 1668. 16. juni 1670 vart han innsett som kurator for Helje Erikson Ramsvik sin son Johannes.

Hendingar i livet hans var:

• Han er nemnd i 1664-teljinga i Helgevoll øvre, Sandeid, Rogaland, NOR.

Omund Knudson gifta seg med Anna Torbjørnsdotter, dotter av Torbjørn Nilsson Steinsland, cirka 1640 i Sandeid kyrkje, Sandeid, Rogaland, NOR.

Hendingar i livet hennar var:

• Skifte etter ho vart halde den 5. Jun. 1669 I Helgevoll øvre, Sandeid, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Ommundsdotter vart fødd cirka 1642 i Helgevoll øvre, Sandeid, Rogaland, NOR. Ommundsdotter gifta seg med Tollak Toreson Øren cirka 1662 i Sandeid kyrkje, Sandeid, Rogaland, NOR.

         ii.  Ommundsdotter vart fødd cirka 1644 i Helgevoll øvre, Sandeid, Rogaland, NOR og døydde i Heggjo, Ølen, Hordaland, NOR. Ommundsdotter gifta seg med Jens Heggen cirka 1665 i Sandeid kyrkje, Sandeid, Rogaland, NOR.

        iii.  Guri Ommundsdotter vart fødd cirka 1655 i Helgevoll øvre, Sandeid, Rogaland, NOR og døydde i 1706 i Reianes søre, Rennesøy, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 51 år. Eit anna namn for Guri var Guri. Guri gifta seg med Ole Jonson Reianes, son av Jon Rasmusson Østebø og Malena Pedersdotter, den 8. nov. 1691 i Hausken kyrkje, Rennesøy, Rogaland, NOR.

Omund Knudson gifta seg så med Susanne Reinertsdotter cirka 1670 i Fjelberg kyrkje, Fjelberg, Hordaland, NOR.

Barn av dette paret var:

78        i.  Reinert Ommundson Helgevold. Reinert gifta seg med Guri Olsdotter, dotter av Ole Paulson Eide og Kari Tørresdotter, cirka 1697 i Ølen kyrkje, Ølen, Hordaland, NOR.

         ii.  Ingeborg Ommundsdotter vart fødd i 1672 i Helgevoll øvre, Sandeid, Rogaland, NOR og døydde i 1698 i Stongaland, Ølen, Hordaland, NOR 26 år gamal. Ingeborg gifta seg med Mads Sjurson Stangeland, son av Sifuer Aslakson Stangaland og Allis Johannesdotter, cirka 1694 i Sandeid kyrkje, Sandeid, Rogaland, NOR.

        iii.  Anna Ommundsdotter vart fødd cirka 1675 i Helgevoll øvre, Sandeid, Rogaland, NOR og døydde i Helgevoll øvre, Sandeid, Rogaland, NOR. Anna gifta seg med Johannes Oveson Helgevold, son av Ove Jakobson Drarvik og Johannesdotter?, cirka 1697 i Sandeid kyrkje, Sandeid, Rogaland, NOR.

         iv.  Kari Ommundsdotter vart fødd cirka 1678 i Helgevoll øvre, Sandeid, Rogaland, NOR.


157. Susanne Reinertsdotter, dotter av Reinert Svendson Romsa og Susanne Rasmusdotter, vart fødd cirka 1650 i Romsa, Ølen, Hordaland, NOR og døydde i 1693 i Helgevoll øvre, Sandeid, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 43 år.

Generelle notat: Susanna gifta seg opp att med sonen til Kristoffer Hapnes, Bjørn Kristofferson på Helgevold, for desse to vart i 1687 stemna av Tollak Øren og Jens Hegge i Bergenhus for resterande arv etter konene deira sin arv etter faren Amund (Osmund) Helgevold. Tollak Øren var vel den Tollak Torson som i 1678 saman med Endre Kristenson (Tindeland) pantsette 1 pund smør i Helgevold til Amund (Osmund) Knutson. Denne (Endre Kristenson?) må vere død i tidsrommet 1678 til 1681, for 2. august 1681 tinglyste Susanna Reinertsdotter pantebrev frå stedøtrene sine, på gods i garden Midt Helgevold, som ho brukte sjølv då, og 20. februar 1682 pantsette ho ½ pund smør i Helgevold til Samson Arneson.

Susanne gifta seg med Omund Knudson Helgevold cirka 1670 i Fjelberg kyrkje, Fjelberg, Hordaland, NOR.

Susanne gifta seg så med Bjørn Kristofferson Sundfør, son av Christopher Sjurson Hapnes og Ivarsdotter, cirka 1681 i Sandeid kyrkje, Sandeid, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Omund Bjørnson Aksnes vart fødd i 1683 i Helgevoll øvre, Sandeid, Rogaland, NOR og døydde i 1762 i Aksnes, Avaldsnes, Rogaland, NOR 79 år gamal. Omund gifta seg med Anna Kristensdotter, dotter av Kristen Frakkagjerd og Madsdotter, cirka 1707 i Skjold kyrkje, Skjold, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn. Omund gifta seg så med Joren Jakobsdotter i 1721 i Avaldsnes kyrkje, Avaldsnes, Rogaland, NOR.

         ii.  Knud Bjørnson Våg vart fødd i 1686 i Helgevoll øvre, Sandeid, Rogaland, NOR og døydde i 1760 i Våg, Skjold, Rogaland, NOR 74 år gamal. Knud gifta seg med Brita Eivindsdotter, dotter av Eivind Toreson Hatlastad og Inger Olsdotter, cirka 1710 i Skjold kyrkje, Skjold, Rogaland, NOR. Knud gifta seg så med Marta Ommundsdotter, dotter av Omund Kristofferson Årek og Brita Simonsdotter, cirka 1755 i Skjold kyrkje, Skjold, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

        iii.  Siri Bjørnsdotter d.e. vart fødd i 1691 i Helgevoll øvre, Sandeid, Rogaland, NOR og døydde i Vårå, Skjold, Rogaland, NOR. Siri gifta seg med Helge Ivarson Voraa, son av Ivar Helgeson Voraa og Anna Eriksdotter, cirka 1720 i Skjold kyrkje, Skjold, Rogaland, NOR.

         iv.  Susanne Bjørnsdotter vart fødd i 1693 i Helgevoll øvre, Sandeid, Rogaland, NOR og døydde i Skrunes, Vats, Rogaland, NOR. Susanne gifta seg med Rasmus Ellingson Skrunes, son av Elling Toreson Ersland og Rasmusdotter, cirka 1719 i Skjold kyrkje, Skjold, Rogaland, NOR.


158. Ole Paulson Eide, son av Paul Tolleivson Eide og Guri Olsdotter, vart fødd i 1642 i Eio austre, Ølen, Hordaland, NOR og døydde i 1694 i Eio austre, Ølen, Hordaland, NOR 52 år gamal. Eit anna namn for Ole Paulson var Oluff.

Generelle notat: Olav Paulson (Pålson) vert nemnt som 24 år i 1666. Han tok over bruket etter faren i 1669. I februar det året fekk han og broren skøyte på ein laup smør ei tønne korn i Austre Eio av futen i Sunnhordland. Dermed vart Ola sjølveigar på garden sin, samstundes som han åtte jord på Haugland.
I 1690 åtte Olav og broren Tollef kvar sin halvpart av garden på Austre Eio. Olav vert nemnt som lagrettemann fleire gonger.
Den 3. mai 1672 fekk Olav skøyte på 15 merker smør i Haugland frå Lars Torkildson Tveit.

I skifteprotokollen:
"Anno 1694 den 29 Martij blef holdt arfveskiffte paa ØsterEide udj Fieldberg Skibbr En Sielf Eiger Jord effter Salig afgangen Olluf Povelsen imellem hans effterlefuende quinde Karen Tørrisdatter paa den Ene og fire deris Sammenauflende døttre, Nafnlig Valborg Siver Nærvig gifft, Gure paa Tuende aar, Anne paa 14 aar, og Anne den yngste paa Ellufte aar gamm. Samt. Oluf dottere, ..".
Skiftet etter han syner at han sat godt i det. Lausøyret vart taksert til 139 riksdalar og 15 skilling. Det er nemnt mange ting av sølv. Han hadde også skaffa seg den danske bibelutgåva frå 1589. Bibelen blei taksert til 5 riksdalar 1 mark og 8 skilling. Det vert òg nemnt at han han hadde jordegods i Hardanger. Dette hadde han nok fått med kona si Kari Tørresdotter Lunde.

Hendingar i livet hans var:

• Han er nemnd i 1663-teljinga i Eio austre, Ølen, Hordaland, NOR.

• Skifte etter han vart halde den 29. Mar. 1694 I Eio austre, Ølen, Hordaland, NOR.

Ole Paulson gifta seg med Kari Tørresdotter i 1669 i Ølen kyrkje, Ølen, Hordaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Valborg Olsdotter vart fødd i 1670 i Eio austre, Ølen, Hordaland, NOR, døydde i 1740 i Nervik, Etne, Hordaland, NOR 70 år gamal, og vart gravlagd den 12. apr. 1740 i Ølen kyrkje, Ølen, Hordaland, NOR. Valborg gifta seg med Sjur Hansson Nervik, son av Hans Alvaldson Nervik, cirka 1694 i Ølen kyrkje, Ølen, Hordaland, NOR.

79       ii.  Guri Olsdotter. Guri gifta seg med Reinert Ommundson Helgevold, son av Omund Knudson Helgevold og Susanne Reinertsdotter, cirka 1697 i Ølen kyrkje, Ølen, Hordaland, NOR.

        iii.  Anna Olsdotter d.e. vart fødd i 1680 i Eio austre, Ølen, Hordaland, NOR, døydde i 1750 i Helland, Sandeid, Rogaland, NOR 70 år gamal, og vart gravlagd den 5. jul. 1750 i Sandeid kyrkje, Sandeid, Rogaland, NOR. Anna gifta seg med Peder Toreson Helland, son av Tore Pederson Eide og Siri Osmundsdotter, cirka 1705 i Sandeid kyrkje, Sandeid, Rogaland, NOR.

         iv.  Anna Olsdotter d.y. vart fødd cirka 1683 i Eio austre, Ølen, Hordaland, NOR.


159. Kari Tørresdotter, dotter av Tørres Anbjørnson Lunde og Anna Pedersdotter, vart fødd i 1645 i Lunde øvra, Ølen, Hordaland, NOR og døydde i Eio austre, Ølen, Hordaland, NOR.

Generelle notat: Enka Kari Tørresdotter gifta seg opp att med Sjur Johannesson Eide. Sjur vert nemnt på Eide mange gonger som sjølveigande bonde i skattelistene inntil 1730, kan hende endå lenger.
19. januar 1700 gav han eit gåvebrev til kona Kari på ein halv hovudlodd i tilfelle ho skulle leve lengst av dei to.
Kari og Sjur hadde ikkje barn saman.

Kari gifta seg med Ole Paulson Eide i 1669 i Ølen kyrkje, Ølen, Hordaland, NOR.

Kari gifta seg så med Sjur Johannesson Eide cirka 1695 i Ølen kyrkje, Ølen, Hordaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

Hendingar i livet hans var:

• Han er nemnd i 1701-teljinga i Eio austre, Ølen, Hordaland, NOR.


160. Daniel Rasmusson Fosen, son av Rasmus Olson Hauske og Katarine Johannesdotter, vart fødd i 1616 i Hauskje, Rennesøy, Rogaland, NOR og døydde i sep. 1667 i Fosen, Avaldsnes, Rogaland, NOR 51 år gamal.

Generelle notat: Daniel Rasmusson betalte førstebygsel av Hapnes i 1639. Han var brukar til 1665/1666. Då flytta han til Sande i Hjelmeland. Daniel bygsla Dokkskar saman med Hapnes frå 1642.
Daniel kjøpte Sande og flytta dit, men flytta året etter til Fosen i Avaldsnes. Presten i Hjelmeland, Jens Morsing, hadde gifta seg med Siri Gudmundsdotter, dotter til lensmann Gudmund Toreson på Fosen. Ho arva Fo­sen og ho og presten makeskifta Fosen og Sande med Daniel Rasmussen.
Daniel kjøpte Øverland på 5 laupar smør av Her­man Garmann i 1663, og han og sidan arvingane hans åtte partar i Øverland i fleire årtier frametter.
Daniel var vitne i ei sak i 1652. Same år møtte han i ei sak om tømmerhandel. I 1652 hadde Daniel ein tvist med Bjørn Vestersjø om rettar i garden Sande; i forliket fekk Daniel retten til det jordegodset dei tretta om. Året etter vart han klaga av Erik Lerstøl for å ha fått heimel til gods i Sande og Lerstøl som Erik meinte Daniel "der til) er fremmit". Daniel hadde kjøpt jorda av Andor Lerstøl, men arvingane fekk dom på rett til å løysa jorda. I 1655 klaga Dani­el Erik Lerstøl for 5 års landskyld han ikkje hadde fått. Lagrettemennene fann så mykje motstridande i saka at dei ikkje kom fram til nokon dom. I 1655 vart Daniel og Erik Lerstøl forlikt om at Daniel skulle ha rettane frå Erik og kona i Lerstøl og Kro og Erik skulle svara Daniel landskyld.
I 1656 vart Daniel klaga for å ha hogge ulovleg i skogen på Hapnes og Dokkskar, ialt 118 tylter bjelkar. Daniel dreiv ei etter måten stor tømmeromset­ning. I 1663 betalte han skatt for 1700 sagbord.
I 1659 stemnde Daniel Hapnes Lars Solheim inn for tinget av di Lars let buskapen beita ulovleg på Hap­nes; det vart sett skifte mellom gardane i denne saka og skiftet står ført i tingboka.
I 1660 tinglys Daniel pantebrev på jordegods i 2½ pund smør 10 spann korn i Nødland pantsett av Eivind Nødland for 150 riksdalar. Dette var eit tillegg eller ei stadfesting av pant for 50 riksdalar i 1655.
I 1661 hadde Daniel ein tvist med Lars Stokkedal om nokre bjelkar.
Daniel var lagrettemann i tida 1640-1661. Året før han døydde var han lensmann i Hetland skipreide.

Hendingar i livet hans var:

• Han er nemnd i 1664-teljinga i Hapnes, Vikedal, Rogaland, NOR.

• Skifte etter han vart halde den 25. Sep. 1667 I Fosen, Avaldsnes, Rogaland, NOR.

Daniel Rasmusson gifta seg med Malena Jonsdotter i 1640 i Vats kyrkje, Vats, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Øystein Danielson Fosen vart fødd i 1641 i Hapnes, Vikedal, Rogaland, NOR, døydde i 1722 i Fosen, Avaldsnes, Rogaland, NOR 81 år gamal, og vart gravlagd den 31. des. 1722 i Avaldsnes kyrkje, Avaldsnes, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Øystein var Østen. Øystein gifta seg med Sofie Toresdotter, dotter av Tore Knudson Tuastad og Eli Johannesdotter, cirka 1670 i Avaldsnes kyrkje, Avaldsnes, Rogaland, NOR. Øystein gifta seg så med Alis Bårdsdotter, dotter av Bård Toreson Stegaberg og Alis Rasmusdotter, i 1718 i Avaldsnes kyrkje, Avaldsnes, Rogaland, NOR.

         ii.  Katrine Danielsdotter vart fødd i 1643 i Hapnes, Vikedal, Rogaland, NOR og døydde cirka 1676 i Vassenden, Nedstrand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 33 år. Katrine gifta seg med Peder Tørresson Vassenden, son av Tørres Hansson Bjelland og Kirsti Sørensdotter, cirka 1662 i Vikedal kyrkje, Vikedal, Rogaland, NOR.

        iii.  Karl Danielson Ohm vart fødd i 1643 i Hapnes, Vikedal, Rogaland, NOR og døydde cirka 1690 i Ohm, Vats, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 47 år. Karl gifta seg med Sissel Pålsdotter cirka 1660 i Vats kyrkje, Vats, Rogaland, NOR.

         iv.  Rasmus Danielson Amdal vart fødd i 1646 i Hapnes, Vikedal, Rogaland, NOR, døydde i 1725 i Amdal indre, Nedstrand, Rogaland, NOR 79 år gamal, og vart gravlagd den 3. jul. 1725 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR. Rasmus gifta seg med Marta Ånensdotter, dotter av Aanen Bjørnson Marvik og Sissel Marvik, cirka 1674 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR. Rasmus gifta seg så med Elen Jonasdotter, dotter av Jonas Rasmusson Løvbrekke og Sissel Wegner, cirka 1701 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

          v.  Malena Danielsdotter vart fødd cirka 1648 i Hapnes, Vikedal, Rogaland, NOR og døydde i Bø, Torvastad, Rogaland, NOR. Malena gifta seg med Johannes Bjørnson Bø cirka 1670 i Vikedal kyrkje, Vikedal, Rogaland, NOR.

         vi.  Knud Danielson vart fødd i 1656 i Hapnes, Vikedal, Rogaland, NOR.

        vii.  Jon Danielson Årvk vart fødd i 1658 i Hapnes, Vikedal, Rogaland, NOR og døydde cirka 1739 i Årvik, Tysvær, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 81 år. Jon gifta seg med Ragnhild Kolbeinsdotter, dotter av Kolbein Olson Tysvær, i 1676 i Tysvær kyrkje, Tysvær, Rogaland, NOR. Jon gifta seg så med Mette Jonsdotter, dotter av Jon Villumson Eikesdal og Siri Olsdotter, cirka 1719 i Vats kyrkje, Vats, Rogaland, NOR.

       viii.  Borille Danielsdotter vart fødd i 1660 i Hapnes, Vikedal, Rogaland, NOR, døydde i 1750 i Austrheim, Stangaland, Rogaland, NOR 90 år gamal, og vart gravlagd den 23. mai 1750 i Avaldsnes kyrkje, Avaldsnes, Rogaland, NOR. Borille gifta seg med Lars Rasmusson Austrheim, son av Rasmus Simonson Austrheim og Ingeborg Toresdotter, cirka 1681 i Avaldsnes kyrkje, Avaldsnes, Rogaland, NOR.

         ix.  Daniel Danielson Trosnavåg (Tvilling) vart fødd i 1662 i Hapnes, Vikedal, Rogaland, NOR og døydde cirka 1734 i Trosnavåg, Bokn, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 72 år. Daniel gifta seg med Berta Olsdotter, dotter av Ole Erikson Norheim og Torborg Reiarsdotter, i 1685 i Bokn kyrkje, Bokn, Rogaland, NOR. Daniel gifta seg så med Kristina Esaiasdotter, dotter av Esaias Hansson Bugge og Bodil Jørgensdotter, cirka 1705 i Bokn kyrkje, Bokn, Rogaland, NOR.

80        x.  Lars Danielson Gismarvik (Tvilling). Lars gifta seg med Siri Gudmundsdotter, dotter av Gudmund Olson Ihle og Brønla Osmundsdotter, i 1682 i Vikedal kyrkje, Vikedal, Rogaland, NOR. Lars gifta seg så med Birgitta Hadlesdotter, dotter av Halle Larsson Hamra og Siri Osmundsdotter, i 1695 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Lars fekk barn med Malene Jakobsdotter. Lars gifta seg så med Lucrits Olsdotter, dotter av Ole Larsson Varland og Sissela Jonsdotter, den 18. jul. 1714 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.


161. Malena Jonsdotter, dotter av Jon Villumson Raunes og Malena Larsdotter, vart fødd i 1625 i Raunes, Vats, Rogaland, NOR og døydde i 1688 i Fosen, Avaldsnes, Rogaland, NOR 63 år gamal.

Generelle notat: Daniel Rasmusson budde først i Hapnes i Vikedal frå 1639 som far til Malena Jonsdotter bygsla nokre år tidlegare for eit av barna sine. Dei bruka òg Dokskar noko lenger oppe i dalen frå 1642. Seinare bygsla dei òg Hamn nede ved sjøen. Det var kongen som åtte desse gardane.
For Daniel var nok flaumsaga på Dokskar av størst interesse. Dei budde på Hapnes til 1665, då flytta dei til Sande i Hjelmeland som dei kjøpte i 1652. 2. mars 1666 gjorde han makebyte med presten i Hjelmeland, Jens Simonson Morsing, som fekk to laupar smør i Sande, ½ pund smør i Lerstøl og ½ pund smør i Kro i vederlag for 2½ pund korn i Fosen i Avaldsnes. Godset i Fosen var presten sitt krongods.
I 1666 flytta Daniel til Fosen. Daniel var lensmann i Hetland skipreide, Karmsund fjordung, men døydde brått i september 1667 etter berre vel eit år i Fosen. Lensherren kravde registrering sidan dei fann han død ute på marka, og 25. september 1667 vart retten sett på Fosen. Det kunne vera sjølvmord og då skulle kongen ha halve buet. Det vart ikkje funne noko som tydde på det, men ettertida har fått greie på husværet og eiga hans som var 2 ½ pund korn i Fosen, 1 pund 4 spann korn i Vestre, 1 pund smør i Seltveit, 4 pund smør i Tjørdal og 5 laupar smør i Øvreland.
Malena og Daniel Rasmusson er førde med 10 barn Sonen Knud døydde truleg ung.
Malena gifta seg opp att med neste brukar Daniel Matsson, bror til futen i Ryfylke Søren Matsson på Hesby (dei var truleg frå Danmark). Dei var barnlause. Daniel Matsson vart berre nokre månader gamal på Fosen. Han vart vald til lensmann i Hetland skipreide i 1668, men var helst noko bausen, og på eit tingstevne 03.07.1668 vart han etter ein krangel stukken i hel av ein korporal som heitte Hans Lystig.
Malena vart då gift opp att med neste brukar Daniel Kristenson, son til presten Christen Bentsen Schaaning og kona Mette Sørensdotter på Avaldsnes. Daniel Kristenson var komen til Fosen seinast i 1670 og han og Malena brukte garden til eldste sonen hennar frå første ekteskap tok over.
Daniel var lensmann i Hetland skipreide etter føremannen og fram til slutten av 1680-åra. I 1673 panta han til seg 2 vett korn i Høyvik i Tysvær frå Sjur jakobson Musland for 19 riksdalar, og året etter kjøpte han 1 vett i same garden frå Kolbein Gismarvik og brorsonen Peder Torsteinson.
I 1670 hadde Malene Jonsdotter sak med bror sin Villum Jonson Eikanes i Vats om pengar som han gjorde krav på etter første mannen hennar.

Malena gifta seg med Daniel Rasmusson Fosen i 1640 i Vats kyrkje, Vats, Rogaland, NOR.

Malena gifta seg så med Daniel Madsson Fosen i 1668 i Avaldsnes kyrkje, Avaldsnes, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

Malena gifta seg så med Daniel Kristenson Fosen, son av Christen Berntson Schaaning og Mette Sørensdotter, cirka 1669 i Avaldsnes kyrkje, Avaldsnes, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.


162. Halle Larsson Hamra, son av Lars Asgautson Jørstad og Birgitte Hadlesdotter, vart fødd cirka 1652 i Jørstad, Sjernarøy, Rogaland, NOR, døydde i 1704 i Hamra, Erfjord, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 52 år, og vart gravlagd den 29. jun. 1704 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

Halle Larsson gifta seg med Siri Osmundsdotter cirka 1673 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

Barnet av dette paret var:

81        i.  Birgitta Hadlesdotter. Birgitta gifta seg med Lars Danielson Gismarvik, son av Daniel Rasmusson Fosen og Malena Jonsdotter, i 1695 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.


163. Siri Osmundsdotter, dotter av Osmund Oddson Berakvam, vart fødd cirka 1633 i Berakvam, Jelsa, Rogaland, NOR, døydde i 1711 i Hamra, Erfjord, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 78 år, og vart gravlagd den 11. jan. 1711 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

Generelle notat: Siri Osmundsdotter vart gift første gong med Hallvard Toreson Hamra. Siri var truleg dotter til Osmund Berakvam og vart då truleg gift i 1653, for skiftet etter Osmund Berakvam vart halde dette året av di Siri Osmundsdotter skulle gifta seg.
Hallvard Toreson fekk ein son i 1650/1651 med Eli Pedersdotter før han vart gift med Siri. Hallvard var brukar på Hamra etter faren, og Hallvard åtte i 1670 ½ laup smør i Hamra og budde der. Siri hadde dottera Inger med Hallvard. Hallvard døydde ikring 1672 og Siri gifta seg opp att ikring 1673 med Hadle Larsson frå Jørstad. Med Hadle hadde ho dottera Birgitte.
Hadle overtok på Hamra då han gifta seg med Siri. Hadle hadde nok arva gods i Hamra etter far sin. I 1675 fekk han skøyte på meir av svograne Stein Hebnes og Johannes Hauskjen, nemleg på 4½ merker og 4 lodd 2 kvinten. I 1687 fekk han skøyte på ½ pund smør av broren Asgaut Skjelsnes. Så fekk han skøyte i 1692 på ½ pund smør av broren Lars Jørstad og i 1694 på 18 merker smør av svigerson til kona, Peder Larsson Raunes. Med det han sjølv hadde arva åtte Hadle over halve Hamra. Han hadde også mykje jordegods andre stader. Han arva 25 1/5 merker smør i Jørstad etter far sin. I 1703 makeskifte han like mykje gods av systrene sine Siri Hebnes og Ingrid Hauskjen, så han sat med 2 pund 2 2/5 merker smør i Jørstad.. Ingrid fekk for sin del att ½ laup smør i Sørhus. I tillegg til 12 3/5 merker smør i Jørstad fekk Hadle av Ingrid 7 1/5 merker smør i Eikesås i Sauda og 4½ skippund korn i Vareberg.
Ikring 1690 kjøpte Hadle Hamra av oberst Gersdorf halve garden Skimling i Jelsa og grannegarden til Hamra, Indre Jårvik. I 1698 fekk han skøyte på like mykje i Skimling (2½ pund smør) av Ola Knudson Fjetland. I 1694 fekk han skøyte på 2 pund smør i Ytre Åserød av Stein Sjurson Jelsa og i 1700 fekk han pant frå Anna Jonsdotter Haug på Haug og Kleppa. I 1695 bygsla han 3 vett tag i Øvrebø i Jelsa til ein som heitte Lars Tormodson. Så då fekk han årleg landskyld derifrå tilsvarande prisen for 3 vett never.
I 1702 sat Siri og Hadle med følgjande gods i Jelsa prestegjeld:
5 pund smør i Skimling, 3 vett tag i Øvrebø, 1 laup i Sørhus, 2 pund i Ytre Åserød og så ½ laup smør i Jårvik.
Halle Hamre vart gravlagd 29. juni 1704, 52 år gamal, og 8. november 1705 vart Siri Aasmundsdotter vigd med Ola Olson frå Kjølevik i Strand, men mor hans vart gift opp att med Lars Larsson på Barkeland i Jelsa. Enka Siri Osmundsdotter på Hamra kunne vore bestemor til Ola Olson ut frå alderen.
Sirj Aasmundsdotter Hamra vart gravlagd 10. januar 1711, og det var då Ola busette seg på Finnesand (Mosterøy). Natta mellom 17. og 18. mars i 1714 var det innbrot i prestegarden på Jelsa. Det vart stole 300 riksdalar etter det presten sjølv sa. Ei tid etter innbrotet i prestegarden hadde Ola Finnesand vore på Sandnes. han var ein lentug kar og betalte godt for seg, skjemta med at det var då endå att av pengane til jelsapresten. Det tok ikkje lang tid før sokneprest Tiurholm fekk vita kva Ola hadde sagt på Sandnes og Ola vart arrestert og saka kom opp på ting både på Jelsa, Rennesøy og Sandnes. Lars Barkeland gjekk god for stesonen sin så han vart sett på frifot, og sette byskrivar U. F. Ågård i Stavanger til å forsvara han. Men saka gjekk vidare til Ola Finnesand kunne prova at den natta det vart stole i prestegarden då låg han i Stavanger i huset til Mikkel Valentinson. Ola vart frikjent, men fekk ei heller dryg bot for munnbruken sin på Sandnes (kan det vere at ordtaket "skriv det på jelsapresten" skriv seg frå denne hendinga?). Ola gifte seg opp att 25.06.1713 med Marta Olsdotter på Finnesand i Mosterøy. Sist me høyrer frå Ola var han komen til København.

Siri gifta seg med Halvard Toreson Hamra, son av Tore Halvardson Hamra og Ingrid Helgesdotter, cirka 1653 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

Hendingar i livet hans var:

• Han er nemnd i 1664-teljinga i Hamra, Erfjord, Rogaland, NOR.

Barnet av dette paret var:

          i.  Inger Halvardsdotter vart fødd cirka 1654 i Hamra, Erfjord, Rogaland, NOR og døydde i 1692 i Raunes, Vats, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 38 år. Inger gifta seg med Peder Larsson Raunes, son av Lars Jonson Landsnes og Guri Pedersdotter, cirka 1686 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

Siri gifta seg så med Halle Larsson Hamra cirka 1673 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

Siri gifta seg så med Ole Olson Kjølevik, son av Ole Larsson Varland og Sissela Jonsdotter, den 8. nov. 1705 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.


164. Sivert Nilsson Haugsland, son av Niels Haugsland og Tyri Haugsland, vart fødd i 1633 i Haugsland, Erfjord, Rogaland, NOR, døydde i 1699 i Haugsland, Erfjord, Rogaland, NOR 66 år gamal, og vart gravlagd den 23. aug. 1699 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Sivert Nilsson var Sjur.

Generelle notat: Sjur Nilsson Hausland budde på Hausland i Erfjord i 1666. Før han budde foreldra hans Nils og Tyri der. Sju var gift med Johanna Eriksdotter og som døydde i 1663. I 1663 vart mor til Sju tiltala for å ha stått bak sjukdomen som tok livet av Johanna. Det er ikkje nemnd barn etter Johanna.
Sjur gifta seg opp att med Marta Knutsdotter Topnes og dei er nemnde med to søner.
Martha Hausland vart gravlagd 2. mai 1697, 67 år gamal. Sivert Hausland vart gravlagd 23. august 1699.

Sivert Nilsson gifta seg med Johanna Eriksdotter cirka 1662 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

Sivert Nilsson gifta seg så med Martha Knudsdotter cirka 1664 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

82        i.  Nils Sivertson Tysse. Nils gifta seg med Bergitta Steinsdotter, dotter av Sten Tollakson Barkeland og Ellen Steinsdotter, cirka 1691 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn. Nils fekk eit barn. Nils gifta seg så med Malene Torbjørnsdotter, dotter av Torbjørn Pederson Asheim og Siri Halvardsdotter, i 1696 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

         ii.  Lars Sivertson Leiranger vart fødd i 1670 i Haugsland, Erfjord, Rogaland, NOR, døydde i 1730 i Leiranger, Nedstrand, Rogaland, NOR 60 år gamal, og vart gravlagd den 3. des. 1730 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR. Lars fekk barn med Randi Torjusdotter, dotter av Torgiues Olson Lovra. Lars gifta seg med Berthe Olsdotter, dotter av Ole Torgilsson Topnes og Guri Larsdotter, i 1697 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.


165. Martha Knudsdotter, dotter av Knud Topnes og Jorunn Trulsdotter, vart fødd cirka 1630 i Topnes, Nedstrand, Rogaland, NOR, døydde i 1697 i Haugsland, Erfjord, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 67 år, og vart gravlagd den 2. mai 1697 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

Martha gifta seg med Sivert Nilsson Haugsland cirka 1664 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

166. Torbjørn Pederson Asheim, son av Peder Tormodson Foss og Susanne Rasmusdotter, vart fødd i 1620 i Foss, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde i 1682 i Asheim, Hjelmeland, Rogaland, NOR 62 år gamal.

Generelle notat: Torbjørn Pederson frå Foss var gift med Siri Hallvardsdotter Assheim og det er nemnt seks barn. Torbjørn kjøpte ein halv smørlaup i Assheim for 60 riksdalar av Hermann Garman i 1658. Han åtte 9/10 av garden (2 laupar 18 merker smør) i 1661. Han etterlet seg eit rikt bu. Der var verdiar for heile 318 riksdalar som skulle delast mellom arvingane. Det var skifte etter Siri i 1700.

Hendingar i livet hans var:

• Skifte etter han vart halde i 1682 i Asheim, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

Torbjørn Pederson gifta seg med Siri Halvardsdotter cirka 1655 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Peder Torbjørnson Asheim vart fødd i 1656 i Asheim, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde i 1732 i Asheim, Hjelmeland, Rogaland, NOR 76 år gamal. Peder gifta seg med Anna Gudmundsdotter, dotter av Gudmund Bjørnson Aukland og Johanna Kristensdotter, cirka 1698 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

         ii.  Ingrid Torbjørnsdotter vart fødd cirka 1660 i Asheim, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde i Breiland, Hjelmeland, Rogaland, NOR. Ingrid gifta seg med Niels Toreson Breiland, son av Tore Nilsson Breiland, cirka 1686 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

        iii.  Halvor Torbjørnson Hovda vart fødd i 1661 i Asheim, Hjelmeland, Rogaland, NOR, døydde i 1732 i Hovda, Finnøy, Rogaland, NOR 71 år gamal, og vart gravlagd den 29. jun. 1732 i Talgje kyrkje, Finnøy, Rogaland, NOR. Halvor gifta seg med Siri Olsdotter i 1691 i Talgje kyrkje, Finnøy, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn. Halvor fekk barn med Guri Larsdotter, dotter av Lars Jonson Hovda og Udbjør Dagfinnsdotter. Halvor gifta seg så med Guri Helgesdotter den 9. nov. 1721 i Hesby kyrkje, Finnøy, Rogaland, NOR.

         iv.  Marit Torbjørnsdotter vart fødd i 1670 i Asheim, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde i 1735 i Skiftun, Hjelmeland, Rogaland, NOR 65 år gamal. Marit gifta seg med Sevat Olson Sandvik, son av Ole Sevatson Skiftun og Gunhild Olsdotter, cirka 1691 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR. Marit gifta seg så med Knud Knudson Skiftun, son av Knud Knudson og Siri Larsdotter, i 1708 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

83        v.  Malene Torbjørnsdotter. Malene gifta seg med Nils Sivertson Tysse, son av Sivert Nilsson Haugsland og Martha Knudsdotter, i 1696 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

         vi.  Siri Torbjørnsdotter vart fødd cirka 1675 i Asheim, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde i Staurland, Fister, Rogaland, NOR. Siri gifta seg med Ole Olson Staurland d.y., son av Ole Reiarson Vadla d.y. og Helga Olsdotter, cirka 1694 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.


167. Siri Halvardsdotter, dotter av Halvard Øysteinson Asheim og Marit Klengsdotter d.e., vart fødd cirka 1630 i Asheim, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde cirka 1700 i Asheim, Hjelmeland, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 70 år.

Hendingar i livet hennar var:

• Skifte etter ho vart halde i 1700 i Asheim, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

Siri gifta seg med Torbjørn Pederson Asheim cirka 1655 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

168. Ole Endreson Mo døydde cirka 1643 i Mo, Sand, Rogaland, NOR,.

Generelle notat: Birgitta Torbjørnsdotter Vanvik og mannen Ola Endresen gifta seg tidleg på 1620-talet. Ho var av den kjende Eide-Vanvik-ætta, men far hennar døydde tidleg. Mora budde sidan som enkja på eit lite bruk nede med sjøen på Eide, medan stor­karen Hadle Torbjørnson flytta inn på det bruket i Vanvik den mindreårige Birgitta (og syster hen­nar) hadde retten til. Som husville (i 1624) freis­ta Birgitta og Ola først å få bu på Eide. Men Tor­jus Eide ville bu åleine på Eide. Retten fann det likevel rimeleg at Birgitta og Ola burde få ha det litle bruket på Eide mor hennar hadde hatt. Så skulle både Torjus Eide og Hadle Vanvik hjelpa til så dei fekk seg ein annan gard, om noko vart ledig.
I Mo døydde gamle Johannes kring 1633, og det oppstod eit tomrom etter han. Mo var som nemnt i hovudsak ått av svograne Hr. Nils og Hadle Vanvik. Hadle ordna det no slik at Birgitta og Ola Endresen fekk makebytta gods i Indre Vanvik mot gods i Mo. Det var i 1634, og same året flytta huslyden frå Eide inn på Mo. På Eide hadde Ola vorte bøtelagt for stemnefall i 1627 og i 1631 "for ulydighet", som truleg var forsøming av skyssplikta. Komen til Mo måtte han bøta 2½ dalar i 1635 "for hand schreff udj et arffue­schiffte uden befallning", hadde altså skrive noko utan lov i samband med eit arveskifte. I 1634 var Ola sjølv ute med eit stemnemål, nemleg mot dei på Tysseland for eit hors (ein hest), som Ola Mo hadde sett opp i Tysselands utmark. Hesten vart sidan drepen av bjørnen.
Birgitta og Ola Mo var velstandsfolk. Då dei budde på Eide, fekk dei innkomer av jordegods både i Vanvik, på Fattland og i Austreim i Skjold. Godset i Austreim var det han som hadde med seg inn i ekteskapet. I Mo var dei i hovudsak sjølveigarar.
Birgitta og Ola si ætt skulle verta sitjande på garden Mo i eit par hundre år, men Ola sjølv døydde etter berre 9-10 år.

Ole Endreson gifta seg med Berete Torbjørnsdotter cirka 1621 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Torbjørn Olson Mo vart fødd i 1622 i Eide, Sand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1680 i Mo, Sand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 58 år. Eit anna namn for Torbjørn var Thorbiørn. Torbjørn gifta seg med Marta Pålsdotter cirka 1657 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

         ii.  Ivar Olson vart fødd cirka 1626 i Mo, Sand, Rogaland, NOR og døydde mellom 1670 og 1709.

84      iii.  Peder Olson Røe. Peder gifta seg med Karen Larsdotter cirka 1665 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

         iv.  Gunla Olsdotter vart fødd cirka 1635 i Mo, Sand, Rogaland, NOR og døydde før 1700 i Ersdalen, Sand, Rogaland, NOR. Gunla gifta seg med Ingebrigt Pederson Ersdalen, son av Peder Ingebretson Tveit og Tveit, cirka 1673 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

          v.  Marta Olsdotter vart fødd cirka 1640 i Mo, Sand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1675 i Torstveit, Vats, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 35 år. Marta gifta seg med Jørgen Olson Torstveit cirka 1665 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.


169. Berete Torbjørnsdotter, dotter av Torbjørn Navarson Vanvik og Øysteinsdotter, vart fødd cirka 1595 i Vanvik indre, Sand, Rogaland, NOR og døydde i Rød, Erfjord, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Berete var Birgitta.

Generelle notat: Birgitta vart gift opp att kring 1644 med ein yngre mann som heitte Pål Torjusson. Han kan ha vore frå Eide, og dei to var i så fall i slekt med kvarandre. Pål var nyt­ta ein del som lagrettemann på 1650- og 60-ta­let. Birgitta og Pål levde i hop i 35 år, men så vart dei skilde. Birgitta sin son, Aslak Mo, vitna i 1710 at "hans faders stiffader blef schild med hans farmoder begge i derres lefuende lifue". Det var då sagt å ha vore "imod 30 aar siden", og det vart skifta mellom dei, men utan at sorenskrivar eller lagrettemenn var involvert. Ei skilsmisse på denne tida var uvanleg, men her tykkjest drama­tikken ha vorte omgått. Ved skiftet fekk Birgitta utlagd sin part i halve garden Mo (altså i jorde­gods), medan fem barn i første ekteskapet fekk 24 dalar på deling.
Sidan tok sonen Peder og med seg noko lausøyre, påstod brorsonen Aslak i 1710, nemleg eit skap og ein "skive" med stol, samt ei kiste med innhald - og ei ku. Det var og innblanda noko folga i skilsmålssaka, hevda As­lak. Mor til Aslak skulle såleis gje svigermora årleg til livsopphald 4 vetter mjøl og ½ tønne malt.
Birgitta og Ola hadde hatt 3 søner og 2 døtrer. Eldste sonen Torbjørn Olsen hadde teke over hal­ve Mo noko ut på 1650-talet, og garden var no delt i ein 50-årsperiode. Kona til Torbjørn heitte Marta Pålsdotter. Truleg var det ho som førte jorde­gods i garden Stangeland inn i ekteskapet, som Torbjørn Mo skatta for 1661/63 (1 pund smør, 5 spann korn).
Torbjørn Mo døydde kring 1680. På same tida var det at mor hans Birgitta og stefaren Pål skilde seg. Pål venta ikkje lenge før han fekk seg ny kona. I 1682 måtte han leggja 2½ dalar i bot for at kona hadde kome for tidleg med barn. Få år seinare var Pål vekke frå Mo.
I 1687 - fletførte gamle Birgitta Torbjørnsdotter seg til sonen Peder Rød. Ho var nærmare 90 år gamal, og som gamal kvinne kun­ne ho ikkje underhalda seg sjølv eller reisa kring­om til barna lenger. Ho gav seg difor inn under sonen Peder si omsorg - fletførte seg - mot at han fekk hennar 2 pund smør odelsgods i Mo. Peder skulle og syta for gravferda hennar.

Berete gifta seg med Ole Endreson Mo cirka 1621 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

Berete gifta seg så med Pål Torjusson Mo, son av Torjus Navarson Eide og Marta Halvardsdotter, cirka 1645 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

Generelle notat: Pål Torjusson vart gift ikring 1645 med enka etter Ola Endreson Mo, Birgitta Torbjørnsdotter. Birgitta og Pål hadde berre halve garden frå midt på 1650-talet. I 1655 tinles Pål alle føremannen sine heimelsdokument til Mo, samt hans eige skøyte frå Jan Støle på 12 merker smør av 1652. Birgitta og Pål vart skilde ikring 1680, og Birgitta flerførte seg sidan til sonen Peder Rød i Erfjord.
Pål gifta seg så opp att med ei ukjent og hadde eit barn fødd i 1682 som ein ikkje kjenner namnet på. Pål døydde truleg sjølv kort tid etter.
I 1675 let Brita Aubø i Sjernarøy forkynna eit pantebrev på 2½ pund 3 merker smør i Veka, panta av Pål Mo, Osmund Førland, Jacob Lunde, Sjur Andersson og Tore Nerheim, for for 35 dalar. Sambandet desse karane i mellom er elles ukjent. Men Osmund Førland var truleg Osmund Jørgenson frå Vandvik.

Hendingar i livet hans var:

• Han er nemnd i 1664-teljinga i Mo, Sand, Rogaland, NOR.


172. Ole Halvorson Førre, son av Halvor Olson Østerhus, vart fødd i 1605 og døydde i Føre, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

Generelle notat: Ola Hallvorson er 60 år i 1664. Første gong han er nemnt er i 1632 då han er kalla Ola Vadla. Han stemna då Aslak Nord Føre for åsete i same gard. Han var odelsboren. Ola Nord Føre er så oppført i lensrekneskapen frå 1633. I 1641 bygsla Arne Østerhus 3 ½ pund smør i Østerhus til Ola Føre og Ola Østerhus er brukar fram til 1660-åra. Han var i 1646 eigar av 2 pund 6 merker smør som i odelsjordeboka 1661 var 2 pund smør i Nord Føre. I 1664 er han så attende på Nord Føre. Denne eigedomen i Nord Føre var i 1628 panta bort frå Hellie Tostenson Vadla til Ola Osmundson Kilane. Korleis Ola Halvorson hadde fått tak i eigedomen er uklart, men odelsretten knyter han direkte til Ola Erlendson i skiftebrevet frå 1596. I tingboka for 1672 står det at Ola Føre i Hjelmeland eig Djuv (2 pund smør) og ikkje hadde skatta av det på fleire år. Djuv var i 1617/1624 ein del av godset til Ola Osmundson Kilane. Sonen Hallvard var soldat i 1666.

(Sjå også: Rogaland Historie- og Ættesogelag Årshefte 1979 side 121)

Hendingar i livet hans var:

• Han er nemnd i 1666-teljinga i Føre, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

Ole Halvorson gifta seg med ukjend.

Barna hans var:

          i.  Halvard Olson vart fødd i 1640 i Føre, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

         ii.  Knud Olson Førre vart fødd i 1646 i Føre, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde etter 1711 i Føre, Hjelmeland, Rogaland, NOR. Knud gifta seg med ukjend.

86      iii.  Daniel Olson Førre. Daniel gifta seg med Sissela Olsdotter, dotter av Ole Pederson Foss og Kari Oddsdotter, cirka 1671 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.


174. Ole Pederson Foss, son av Peder Tormodson Foss og Sissela Olsdotter, vart fødd i 1612 i Foss, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde cirka 1691 i Foss, Hjelmeland, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 79 år.

Ole Pederson gifta seg med Kari Oddsdotter cirka 1651 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

87        i.  Sissela Olsdotter. Sissela gifta seg med Daniel Olson Førre, son av Ole Halvorson Førre, cirka 1671 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

         ii.  Rasmus Olson Raunes vart fødd i 1660 i Foss, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde i Raunes, Vats, Rogaland, NOR. Rasmus gifta seg med Britha Johannesdotter, dotter av Johannes Torsteinson Hauske og Ingeri Larsdotter, i 1698 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

Ole Pederson gifta seg så med Marta Oddsdotter, dotter av Odd Jonson Hauge og Elisabet Tolleivsdotter, cirka 1676 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

Generelle notat: Marit Oddsdotter vart første gong gift med Rasmus Pederson som er nemnt som brukar på Foss frå 1656. I 1666 brukte Rasmus 1/3 av garden, 4 pund smør. Det var skifte etter han 03.06.1668. Marit Oddsdotter gifta seg truleg opp att med lensmann Osmund Foss. Han budde på Foss og var lensmann i Hjelmeland frå 1668 - 1675. han døydde i 1675. (Er dette Osmund Johannesson frå Stokka i Vats ??) Tredje gong gifta Marit seg med Ola Pederson, bror til den første mannen hennar. Det står i boka for Hjelmeland at syster til Marit, Kari, gifta seg med Ola Pederson etter at Marit var død, men Ola får sonen Rasmus i 1660, og det ser ut til at Kari er mor til barnet. Kari må då vere død før Marit gifta seg med Ola. Det var altså to brør som var gift med kvar si syster, og den eine, Ola, gifta seg i tilleg med enka etter bror sin.


175. Kari Oddsdotter, dotter av Odd Jonson Hauge og Elisabet Tolleivsdotter, vart fødd cirka 1628 i Hauge nedre, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde i Foss, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

Generelle notat: Kari Oddsdotter gifte seg med enkemannen til systera si Marit, står det i Hjelmelandsboka. Dette må vera feil. Første mannen til Marit levde då eldste sonen til Ola vart fødd i 1660. Mora ser ut til å vere Kari Oddsdotter. Kari må då vere død før Marit, og då Marit vart enke for andre gong gifta ho seg med enkemannen til Kari. Dersom Kari var gift med Ola etter at Marit var død, så er ikkje Kari mora til Ola sine barn. Ola Pederson tok truleg over bruket etter at lensmann Osmund Foss var død ikring 1675. Osmund Foss var gift med Kari si syster, Marit, før Marit som enke for andre gong gifta seg med Ola Pederson. Ola var bror til første mannen hennar Marit. Det var skifte etter Ola i 1691.

Kari gifta seg med Ole Pederson Foss cirka 1651 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

176. Ole Jensson Høyekvam vart fødd i 1612 og døydde i Høyekvam, Sandeid, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Ole Jensson var Olle.

Hendingar i livet hans var:

• Han er nemnd i 1664-teljinga i Høyekvam, Sandeid, Rogaland, NOR.

• Han er nemnd i 1666-teljinga i Høyekvam, Sandeid, Rogaland, NOR.

Ole Jensson gifta seg med ukjend.

Barna hans var:

88        i.  Thore Olson Høyekvam. Thore gifta seg med ukjend.

         ii.  Jens Olson vart fødd i 1661 i Høyekvam, Sandeid, Rogaland, NOR.


180. Orm Olson Birkeland, son av Ole Ormson Birkeland og Marta Johannesdotter, vart fødd cirka 1604 i Birkeland, Imsland, Rogaland, NOR og døydde i 1663 i Birkeland, Imsland, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 59 år.

Generelle notat: Det var skifte etter Orm Olson og kona Marita Åsmundsdotter den 29. mai 1667. Då var svigersønene til stades, Jon Fisketjøn, Albert Øystad og Daniel Sukka. Sonen Ola Ormson døydde truleg barnlaus.

Hendingar i livet hans var:

• Skifte etter han vart halde den 29. Mai 1667 i Birkeland, Imsland, Rogaland, NOR.

Orm Olson gifta seg med Marta Osmundsdotter cirka 1634 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Brita Ormsdotter vart fødd i 1635 i Birkeland, Imsland, Rogaland, NOR og døydde cirka 1675 i Sukka, Suldal, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 40 år. Brita gifta seg med Jon Larsson Sukka, son av Lars Aslakson Sukka og Siri Jonsdotter, cirka 1655 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR.

         ii.  Lisbet Ormsdotter vart fødd cirka 1637 i Birkeland, Imsland, Rogaland, NOR og døydde cirka 1710 i Øystad, Suldal, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 73 år. Lisbet gifta seg med Albret Larsson Øystad, son av Lars Aslakson Sukka og Siri Jonsdotter, cirka 1658 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR.

        iii.  Ole Ormson Birkeland vart fødd i 1638 i Birkeland, Imsland, Rogaland, NOR og døydde i Birkeland, Imsland, Rogaland, NOR.

90       iv.  Johannes Ormson Birkeland. Johannes gifta seg med Liva Gudmundsdotter, dotter av Gudmund Olson Ihle og Brønla Osmundsdotter, cirka 1675 i Vikedal kyrkje, Vikedal, Rogaland, NOR. Johannes gifta seg så med Katrine Helgesdotter, dotter av Helge Torbjørnson Steinsland og Kristine Reinertsdotter, i 1695 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR.

          v.  Osmund Ormson Dale vart fødd i 1642 i Birkeland, Imsland, Rogaland, NOR og døydde i 1674 i Dale, Torvastad, Rogaland, NOR 32 år gamal. Osmund gifta seg med Åsa Eriksdotter, dotter av Erich Larsson Frøvik og Ragnilla Andersdotter, cirka 1670 i Skjold kyrkje, Skjold, Rogaland, NOR.

         vi.  Helga Ormsdotter vart fødd cirka 1646 i Birkeland, Imsland, Rogaland, NOR og døydde i 1722 i Hogganvik, Vikedal, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 76 år. Helga gifta seg med Jens Sørenson Lund cirka 1680 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR. Helga gifta seg så med Gudmund Knudson Hogganvik, son av Knud Johannesson Lovra og Marta Gudmundsdotter, cirka 1687 i Vikedal kyrkje, Vikedal, Rogaland, NOR.

        vii.  Marita Ormsdotter vart fødd cirka 1648 i Birkeland, Imsland, Rogaland, NOR og døydde i Herabakka, Suldal, Rogaland, NOR. Marita gifta seg med Daniel Larsson Herabakka, son av Lars Aslakson Sukka og Siri Jonsdotter, cirka 1668 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR.


181. Marta Osmundsdotter, dotter av Osmund Olson Vågen og Helga Ommundsdotter, vart fødd cirka 1610 i Vågen, Imsland, Rogaland, NOR og døydde i 1667 i Birkeland, Imsland, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 57 år. Eit anna namn for Marta var Marit.

Hendingar i livet hennar var:

• Skifte etter ho vart halde den 29. Mai 1667 i Birkeland, Imsland, Rogaland, NOR.

Marta gifta seg med Orm Olson Birkeland cirka 1634 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR.

182. Helge Torbjørnson Steinsland, son av Torbjørn Nilsson Steinsland, vart fødd i 1626 i Steinsland, Sandeid, Rogaland, NOR og døydde cirka 1679 i Steinsland, Sandeid, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 53 år. Eit anna namn for Helge Torbjørnson var Hellie.

Generelle notat: Ei Reinertsdotter var gift med Helge Torbjørnson, fødd ikring 1626 (36 år i 1664, 40 år i 1666), truleg død før 1680, som er nemnd brukar på Steinsland i Sandeid i 1660-åra. Sonen Anders Steinsland stod i 1683 som eigar av gods i Nore-Vågen i Ølen. Dette var odelsgods som i si tid hadde høyrt til farfaren Torbjørn og oldemora Siri Steinsland. Me er difor sikre på at Helge Torbjørnson Steinsland var død før 1683. Sonen Anders Steinsland var i 1680 på tinget og stemna Guttorm og Laurits Stople for åkerskade. Det tyder på at Helge Steinsland var død alt før 1680. Helge Steinsland var lagrettemann i oktober 1674 og mars 1676.
Sonen Anders Helgeson er nemnd som brukar på Steinsland i 1701 og utetter til 1713. Anders Helgeson flytta då til Nerheim i Ølen, og sidan til Hodnaland på Stor. Anders hadde den barnlause sonen Anders Andersson, som dei skifta etter på Hodnaland i 1735. I dette skiftet er ein Reinert Helgeson nemnd farbror til avlidne. Det finst berre ein Reinert Helgeson på denne tida, nemleg han som budde på Velle i Vats, Vågen i Ølen, Veastad i Vikebygd og sist Mekjeland i Sveio. Reinert har altså og vore son av Helge Steinsland. Reinert-namnet er som tidlegare nemnt så uvanleg på denne tida, at det underbyggjer påstanden om at kona til Helge Steinsland var frå Romsa. Ei legdsrulle for Vats skipreide 1690 nemner dessutan ein Reinert Helgeson Steinsland som var innrullert i 1687.
Eit prov får me då sonesonen til Helge Steinsland, Helge Andersson Hodnaland, i 1735 gifta seg med Mari Reinertsdotter Agdestein. Dei hadde fått ekteskapsløyve datert 5. november 1734, der det er oppgjeve at dei var tremenningar. Mari var påviseleg oldebarn til Reinert Svenson og Susanna Rasmusdotter på Romsa. Om me set opp anekart for Helge og Mari, med så mange kjende ledd som mogleg, er det bortimot udiskutabelt at slektskapen må skuldast eit felles ledd på Romsa.
Me skal òg merka oss denne formuleringa i skiftet etter Paul Andersson Handeland: "Anders Steensland fordrit paa Christi Helliesdatters weigne formøndershab paa egne og medsødschindis veigne, Penge 2-3-8". Paul Andersson hadde altså vore formyndar for barna til Helge Steinsland, noko som er svært rimeleg sidan Helge var gift med systera til Paul.
Det kan og vera på sin plass å nemna at Helge Torbjørnson Steinsland hadde systera Anna som var gift med Amund Knutson på Øvra Helgevoll i Sandeid. Anna døydde i 1669 (skifte), og Amund vart oppattgift med Susanna Reinertsdotter frå Romsa. Her ser me nok eit døme på at slektskrinsen og var omgangskrins.
No har me altså slege fast at kona til Helge Steinsland må ha vore dotter av Susanna Romsa, men har ikkje sagt sikkert om det var Anders Rosenow eller Reinert Svenson som var far hennar. Eldste sonen til Helge Steinsland, Anders Helgeson, var truleg fødd ikring 1660. Manntalet 1701 gjer han ti år eldre, men sidan han ikkje er nemnd i manntala i 1660-åra, var han nok pur ung på den tida. Me trur difor heller at oppgjeven alder ved død er rett, slik at han var fødd i 1660. Systera Katrine var dessutan fødd seinare, ikring 1669. Dersom mor til Anders skulle vera av det første ekteskapet til Susanna, kan ho ikkje vera fødd seinare enn 1630. Ut frå kunnskap om vanleg ekteskapsalder på den tida, trur me helst at kona til Helge Steinsland var fødd nokre år seinare og såleis eit av dei første barna til Susanna i ekteskapet med Reinert Svenson. Eit motargument kan vera at Anders Helgeson var eldre enn broren Reinert Helgeson. Ut frå vanleg skikk kalla dei helst opp den biologiske bestefaren før stebestefaren. Dessutan fekk Anders Helgeson sjølv ein son med namnet Anders. Kjende barn etter Reinertsdottera og Helge Torbjørnson Steinsland:

1: Anders Helgeson truleg fødd ikring 1660 (død i 1735, 75 3/4 år gamal, men var 51 år i 1701). Han budde på Steinsland til 1713, deretter på Nerheim i Ølen, til han i 1728 fekk auksjonsskøyte på Hodnaland på Stord og flytta dit. Gift med Astrid Johannesdotter frå Kjellasvik i Ølen, i 1734, 50 år gamal. Dei fekk tre barn:
a. Helge budde på Hodnaland,
b. Ingeborg gift med Rasmus Ingemundson Bjerga i Skjold,
c. Anders som døydde ung og ugift. Av desse var det berre Helge som let barn etter seg; ei dotter som døydde ung. Greina døydde med andre ord ut.

2: Reinert Helgeson fødd i 1665 (39 år i 1701), død i 1741, gift 1) med Marta Rykensdotter frå Aurdal i Vats, enkje etter Peder Erikson Velle i Vats. Reinert bygsla Velle i 1695 og budde der til etter 1701. Deretter var han busett i Vågen i Ølen, til Marta døydde. Det var skifte etter henne der i 1709, gift 2) med Brita Andersdotter fødd Skatland (d. 1748, 77 år gamal), enkje etter Mon, Asbjørnson Veastad i Vikebygd, busette på Veastad til 1727, frå 1727 busette på Mekjeland i Sveio. Reinert var barnlaus. Slektningen Reinert Reinertson Agdestein kjøpte Mekjeland av enkja etter Reinert Helgeson.

3: Katrine Helgesdotter fødd ikring 1669, død 1741, 72 år gamal, høyrde nok og til i denne syskenflokken. Ho vart ikring 1695 gift med enkjemannen Johannes Ormson på Byrkjeland i Imsland, død mellom 1715 og 1719. Den første kona hans var Liva Gudmundsdotter Ile. Me kjenner til fem barn etter Katrine og Johannes:
a. Helga, død ugift i 1749,
b. Kristi gift med Ola Olson frå Førland i Vikedal, busette på Ytre Åserød i Jelsa, sidan på Byrkjeland i Imsland (dei fekk fleire barn, mellom anna sonen Reinert i 1740. Kristi gifta seg i 1750 oppatt med Bjørn Tormodson Våga i Imsland),
c. Liva gift med Osmund Toreson Imsland,
d. Helge, som tok over som brukar på Byrkjeland
e. Johannes fødd ikring 1702, som budde på Gamalrød i Imsland.

4: Kristi Helgesdotter er nemnd umyndig i skiftet etter morbroren Paul Handeland i 1694. Systera Katrine kalla ei dotter med namnet Kristi, kanskje etter mostera.

(Henta frå Lokalhistorisk Årbok for Rogaland: Ætt og Heim 2001 side 77-80)

Hendingar i livet hans var:

• Han er nemnd i 1664-teljinga i Steinsland, Sandeid, Rogaland, NOR.

• Han er nemnd i 1666-teljinga i Steinsland, Sandeid, Rogaland, NOR.

Helge Torbjørnson gifta seg med Kristine Reinertsdotter cirka 1658 i Fjelberg kyrkje, Fjelberg, Hordaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Anders Helgeson Horneland vart fødd i 1659 i Steinsland, Sandeid, Rogaland, NOR, døydde i 1735 i Horneland, Stord, Hordaland, NOR 76 år gamal, og vart gravlagd den 15. jul. 1735 i Stord kyrkje, Stord, Hordaland, NOR. Anders gifta seg med Astrie Johannesdotter, dotter av Johannes Helgeson Kjellasvik og Ingeborg Halvorsdotter, cirka 1704 i Ølen kyrkje, Ølen, Hordaland, NOR.

         ii.  Reinert Helgeson Mekjeland vart fødd i 1662 i Steinsland, Sandeid, Rogaland, NOR og døydde i 1741 i Mekjeland, Sveio, Hordaland, NOR 79 år gamal. Reinert gifta seg med Marita Røkensdotter, dotter av Røken Bendigtson Urdal og Torunn Torsteinsdotter, cirka 1695 i Vats kyrkje, Vats, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn. Reinert gifta seg så med Britha Andersdotter, dotter av Anders Haraldson Skatland og Anna Skartland, cirka 1710 i Vikebygd kyrkje, Vikebygd, Hordaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

91      iii.  Katrine Helgesdotter. Katrine gifta seg med Johannes Ormson Birkeland, son av Orm Olson Birkeland og Marta Osmundsdotter, i 1695 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR.

         iv.  Kirsti Helgesdotter vart fødd cirka 1675 i Steinsland, Sandeid, Rogaland, NOR.


183. Kristine Reinertsdotter, dotter av Reinert Svendson Romsa og Susanne Rasmusdotter, vart fødd cirka 1636 i Stavanger, Rogaland, NOR og døydde i Steinsland, Sandeid, Rogaland, NOR.

Kristine gifta seg med Helge Torbjørnson Steinsland cirka 1658 i Fjelberg kyrkje, Fjelberg, Hordaland, NOR.

188. Lars Steinson Berakvam, son av Sten Tollakson Barkeland og Ellen Steinsdotter, vart fødd i 1640 i Barkeland, Jelsa, Rogaland, NOR og døydde i 1723 i Berakvam, Jelsa, Rogaland, NOR 83 år gamal.

Generelle notat: Lars Steinson stemner i 1681 Gitlaug ved Jelsasjøen inn for tinget for eit smidjeste som Lars sin formann hadde kjøpt av sersjant Næring. Saka vart utsett så Lars til neste ting anten kunne få Gjert Næring eller kona hans si hand på at steet var selt til Lars sin formann. Ein Laurits Berakvam møtte som lagrettemann i 1675, kanskje det var Torborg som var gift ein gong før med ein Laurits? I det sjømilitære manntalet for 1706 står det at Hinderå prestebol eig 2 pund smør i Berakvam og Lars Steinson 1 pund smør. Truleg er det ei misskriving og eigedomstilhøva er det omvendte. Torborg og Lars hadde seks barn.

Lars Steinson gifta seg med Torborg Oddsdotter cirka 1678 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Eli Larsdotter vart fødd i 1679 i Berakvam, Jelsa, Rogaland, NOR og døydde i 1767 i Kjølvik, Jelsa, Rogaland, NOR 88 år gamal. Eli gifta seg med Daniel Jensson Kjølvik, son av Jens Olson Kjølvik og Anna Olsdotter, i 1706 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

         ii.  Susana Larsdotter vart fødd i 1680 i Berakvam, Jelsa, Rogaland, NOR og døydde i Fosen, Avaldsnes, Rogaland, NOR. Susana gifta seg med Simon Simonson Fosen, son av Simon Johannesson Foldøy og Ingrid Andersdotter, den 1. feb. 1711 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

94      iii.  Odd Larsson Berakvam. Odd gifta seg med Martha Jakobsdotter den 12. jul. 1711 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

         iv.  Brita Larsdotter vart fødd cirka 1685 i Berakvam, Jelsa, Rogaland, NOR og døydde i 1699 i Berakvam, Jelsa, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 14 år.

          v.  Stein Larsson Berakvam vart fødd i 1689 i Berakvam, Jelsa, Rogaland, NOR og døydde i 1713 24 år gamal. Han hadde ikkje noko tilhøve eller barn.

         vi.  Lars Larsson Berakvam (Død ung) vart fødd i 1693 i Berakvam, Jelsa, Rogaland, NOR og døydde i Berakvam, Jelsa, Rogaland, NOR.


189. Torborg Oddsdotter, dotter av Odd Osmundson Berakvam og Jonsdotter, vart fødd cirka 1655 i Berakvam, Jelsa, Rogaland, NOR og døydde i 1741 i Berakvam, Jelsa, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 86 år.

Torborg gifta seg med Lars Steinson Berakvam cirka 1678 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

193. Abelona Størkersdotter, dotter av Styrkar Olson Tengesdal og Siri Gunnarsdotter, vart fødd cirka 1615 i Tengesdal, Sand, Rogaland, NOR og døydde i Selland indre, Sand, Rogaland, NOR.

Hendingar i livet hennar var:

• Ho budde i 1690 i Selland indre, Sand, Rogaland, NOR.

Abelona gifta seg med ukjend.

Barna hennar var:

96        i.  Tore Tolleivson Fatnes. Tore gifta seg med Marta Jonsdotter, dotter av Jon Larsson Fuglestein og Torborg Olsdotter, cirka 1684 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

         ii.  Tollef Tolleivson Søndenå vart fødd i 1656 i Selland indre, Sand, Rogaland, NOR og døydde i Søndenå, Sauda, Rogaland, NOR. Tollef gifta seg med ukjend.

Abelona gifta seg med Knud Larsson Selland, son av Lars Askjellson Selland, cirka 1658 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.


194. Jon Larsson Fuglestein, son av Lars Olson Håland og Ingeborg Jonsdotter, vart fødd i 1615 i Håland, Erfjord, Rogaland, NOR og døydde i Fuglestein, Jelsa, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Jon Larsson var Jone.
(Same som person 124 på side 1)

195. Torborg Olsdotter, dotter av Ole Knudson Fuglestein og Anna Bjørnsdotter, vart fødd cirka 1632 i Fuglestein, Jelsa, Rogaland, NOR og døydde i 1699 i Fuglestein, Jelsa, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 67 år.
(Same som person 125 på side 1)

196. Svend Olson Skeie, son av Ole Endreson Hiim og Helga Hiim, vart fødd i 1616 i Hiim, Sand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1695 i Skeie, Sand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 79 år.

Generelle notat: I det første kjende manntalet, frå 1519, finn vi "Torkiil p Saxstæ" som granne til Odd på Haua
og Tord på Berge. Denne Torkel gav sin straffe-skatt i sølv, kopar og i pengar. Sjølvsagt er "Saxstæ" ei forvansking av Fakstad. Og neste gong denne grannebustaden til Berge og Haua vert nemnd, i 1563, heiter han "Skee" (altså Skeie). Eit namneskifte har funne stad, på same måten som Vindeid skifta namn til Ropeid og Førre skifta namn til Kuvikjå i den lange øydetida i seinmellomalderen.
Vi må kunne tru at namneskiftet Fakstad-Skeie hadde same bakgrunn. Fakstad kom til å liggja øyde i seinmellomalderen. For den del kan Torkel - i 1519 - anten ha vore ein eldre mann eller ein ung mann som dreiv Fakstad-jorda utan å ha vanleg bygsel, og t.d. leigde hus på Haua eller Berge. Så har dei henta fram or minnet det gamle mellomaldernamnet på garden når skatte-innkrevjarane var rundt. Garden er ikkje nemnd i 1521 saman med dei andre gardane i Sandsbygdå, korkje i form av Fakstad eller Skeie. Kan det eventuelt vera Torkel på Sand (nemnd 1519-1521) som hadde Fakstad til beiteland? (Vi har gjerne ein parallell til stoda i 1519 då Svein Skeie i 1664 hadde den 13 år gamle son sin som brukar på den eine garden på Haua). Dei andre to gardane på Flåtå vert nemnde både i 1519 og i 1521. Skeie og Haua skulle sidan ha eit særs tett tunfellesskap der Skeie sine hus vart sett opp noko sør og sør-vest for husa på Halla. Berre eit folgehus står att der i dag.
Den klassiske tydinga av namnet Skeie (skeiò.) er "bane til kapplaup eller kappriding". Skeie-gardane ligg ofte sentralt til, med store flater som frå gamalt av kan ha vore nytta til samlingsstader og kappriding. Det kan vi sjølvsagt og tenkja oss her. Det er flatt og vidt på Flåtå. Men ei anna tyding kan vera like rett, nemleg "køyreveg mellom åkrar" (Aasen). Denne tydinga kan særleg vera på tale i yngre gardsnamn og i lokalnamn som "Skeiet". Om Skeie på Flåtå veit vi at den gamle ferdselsvegen oppetter til Suldal gjekk framom her. Ei sak i 1311 skildrar jamvel to åkrar på kvar si side av ein veg som samstundes var skifte mel-lom klosterjorda og korsbrørne i Stavanger si jord. Dette var likevel truleg ute på Largong. Fram til nyare tid har ferdselsvegen til Suldal i de-lar av traseen gått i skiftet mellom Haua og Skeie.
Dersom Fakstad kom til å liggja øyde i sein-mellomalderen, er det ikkje usannsynleg at Haua nytta seg av åkrar på Skeie sitt gamle gardsvald, med lett og god åkerjord og enkel tilgang langs vegar oppe på Flåtå. Kring 1660 var det på den andre sida som nemnt ein bonde på Skeie som hadde Haua som underbruk. Og i 1889 (eller i praksis eit par år seinare) vart eine bruket på Skeie tilleggsjord til Osmundsgarden på Berge. Alt var så tett og nært på Flåtå.
Osmund budde "poo Skee" i 1563, då han gav den ordinære landsskatten. Same året gav han dessutan 2 mark og 4 skilling skatt av jordeige. Leiglendingen under Domkapitlet åtte altså jordegods andre stader. Han gav like mykje skatt av jordegods som til dømes Agate i Fattnes. Osmund kan godt ha vore den første reelle brukaren på Fakstad/Skeie etter øydetida i seinmellomalderen.
Det går lang tid fram til det neste namnet på Skeie dukkar opp, då det etter måten framande namnet Ludvig, og nemleg i 1603. Namnet er så å seia ukjent elles i Ryfylke. Ludvig Skeie skatta som einebrukar på Skeie åra 1603-1618, og var mellom anna i 1611 med grannane på Flåtå og skreiv ut soldaten Knut Bergeson. Det kan ha vore same Knut som skatta som medbrukar til Ludvig i 1612. Vi kan elles og merka oss at det i 1624 vart omtala ein Knut Gauteson "med sine halvsøsken" som åtte 1 pund og 6 merker smør i Drarvikjå. Dette kan og ha vore Knut Skeie. Ludvig Skeie selde bord og bandstakar til framande skipperar 1611 og 1615, Knut Skeie selde bord i 1611.
Ein noko uroleg sjølvstyring kan ha vakse opp på Skeie kring 1600. Jens Rasmusson heitte han. Vi veit at han var steson til Steffen sagmeister på Eide, ein byborgar. Det kan ha vore slik at mora var gift første gong med ein Rasmus Skeie og så med Steffen sagmeister. Korleis Ludvig då var i slekt med desse folka, er ukjent. Han kan for den del ha vore ein eldre bror til Jens.
I 1610/11 finn vi at Jens på Skeie, gamal kan han ikkje ha vore, måtte bøta 5 dalar for trussel mot Søren Jensson sin tenar Gilbert, i hans eiga bu på Sand, "dog ingen skade skjedde". Søren Jensson var ein av dei mange Stavanger-borgarane som dreiv med trelasthandel i Sands- og Sauda-fjorden. Same året finn vi at Jens Skeie måtte betala 5 dalar for å ha lege med festarmøya si før bryllaupet.
Festarmøya sitt namn er ukjent, men ho var dotter til Tormod Saksbjørnson på Steinbru i Kvilldal. Og mor hennar gifta seg sidan opp att til Eide, med Navar Eide. Jens Skeie og familien budde ei tid på Steinbru, nemleg åra 1617-19. Så var det han flytta (heim att?) til Skeie.
Jens Skeie vart tidleg involvert i trelasthandel og sagbruksdrift. I 1611 finn vi at "Stephans Stigssøn" - som vil seia Steffen sagmeister sin steson - selde 2½ tylft bord i Horborsvikjå (Ås) til ein utanlandsk skipper. Både Jens, stefaren Steffen og stebror til kona, Torjus Eide, var involvert på eigarsida og med drift av Indre Tysselands sagbruk kring 1620. Johannes Mo var òg involvert i denne sagjå.
I 1621 vart Jens Skeie stemna av Hadle Vanvik og svogeren Nils Pederson, prest i Setesdalen, for gods i Steine og Tveitane i Suldal, som dei i lang tid hadde tvista om. Saka hadde vore oppe i lagtinget, men vist attende til heimtinget. Dei to svograne meinte Jens Skeie, på svigermora Asgjer sine vegner, heldt seg ulovleg til ein systerpart i dette godset. Etter den gamle lova meinte dei svigerfar deira, Torkel Torgerson (på Fattland), hadde åleine retten til dette godset etter brorbarna sine på Steine. Asgjer var syster til den nemnde Torkel og såleis faster til konene til dei to svograne. Orm Torgerson Steine var bror deira, men barna hans døydde unge i pesten (truleg 1601). Mora Guri Steine levde derimot framleis.
Det vart ei lang og omstendeleg sak dette, som enda med at Asgjer Skeie, med svigerson Jens Skeie, fekk behalda ein systerpart i Steine- og Tveitane-godset.
Hallvard Trulsson på Fattland i Hylsfjorden, som var stefar til konene til Hadle Vanvik og Hr. Nils Pederson i Setesdalen, la i første delen av 1600-talet ned mykje pengar i å få teke opp att øydegarden Tveitane i Hylsfjorden. I 1623 stem-na han medeigarane til å betala sin del av desse utlegga. Det var då Jens Skeie "takkede hannem fanden for all hans umage". Han meinte Hallvard Trulsson ikkje hadde vorte gjeven fullmakt til det han hadde fått gjort på Tveitane. Og han for sin del ville ikkje betala. Det enda med Jens og med-eigarane måtte betala litt av kostnadene.
For Jens Skeie fekk elles saka om Tveitane eit anna etterspel. Ikkje berre banna han til Hallvard Trulsson, som vi har sett. Han hadde i tillegg slege handa i lovboka, som låg på tingbordet, og sagt at det måtte fara ein djevel i sorenskrivaren. Soren-skrivaren Mikkel Lauritsen svarte då: "Du skal få skam for slike trussels ord". Men Jens Skeie gav seg ikkje: "Følg den saa skjer meg ingen urett (!), du har alltid forfulgt meg, så kanst du endnu gjø-re". Dei to hadde såleis vore i tottane på kvarandre før. Då denne saka kom opp som ei eiga sak på det ordinære tinget, orsaka Jens seg med at han hadde vore drukken, og han kunne ikkje leg-gja fram noko prov på at sorenskrivaren hadde vore etter han. Sorenskrivaren baud Jens Skeie personleg forlik, og det enda med at Jens til førstkomande vår (1624) skulle gje sorenskrivaren 100 gode kjøpmannsbord. Men saka var ikkje ute av verda med dette, for det var alvorleg det Jens hadde gjort, både truga sorenskrivaren og uroa tingfreden. Futen påstod 20 dalar i bot etter sitt "goede behagh". Og om det skjedde oftare, skulle Jens Skeie straffast på sin hals, altså lata livet.
Hovudet til Jens Skeie skulle elles koma til å sitja lausare enn som så. Året etter - i 1624 - skulle han, meir og mindre ved eit uhell, koma til å ta livet av grannen Svein Haua. Det var inne på Eide dette hende, i huset til Steffen sagmeister, stefar til Jens. Det kan sjå ut som at Jens kom seg unna med både livet og freden i behald, til sist. Han hadde først hatt kongeleg leidebrev så lenge rettssaka pågjekk. Men då han såg kva veg det bar på bygdetinget, reiste han derfrå. På bygdetinget vart han då dømd fredlaus. Men dommen opna for ei benådning. Såleis heitte det at kongen - kan hende - med gode menns forbøn ville benå-da han "for hans fatige Elendige quinde och Mange Smaa Børns schyld".
Då det vart kravd grunnleiga av Indre Tysse-landssagjå for 1625-1626, heitte det at han som brukte mest i sagjå hadde vorte dømd fredlaus, "saa saadan grundeleye inted ehr At bekomme". Det var Jens Skeie. I alt skulda Jens og medeiga-rane då 30 dalar i grunnleiga. På den andre sida var Jens sjølv på tinget i 1625, og den Johannes Skeie som var kyrkjeverja åra 1626-1628, var sannsynlegvis identisk med Jens Skeie. Såleis har han då vorte benåda. Men han har nok ikkje sloppe unna utan å betala erstatning til Svein Haua sine slekt-ningar. Omlag 20 år seinare måtte Ola Hiim betala 80 dalar for drapet på grannen Pål Foss.
Han var nok ein velstandsmann, Jens Skeie, i sine velmakts dagar. Såleis hadde han i si tid bygd eit "tho Lofft høyt huuss" på Skeie, som truleg var eit hus liknande Guggedals-loftet på Kolbeinstveit i dag. Det kom fram då buet hans vart registrert i samband med drapet på Svein Haua 1624, og loftet var nok som eit status-symbol. Det var elles knapt eit normalt bu som vart lagd fram i 1624, for året før hadde Jens som nemnt vorte dømd til å betala både 20 dalar i bot og 100 kjøpmannsbord i forlik med sorenskrivaren. Men buet åtte mellom anna ei "nye seng med hoffuid-dyne", som tyder dyne og pute, taksert til heile 4 dalar og såleis større verdi enn ei god ku. Der var anna sengetøy, åkle og kvitlar, gryter, reiskap og verktøy, mellom anna enden av eit sagblad med 4 tenner, der var tinnfat, skåler, tretallerknar, ei lita måla kanne, ei sølvskei, "1 Muschæte med geheng ocg Bandeler Baand", 4 kyr, 1 stut, 9 sausmaler og 1 geitsmale.
Jordegodseiga til Jens Skeie vart ikkje registrert i 1624. Vi finn nemleg at han i 1617 åtte både 1 laup smør i Steinbru og like mykje i Vårvik i Sul-dal, samt ½ pund smør i Refsvold (Øystad i Suldal). Steinbru åtte Jens Skeie ved lagtingsdom av 1611. Det var gods han "forlods" (altså før skifte) hadde fått utlagd til eigedom av Saksbjørn Bakka sitt gods, og då som gift med sonadotter til Saksbjørn. Svigerfaren Tormod Saksbjørnson (Steinbru) var død før far sin, Saksbjørn, og lenge før Jens Skeie kom inn i biletet.
I odelsjordeboka 1624 vert Jens Skeie nemnd med 1 laup smør jordegods i Vårvik (altså som i 1617), samt 18 merker smør og 3 spann korn i gard Leirdal (Vikadal?) og 2½ pund 6 merker smør i Steine. "Paa sin Værmoders Vegne" gav Jens Skeie i 1624 skatt av Tveitane (16 merker smør) og Refsvold (½ pund smør).
Det kan sjå ut som at Jens Skeie ikkje berre berga hals og hovud, men berga seg òg bra økonomisk etter dei tunge åra 1623-24. I 1624 ser vi at han pantsette 1 laup smør jordegods i Steinbru til Stein Sjurson på Jelsa, nemleg for 37 dalar Det skulle gje pengar nok til å betala for kjeften på tinget i Vanvik i 1623. I desember 1625 finn vi at Jens Skeie var sjølv på tinget for Sauda og Suldal - altså over eit år etter at han vart dømd fredlaus - og vedgjekk å ha pantsett 1 pund smør i Nedre Tveitane til Hadle Torbjørnson i Vanvik, nemleg for 24 dalar Då må han ha fått benådning. Det er likevel uklart kva som heilt eigentleg skjedde med Jens Skeie. I 1629 finn vi enkja på Skeie og i fleire år vert det gjeve skatt av Skeie utan at noko særskilt namn vert nemnd. Så kom Rasmus inn i listene i 1633, som må ha vore Jens sin son.
Mon det kan ha vore Jens Skeie som hadde gjæser i Gåsavikjå? Å halda gjæser var eit byfenomen, og nærmare ein bymann på garden Skeie finn vi ikkje. Vi kan elles merka oss at Jens hadde husmannen Israel, som sannsynlegvis budde på Fiskeberget (og sidan på Israelsneset). I 1622 hadde Jens ein dreng med same namn som seg sjølv. Det kan ha vore den Jens som året etter var dreng i Erøynå. Så kan Jens Skeie ha hatt ein dreng frå byen som heitte Roal Ellingson. Fiskeberget var ått i hopehav mellom Haua og Skeie. Det var Roal som hadde eit vondt og fandens rykte i Stavanger både for horeri og tjuveri.
Ut frå eit dokument frå 1652 som ligg på Roalkvam i Vikadal (Bakka-gods frå Suldal), veit vi namna på dei dålevande arvingane etter Jens Rasmusson på Skeie. Det var Sebjørn (som nett på denne tida flytta litt inn på Flåtå, til eit bruk på Berge), det var dottera Anna, som var gift med ein Ulrik Mikkelsen (bymann), det var Kari (gift med Hallvard Skeie), det var Eli (gift med Gaute Pederson) og det var Asgjer Jensdotter. Om Eli veit vi at ho var enkja på Steinbru i Suldal før 1658. Då var ho nemleg ei av dei fire kvinnene lausgjenga-ren Johannes Helgeson hadde avla barn med. Han vart forresten dømd til halshogging.
Vi kan trygt rekna med at Jens Skeie og kona - Tormodsdottera frå Steinbru - hadde hatt fleire barn. Såleis finn vi oppsitjaren Rasmus på Skeie frå 1633, som i 1645 budde i lag med ein bror og ei syster, eit noko uvanleg hushald. Han burde ha vore gift for lenge sidan. Samstundes kan han godt ha vore enkjemann. Like eins finn vi åra 1637-1641 ein medbrukar til Rasmus nemnd Gunnar, som like eins kan ha vore ein son av Jens Rasmusson. Gunnar var ein av dei som var med å vitna i samband at Ola Vela vart funnen død i ut- marka i 1640. Begge desse sønene har døydd før 1652, utan livsarvingar. Sonen Sebjørn Berge vart heller ikkje svært gamal.
Rasmus Skeie vart i 1641 stemna av sin sokneprest, Hr. Markus, for ikkje å ha vore i kyrkja ein juladag. Det var brot på ei kyrkjeleg forordning, og då Rasmus ikkje hadde lovleg grunn, vart han dømd til å bøta 1 dalar til dei fattige. Det var mykje ståk og turbulens med denne presten, og det er grunn til å tru at det var ei bevisst handling frå Rasmus si sida å ikkje møta opp. Det kan vi lesa mellom linjene når saka kom fram att noko sei-nare av di Rasmus ikkje ville betala. For det første vart han då dømd til å bøta for ikkje å ha vilja bøta. Det vart då meir enn ei dobbel bot. I tillegg heiter det (noko normalisert): "Belangende hans bedrift i andre måder, da så fremt hand anstiller sig utilbørligen og med fortred her efter enten imod sin sjelesørger eller imod sin øvrighed, så det med billighed kan vore hannem lovlig overbevist, da bør hand straks at rømme her av prestegjeldet uden hand kand have det i minde med øvrigheden og samvolderen". Ettermannen til Rasmus Skeie, Svein Hiim, skulle sidan vitna i saker som gjekk på ufreden Hr. Markus hadde med bror sin Per Sand, nemleg vitnemål både i 1653 (bryllaupet på Hiim) og i 1656.
Etter at Gunnar kom ut av skattelistene i 1641/1642, var Rasmus igjen einebrukar på Skeie nokre år. Men sannsynlegvis var det Gunnar sitt bruk Hallvard Drarvikjå overtok kring 1644/1645, i lag med kona Kari, dotter til Jens Skeie og då truleg syster til Rasmus og Gunnar. Hallvard og Kari sitt bruk var noko mindre enn Rasmus (sidan Svein) sitt bruk. Og slik vart det verande to ulikt store bruk på Skeie frametter like til godt ut på 1800-talet. Grannegardane Haua og Berge var delt heilt likt i to like store bruk.
Hallvard Drarvikjå hadde i unge år tent hos storkaksen på Hylsstronnå, Hadle Vanvik. Han skulle koma til leva og virka på Skeie til han var godt over 80 år. I 1652 finn vi at han kom til forlik med Anna i Ottøynå om 3 dalar han skulda henne.
Rasmus Jensson Skeie må ha gifta seg (opp att) etter 1645. Som faren har han då fått ei Tor-modsdotter frå Suldal, nemleg frå Guggedal. Truleg heitte ho Siri. Dei hadde ikkje barn, og Rasmus må ha døydd før 1652. Året etter er første gong vi finn Svein Hiim på Skeie. Det går fram at han må ha gifta seg med enkja til Rasmus, mellom anna av di ein av dei eldste sønene vert døypt Rasmus. I alle høve er det sikkert at Svein var gift med Tormodsdottera frå Guggedal. Svein hadde i unge år - på 1640-talet - tent i 4½ år hos Gunnilla Ropeid, enkja etter Johannes Ropeid, då ho dreiv halve garden der.
Svein og Hallvard Skeie, og konene deira, skulle vera grannar på Skeie i kring førti år. Det var lenge på denne tida. Særleg fram mot 1700 var det mykje uro og skifte i brukarrekkjene i Sandsbygdå. Svein var den største av dei to på Skeie, både i økonomi og dei verva han hadde. Han var i det heile ein av dei få store i Sandsbyg-då i si tid, på same måten som Jens Skeie noko tidlegare på 1600-talet. I tillegg til garden på Skeie hadde han i mange år eitt av bruka på Haua som underbruk. I 1664 finn vi den 12-13 år gamle son hans innført som brukar der, venteleg mest som ein formalitet.
Både Svein og Hallvard Skeie var elles leiglendingar og gav si landskyld og sine bygselavgifter til prestar i Stavanger. "Giestligheden (d.v.s. geistligheten) eiger och bøxsler gaarden", heitte det såleis i 1649, men i 1661: "Till Capelanen i Staw(anger) med byxell". Frå kring 1650 var Skeie benefisert den residerande kapellan i Stavanger, altså til ein underordna prest i Domkyrkja.
Svein Skeie var kyrkjeverja i to periodar (1652-1655 og 1659-1660), og han står fram som prestemedhjelpar i ei sak 1656. Så var han noko nytta som lagrettemann, medan Hallvard ikkje vert registrert med eit slikt verv. I den vanskelege tida kring 1660 - med skattepress og naud - var Svein Skeie ein av dei som greidde seg særs godt i Jelsa skipreide. I 1661 fekk han det tunge vervet, mellom anna i lag med Anders Hanakam, å vera mellom dei 6 som skulle gå i Jelsa skipreida å krevja inn skatterestan-sar. Det er ingen ting som tyder på at dei tykte det-te var kjekt.
Hallvard Skeie og Hallvard Berge stemna i 1661 og 1662 Sjur Bakka i Suldal, kona hans As-gjer og sonen Nils for garden Vårvik i Suldal, som skulda 1 laup smør. Då vart det og vist til ein lagmannsdom av 1611, som Sjur Bakka meinte "var ulovlig gjort". Dei to Hallvard'ane meinte på si sida at Sjur Bakka heldt seg ulovleg til Vårvik. Dei meinte det var Jens Skeie sine arvingar som med rette skulle eige Vårvik. Hallvard Skeie var då gift med dotter til Jens medan Hallvard Berge var gift med enkja til son til Jens og må ha repre-sentert stebarna. Denne saka førte til eit kardinal-oppgjer om godset etter Saksbjørn Bakka i Suldal, ein kar som døydde alt før 1603 og som var farfar til kona til Jens Skeie. Det heitte seg i dommen 1662 at Jens Skeie sine arvingar skulle fylgja Steinbru, medan Saksbjørn sitt gods elles skulle skiftast alle "hans børn och arffuinger imellom epter landzlougen" (landslova). Hallvard Skeie stemna saka for lagtinget 1667, men der vart underretten sin dom stadfesta. Og, som det heitte, for at ein skulle få ende på denne striden ein gong for alle, skulle alle som vedkom saka stemnast til åstaden, der sorenskrivaren skulle vera til stades for å hjelpa dei til rette. Det var mange dette ved-kom, alle ættlingane etter Saksbjørn Bakka.
Svein Skeie fekk samla seg ein god del jordegods, særleg i Suldal. Såleis skaffa han seg part i Steinbru gjennom kona, altså gamalt Skeie-gods. 1 mark smør fekk han med kona. I 1676 fekk han skøyte på 19 merker smør av Eli Jensdotter Steinbru og sonen Peder Gauteson, samt 3½ mark smør av Hallvard Ormson på Skeie, gran-nen, på vegner av kona. Grannekona og Eli Steinbru var systrer, døtrer av gamle Jens Skeie. I 1680 fekk Svein skøyte på 1 pund smør i Steinbru av Jens Marvik.
I 1672 og 1674 fekk han pantebrev på 1 laup og ½ laup smør i Roalkvam i Suldal av oppsitjarar der og kjøpebrev på 15 merker smør i Kvestad (av Gabriel Havrevold). Same året kjøpte han Ersdalen i Sand. I 1682 kjøpte han 2 pund smør i Ritland i Suldal av president Christen Gram i Stavanger. Året etter selde han 4½ spann korn i Kvestad til svogeren Torkel Vanvik.
I 1662 fekk Svein pantebrev på 1 laup smør i Vanvik (tinglyst 1665), og han kjøpte 1 pund smør i Teig i Sauda av "en dell hans broedere". Han hadde og anna jordegods i Sauda. I 1688 vart han såleis stemna til ei åstadsak mellom Høl-land og Fløgstad som luteigar i Fløgstad saman med Lars Haua og Knut Saua. Det var altså ikkje lite gods han bygde seg opp med.
Det er tydeleg at Svein Skeie var særleg aktiv i skogbruksnæringa, og det er klart at det var det som gav han store innkomer. På eigen gard var han leiglending, men nytta seg av skogen på gardar han åtte sjølv andre stader. I 1675 var det oppe ei sak på tinget mot (svogeren) Torkel Vanvik, nemleg for at han hadde kjøpt opp tømmer ulovleg - mot privilegia til Stavanger by. To bønder frå Roalkvam møtte då og sa at Svein Skeie var deira husbond, og at han fekk deira tømmer, bortsett frå nokre få tylfter som Jørgen Cortsen hadde fått. Også Ola Steinbru gav opp Svein Skeie som husbond. Svein Skeie sa seg sjølv i ei liknande sak same året å ha fått 14 tylfter tømmer frå Roalkvam førre året, samt 2 tylfter frå Steinbru. Det inneverande året hadde han selt og lete hogge nokre bjelkar, men ikkje sagtømmer.
I første delen av 1680-talet finn vi at Svein Skeie saman med sonen Rasmus Haua hadde eine Blankenborg-sagjå på Hustveit.
Svein Skeie var elles i det heile mykje framme i tingbøkene. Han møtte både som vitne, som innklagar og som sjølv innstemnd. I 1675 var han ute etter Klaus Åbø og Guri Hovland for 5 dalar dei hadde skulda han i heile 6 år. I 1676 stemna Svein Skeie ein sambygding, Kittel (Kjell) Hanakam, for ei kyrkjeku. Dette forholdet kan såleis gå attende til 1650-talet, då Svein var kyrkjeverja. I 1682 vart Svein stemna av presten Hr. Søren for førstebygsla til Vanvik. Prestebolet åtte gods i Ytre Vanvik. Same året var han på nytt i sak med Guri Hovland, meinte ho på skifte etter broren Ola Eide hadde teke ei sølvnål. Ho sa sjølv at ho hadde ei fordring hos Ola Eide på ½ dalar, som arvingane ikkje gjekk med på. Guri vart dømd til å gje att nåla, og elles gå retten sin veg om ho meinte seg å ha krav i buet.
1682 var eit travelt år for Svein Skeie i juridisk forstand. Dette året vart han nemleg òg stemna av Ola Sanderson på Vik i Nedstrand som hadde fått låna 20 dalar av han. Som forsikring i lånetida hadde Svein fått eit skøyte. No hadde Ola betalt attende pengane, men sakna heimelsbrevet. Rasmus Haua møtte for far sin, men visste ikkje noko å seia om skøytebrevet. I 1685 vart Svein stemna av Peder og Tore Hanakam for eit ulovleg byte. Hans "medbyttesmann" var Rasmus Tjelmeland, men det går ikkje klart fram kva denne saka eigentleg gjekk på. Pengar som mor til Kittel Hanakam let etter seg var innblanda.
Svein Skeie var stor mann i Sandsbygdå i siste halvpart av 1600-talet. Grannen Hallvard høyrer vi som nemnt mindre til, men han heldt det gåande lenge han òg, trass i nedgangstider og harde år generelt.
Siste gong vi høyrer om Svein er i 1691, då han møtte som vitne i ei åstadsak på Ropeid, og i 1692, då han tinglyste eit skøyte (datert 1676) på gods i Steinbru. Siste gong vi finn Hallvard Skeie er i 1694, då han saman med Ola Sand vart stemna for landskyld av den felles husbonden deira, Hr. Hartvig Godtzen, residerande kapellan i Stavanger. Hallvard skulda to års landskyld av 1 laup smør i Skeie, i alt noko over 5 dalar Han vart dømd til å betala innan 14 dagar. Kan hende var det då han gav opp drifta. I alle høve finn vi to nye brukarar på Skeie frå midt på 1690-talet.
Svein Skeie hadde mange barn, men Skeie var ikkje sjølveige, og barna etablerte seg på andre gardar kringom i Ryfylke. Dei skulle alle koma til å leva i god velstand.

Hendingar i livet hans var:

• Han er nemnd i 1664-teljinga i Skeie, Sand, Rogaland, NOR.

Svend Olson gifta seg med Siri Tormodsdotter cirka 1646 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Valborg Svendsdotter vart fødd cirka 1646 i Skeie, Sand, Rogaland, NOR og døydde i Breiland, Hjelmeland, Rogaland, NOR. Valborg gifta seg med Reiar Ellingson Breiland, son av Elling Meland, cirka 1664 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR. Valborg gifta seg så med Torbjørn Albertson Breiland, son av Albret Larsson Øystad og Lisbet Ormsdotter, cirka 1686 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

         ii.  Jørgen Svendson Fladhetland vart fødd i 1650 i Skeie, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1727 i Flat-Hetland, Fister, Rogaland, NOR 77 år gamal. Jørgen gifta seg med Anna Olsdotter, dotter av Ole Knudson Hauske og Siri Rasmusdotter, cirka 1688 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

        iii.  Rasmus Svendson Hauge vart fødd i 1652 i Skeie, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1686 i Hauge, Sand, Rogaland, NOR 34 år gamal. Rasmus gifta seg med Larsdotter, dotter av Lars Aslakson Sukka og Siri Jonsdotter, cirka 1675 i Suldal kyrkje, Suldal, Rogaland, NOR. Rasmus gifta seg så med Mari Torkelsdotter, dotter av Torkel Nilsson Fatland og Kirsten Samuelsdotter, cirka 1685 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

         iv.  Ole Svendson Fuglestein vart fødd i 1658 i Skeie, Sand, Rogaland, NOR, døydde i 1729 i Fuglestein, Jelsa, Rogaland, NOR 71 år gamal, og vart gravlagd den 8. des. 1729 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Ole gifta seg med Torborg Olsdotter, dotter av Ole Knudson Fuglestein og Anna Bjørnsdotter, cirka 1680 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn. Ole gifta seg så med Kari Ormsdotter, dotter av Orm Olson Fister og Anna Oddsdotter, cirka 1700 i Fister kyrkje, Fister, Rogaland, NOR.

          v.  Helga Svendsdotter vart fødd cirka 1660 i Skeie, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1696 i Vinja, Etne, Hordaland, NOR i ein alder av omkring 36 år. Helga gifta seg med Erich Nilsson Vinja, son av Niels Erikson Frette og Siri Rasmusdotter, cirka 1689 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

98       vi.  Tormod Svendson Vanvik. Tormod gifta seg med Siri Albertsdotter, dotter av Albret Larsson Øystad og Lisbet Ormsdotter, cirka 1684 i Suldal kyrkje, Suldal, Rogaland, NOR.

109     vii.  Anna Svendsdotter. Anna gifta seg med Niels Torkelson Fatland, son av Torkel Nilsson Fatland og Kirsten Samuelsdotter, cirka 1690 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

       viii.  Svend Svendson Fister vart fødd i 1666 i Skeie, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1737 i Fister nedre, Fister, Rogaland, NOR 71 år gamal. Svend gifta seg med Siri Eriksdotter, dotter av Erich Olson Byre og Marta Larsdotter, cirka 1691 i Fister kyrkje, Fister, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn. Svend gifta seg så med Eli Andersdotter, dotter av Anders Larsson Riskedal og Malena Nilsdotter, cirka 1705 i Årdal kyrkje, Årdal, Rogaland, NOR.


197. Siri Tormodsdotter, dotter av Tormod Osmundson Guggedal og Valborg Olsdotter, vart fødd cirka 1625 i Guggedal, Suldal, Rogaland, NOR og døydde i Skeie, Sand, Rogaland, NOR.

Siri gifta seg med Rasmus Jensson, son av Jens Rasmusson Skeie og Tormodsdotter, cirka 1645 i Suldal kyrkje, Suldal, Rogaland, NOR.

Generelle notat: Rasmus Skeie vart i 1641 stemna av sin sokne­prest, Hr. Markus, for ikkje å ha vore i kyrkja ein juladag. Det var brot på ei kyrkjeleg forordning, og då Rasmus ikkje hadde lovleg grunn, vart han dømd til å bøta 1 dalar til dei fattige. Det var my­kje ståk og turbulens med denne presten, og det er grunn til å tru at det var ei bevisst handling frå Rasmus si sida å ikkje møta opp. Det kan vi lesa mellom linjene når saka kom fram att noko sei­nare av di Rasmus ikkje ville betala. For det første vart han då dømd til å bøta for ikkje å ha vilja bøta. Det vart då meir enn ei dobbel bot. I tillegg heiter det (noko normalisert): "Belangende hans bedrift i andre måder, da så fremt hand anstiller sig utilbørligen og med fortred her efter enten imod sin sjelesørger eller imod sin øvrighed, så det med billighed kan vore hannem lovlig over­bevist, da bør hand straks at rømme her av pres­tegjeldet uden hand kand have det i minde med øvrigheden og samvolderen". Ettermannen til Rasmus Skeie, Svein Hiim, skulle sidan vitna i sa­ker som gjekk på ufreden Hr. Markus hadde med bror sin Per Sand, nemleg vitnemål både i 1653 (bryllaupet på Hiim) og i 1656.
Etter at Gunnar kom ut av skattelistene i 1641/42, var Rasmus igjen einebrukar på Skeie nokre år. Men sannsynlegvis var det Gunnar sitt bruk Hallvard Drarvikjå overtok kring 1644/45, i lag med kona Kari, dotter til Jens Skeie og då truleg syster til Rasmus og Gunnar. Hallvard og Kari sitt bruk var noko mindre enn Rasmus (si­dan Svein) sitt bruk. Og slik vart det verande to ulikt store bruk på Skeie frametter like til godt ut på 1800-talet. Grannegardane Haua og Berge var delt heilt likt i to like store bruk.
Hallvard Drarvikjå hadde i unge år tent hos storkaksen på Hylsstronnå, Hadle Vanvik. Han skulle koma til leva og virka på Skeie til han var godt over 80 år. I 1652 finn vi at han kom til for­lik med Anna i Ottøynå om 3 dalar han skulda henne.
Rasmus Jensson Skeie må ha gifta seg (opp att) etter 1645. Som faren har han då fått ei Tor­modsdotter frå Suldal, nemleg frå Guggedal. Tru­leg heitte ho Siri. Dei hadde ikkje barn, og Ras­mus må ha døydd før 1652. Året etter er første gong vi finn Svein Hiim på Skeie. Det går fram at han må ha gifta seg med enkja til Rasmus, mel­lom anna av di ein av dei eldste sønene vert døypt Rasmus. I alle høve er det sikkert at Svein var gift med Tormodsdottera frå Guggedal. Svein hadde i unge år - på 1640-talet - tent i 4½ år hos Gunnilla Ropeid, enkja etter Johannes Ropeid, då ho dreiv halve garden der.

Siri gifta seg så med Svend Olson Skeie cirka 1646 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

198. Albret Larsson Øystad, son av Lars Aslakson Sukka og Siri Jonsdotter, vart fødd i 1630 i Sukka, Suldal, Rogaland, NOR og døydde etter 1719 i Øystad, Suldal, Rogaland, NOR.

Generelle notat: Albert Larsson er nemnt 36 år i 1666 og busette seg på Øydegarden Øystad ikring 1657. Det året bygsla han krongodset Øystad, og noko seinare overtok han også Refsvoll etter faren. I 1715 åtte han Refsvoll (1 pund smør) og dessutan 4 pund 14½ merker smør i Bakka, ½ pund i Meland under Bakka og ½ laup smør i Stuv. Albert Larsson var lensmann i Suldal frå 1680 til dottersonen Albert Tormodson overtok i 1718. Kona Lisbet Ormsdotter var død før 1711. I tellinga det året vert Albert nemnt på Øystad saman med ei dotter, kona er ikkje nemnt. Albert hadde sju barn.

Albret Larsson gifta seg med Lisbet Ormsdotter cirka 1658 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Lars Albertson Havrevoll vart fødd i 1659 i Øystad, Suldal, Rogaland, NOR og døydde etter 1730 i Havrevoll, Suldal, Rogaland, NOR. Lars gifta seg med Brita Gabrielsdotter, dotter av Gabriel Olson Havrevoll og Ingeborg Havrevoll, cirka 1691 i Suldal kyrkje, Suldal, Rogaland, NOR.

         ii.  Torbjørn Albertson Breiland vart fødd i 1661 i Øystad, Suldal, Rogaland, NOR og døydde etter 1705 i Breiland, Hjelmeland, Rogaland, NOR. Torbjørn gifta seg med Valborg Svendsdotter, dotter av Svend Olson Skeie og Siri Tormodsdotter, cirka 1686 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

99      iii.  Siri Albertsdotter. Siri gifta seg med Tormod Svendson Vanvik, son av Svend Olson Skeie og Siri Tormodsdotter, cirka 1684 i Suldal kyrkje, Suldal, Rogaland, NOR.

111      iv.  Marta Albertsdotter. Marta gifta seg med Daniel Olson Løland, son av Ole Klengson Løland d.y. og Ingrid Tormodsdotter, cirka 1693 i Suldal kyrkje, Suldal, Rogaland, NOR. Marta gifta seg så med Torstein Olson Drarvik, son av Ole Torsteinson Løland og Torjus Torjusson Andersdotter, i 1698 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

          v.  Ambjørg Albertsdotter vart fødd cirka 1675 i Øystad, Suldal, Rogaland, NOR og døydde cirka 1701 i Bakka, Suldal, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 26 år. Ambjørg gifta seg med Niels Paulson Bakka, son av Paul Olson Århus og Asgjerd Tormodsdotter, cirka 1699 i Suldal kyrkje, Suldal, Rogaland, NOR.

         vi.  Eldri Albertsdotter vart fødd i 1678 i Øystad, Suldal, Rogaland, NOR og døydde i 1763 i Guggedal, Suldal, Rogaland, NOR 85 år gamal. Eldri gifta seg med Erik Tolleivson Guggedal, son av Tollef Erikson Guggedal og Nilsdotter, cirka 1709 i Suldal kyrkje, Suldal, Rogaland, NOR. Eldri gifta seg så med Leiv Nilsson Guggedal, son av Niels Paulson Bakka og Marta Tormodsdotter, cirka 1726 i Suldal kyrkje, Suldal, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

        vii.  Ingrid Albertsdotter vart fødd cirka 1680 i Øystad, Suldal, Rogaland, NOR og døydde i 1752 i Foss, Suldal, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 72 år. Ingrid gifta seg med Anders Ommundson Foss, son av Omund Narveson Foss og Sofie Tormodsdotter, cirka 1701 i Suldal kyrkje, Suldal, Rogaland, NOR.


199. Lisbet Ormsdotter, dotter av Orm Olson Birkeland og Marta Osmundsdotter, vart fødd cirka 1637 i Birkeland, Imsland, Rogaland, NOR og døydde cirka 1710 i Øystad, Suldal, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 73 år.

Lisbet gifta seg med Albret Larsson Øystad cirka 1658 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR.

200. Jon Andersson Hylen, son av Anders Jonson Hylen og Marta Askjellsdotter, vart fødd i 1634 i Hylen, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1703 i Hylen, Sand, Rogaland, NOR 69 år gamal.

Jon Andersson gifta seg med Gunnilla Sørensdotter cirka 1665 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Anders Jonson Mjølhus vart fødd i 1665 i Hylen, Sand, Rogaland, NOR og døydde etter 1706 i Mjølhus, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

100      ii.  Daniel Jonson Fatnes. Daniel gifta seg med Brita Larsdotter, dotter av Lars Ingebretson Fatnes og Anna Ommundsdotter, cirka 1697 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR. Daniel gifta seg så med Ingeborg Larsdotter, dotter av Lars Ingebretson Fatnes og Anna Ommundsdotter, i 1701 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

        iii.  Søren Jonson Hylen vart fødd i 1675 i Hylen, Sand, Rogaland, NOR og døydde i Hylen, Sand, Rogaland, NOR. Søren gifta seg med Bol Johannesdotter den 29. sep. 1724 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

         iv.  Hadle Jonson Hylen vart fødd i 1685 i Hylen, Sand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1705 i Hylen, Sand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 20 år.

          v.  Ingebrigt Jonson vart fødd i 1691 i Hylen, Sand, Rogaland, NOR.


201. Gunnilla Sørensdotter, dotter av Søren Johannesson Bjerga og Anna Hadlesdotter, vart fødd cirka 1645 i Fatnes austre, Sand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1720 i Tveitane nedre, Suldal, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 75 år.

Gunnilla gifta seg med Jon Andersson Hylen cirka 1665 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

Gunnilla gifta seg så med Halvor Hansson Tveitane, son av Hans Bjørnson Tveitane og Eli Halvardsdotter, cirka 1703 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.


202. Lars Ingebretson Fatnes, son av Ingebret Mollatveit og Gunda Larsdotter, vart fødd i 1637 i Mollatveit, Sauda, Rogaland, NOR og døydde i 1699 i Fatnes vestre, Sand, Rogaland, NOR 62 år gamal. Eit anna namn for Lars Ingebretson var Lauritz.

Hendingar i livet hans var:

• Han er nemnd i 1666-teljinga i Fatnes austre, Sand, Rogaland, NOR.

Lars Ingebretson gifta seg med Anna Ommundsdotter cirka 1660 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Gunla Larsdotter vart fødd cirka 1665 i Fatnes vestre, Sand, Rogaland, NOR.

         ii.  Amund Larsson Fatnes vart fødd cirka 1667 i Fatnes vestre, Sand, Rogaland, NOR og døydde etter 1700 i Bergen, Hordaland, NOR.

        iii.  Brita Larsdotter vart fødd cirka 1670 i Fatnes vestre, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1700 i Fatnes vestre, Sand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 30 år. Brita gifta seg med Daniel Jonson Fatnes, son av Jon Andersson Hylen og Gunnilla Sørensdotter, cirka 1697 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

101      iv.  Ingeborg Larsdotter. Ingeborg gifta seg med Daniel Jonson Fatnes, son av Jon Andersson Hylen og Gunnilla Sørensdotter, i 1701 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.


203. Anna Ommundsdotter, dotter av Omund Størkerson Fatnes og Berta? Torbjørnsdotter, vart fødd cirka 1635 i Fatnes austre, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1700 i Fatnes vestre, Sand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 65 år.

Anna gifta seg med Lars Ingebretson Fatnes cirka 1660 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

204. Johannes Jørgenson Drarvik, son av Jørgen Ormson Drarvik og Johannesdotter, vart fødd i 1628 i Drarvikjå, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1703 i Drarvikjå, Sand, Rogaland, NOR 75 år gamal.

Hendingar i livet hans var:

• Han er nemnd i 1701-teljinga i Drarvikjå, Sand, Rogaland, NOR.

Johannes Jørgenson gifta seg med Ingebretsdotter? cirka 1675 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

102       i.  Jørgen Johannesson Drarvik. Jørgen gifta seg med Anna Svendsdotter, dotter av Svend Ingemundson Grov og Marit Endresdotter, i 1703 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

         ii.  Ingebrigt Johannesson Drarvik vart fødd i Drarvikjå, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1700 i Drarvikjå, Sand, Rogaland, NOR.

        iii.  Tjerand Johannesson vart fødd i 1685 i Drarvikjå, Sand, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Tjerand var Tjeran.


205. Ingebretsdotter? døydde i 1700 i Drarvikjå, Sand, Rogaland, NOR,.

gifta seg med Johannes Jørgenson Drarvik cirka 1675 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

206. Svend Ingemundson Grov, son av Ingemund Nilsson Grov og Siri Jonsdotter, vart fødd i 1661 i Grov, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1737 i Grov, Sand, Rogaland, NOR 76 år gamal.
(Same som person 126 på side 1)

207. Marit Endresdotter, dotter av Endre Olson Hiim og Anna Tormodsdotter, vart fødd cirka 1661 i Hiim, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1732 i Grov, Sand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 71 år.
(Same som person 127 på side 1)

208. Johannes Hadleson Ørland, son av Hadle Torbjørnson Vanvik og Ingrid Torkelsdotter, vart fødd i 1634 i Vanvik indre, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1715 i Ørland, Sand, Rogaland, NOR 81 år gamal.

Generelle notat: Johannes hadleson frå Indre Vanvik vart gift ikring 1663 med enka Marta Steinsdotter Ørland. Marta hadde vore gift med Sevat (Pederson Løland?) og hadde truleg sonen Peder med Sevat.
Johannes gifta seg opp att med ei Torgersdotter frå Vidvei. Ho er ikke nemnd i boka for Suldal. Torger Steinson hadde fleire døtre, men ingen er nemnd som gift med Johannes Hadleson. Var ho enke då ho gifta seg med Johannes Hadleson? I Årshefte for 1978 står det at Johannes Halleson Ørland var gift med ei dotter til lensmann Torger Steinson Vidvei i Suldal.
I 1697 fekk Johannes skøyte på ½ laup smør i Ilstad og selde like mykje saman med Knut Ormson Våge til Jon Jonson i garden Mjølhus. Johannes hadde sonen Torger med andre kona. Johannes hadde ein fosterson, brorsonen Peder Torbjørnson Vatland.

Johannes Hadleson gifta seg med Marta Steinsdotter, dotter av Steen Njelson Ørland og Guri Ormsdotter, cirka 1663 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

Johannes Hadleson gifta seg så med Torgersdotter cirka 1673 i Suldal kyrkje, Suldal, Rogaland, NOR.

Barnet av dette paret var:

104       i.  Torger Johannesson Ilstad. Torger gifta seg med Ingeborg Knudsdotter, dotter av Knud Ormson Bjerga og Ingrid Torkelsdotter, den 12. jun. 1697 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.


209. Torgersdotter, dotter av Torger Steinson Vidvei og Tjerandsdotter, vart fødd cirka 1645 i Tjelmeland, Sand, Rogaland, NOR og døydde i Ørland, Sand, Rogaland, NOR.

gifta seg med Johannes Hadleson Ørland cirka 1673 i Suldal kyrkje, Suldal, Rogaland, NOR.

210. Knud Ormson Bjerga, son av Orm Knudson Hauge og Jonsdotter, vart fødd i 1620 i Hauge øvre, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde i 1709 i Bjerga indre, Sand, Rogaland, NOR 89 år gamal.

Generelle notat: Knut Ormson kom til Våge i Suldal i slutten av 1650-åra, og er nemnd der til 1684. På sine eldre dagar budde han saman med andre kona på Indre Bjerga i Sand. Han er nemnd der i 1701 og er då 82 år. Han åtte den halvparten av Våge som han fekk med første kona, og stykbarna den andre halvparten. I 1674 var det Ingebret Sør-Hidle som åtte syskenparten åleine.

Knud Ormson gifta seg med Osmundsdotter, dotter av Osmund Guggedal og Knudsdotter, cirka 1656 i Suldal kyrkje, Suldal, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

Knud Ormson gifta seg så med Ingrid Torkelsdotter cirka 1669 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Johannes Knudson Våge vart fødd i 1670 i Våge, Suldal, Rogaland, NOR og døydde etter 1760 i Våge, Suldal, Rogaland, NOR. Johannes gifta seg med Gyri Paulsdotter, dotter av Paul Olson Århus og Asgjerd Tormodsdotter, cirka 1700 i Suldal kyrkje, Suldal, Rogaland, NOR. Johannes gifta seg så med Sissel Oddsdotter, dotter av Odd Jonson Hauge og Bergitta Olsdotter, cirka 1730 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

105      ii.  Ingeborg Knudsdotter. Ingeborg gifta seg med Torger Johannesson Ilstad, son av Johannes Hadleson Ørland og Torgersdotter, den 12. jun. 1697 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.


211. Ingrid Torkelsdotter, dotter av Torkel Hadleson Bjerga og Olsdotter, vart fødd cirka 1645 i Vanvik indre, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1722 i Bjerga indre, Sand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 77 år.

Ingrid gifta seg med Knud Ormson Bjerga cirka 1669 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

212. Lars Larsson Barkeland, son av Lars Larsson Opsal og Marit Jonsdotter, vart fødd i 1632 i Opsal, Vikedal, Rogaland, NOR, døydde i 1715 i Barkeland, Jelsa, Rogaland, NOR 83 år gamal, og vart gravlagd den 29. mar. 1715 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

Generelle notat: Lars Larsson frå Opsal i Vikedal vart gift med enka på Barkeland, Eli Steinsdotter. Ved skiftet etter faren på Opsal, hadde Lars utanom ein del jordegods fått eit par brune kler med sølvknappar som var verdsette til 8 riksdalar, eit skap til 4 riksdalar, 1 sverd til 3 risdalar, 1 klinge til 2 riksdalar, ½ våg tinn til 5 riksdalar, ei seng til 3 riksdalar, 1 sal til 1 riksdalar og 1 stav av verdi imot ei ku. Eli og Lars hadde ein son og ei dotter (hadde dei også dottera Ingeborg gift med Jakob Sørenson Hofmand?).
Eli døydde i 1685, og ved skiftet etter henne vart det som ein kan vente når ho hadde to "kull" med barn, ein del kiv både om jordegods og lausøyre. "Endelig protesterte arvingene på 2 gullringer som ennu var ubytt. Da svarte Lars Barkeland dertil at Lars Berakvam bekom den ene istedet for hans brudgomsklær, og den annen mente Lars han burde beholde ettersom han hadde forært sin salige kvinne den. Samt og formente bemelte stibbørn at det malede hus som står på Barkeland burde dem tilhøre, ettersom de deruti ikke fikk noe i skiftet etter deres sal. far. Herimot Lars Barkeland svarte at samme hus burde ei avføres førenn gårdens huse blev besiktiget og ombudsmannen var selv tilstede."
Det vart elles opplyst i dette skiftet at "den malede stue" var oppbygd av første mannen til Eli, Stein Tallakson, og tømmeret var kjøpt i framand skog. Arvingane etter Stein vart tildømt halvparten i huset som ikkje skulle flyttast frå Barkeland i fall det vart pålagt i åbot når ombodsmannen for Utstein Kloster skulle sjå på husa på Barkeland. Om gullringane vart det dømt: "Belangende de 2 gullringe som arvingene protesterte på, hvorav den ene til Lars Berakvam istedet for hans brudlupsklær er blevet levert. For den annen betaler Lars Barkeland 3 dl. 12 sk. til Nils Eriksen i Stavanger for gjeld som ei på skiftet blev angitt. Finnes den mere verd kommer det ham og stibbørnene imellom til skifte og deling." "Endelig for den pretenderende omkostning på denne sak, da gav Lars Barkeland og godvillikg foræret bemelte hans stibbørn derpå 6 m. sm. i Bjerga, hvormed de på begge sider var venner og vel forlikte." Den 29. mars i 1715 er "gamel Lars Barkeland" ført gravlagd i Jelsa.

Lars Larsson gifta seg med Ellen Steinsdotter cirka 1657 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Ingeborg Larsdotter (Mogleg) vart fødd cirka 1657 i Barkeland, Jelsa, Rogaland, NOR og døydde i 1709 i Jelsa, Jelsa, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 52 år. Ingeborg gifta seg med Jacob Sørenson Hofmann, son av Søren Sørenson Hofmann og Marit Helgesdotter, cirka 1677 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

106      ii.  Lars Larsson Barkeland. Lars gifta seg med Sissela Jonsdotter, dotter av Jon Knudson Høyland og Anna Pedersdotter, cirka 1690 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Lars gifta seg så med Marta Olsdotter, dotter av Ole Gudmundson Håland og Sissel Børgesdotter, den 6. nov. 1701 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

        iii.  Borgille Larsdotter vart fødd i 1664 i Barkeland, Jelsa, Rogaland, NOR og døydde i 1752 i Få, Finnøy, Rogaland, NOR 88 år gamal. Borgille gifta seg med Even Jakobson Faa, son av Jacob Johannesson Faa, cirka 1682 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Borgille gifta seg så med Jon Knudson Tau, son av Knud Jonson Bjørheim og Marta Olsdotter, den 26. jun. 1729 i Hesby kyrkje, Finnøy, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.


213. Ellen Steinsdotter, dotter av Steen Siverson Jelsa og Birgit Andersdotter, vart fødd cirka 1618 i Jelsa, Jelsa, Rogaland, NOR og døydde i 1685 i Barkeland, Jelsa, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 67 år.

Ellen gifta seg med Sten Tollakson Barkeland cirka 1636 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Talag Steinson Vik vart fødd i 1636 i Barkeland, Jelsa, Rogaland, NOR, døydde i 1705 i Vik, Erfjord, Rogaland, NOR 69 år gamal, og vart gravlagd den 27. jan. 1705 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Talag gifta seg med Haugen cirka 1666 i Ølen kyrkje, Ølen, Hordaland, NOR.

         ii.  Sten Steinson Barkeland vart fødd cirka 1638 i Barkeland, Jelsa, Rogaland, NOR.

188     iii.  Lars Steinson Berakvam. Lars gifta seg med Torborg Oddsdotter, dotter av Odd Osmundson Berakvam og Jonsdotter, cirka 1678 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

         iv.  Bergitta Steinsdotter vart fødd cirka 1643 i Barkeland, Jelsa, Rogaland, NOR og døydde i 1695 i Tysse, Erfjord, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 52 år. Bergitta gifta seg med Ånen Oddson Tysse, son av Odd Johannesson Tysse og Randi Tysse, cirka 1670 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Bergitta gifta seg så med Hermann Johannesson Tysse, son av Johannes Hermannson Tysse, cirka 1679 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn. Bergitta gifta seg så med Nils Sivertson Tysse, son av Sivert Nilsson Haugsland og Martha Knudsdotter, cirka 1691 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

          v.  Reidar Steinson Knudsvik vart fødd i 1646 i Barkeland, Jelsa, Rogaland, NOR og døydde i 1695 i Knutsvik norda, Hjelmeland, Rogaland, NOR 49 år gamal. Reidar gifta seg med Knudsvik cirka 1670 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn. Reidar fekk barn med Torborg Jørgensdotter. Reidar gifta seg så med Anna Bjørnsdotter, dotter av Biørn Pederson Hidle og Martha Hadlesdotter, cirka 1680 i Sjernarøy kyrkje, Sjernarøy, Rogaland, NOR.

         vi.  Markus Steinson Barkeland vart fødd i 1652 i Barkeland, Jelsa, Rogaland, NOR og døydde i Bergen, Hordaland, NOR.

        vii.  Sevat Steinson Byre vart fødd i 1654 i Barkeland, Jelsa, Rogaland, NOR og døydde i 1731 i Byre, Fister, Rogaland, NOR 77 år gamal. Sevat gifta seg med Kari Eriksdotter, dotter av Erich Olson Byre og Marta Larsdotter, cirka 1675 i Fister kyrkje, Fister, Rogaland, NOR. Sevat gifta seg så med Kiøn Andersdotter cirka 1710 i Fister kyrkje, Fister, Rogaland, NOR.

       viii.  Anna Steinsdotter vart fødd cirka 1655 i Barkeland, Jelsa, Rogaland, NOR, døydde i 1706 i Erøy, Erfjord, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 51 år, og vart gravlagd den 6. jun. 1706 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Anna gifta seg med Lars Bjørnson Erøy, son av Biørn Knudson Våge og Borgilla Henriksdotter, cirka 1685 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

Ellen gifta seg så med Lars Larsson Barkeland cirka 1657 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

214. Ole Gudmundson Håland, son av Gudmund Olson Ihle og Brønla Osmundsdotter, vart fødd i 1653 i Ile, Vikedal, Rogaland, NOR, døydde i 1721 i Håland, Erfjord, Rogaland, NOR 68 år gamal, og vart gravlagd den 12. jan. 1721 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

Generelle notat: Ola Gudmundson Håland fekk utlagt det meste av Håland i samband med arveoppgjeret etter far og farfar i 1677/1678. Samstundes overtok han Vik som underbruk. Men 2 pund smør i Håland, som var i slekta til Henrik Blank I Erøy, kjøpte Ola først i 1688 av Knut og Lars Bjørnsoner Erøy. I 1702 åtte Ola i tillegg til Håland, halve Vik, 4 pund 6 merker smør i Tysse, 1½ laup smør i Natland (ved skøyte 1698) og 2½ pund i Østerhus. Så var det 6 pund smør i Søre Vignes på Finnøy. I 1717 selde han 18 merker smør i Lagarhus i Suldal (Stråpa), saman med fleire andre eigarar, til Nils Tormodson Lagarhus.
Ola Gudmundson gifta seg i 1678 med Sissela Børgesdotter frå Aubø i Sjernarøy. Dei hadde seks barn. I 1701 er Ola oppført som brukar og eigar av Håland, og har då sonen Gudmund som var 22 år og drengen Børreld (Berulv) Ivarson fødd i 1681 i "Jærens fogderi" og gift i 1711 med Sissel Pedersdotter Grønnevik.
I 1706 var Håland oppført som lensmannen sin frigard. Dette skulle tyda på at Ola var lensmann.
"Ole Haalands quinde" vart gravlagd 11. september 1706, 61 år gamal. Ole Haaland vart gravlagd 12. januar 1721, og i følgje Rogaland Historielag Årshefte 1942 side 17 var skifte etter han 18. mars 1721. Følgjande gods gjekk i skiftet: Håland (3 laupar smør), Vik (4 pund smør), Østerhus (½ laup smør) og Vignes (24 spann korn).

Hendingar i livet hans var:

• Skifte etter han vart halde den 18. Mar. 1721 I Håland, Erfjord, Rogaland, NOR.

Ole Gudmundson gifta seg med Sissel Børgesdotter cirka 1678 i Sjernarøy kyrkje, Sjernarøy, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Gudmund Olson Håland vart fødd i 1678 i Håland, Erfjord, Rogaland, NOR og døydde cirka 1739 i Håland, Erfjord, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 61 år. Gudmund gifta seg med Marta Hielm, dotter av Jonas Jensson Hielm og Brønla Knudsdotter, cirka 1704 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

         ii.  Brønelle Olsdotter vart fødd i 1679 i Håland, Erfjord, Rogaland, NOR og døydde i 1734 i Aukland, Hjelmeland, Rogaland, NOR 55 år gamal. Brønelle gifta seg med Jens Gudmundson Aukland, son av Gudmund Bjørnson Aukland og Johanna Kristensdotter, den 18. jul. 1701 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

        iii.  Bergitta Olsdotter vart fødd i 1680 i Håland, Erfjord, Rogaland, NOR og døydde i 1714 i Hauge nedre, Hjelmeland, Rogaland, NOR 34 år gamal. Bergitta gifta seg med Odd Jonson Hauge, son av Jon Oddson Hauge og Liva Bjørnsdotter, cirka 1703 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

107      iv.  Marta Olsdotter. Marta gifta seg med Lars Larsson Barkeland, son av Lars Larsson Barkeland og Ellen Steinsdotter, den 6. nov. 1701 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

          v.  Cecele Olsdotter vart fødd i 1684 i Håland, Erfjord, Rogaland, NOR, døydde i 1725 i Marvik, Jelsa, Rogaland, NOR 41 år gamal, og vart gravlagd den 15. feb. 1725 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Cecele var Sissela. Cecele gifta seg med Aanen Jensson, son av Jens Ånenson Marvik og Birgit Steinsdotter, den 3. mar. 1709 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

         vi.  Livia Olsdotter vart fødd i 1686 i Håland, Erfjord, Rogaland, NOR, døydde i 1765 i Jelsa, Jelsa, Rogaland, NOR 79 år gamal, og vart gravlagd den 26. apr. 1765 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Livia var Liva. Livia gifta seg med Jacob Sørenson Hofmann, son av Søren Sørenson Hofmann og Marit Helgesdotter, den 30. nov. 1710 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.


215. Sissel Børgesdotter, dotter av Børge Kristofferson Aubø og Birgitte Fartegnsdotter, vart fødd cirka 1647 i Aubø, Sjernarøy, Rogaland, NOR, døydde i 1706 i Håland, Erfjord, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 59 år, og vart gravlagd den 11. sep. 1706 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

Sissel gifta seg med Ole Gudmundson Håland cirka 1678 i Sjernarøy kyrkje, Sjernarøy, Rogaland, NOR.

216. Torkel Nilsson Fatland, son av Niels Pedersen og Helga Torkelsdotter, vart fødd i 1616 i Valle prestegard, Valle, Aust-Agder, NOR og døydde cirka 1686 i Fattland, Sand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 70 år. Eit anna namn for Torkel Nilsson var Torchel.

Generelle notat: "Anno 1640 den 11 te Aprilis førde (flytta) ieg fra mine forældre på (til) en gaard ved naffn Fattland udi Sand sogen, som var min moders odels gods". Torkel Nilsson, presteson frå Valle i Setesdalen og dotterson av Anna og Torkel Fattland, skreiv det­te i ei lita bok som låg etter han på Fattland i mange hundre år.
Far hans, Hr. Nils Pederson, hadde i 1628 pan­ta til seg kongsgodset i Fattland. I 1638 fekk han formell eigedomsrett til det gjennom makeskifte med Øye i Svandalen (Sauda). 1 1634 hadde Hr. Nils fått skøyte på adelsgodset i Fattland av Nils Pedersen på Huseby i Brunla len (Vestfold i dag). Det var såleis konge- og adelsgodset han først bu­sette seg på. Først i 1651 fekk Nils Pedersen, på kona sine vegner, tilskifta seg 4 pund smør i Fatt­land, som var resten av garden.
Torkel var ikkje mykje over 20 år då han kom til Fattland frå Setesdalen i 1640, 3 dagar før flyt­tedagen. I 1645 overtok han drifta av heile gar­den, men var leiglending under far sin lenge. Han skatta dette året av taus og dreng. Det var truleg det minste han måtte ha for å driva heile garden. Først i 1647 fekk han seg kona, ei lens­mannsdotter frå Vatne i Høyland. Han skriv i boka si at han vart trulova 1. november på Vatne med Kirsti Samuelsdotter "Gud gje lukka", som han ynskjer på vegne både av seg og kona. Sommaren etter, den 29. juni, sto bryllaupet på Vatne. Mor til brura var ei borgardotter frå Stavanger, Maren Bloch.
Torkel Nilsson var sjølvsagt skrivekyndig, pres­teson som han var. Han vart ein mykje nytta lagrettemann, han var kyrkjeverja og elles ein mykje tiltrudd bygdemann i Sand. Åra 1668-73 var han lensmann i Sauda skipreide. Skipreidetinget vart halde på Fattland desse åra. I 1671 bad Torkel om å bli løyst frå lensmannsombodet, men all­mugen vitna då at dei ikkje visste av nokon betre til å ha dette vervet enn han, "baade for person och gaards beleylighed schyld".
Kan hende hadde det samanheng med rolla han tok på seg på fjer­dingstinget på Hebnes året før (1670), då han møtte for allmugen i Sauda og klaga over svære skattar og tunge bører. Torkel vart sitjande som lensmann nokre år til, og skulle då ha 1 spann korn eller 8 skilling pengar av kvar jordemann for årleg tinghald. I 1673 vart han truga av Orm Rød i Sauda, då han som lensmann skulle krevja inn restansen hans ved å la kornet i løa treska og si­dan selja. Same året overtok Johannes Ørland lensmannsombodet.
Gåsahølen på Fattland skal ha vore etter Torkel. Gjess var noko dei kondisjonerte og byfolka heldt seg med. Det var såleis òg ein gåsadam i Rørvikjå på 1600-talet. Også ølkrydderet humle, som veks i Lindebakken og Urå, skal vera frå hans tid. Nedafor skal vi sjå at Torkel fekk utskifta utmarka 1667 mellom Vanvik og Fattland. Sidan hadde han òg sak med Pål Flåtnes om Fattlands-Teigen.
Kirsti og Torkel Fattland levde som velstands­folk. I tillegg til at dei etter kvart var sjølveigarar av Fattland, åtte dei over 1/3-part i Steine i Suldal og ein stor del av skylda i Lingvong. Frå 1677 sat dei dessutan lenge med store delar av skylda i Ne­dre Tveitane. I 1679 stemna dei Bjørn Li for hal­ve bygsla av Tveitane. Saka vart løyst ved forlik 1682. Ei tid åtte dei gods i Fløgstad i Sauda.
Som føremennene på Fattland var skogbruket viktig, men bønder hadde ikkje lov å handla med tømmer. I 1675 vart Torkel stemna av den såkalla sakefallsforpaktaren for å ha kjøpt tømmer i Sul­dal. Han møtte og sa at han ikkje hadde løypt meir tømmer i Suldalslågen enn han hadde hogge i eigen skog, på Steine. Det var 11 tylfter tømmer. Samstundes vedgjekk han å ha betalt noko Kongsgard-ved i Suldal, altså ved som skulle førast til Stavanger. Torkel hadde bode Jørgen Cortsen, ein ombodsmann, 100 bord for at han ikkje skul­le hindra han i fløytinga. Torkel hadde gjort dette for å førebyggja skade ved merking av tømmeret. Det vart forlik i denne saka. Torkel skulle levera til Jørgen 100 gode kjøpmannsbord straks sagbruka
kunne gå om våren, firskorne og 8 tommar lange. Derimot skulle Jørgen betala sakefallsforpaktaren 5 dalar på Torkel sine vegner. Året etter vart Torkel på nytt stemna for ulovleg tømmerkjøp hos bøn­der "her i fjordene". Kona møtte då for han, han var sjuk. Ho svara at mannen hadde lånt pengar til folk der ikring, og måtte ta det dei hadde å be­tala med. Tømmeret var altså teke for gjeld. Søks­målet vart avvikla, med pålegg om at borda som vart skorne av tømmeret skulle seljast til borgarar i byen. I 1682 hadde Torkel skore tømmer på Tengesdal-sagjå. Truleg var han medeigar i sagjå, slik sonen Samuel var det i 1688.
På sjølve Fattland var det lite skog i Torkel si tid. Arealet var lite og mykje godt uthogge tidleg på 1600-talet. Matrikkelen 1668 melder om brenneskog til husbehov. Der var altså ikkje tøm­merskog på garden då. Tilhøva var dei same i 1723 og 1802.
I buet etter Torkel 1686 fekk sønene Samuel og Nils kvar sin eine laup smør i garden, medan dottera Mari fekk 1 pund og godset i Lingvong. Døtrene Siri og Johanna fekk delar av eigedoms­godset i Steine. I buet vart det dessutan skifta to av dei eldste kjente sølvkannene på "Sølvkanne­stronnå", den største vurdert til i alt 29 ½ dalar, eller det same som verdien av 10 kyr. Der var og eit verdfullt sølvbelte i buet. Det var smia på gar­den i 1686 som på slutten av 1800-talet.
Til underhald for enkja Kirsti Samuelsdotter vart det utlagt i buet 3 kyr og 12 sauer. Årleg skulle ho dessutan ha levert 10 tønner korn av sonen Samuel, som skulle overta garden. Han skulle dessutan "som en lydig søn se hende til gode ald hendes livstid".

Hendingar i livet hans var:

• Han er nemnd i 1664-teljinga i Fattland, Sand, Rogaland, NOR.

Torkel Nilsson gifta seg med Kirsten Samuelsdotter den 29. jun. 1647 i Vatne store, Høyland, Rogaland, NOR.

Hendingar for dette paret var:

• Dei vart trulova den 1. Nov. 1646 I Vatne store, Høyland, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Mari Torkelsdotter vart fødd cirka 1648 i Fattland, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1724 i Ås, Sand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 76 år. Mari gifta seg med Hans Sakariasson Norheim, son av Sakarias Tolleivson Norheim og Anna Jonsdotter, cirka 1680 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn. Mari gifta seg så med Rasmus Svendson Hauge, son av Svend Olson Skeie og Siri Tormodsdotter, cirka 1685 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn. Mari gifta seg så med Lars Gunnarson Ås, son av Gunnar Rasmusson Høyland og Anna Tjerandsdotter, cirka 1686 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

         ii.  Siri Torkelsdotter vart fødd cirka 1650 i Fattland, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1714 i Vasshus, Suldal, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 64 år. Siri gifta seg med Osmund Tormodson Vasshus, son av Tormod Osmundson Guggedal og Valborg Olsdotter, cirka 1692 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

        iii.  Johanna Torkelsdotter vart fødd i 1655 i Fattland, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1703 i Erøy, Erfjord, Rogaland, NOR 48 år gamal. Eit anna namn for Johanna var Johanna Marie. Johanna gifta seg med Knud Bjørnson Erøy, son av Biørn Knudson Våge og Borgilla Henriksdotter, cirka 1690 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

         iv.  Samuel Torkelson Fatland vart fødd i 1658 i Fattland, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1696 i Fattland, Sand, Rogaland, NOR 38 år gamal. Samuel gifta seg med Sofie Tormodsdotter, dotter av Tormod Osmundson Guggedal og Valborg Olsdotter, i 1681 i Suldal kyrkje, Suldal, Rogaland, NOR.

108       v.  Niels Torkelson Fatland. Niels gifta seg med Anna Svendsdotter, dotter av Svend Olson Skeie og Siri Tormodsdotter, cirka 1690 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.


217. Kirsten Samuelsdotter, dotter av Samuel Pederson Vatne og Maren Bloch, vart fødd den 9. jul. 1626 i Vatne store, Høyland, Rogaland, NOR og døydde i 1698 i Fattland, Sand, Rogaland, NOR 72 år gamal.

Kirsten gifta seg med Torkel Nilsson Fatland den 29. jun. 1647 i Vatne store, Høyland, Rogaland, NOR.

218. Svend Olson Skeie, son av Ole Endreson Hiim og Helga Hiim, vart fødd i 1616 i Hiim, Sand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1695 i Skeie, Sand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 79 år.
(Same som person 196 på side 1)

219. Siri Tormodsdotter, dotter av Tormod Osmundson Guggedal og Valborg Olsdotter, vart fødd cirka 1625 i Guggedal, Suldal, Rogaland, NOR og døydde i Skeie, Sand, Rogaland, NOR.
(Same som person 197 på side 1)

220. Ole Torsteinson Løland, son av Torstein Jonson Skår og Olsdotter, vart fødd i 1640 i Skår ytre, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde i 1722 i Løland, Sand, Rogaland, NOR 82 år gamal.

Generelle notat: Ola, ein son av Torstein Jonson Ytre Skår i Hjelmeland (Ombo) gifta seg med enka på Løland, Birgitta. Birgitta og Ola Torsteinson budde i Oppistovå, men frå kring 1700 har etterkomarane deira sete generasjon etter generasjon i Neristovå.
Dei to Ola'ne (Ola Torsteinson og Ola Klengson) og konene deira vart sitjande med kvar sine partar i Løland frametter mot 1700. Jamvel om den "skjønne" skog på Løland for ein stor del var uthoggen, var der framleis både hustømmer og vedaskog til husbehov på Løland kring 1668. I 1661 heiter det at det var noko sagtømmerskog på garden. Dei to oppsitja­rane heldt seg med 2 hestar kvar og mange dreng­ar midt på 1660-talet. Det vitnar om aktivitet i skogen. Ola Torsteinson hadde heile 3 drengar i 1664. Den eine av dei, Peder Sevatson, hadde vore dreng på Løland i ein mannsalder.
I 1663 fekk Ola Løland skore 300 bord på Bierga-sagjå. I 1663-64 leverte enkja på Løland I tylft 7 alen "rossebjelker" til utanlandske skippe­rar. Ola Torsteinson vart i 1675 stemna for 4 fam­nar ved av enkja etter lagmannen Jon Didriksen. Saman med Jon Teigen, som vart stemna for 3 famnar ved, påstod han at han for lenge sidan hadde levert veden til jektemannen Bendiks.
Krøterbruket var viktig. Det vart skifta etter gardkonene Ingrid og Birgitta i september 1684 og oktober 1690. Tel ein opp buskapen dei let et­ter seg var det snakk om i alt 24 mjølkekyr og 4 "gamle" kyr, 15 kviger, 5 stutar og 12 kalvar. Av småfe var det 48 vaksne sauer, 6 verar, 2 jømrar og 11 lam, samt 33 vaksne geiter og 10 kje. Så var det eit svin i buet etter Ingrid. I dei to bua vart det dessutan registrert 6 vaksne hestar og 4 føl. Mellom hestane var det ein gamal hest og ei merr, samt to horser med føl. Det var svært mange hes­tar i høve til det dei heldt seinare på Løland og dei to dødsbua vitnar i det heile om stor aktivi­tet. Kan hende var dei for ivrige, som då dei i 1691 vart stemna av dei to i Vanvik og Samuel Fattland for å ha køyrd og bore vekk såtehøy frå Fivarstøl, 6 less og 14 bører i alt. Dei to Ola'ne påstod at grensa mellom stølsbeita deira gjekk tvers over Fivarstølen.
Ektepara på Løland i andre del av 1600-talet sat i stor velstand. Ola Klengson d.y. hadde jordegods i Rød, Mork og Espeland. Ola Klengson d.e., og sidan et­termannen hans Ola Torsteinson, skatta av jorde­gods i Indre Bjerga, Herheim, Årtun og Fløgstad. Dei sistnemnde gardane var elles Birgitta sin arv. Dei to Ola'ne var begge mykje nytta som lagret­temenn. Og dei vart nytta som stemnevitne. Men den Ola Løland som i 1661 måtte bøta for ikkje å vilja vera med å døma Tore Helle på Årdals­tinget i lag med to andre, var truleg den tidleg døde Store-Ola.
Løland var gamalt krongods. Så seint som i 1661 vart garden nemnd kongens gods med bygsel. Men i 1668 vart eigedomen nemnd å tilhøyra "de Gedders", på same måten som Ropeid. Som Ropeid gjekk Løland sidan over i eiga til den danske militærmannen Fredrik Gersdorf til Kjærgaard og Brangstrup. Lagmannen Nils Christensen kjøpte godset av Gersdorf kring 1694/95. Det har vore son hans den Christen Nilsen Sandborg som åra 1706-08 selde 2½ laupar smør til to av oppsitjarane, altså noko over halvparten av garden (bruk AA og AB). Dei reste­rande 1½ laup smør vart seld til soknepresten til Jelsa, Nils Tiurholm i 1708. Han selde 1712 til Søren Hadleson Indre Bjerga, som då kom inn som ny mann.
Kjøp av gardsbruka tærte truleg noko på øko­nomien, for åra 1707-10 vart oppsitjarane på Lø­land stemna for skuld og gjeld ved tre høve, mel­lom anna til soknepresten Nils Tiurholm. Det galdt vølingspengar til det såkalla herrekammeret på Jelsa. Ein av oppsitjarane, Torger Pedersen, som var gift med Helga, dotter av Ola Torstein­son, vann aldri på å kjøpa sitt bruk. Familien måtte gå frå Løland som fattige. Det var her Sø­ren Hadleson kom inn i 1712.
Ola Torsteinson og Birgitta er nemnde med seks barn, men ikkje alle vaks opp.

Ole Torsteinson gifta seg med Torjus Torjusson Andersdotter cirka 1663 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Halvard Olson Løland (Død som barn) vart fødd i 1664 i Løland, Sand, Rogaland, NOR og døydde i Løland, Sand, Rogaland, NOR.

         ii.  Ole Olson Skår vart fødd i 1665 i Løland, Sand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1710 i Skår ytre, Hjelmeland, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 45 år. Ole gifta seg med Ranveig Johannesdotter, dotter av Johannes Olson Underbakke og Larsdotter, cirka 1693 i Suldal kyrkje, Suldal, Rogaland, NOR.

        iii.  Halvard Olson Tuntland vart fødd i 1668 i Løland, Sand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1727 i Tuntland, Hjelmeland, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 59 år. Halvard gifta seg med Anna Rasmusdotter i 1696 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

110      iv.  Torstein Olson Drarvik. Torstein gifta seg med Marta Albertsdotter, dotter av Albret Larsson Øystad og Lisbet Ormsdotter, i 1698 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

          v.  Åsni Olsdotter vart fødd cirka 1675 i Løland, Sand, Rogaland, NOR og døydde etter 1712 i Åbø, Sauda, Rogaland, NOR. Åsni gifta seg med Daniel Torbjørnson Åbø, son av Torbjørn Halvardson Åbø og Anna Sakariasdotter, cirka 1694 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR. Åsni gifta seg så med Jacob Knudson Åbø, son av Knud Klausson Åbø og Ingeborg Jakobsdotter, cirka 1700 i Sauda kyrkje, Sauda, Rogaland, NOR. Åsni gifta seg så med Osmund Asbjørnson Åbø, son av Asbjørn Andersson Tufte, i 1708 i Sauda kyrkje, Sauda, Rogaland, NOR.

         vi.  Helga Olsdotter vart fødd cirka 1680 i Løland, Sand, Rogaland, NOR og døydde i Løland, Sand, Rogaland, NOR. Helga gifta seg med Torger Pederson Løland, son av Peder Torgerson Jørmeland og Marit Jonsdotter, i 1704 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

Ole Torsteinson gifta seg så med Ranveig Danielsdotter, dotter av Daniel Hadleson Vanvik og Anna Sakariasdotter, cirka 1690 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.


221. Torjus Torjusson Andersdotter, dotter av Anders Erikson Fløgstad og Helgesdotter, vart fødd cirka 1636 i Fløgstad, Sauda, Rogaland, NOR og døydde i 1690 i Løland, Sand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 54 år. Eit anna namn for Torjus Torjusson var Birgitta.

Torjus Torjusson gifta seg med Ole Klengson Løland d.e., son av Kleng Olson Løland, cirka 1660 i Sauda kyrkje, Sauda, Rogaland, NOR.

Generelle notat: Kleng Løland døydde kring 1656. Han let etter seg enkja, to søner som begge heitte Ola, ein son Torbjørn og i alle høve to døtrer. Sonen Store-Ola fekk overta halve garden, medan enkja sat att på resten eir par år. Det er ikkje umogeleg at nem­ningane Neristovå (på bruk 1 i dag) og Oppistovå (på bruk 5) går attende til denne eldste kjente de­linga av garden. Neristovå har sannsynlegvis det eldste tunet, med di det var der enkja vart sitjande att. Det er mest truleg at sonen bygde nytt.
Store-Ola vart gift med ei lensmannsdotter frå Sauda, Birgitta Andersdotter Fløgstad, men døydde tidleg. Eine syster hans vart elles gift med bror hennar. Ola døydde ikring 1663. Birgitta og Ola er nemnde med to barn.

Barn av dette paret var:

          i.  Kleng Olson Løland vart fødd i 1661 i Løland, Sand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1689 i Løland, Sand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 28 år.

         ii.  Anders Olson Vanvik vart fødd i 1663 i Løland, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1737 i Vanvik indre, Sand, Rogaland, NOR 74 år gamal. Anders gifta seg med Marita Eriksdotter cirka 1694 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

Torjus Torjusson gifta seg så med Ole Torsteinson Løland cirka 1663 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

222. Albret Larsson Øystad, son av Lars Aslakson Sukka og Siri Jonsdotter, vart fødd i 1630 i Sukka, Suldal, Rogaland, NOR og døydde etter 1719 i Øystad, Suldal, Rogaland, NOR.
(Same som person 198 på side 1)

223. Lisbet Ormsdotter, dotter av Orm Olson Birkeland og Marta Osmundsdotter, vart fødd cirka 1637 i Birkeland, Imsland, Rogaland, NOR og døydde cirka 1710 i Øystad, Suldal, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 73 år.
(Same som person 199 på side 1)

228. Anders Olson Koll, son av Olav Erikson Koll og Kari Bjørnsdotter, vart fødd i 1620 i Nessa indre, Nedstrand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1650 i Nessa indre, Nedstrand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 30 år.

Generelle notat: Anders Olson var gift med Berta "Birgitte" Holgersdotter og dei er førte med fire/fem barn. Det står at Berta "Birgitte" var først gift med Tormod Pedersen på Kalsheim, men dette er feil. Det var syster til Berta, Herborg, som var gift med Tormod Pederson.
Etter at Anders døydde, gifta Berta seg opp att med Johannes Svenson som vart neste brukar på Indre Nessa. Johan­nes vart oppført åleine som brukar i 1664 og han var også brukar i 1664 og 1675.
Sonen til Berta og Anders, Tormod Andersen, var dreng på bruket i 1664. Anders og kona står i skattemanntalet 1645. I 1649 brukte Anders 1 ½ laup 18 merker smør og ½ pund korn. Enka etter far til Anders (mor til Anders) sat med resten av skylda på garden.
Anders var lagrettemann i 1640, 1641 og 1647.
I ei sak i 1685 vert det opplyst at sonen Ola var av­liden; jordegodset som han hadde arva, 12 ½ merker 2 lodd smør vart tildømt arvingane til Ola. I same saka vart det nemnd at Anders sjølv ikkje hadde ått gods i garden, men at kona hadde løyst det inn etter at han døydde.
I arvesaka på Indre Nessa i 1675 kom det fram at stebarna til Johannes Svenson var særs misnøgde med arveoppgjerdet etter begge foreldra. Dei hadde "trellet og slept" for stefaren, sa dei på tinget.
Det kom fram at Tormod hadde fleire systrer og at det og var ein son i gifte mellom stemora og Johan­nes Svenson.

Anders Olson gifta seg med Berta Holgersdotter cirka 1640 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Johanna Andersdotter d.e. vart fødd cirka 1640 i Nessa indre, Nedstrand, Rogaland, NOR og døydde i Baustad, Nedstrand, Rogaland, NOR. Johanna gifta seg med Halvor Larsson Baustad, son av Lars Nilsson Baustad, cirka 1665 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.

         ii.  Ole Andersson Nessa vart fødd cirka 1642 i Nessa indre, Nedstrand, Rogaland, NOR og døydde før 1678 i Vest India.

114     iii.  Tormod Andersson Nessa. Tormod gifta seg med Brita Larsdotter cirka 1678 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR. Tormod gifta seg så med Anna Pedersdotter, dotter av Peder Hansson Koll og Margrete Villumsdotter, cirka 1694 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.

         iv.  Kari Andersdotter vart fødd cirka 1646 i Nessa indre, Nedstrand, Rogaland, NOR og døydde i 1685 i Helle nedre, Nedstrand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 39 år. Kari gifta seg med Anders Hansson Koll, son av Hans Pederson Koll og Anna Pedersdotter, cirka 1679 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.

          v.  Johanna Andersdotter d.y. vart fødd cirka 1648 i Nessa indre, Nedstrand, Rogaland, NOR og døydde i Hetland, Nedstrand, Rogaland, NOR. Johanna gifta seg med Erik Halvorson Hetland, son av Halvor Musland, cirka 1670 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.


229. Berta Holgersdotter, dotter av Holger Olson Koll og Johanna Eilivsdotter d.e., vart fødd cirka 1620 i Lindanger, Skjold, Rogaland, NOR og døydde cirka 1673 i Nessa indre, Nedstrand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 53 år. Eit anna namn for Berta var Birgitta.

Berta gifta seg med Anders Olson Koll cirka 1640 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.

Berta gifta seg så med Johannes Svendson Nessa, son av Svend Hansson Vogt og Maren Johannesdotter, cirka 1650 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.

Generelle notat: Johan(nes) Svenson gifta seg med enka etter Anders Olson på Indre Nessa, Berta ("Birgitte") Holgersdotter, og det er nemnt ein son. Johannes levde i 1694. Han var truleg son til rådmann Sven Hansson i Stavanger og Maren Johannesdotter. Mora Maren vart gift andre gong med Nedstrand-presten Nils Madson på Prestegarden. Johannes var alt­så steson til soknepresten på Hinderå.
Johannes kan ha bygsla ein part i garden allereie i 1636; det var ein Johannes som betalte tredjeårsbygsel av ½ laup 9 spann korn det året. Truleg er det den same Johannes Nessa som er nemnd både i 1634 og 1636.
Johannes var i alle fall brukar frå 1650 og truleg fram til stesonen tok over bruket kring 1678. Johannes står som brukar i 1664. I 1666 brukte han 1 ½ laup smør.
Johannes vart kalla "Jan Nessa" i 1684. Johannes var lagrettemann i 18 av åra frå 1661 til 1694.
I ei militærrulle frå 1673 står han med bruk i Indre Nessa med 1 ½ laup smør.
Den Apelone på Nedstrand nemnd 1730 og fødd kring 1651 på Indre Nessa, kan ha vore dotter til denne eller førre brukar, men då er dei to Apelone­ne ikkje same person.

Barnet av dette paret var:

          i.  Anders Johannesson vart fødd cirka 1657 i Nessa indre, Nedstrand, Rogaland, NOR.


230. Peder Hansson Koll, son av Hans Pederson Koll og Anna Pedersdotter, vart fødd i 1627 i Nessa store, Nedstrand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1715 i Nessa store, Nedstrand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 88 år.

Generelle notat: Peder Hansson var 28 år i 1664 og 76 år i 1701 og 75 år i 1702. I 1701 er han nemnt postbonde og har Søfren Jakobson 18 år og marinesoldat som tenar. Peder var brukar på Store Nessa i 1664, 1666, 1701 og 1702. Han kjøpte i 1676 ein part i garden av brørne Jakob Hansson og Ola Hansson. Peder brukte ½ laup i 1666. I 1706 brukte han 1 laup smør. Peder var lagrettemann i mange år i tida 1671 til 1705.
Peder var gift med Margreta Villumsdotter og dei er nemnde med tre barn. Skiftet etter Margreta var 4. juni 1707. Peder døydde ikring 1715.

Peder Hansson gifta seg med Margrete Villumsdotter cirka 1662 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Villum Pederson Koll vart fødd i 1663 i Nessa store, Nedstrand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1697 i Nessa store, Nedstrand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 34 år. Villum gifta seg med Marta Holgersdotter, dotter av Holger Jakobson Kvam og Marta Tormodsdotter, cirka 1690 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.

115      ii.  Anna Pedersdotter. Anna gifta seg med Tormod Andersson Nessa, son av Anders Olson Koll og Berta Holgersdotter, cirka 1694 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.

        iii.  Margrete Pedersdotter vart fødd i 1679 i Nessa store, Nedstrand, Rogaland, NOR og døydde i 1748 i Nessa indre, Nedstrand, Rogaland, NOR 69 år gamal. Eit anna namn for Margrete var Margreta. Margrete gifta seg med Anders Tormodson Baustad, son av Tormod Andersson Nessa og Brita Larsdotter, i 1706 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.


231. Margrete Villumsdotter, dotter av Villum Jakobson Nessa og Anna Jakobsdotter, døydde cirka 1707 i Nessa store, Nedstrand, Rogaland, NOR,. Eit anna namn for Margrete var Margreta.

Hendingar i livet hennar var:

• Skifte etter ho vart halde den 4. Jun. 1707 I Nessa store, Nedstrand, Rogaland, NOR.

Margrete gifta seg med Peder Hansson Koll cirka 1662 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.

234. Anders Olson Musland, son av Ole Eilivson Baustad og Eli Holgersdotter, vart fødd i 1626 i Musland, Nedstrand, Rogaland, NOR og døydde i Musland, Nedstrand, Rogaland, NOR.

Hendingar i livet hans var:

• Han budde i 1695 i Musland, Nedstrand, Rogaland, NOR.

Anders Olson gifta seg med Jorunn? Nilsdotter, dotter av Niels Madsson Wegner og Maren Johannesdotter, cirka 1653 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Ole Andersson Musland vart fødd i 1653 i Tveit, Nedstrand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1703 i Musland, Nedstrand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 50 år. Ole gifta seg med Anna Toresdotter i 1676 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.

         ii.  Maren Andersdotter vart fødd cirka 1654 i Tveit, Nedstrand, Rogaland, NOR og døydde i 1746 i Seldal, Nedstrand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 92 år. Maren gifta seg med Peder Tørresson Vassenden, son av Tørres Hansson Bjelland og Kirsti Sørensdotter, cirka 1678 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR. Maren gifta seg så med Osmund Nilsson Seldal, son av Nils Erikson Falkeid og Sissel Jonsdotter, i 1687 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.

Anders Olson gifta seg så med Kari Nilsdotter cirka 1656 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Nils Andersson Musland vart fødd cirka 1657 i Dalva, Nedstrand, Rogaland, NOR og døydde i 1739 i Musland, Nedstrand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 82 år. Nils gifta seg med Berta Jakobsdotter, dotter av Jacob Villumson Tveit og Kirsti Andersdotter, cirka 1692 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.

         ii.  Jorunn Andersdotter vart fødd cirka 1665 i Dalva, Nedstrand, Rogaland, NOR og døydde i 1750 i Nedstrand strandstad, Nedstrand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 85 år.

117     iii.  Kari Andersdotter. Kari gifta seg med Osmund Johannesson Hinderå cirka 1705 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.


235. Kari Nilsdotter, dotter av Niels Pederson Koll, vart fødd cirka 1635 i Dalva, Nedstrand, Rogaland, NOR og døydde i Musland, Nedstrand, Rogaland, NOR.

Kari gifta seg med Anders Olson Musland cirka 1656 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.

236. Ole Holgerson Baustad, son av Holger Olson Baustad og Marta Jakobsdotter, vart fødd i 1646 i Baustad, Nedstrand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1717 i Baustad, Nedstrand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 71 år. Eit anna namn for Ole Holgerson var Olle.

Generelle notat: Olav Holgersen var lensmann i Leiranger skipreide frå 1689-1709. Han vart gift første gong med Ingelev Danielsdotter i 1675. Innføringa i kyrkjeboka er uklår, det står "Gundelev" gift med "Ole", resten er uleseleg.
Ola var brukar på Baustad i 1701. Han er ikkje nemnd i 1711, men det er nemnd ein Ola i 1715, samstundes med neste brukar; truleg budde han då på eitt av dei andre bruka eller så er det feilskrift for Mons på bruk 5 medan han sjølv budde her hjå sonen. Ola var død før 1718.
Midelen i 1685 ved skiftet etter første kona vart verdsett til 162 riksdalar.
Ola vart nemnd som lagrettemann i 1682 til 1687. Med første kona hadde Ola sønene Daniel og Holger.
Kva andre kona heitter er ukjent, men med henne hadde han dottera Ingeleiv og sonen Anders. Dottera Ingeleiv har kalla eldste dottera Kirsti. Ein skulle difor tru at andre kona heitte Kirsti Andersdotter?

Hendingar i livet hans var:

• Han er nemnd i 1701-teljinga i Baustad, Nedstrand, Rogaland, NOR.

Ole Holgerson gifta seg med Ingelev Danielsdotter i 1675 i Talgje kyrkje, Finnøy, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Daniel Olson Baustad vart fødd i 1677 i Baustad, Nedstrand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1717 i Stavanger, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 40 år. Daniel gifta seg med Guri Guttormsdotter, dotter av Guttorm Ståleson Espevik og Tora Eriksdotter, den 24. okt. 1706 i Stavanger domkyrkje, Stavanger, Rogaland, NOR.

118      ii.  Holger Olson Baustad. Holger gifta seg med Kari Holgersdotter, dotter av Holger Olson Lindanger, cirka 1701 i Skjold kyrkje, Skjold, Rogaland, NOR.

Ole Holgerson gifta seg så med Baustad cirka 1688 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Ingeleiv Olsdotter vart fødd i 1689 i Baustad, Nedstrand, Rogaland, NOR og døydde i 1756 i Kalsheim, Nedstrand, Rogaland, NOR 67 år gamal. Eit anna namn for Ingeleiv var Ingelef. Ingeleiv gifta seg med Peder Pederson Kalsheim, son av Peder Tormodson Kalsheim, cirka 1705 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.

         ii.  Anders Olson Øvrabø vart fødd i 1701 i Baustad, Nedstrand, Rogaland, NOR og døydde i 1743 i Øvrabø, Nedstrand, Rogaland, NOR 42 år gamal. Anders gifta seg med Sissel Ivarsdotter, dotter av Ivar Bårdson Støle og Inger Torbjørnsdotter, den 17. jul. 1734 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.


237. Ingelev Danielsdotter, dotter av Daniel Larsson Østebø, vart fødd cirka 1650 i Østabø, Finnøy, Rogaland, NOR og døydde i 1685 i Baustad, Nedstrand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 35 år.

Hendingar i livet hennar var:

• Skifte etter ho vart halde den 12. Okt. 1685 I Baustad, Nedstrand, Rogaland, NOR.

Ingelev gifta seg med Ole Holgerson Baustad i 1675 i Talgje kyrkje, Finnøy, Rogaland, NOR.

238. Holger Olson Lindanger, son av Ole Holgerson Lindanger og Ingrid Jakobsdotter, vart fødd i 1629 i Yrkje, Skjold, Rogaland, NOR og døydde cirka 1703 i Lindanger, Skjold, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 74 år.

Generelle notat: Holger vert nemnt som gardbrukar på Lindanger frå tidleg i 1660-åra. Han vert oppførd i manntala frå dette tiåret, saman med søner og drenger. Holger hadde fem barn med første kona (som ein ikkje kjenner namnet til).
Holger levde i 1701, men var død i 1704 då den unge enka hans, Birgitte Villumsdotter (frå Eikanes i Vats), blei stemna av stebarna. Saka galdt eit gåvebrev Holger hadde oppretta for Birgitte på ein fjerdepart av garden, "tillige med et Sølfbelte och en GuldRing". Dei andre arvingane meinte dette var "altfor meget". Etter "Wenlig Imellem Handling" enda saka med at Birgitte avstod rettane sine i Lindanger-garden mot 200 dalar i "afstand", betalte i "en Samled Sum". Så skulle ho alt same våren "fratræde" jorda si på Lindanger. Avtalen innebar òg at det var Erik Kolbeinson, mannen til eine stedottera, som, skulle yta heile pengesummen mot å få overta garden.
Så seint som i 1707 melde ein "Seigineur" i Stavanger, Jørgen Tomessen, seg med krav om å få 8 dalar utbetalt for eit gamalt krav mot Holger. Svigersonen til Holger, Erik, kunne opplysa at det ved skiftet etter Holger var tatt utlegg til Stavanger-mannen. Derimot visste ikkje Erik om den gjelda Tomessen hevda at Torger Erikson òg hadde hatt til seg.

Sjå også: Rogaland Historie- og Ættesogelag Årshefte 1968 side 375.

Holger Olson gifta seg med ukjend.

Barna hans var:

          i.  Siri Holgersdotter vart fødd cirka 1652 i Lindanger, Skjold, Rogaland, NOR og døydde i Romsaland, Skjold, Rogaland, NOR. Siri gifta seg med Sjur Gunnarson Romseland, son av Gunnar Rasmusson Romseland og Ragnilla Torbjørnsdotter, cirka 1674 i Skjold kyrkje, Skjold, Rogaland, NOR.

         ii.  Gunhild Holgersdotter vart fødd cirka 1663 i Lindanger, Skjold, Rogaland, NOR og døydde i Aukland, Skjold, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Gunhild var Gunla. Gunhild gifta seg med Gunnar Sjurson Aukland, son av Sjur Gunnarson Romseland og Siri Bårdsdotter, cirka 1688 i Skjold kyrkje, Skjold, Rogaland, NOR. Gunhild gifta seg så med Nils Nilsson Aukland, son av Nils Tjerandson Øvernes og Kari Jensdotter, cirka 1699 i Skjold kyrkje, Skjold, Rogaland, NOR.

        iii.  Ingrid Holgersdotter vart fødd cirka 1665 i Lindanger, Skjold, Rogaland, NOR og døydde før 1758 i Tørresdal, Vats, Rogaland, NOR. Ingrid gifta seg med Torger Erikson Lindanger, son av Erich Holgerson Koll og Helga Ånensdotter, cirka 1688 i Skjold kyrkje, Skjold, Rogaland, NOR. Ingrid gifta seg så med Erich Kolbeinson Tørresdal, son av Kolben Erikson Koll og Malena Olsdotter, cirka 1694 i Skjold kyrkje, Skjold, Rogaland, NOR.

119      iv.  Kari Holgersdotter. Kari gifta seg med Holger Olson Baustad, son av Ole Holgerson Baustad og Ingelev Danielsdotter, cirka 1701 i Skjold kyrkje, Skjold, Rogaland, NOR. Kari gifta seg så med Svend Tolleivson Nedstrand, son av Tollef Rasmusson Boknaberg og Brita Svendsdotter, cirka 1713 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.

          v.  Holgersdotter vart fødd cirka 1675 i Lindanger, Skjold, Rogaland, NOR og døydde i Framnes, Vikebygd, Hordaland, NOR. Holgersdotter gifta seg med Osmund Jonson Framnes, son av Jone Osmundson Framnes og Helvig Hermannsdotter, cirka 1700 i Skjold kyrkje, Skjold, Rogaland, NOR.

Holger Olson gifta seg så med Berta Villumsdotter, dotter av Villum Jonson Eikanes og Mette Børgesdotter, cirka 1700 i Vats kyrkje, Vats, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

Hendingar i livet hennar var:

• Ho er nemnd i 1758-teljinga i Vik, Nedstrand, Rogaland, NOR.


244. Gunder Gunnarson Fatnes vart fødd i 1616 i Sauda, Rogaland, NOR og døydde cirka 1684 i Fatnes vestre, Sand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 68 år.

Hendingar i livet hans var:

• Han er nemnd i 1666-teljinga i Fatnes vestre, Sand, Rogaland, NOR.

Gunder Gunnarson gifta seg med Barbro Størkersdotter cirka 1649 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

122       i.  Gunnar Gunnarson Eide. Gunnar gifta seg med Helga Jonsdotter, dotter av Jon Olson Hiim og Elisabet Pålsdotter, cirka 1679 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

         ii.  Knud Gunnarson Fatnes vart fødd i 1653 i Fatnes vestre, Sand, Rogaland, NOR og døydde før 1684 i Fatnes vestre, Sand, Rogaland, NOR.

        iii.  Lars Gunnarson Fatnes vart fødd i 1657 i Fatnes vestre, Sand, Rogaland, NOR og døydde før 1684 i Fatnes vestre, Sand, Rogaland, NOR.

         iv.  Mari Gunnarsdotter vart fødd cirka 1659 i Fatnes vestre, Sand, Rogaland, NOR.

          v.  Ingeborg Gunnarsdotter vart fødd cirka 1661 i Fatnes vestre, Sand, Rogaland, NOR.

         vi.  Margrete Gunnarsdotter vart fødd cirka 1663 i Fatnes vestre, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1733 i Natland, Erfjord, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 70 år. Margrete gifta seg med Per Torbjørnson Natland, son av Torbjørn Knudson Østerhus og Anne Natland, cirka 1690 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

        vii.  Apelone Gunnarsdotter vart fødd cirka 1665 i Fatnes vestre, Sand, Rogaland, NOR, døydde i 1728 i Vik, Erfjord, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 63 år, og vart gravlagd den 4. apr. 1728 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Apelone var Abelona. Apelone gifta seg med Gaute Pederson Fatnes, son av Peder Sørenson Risvoll d.e., cirka 1687 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.


245. Barbro Størkersdotter, dotter av Styrkar Olson Tengesdal, vart fødd cirka 1620 i Tengesdal, Sand, Rogaland, NOR og døydde i Fatnes vestre, Sand, Rogaland, NOR.

Hendingar i livet hennar var:

• Ho budde i 1660 i Fatnes vestre, Sand, Rogaland, NOR.

Barbro gifta seg med Gunder Gunnarson Fatnes cirka 1649 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

246. Jon Olson Hiim, son av Ole Endreson Hiim og Helga Hiim, vart fødd i 1632 i Hiim, Sand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1682 i Hiim, Sand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 50 år.

Generelle notat: Det var dei to yngste sønene til Helga og Ola - Endre og Jon - som overtok på Hiim. Det var dei som vart verande att heime. Alderskilnaden mel­lom dei var på 8 år. Vi finn at dei to brørne gav
landskyld til klosteret i 1657. Truleg var det i 1656 dei gav sin førstebygsel.
Etter Endre og Jon har garden Hiim vore delt i to like store bruk - i generasjon etter generasjon - like fram til i dag. Delinga vart sjølvsagt god­kjend av kloster-administrasjonen. Dei to bruka var gjennom alle år rekna for like gode og like store. Folka på Hiim budde i over 200 år i eit stort fellestun, nemleg fram til kring 1880. Men i rett linje gjekk den gamle Hiim-slekta gjekk ut alt med Endre Hiim, som døydde sist av brørne, kring 1700. Både hans barn og Jon sine barn budde på gode gardar andre stader. Gjennom ei av døtrene til Endre, ho som vart gift over Elvå til Grov, skulle elles slekta sidan koma attende til garden.
Jon si kone var Lisbet Pålsdotter. Opphavet hennar er ukjent. Ho kan for den del ha vore dotter av Pål Foss. I så fall vart Lisbet gift med son til han som drap far hennar. Ting tyder som nemnt på at dette ikkje var eit vondsinna drap, og vi veit at det vart oppretta forlik mellom familiane.
På 1660-talet vart det fødd mange barn i beg­ge husa på Hiim. Både store og små vart nok av­skremde då tunet vart råka av brann i høyslåtten 1665. Endre Hiim kom for retten nærmare jul same året. Han græt og klaga over at alle husa hadde brunne ned for både han og broren, bort­sett frå ei smia. Og alt dei hadde hausta inn av høy gjekk tapt. Dei to fekk skattefridom nokre år, så dei fekk byggja seg opp att. Tømmer og tre­vyrke var det nok å ta av på garden.
Lisbet og Jon Hiim fekk 3 søner og 3 døtrer. Dei tre sønene vart gifte med systrer frå Vidvei i Suldal, døtrer til Torger Vidvei. Anna og Endre sine to søner vart gifte til Årdal og til Sauda, me­dan dottera berre flytta over Elvå til Grov.
Dei to brørne ser ut til å ha levd i fred både med kvarandre og med grannane kringom. Dei vert begge nytta som lagrettemenn nokre gonger, men er ikkje mellom dei som vert mest nytta til slike verv. Manntala midt på 1660-talet fortel at dei begge heldt seg med kvar sin dreng, somme år med to drenger. Jon hadde i 1664 drengene Ola Helgeson på 16 og Bård Bårdson på 15 år.
Om klostergodset tidleg på 1680-talet heiter det at det "følger Enckedronningen". Det var alt­så enkjedronninga i København som fekk godt av landskylda til fleire av bøndene på Flåtasiå i Sandsbygdå på denne tida. Leiglendingane Endre og Jon hadde elles sjølv begge sine dei tok avgifter og landskyld av. Det er nemnt at Endre åtte part i Bråtveit. Jon kjøpte i 1674 30 merker smør i Aust­arå i Suldal av Jacob Tjøstheim og Levar Austarå. Og same året kjøpte han odelsretten til ½ laup smør i Austarå av ei Anna Pedersdotter Austarå vart løyst inn først i 1720 av Nils Sveinson Austarå, og då av arvingane til Jon Hiim. I 1672 hadde Jon Hiim lånt pengar til Osmund Hedland.
Det var den yngste av brørne, Jon, som døyd­de først, kring 1682. Kort tid etter gifta enkja Lisbet seg opp att med ein kar frå Høyland i Strand. Tormod Jonson heitte han. Han finn vi mellom anna som medeigar i Ås-sagjå kring 1685. Tormod hadde elles ikkje vore lenge på garden då dei i 1683 vart skremde av eit landstry­karfylgje som gjekk til åtak på Svein Grov. Han var i slåtten heime hos kona sitt folk på Hiim.

Jon Olson gifta seg med Elisabet Pålsdotter cirka 1660 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

123       i.  Helga Jonsdotter. Helga gifta seg med Gunnar Gunnarson Eide, son av Gunder Gunnarson Fatnes og Barbro Størkersdotter, cirka 1679 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR. Helga gifta seg så med Haldor Størkerson Eide i 1681 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR. Helga gifta seg så med Anders Kjetilson Eide, son av Kjetil Andersson Hanakam og Brita Torjusdotter, i 1700 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

         ii.  Ingeborg Jonsdotter vart fødd i 1661 i Hiim, Sand, Rogaland, NOR og døydde før 1748 i Helland, Sand, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Ingeborg var Ingebor. Ingeborg gifta seg med Østen Kjetilson Helland, son av Kjetil Andersson Hanakam og Brita Torjusdotter, den 6. jan. 1701 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

        iii.  Pål Jonson Søndenå vart fødd i 1663 i Hiim, Sand, Rogaland, NOR og døydde i Søndenå, Sauda, Rogaland, NOR. Pål gifta seg med Guro Torgersdotter, dotter av Torger Steinson Vidvei og Tjerandsdotter, cirka 1690 i Suldal kyrkje, Suldal, Rogaland, NOR.

         iv.  Ole Jonson Underbakke vart fødd i 1668 i Hiim, Sand, Rogaland, NOR og døydde i Underbakka, Suldal, Rogaland, NOR. Ole gifta seg med Ingrid Torgersdotter, dotter av Torger Steinson Vidvei og Tjerandsdotter, cirka 1690 i Suldal kyrkje, Suldal, Rogaland, NOR.

          v.  Nils Jonson Vidvei vart fødd i 1670 i Hiim, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1748 i Vidvei, Suldal, Rogaland, NOR 78 år gamal. Nils gifta seg med Torgersdotter, dotter av Torger Steinson Vidvei og Tjerandsdotter, cirka 1700 i Suldal kyrkje, Suldal, Rogaland, NOR.

         vi.  Anna Jonsdotter vart fødd cirka 1675 i Hiim, Sand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1711 i Hauge, Sand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 36 år. Anna gifta seg med Michel Toreson Hauge i 1703 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.


247. Elisabet Pålsdotter vart fødd cirka 1640 og døydde i 1725 i Hiim, Sand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 85 år. Eit anna namn for Elisabet var Lisbet.

Generelle notat: I neste omgang er det at dei nye mennene til dei to Hiims-enkjene døyr, Tormod i 1705 etter over 20 år ekteskap og Lars i 1712 etter berre 11 år ekteskap. Siri og Lars hadde fått ein son i 1702, nemleg Endre Larsen, som sidan budde som strandsitjar på Sandslandet. Siri nærma seg dei 50 då ho fekk denne sonen. Tormod hadde derimot ikkje barn etter seg. Kona var for gamal. Etter at Tormod Hiim døydde i 1705, hadde brørne hans, Ola Alsvik og Jon Kvam i Strand, sak mot svogeren Lars Barkeland i Jelsa for noko pengar dei meinte broren Tormod Hiim hadde hatt inneståande hos han. Lars Barkeland gjorde nøye greie for dei 12 dalar det var snakk om, og dei kom til semje med kvarandre for retten.
Dei to enkjene på Hiim var elles ikkje for gamle til å gifta seg opp att for tredje gongen. Og no var det dei to brørne frå Herabakka nytta sjansen. Orm Danielsen, kring 36 år gamal, gifta seg 1706 med den over 30 år eldre Lisbet Pålsdotter. Ola Danielsen, noko over 30 år gamal, gifta seg i 1714 med Siri Jonsdotter. Ho nærma seg 60 år.
Giftarmåla mellom dei to brørne frå Herabakka og gamle enkjer på Hiim 1706 og 1714 var klart strategiske giftarmål, der karane kalkulerte med eit lengre liv enn konene. Slik må dei nok forres­ten ha tenkt både Tormod Strand og Lars Fugla­stein og. Men der slo det feil.
Gardenkjer var ettertrakta, jamvel om dei sat på leiglendingsgardar og såleis ikkje rådde fritt over ressursane på garden. Med omsyn til skogen var det slik at ein leiglending ikkje kunne gjera med gardsskogen som han ville. Forutan husvøla og ved til eige bruk kunne han berre hogga til be­taling av halve landskylda. Men i tillegg kunne nok ein leiglending ordna seg med gode avtalar med eigarane for å ta ut meir skog.
Økonomien på Hiim var god. Det går fram av ein rapport om klostergardane i 1702. "Bondens tilstand god", heiter det, kort og godt. Husa var i lovleg stand og alle avgifter og landskyld var be­talt. Men dei to bøndene på Hiim skulda "sine kiøbmend i Stavanger for en og anden udborget vahre", nemleg Lars for 7 dalar og Tormod for 5 dalar.
Ti år seinare, i 1712, var stoda noko ringare. Truleg var det krigstida som etter kvart virka inn på økonomien. Den store nordiske krigen førde mellom anna til eit aukande problem med å få drenger på gardane. Vi ser likevel av skoskatten 1711 at det framleis var dreng og taus på begge bruka på Hiim. Orm Hiim (den første av brørne frå Herabakka) hadde dessutan i tillegg "Et lider giædebarn", som fekk klede, men ikkje pengar i løn.
Jamvel om tilstanden på Hiim generelt vart ka­rakterisert som god i 1712, hadde dei sleppt husa noko ned det siste tiåret. På det eine bruket var det trong for ei husavøla som ville kosta 5 ½ dalar og på det andre bruket ei husvøla for nesten 5 dalar Og medan oppsitjarane i 1702 åtte all buskapen sjølv, hadde Orm Hiim 3 leigekyr. Det var truleg kyr som stebarna hans hadde fått utlagd i farsarv. I arveoppgjeret etter Lisbet i 1725, altså kona til Orm, meinte hennar barn i første ekteskapet at det måtte ha vore pengar i buet. Dei meinte nem­leg at stefaren hadde selt jordegods og anna gods for nokre år sidan. Orm sa då han hadde vore nøydd til å bruka pengane til å betala skuld og gjeld med, og såleis var det ikkje reide pengar i buet. Han måtte selja det nemnde godset og be~ halda "andet hans Boehave, som hand til hands jordebrug behøvede". 1 1725 vart det teke ut av buet pengar til å kosta husvøla og uteståande te­narløn med meir, nemleg i alt for 12 dalar og 1 mark. Husvøla kom på i alt 8 dalar, men Orm had­de liggjande 6 vetter never til taktekking til ein verdi av 3 dalar.
Siri Hiim var enkja i 1712, då klosteret etter­såg garden. Ho åtte sin buskap sjølv, bortsett frå ei leigeku, 2 kviger og 5 sauer "som hendis stif­datter tilhører". Så hadde begge oppsitjarane skuld. Orm Hiim skulda 14 dalar i tenesteløn og 4 dalar som han hadde lånt til betaling av skattar. Dessutan skulda han ei tønne salt for 2½ dalar Enkja Siri skulda i alt 30 dalar lånte pengar, nem­leg til tenesteløn og "til skatters afklarering". To år seinare fekk ho Ola Herabakka til ny mann, og dei to brørne og familiane hjelpte truleg på kvar­andre.
Orm var ein god del nytta som lagrettemann frå 1712 og frametter mot kring 1730. Broren var mindre nytta i så måte. På den andre sida var det han som i 1720, saman med fleire andre, vart stemna til å forklara seg i samband med ein klage på futen Tønder. Og i 1736 var Ola Hiim på same måten framme i ei sak bøndene i fogderiet hadde mot futen Hundt.
Siri Hiim døydde i 1722, nærmare 70 år ga­mal. Gamle Lisbet Hiim døydde i 1725, godt over 80 år gamal. Det gjekk ikkje lenge før dei to brørne - enkjemennene - hadde nye koner på plass. Orm Danielsen Hiim gifta seg 1725 med ei kring 19 år gamal kvinne frå Kråkedal i Imsland, Marta Samuelsdotter. Orm var då kring 55 år.

Elisabet gifta seg med Jon Olson Hiim cirka 1660 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

Elisabet gifta seg så med Tormod Jonson Hiim, son av Jon Knudson Høyland og Anna Pedersdotter, cirka 1682 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

Elisabet gifta seg så med Orm Danielson Hiim, son av Daniel Larsson Herabakka og Marita Ormsdotter, den 2. jul. 1706 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.


248. Lars Olson Håland, son av Ole Knudson Håland og Margrete Larsdotter, vart fødd i 1570 i Fevoll nedre, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde i 1625 i Håland, Erfjord, Rogaland, NOR 55 år gamal.

Lars Olson gifta seg med Ingeborg Jonsdotter cirka 1600 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Kari Larsdotter vart fødd cirka 1601 i Håland, Erfjord, Rogaland, NOR og døydde i Sand, Sand, Rogaland, NOR. Kari gifta seg med Henrik Pederson Sandslandet, son av Peder Henrikson og Margrete Jakobsdotter, cirka 1620 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

         ii.  Ole Larsson Håland vart fødd i 1603 i Håland, Erfjord, Rogaland, NOR og døydde i 1677 i Håland, Erfjord, Rogaland, NOR 74 år gamal. Ole gifta seg med Marta Larsdotter, dotter av Laurits Knudson Hogganvik og Hogganvik, i 1628 i Avaldsnes kyrkje, Avaldsnes, Rogaland, NOR. Ole gifta seg så med Anna Klausdotter, dotter av Klaus, cirka 1667 i Stavanger domkyrkje, Stavanger, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

        iii.  Bergitta Larsdotter vart fødd cirka 1605 i Håland, Erfjord, Rogaland, NOR og døydde cirka 1678 i Tysse, Erfjord, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 73 år. Bergitta gifta seg med Hermann Johannesson Tysse, son av Johannes Hermannson Tysse, cirka 1630 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

         iv.  Marta Larsdotter vart fødd cirka 1610 i Håland, Erfjord, Rogaland, NOR og døydde i Sand, Sand, Rogaland, NOR. Marta gifta seg med Peder Pederson Hørlich, son av Peder Henrikson og Margrete Jakobsdotter, cirka 1630 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

124       v.  Jon Larsson Fuglestein. Jon gifta seg med Torborg Olsdotter, dotter av Ole Knudson Fuglestein og Anna Bjørnsdotter, cirka 1650 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

         vi.  Lisbet Larsdotter vart fødd cirka 1617 i Håland, Erfjord, Rogaland, NOR og døydde i Nes, Tysvær, Rogaland, NOR. Lisbet gifta seg med Lars Olson Nes cirka 1657 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.


249. Ingeborg Jonsdotter, dotter av Jone Olson Foss og Berta Tollaksdotter, vart fødd cirka 1575 i Tøtland, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde i 1647 i Håland, Erfjord, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 72 år.

Generelle notat: Ingeborg Jonsdotter vart gift første gong med Lars Olavson Håland. Lars var lagrettemann både på skipreidetinget i Jelsa og på fjerdingstinga i Ryfylke, nemnd i tingboka frå 1616 til 1622. I 1603 la han 1 dalar i leiglendingskatt. Skatt av Hålandssaga 2 dalar i 1603. I 1613 la han og 1 dalar i leiglendingskatt.
I 1621 var det kallsmøte i Jelsa til å kåra ut ny prest for Jelsa og Sand. Mellom dei sju kallsmennene var Lars Håland. Lars Håland var mellom dei som møtte med fullmakt frå bøndene frå Karmsund og Ryfylke på herredagen i Skien i 1619. Det var strid mellom lensherren Gabriel Kruse og bøndene.
I 1624 ser ein av odelsjordeboka at Lars Håland var eigar av Hålandsgarden på 2 laupar 1 pund smør. Han åtte òg 1 laup smør i Fatnes i Sand, ½ laup smør 1 vett korn i Helland i Sand, 2 pund smør i Ås, 5 pund korn i Vik, 2 pund smør i Tysse, 1 pund smør i Rød, ½ laup smør i Helgeland (desse gardane var i Erfjord), 1 pund smør i Klubben og 1 kvarter laks i Eye i Eigersund. I 1617 åtte han òg 2 pund smør i Åse i Årdal.
Det var skifte etter Lars Olavson Håland 10. juni 1631, men han var død i 1625. Ingeborg gifta seg opp att med enkemann Olav Osmundson Kilane. Det ser ikkje ut til at ho hadde barn med Olav.
Skiftet etter Ingeborg var 3. april 1647. Ingeborg og Lars Olson Håland hadde fleire barn. I ei sak om bryllaupsgjerd i 1653 tok broren Ola Larsson Håland på seg ansvaret for bryllaupet til systera Lisbet, medan "Dj Andre sex" skulle hjelpa broren Jone med hans bryllaup. Då skulle det vore 9 barn til saman, men ein kjenner ikkje til namn og lagnad for tre av dei. Sonen Ola Larsson løyste så raskt ut medarvingane sitt jordegods at det er vanskeleg å spora opp syskenlaget den vegen.
Ei dotter kan ha vore gift med Osmund Oddson Berakvam i Jelsa, men det er i så fall rart at ikkje Osmund har nokon son med namnet Lars. Ola Larsson Håland var likevel formyndar for barna til Osmund Oddson. Kan ei dotter ha vore gift med Peder Tveit i Fjedle? Det var truleg ei Margreta og ei Bergitta som var kalla opp etter farmora og mormora.

Hendingar i livet hennar var:

• Skifte etter ho vart halde den 3. Apr. 1647 I Håland, Erfjord, Rogaland, NOR.

Ingeborg gifta seg med Lars Olson Håland cirka 1600 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

Ingeborg gifta seg så med Ole Osmundson Kilane, son av Osmund Knudson Åsland, cirka 1630 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

Generelle notat: Oluff Kilane, eller Olav Osmundson er på garden i 1613. Han er den andre jordeigande bonde i Erfjord dette året ved sida av Henrik Blank. Han legg skatt av 2 laupar smør, 1 dalar i pengar. Av Kilane sag legg han 2 dalar og i bordskatt 6½ dalar 1 ort. Han er og nemnd i jordbok 1617 med 2 pund smør, legg i skatt 3 kalvskinn, 3 skilling.
Frå odelsjordebok 1624 er Olav Kilane oppført med dette gods: Djuff 2 pund smør, Vik ½ laup 9 merker smør, Rørtveit 2 pund smør, Natland 1 laup smør, Tveit 2½ pund smør, Vadla 1 laup smør, Sande 2 pund 4 merker smør, Hetland 2 laupar smør. Og ombods-gods på hans son sine vegne: Åsland 1 laup smør, Moxnes 1 laup smør, Randa ½ pund korn, Solberg 18 merker smør og Aukland 1 pund smør.
25. februar 1642 vert Olav nemnt som lagrettemann i Hemnes fjerding og i seglet hans står bokstavane O.O. I hovudskatten 1645 er for Kilane øydegard oppført: Enka, 1 dreng og 1 gjente, skatt ½ mark. Olav Kilane var rettsmedlem på Hesby fjerdingsting 18. mai 1617. Første kona til Olav Kilane er ukjent. Dei hadde sonen Osmund. Andre kona var dotter til Asbjørn Ims.
I Rogaland Historielag sitt årshefte 1952 side 48 står det: "Oluf Kilen hadde løst fra sin verfar Asbjørn Ims....".
Tredje kona Ingeborg Jonsdotter var enke etter Lars Olavson Håland som døydde i 1625. Ut frå årsheftet "Ætt og Heim" for 1996, kan Olav vere frå Åsland i Hjelmeland, og son til Osmund Knutson Åsland.


250. Ole Knudson Fuglestein, son av Knud Ingebretson Tau og Kari Bjørnsdotter, vart fødd i 1580 i Tau, Strand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1666 i Fuglestein, Jelsa, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 86 år. Eit anna namn for Ole Knudson var Oluff.

Generelle notat: Ola Knutson finn me første gong nemnd på Fuglestein i 1607, då som eigar av Fuglestein sag. I manntalet 1666 er han 90 år gamal og såleis fødd ikring 1576. Ola Knutson brukte heile garden Fuglestein. Ola Knutson var (etter det Jakob Jåthun har kome fram til) gift første gong med Udbjørg Jonsdotter Foss. Det er mogleg ho då har vore enke på Fuglestein, enke etter Eskild Andersson. Ola Knutson var gift andre gong med Anna Bjørnsdotter Marvik. Det må vera i 1624 eller 25, det året bøter han med 4 riksdalar for leiermål med sin "Festemø" før brudlaupet.
I 1618 måtte han feste Fuglestein påny: "l.bygsel 1618-19 Oluf på Fuglestein, ettersom han av laugmannen er dømt fra forn. Fuglesten formedelst ulydighet og fremleie han gjorde på samme gård, da er den nu påny igjen stedt og fest, dog at han skal gi i innfestning 30 dl."
Det var junkeren Gabriel Kruse han hadde nekta å føra, dessutan hadde han teke inn ein husmann i Sørvika og ein annan i ei annor vik, likeeins budde Jakob Skotte og på garden, alt utan lov og rett "han selv til proffit med arbeid og annen herlighet og ei Ko :Ma: for deres bruk det allerringeste, men skogskade og annet."
Året etter måtte han bøta 16 riksdalar for husmennene han hadde teke inn på garden. I 1630 var Ola Fuglestein saka for ulovlig hogst av eiketrær i Fuglesteinskogen. Det var forbod mot å hogga eik til anna enn til det kongen hadde bruk for til å byggja opp flåten. Då futen gjekk over skogen fann han 95 eikestuar, men av dei vart det sagt at kongen hadde fått 18. Dei 77 andre eiketrær var selde til andre.
Ola Fuglestein bøtte med 30 riksdalar. Sakefall 1650: "Oluf Fuglestein for han hadde tilbragt Ole Assersøn sig å påtage barnefar å være til hans datters barn, og befantes Knut Bjørnsen, hennes egen slekt deruti skyldig. Sonet fordi etter han yderste formue med 40 rd." Same året (1650) let Ola Fuglestein verson sin Jon Larsson få feste halve garden. Men sonen, unge Ola Fuglestein meinte han var nærmare å få bygsla enn versonen. Den unge Ola Fuglestein anka saka inn for lagmannen i 1651 med spørnad om son eller dotter er nærmast til åbygsla ein gard Kongen eig, når faren har sagt opp garden. Faren, gamle Ola Fuglestein, sender inn ei skriftleg utgreiing og byd seg heller til å bygsla garden påny enn å unna son sin garden.
Konklusjon: "Ettersom gamle Oluf Fuglesten udi hans skriftlige innlegg beklager sin søn ham stor ulydighet å skulle ha beteet, som dog ei tilforn på hjemmeting er vorden klaget eller bevist, og til den ende begjærer at før hans søn skulle nyte noget udi Fuglesten, da han heller ville selv feste den opplatte part påny og den hele gård så i sin livstid som en leilending besitte, for des årsaks skyld sin bygselsettel nu for retten til lensherren overleverte, ti er for rett avsagt at jeg denne gamle Oluf Fuglestens frivillige erbydelse om en ny stedsmål som er Kongen til fordel, ei kan ubillig erakte, men han sig deretter åforholde. Og når heretter noget i samme gård Fuglesten vorder bygselløs og ledig, da de vedkommende derom å søke Ko: Ma :s befalingsmann som råder med Kongens gods."
På den måten måtte Ola Knutson for 3. gong betala l.bygsel av Fuglestein. Ola Knutson må ha vore ein rik mann. Han kjøpte 4 pund smør i Fuglestein etter ei semja med Stein Jelsa. Han sat med heile Fuglestein til han døydde over 90 år gamal.

Hendingar i livet hans var:

• Han er nemnd i 1666-teljinga i Fuglestein, Jelsa, Rogaland, NOR.

Ole Knudson gifta seg med Udbjørg Jonsdotter, dotter av Jone Olson Foss og Berta Tollaksdotter, cirka 1610 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

Barnet av dette paret var:

          i.  Brita Olsdotter vart fødd cirka 1610 i Fuglestein, Jelsa, Rogaland, NOR og døydde i 1669 i Gaupås, Skjold, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 59 år. Brita gifta seg med Ole Johannesson Gaupås cirka 1635 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

Ole Knudson gifta seg så med Anna Bjørnsdotter cirka 1624 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Olsdotter vart fødd cirka 1625 i Fuglestein, Jelsa, Rogaland, NOR og døydde i Tednes, Erfjord, Rogaland, NOR. Olsdotter gifta seg med Johannes Johannesson Tednes, son av Johannes Johannesson Tednes og Marta Tednes, cirka 1645 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

125      ii.  Torborg Olsdotter. Torborg gifta seg med Jon Larsson Fuglestein, son av Lars Olson Håland og Ingeborg Jonsdotter, cirka 1650 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Torborg gifta seg så med Ole Svendson Fuglestein, son av Svend Olson Skeie og Siri Tormodsdotter, cirka 1680 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

        iii.  Ingeborri Olsdotter vart fødd cirka 1635 i Fuglestein, Jelsa, Rogaland, NOR, døydde i 1720 i Fuglestein, Jelsa, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 85 år, og vart gravlagd den 4. aug. 1720 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Ingeborri gifta seg med Lars Johannesson Fuglestein cirka 1659 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Ingeborri gifta seg så med Lauritz Danielson Fuglestein, son av Daniel Jakobson Høgh og Dorte Larsdotter, cirka 1686 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.


251. Anna Bjørnsdotter, dotter av Bjørn Ånenson Marvik og Helga Marvik, vart fødd cirka 1604 i Marvik, Jelsa, Rogaland, NOR og døydde i Fuglestein, Jelsa, Rogaland, NOR.

Anna gifta seg med Ole Knudson Fuglestein cirka 1624 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

252. Ingemund Nilsson Grov, son av Nils Tolleivson Skjeldal og Inger Skjeldal, vart fødd i 1624 i Skjeldal, Etne, Hordaland, NOR og døydde cirka 1675 i Grov, Sand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 51 år.

Generelle notat: Ingemund Nilsson bur på Grov i 1664 og 1666. Den 3. november 1668 stemner han verbror sin Osmund Moe for gods han og Knut Nes hadde kjøpt av far sin. Det syner at Ingemund Grov var gift med ei dotter til Jon Nes. Denne saka er og eit døme på den strid og krangel det ofte var mellom slektningar om jordegods på 1600-talet. Jorda var leveveg for folket og på same tid eit uttrykk for rikdom og velstand. Det gjaldt å skaffa seg mest mogeleg av jordisk gods.
Me lyt ta med det tingboka seier: "Ingemund Groff steffnet hans werbroer Osmund moe och tiil talle hannem saa well som Knud Ness for noget jord de derres fader Joen schal haffue affhændet - meente iche saa meget der of uer war giffuit som dj dem paaberaaber, meente di derris udgifft Derpaa burde beuisse eller giøre æds fred i at saa meget war Udgiffuit som siges och dom begiered och hemmod at suare møtte i Rette Osmund Moe, som i Rette lagde it pantebreff aff hans fader til hannem Udsted paa 150 Rxdr Laantaget och derfor sat han i pant i Moe smør en løb och korn sex spd, Item udj Ulleuold it pund smør och korn 4 spand. Dater 12 Novembr 1660. Herwed mente Osmund beuisning nok haffr Knud Nes fremblagde hans Regenschab Seddelbref bedrog sig udgife.d till 37 Ridr i schat for hans fader udlagt, sagde endnu meere Haffde udgiffuit ind anteignet sagde paa alt med forderligste at wille schaffe beseiglet bref. Her foruden efftersom be Osmund Och Knuds gamble forældre saa længe for derres børn derres brug haffde affstaad, at di paa derres Alderdom ey haffde sig noget med At ernere meentes aff Ingemund Groff dj børnn forældrenes Egendom haffde, dennem Nødtørfftig underholdning burde for schaffe, Herom sluttet at Osmund niuder och følger huis goeds hans beseiglet breff ham fflfaldr, Knud Nes med forderlixte bør gjørre Regenschab med hans fadr och lade udj hans leffuende liffue sig med besegle breff forsiune, de gamble af schaffe tilbørlig underholdning til siges paa aaestedenn til Euindelighedt forretiges."
Det er tydeleg at her har det vore familiestrid. Ingemund Grov har nok mistenkt svograne sine for å ha tuska til seg meir enn rett var, og at dei kanskje har betalt for lite. Difor ville han at dei skulle skaffe skriftleg prov på kva dei hadde betalt. Difor ville han og ha dom i saka. Dersom dei ikkje kunne skaffe skriftleg kvittering, skulle dei avleggja eid på at det var rett. Ein tykkjest å lese mellom linjene at det ikkje har vore eit rett godt tilhøve mellom desse svograne. Først skulle Osmund Moe svare for seg. Han la fram eit pantebrev frå faren til Osmund på 150 riksdalar med pant i Moe og Ulvavold. Dette var skjedd 6 år før. Osmund meinte det var prov nok for at han ikkje hadde handla galt. Dinest kom Knut Nes fram og la fram sitt rekneskap som viste at han hadde betalt 37 riksdalar i skatt for faren. Ja, han hadde betalt endå meir som han kunne skaffe brev på. Ingemund sa ikkje mot dette, han synest å ha godteke svara. Men han gav seg ikkje med det. Nå meinte han at dei av barna som hadde fått bruke foreldra sin eigedom, også skulle skaffe dei underhald på deira gamle dagar. Eigedomen må vel her gjelda både Moe og Nes som Osmund og Knut brukte. Ein synest her å skimta ein indre krangel mellom syskena om kven som skulle forsyte foreldra når dei nå var vortne gamle og ikkje kunne drive jorda sjølv. Osmund og Knut som i lang tid hadde brukt gardane, burde gjere det. Slik tenkte Ingemund. Kanskje nokon av syskena hadde slått frampå at dei andre og burde hjelpe til med foreldra? Dom i saka vart slik: Knut bør få skriftleg brev frå faren medan han lever på det som skal vere eigedomen hans. Han skal og skaffa dei gamle underhald så lenge dei lever og får så tilsegn om evig rett til garden. Omund har alt brev på Moe og Ulvavold, det skal han nyte og bruke. Dette synest å tyde på at Knut her får ein slags rett til Nes medan Osmund skal ha Moe og Ulvavold. Seinare veit me at det motsette var tilfelle. Dei kan då ha makebyta eller kjøpt av kvarandre når buet skulle gjerast opp. Diverre har me ikkje bevart skiftet etter Jon og Eli. Tingboka seier heller ikkje meir om utfallet av saka.
Sjå:
Rogaland Historie- og Ættesogelag Årshefte 1973 side 88
Norsk Slekthistorisk Tidsskrift Bind XXIX Hefte I side 34
Rogaland Historie og Ættesogelag: Ætt og Heim 1982 side 66-67

Hendingar i livet hans var:

• Han er nemnd i 1664-teljinga i Grov, Sand, Rogaland, NOR.

Ingemund Nilsson gifta seg med Siri Jonsdotter cirka 1658 i Vikedal kyrkje, Vikedal, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Jon Ingemundson vart fødd cirka 1659 i Grov, Sand, Rogaland, NOR og døydde i Helland, Sand, Rogaland, NOR. Jon gifta seg med ukjend.

126      ii.  Svend Ingemundson Grov. Svend gifta seg med Marit Endresdotter, dotter av Endre Olson Hiim og Anna Tormodsdotter, cirka 1682 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR. Svend gifta seg så med Ingrid Jakobsdotter den 30. nov. 1732 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

        iii.  Levard Ingemundson Birkeland vart fødd i 1663 i Grov, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1724 i Birkeland indre, Sauda, Rogaland, NOR 61 år gamal. Levard gifta seg med Brita Larsdotter, dotter av Lars Ormson Molla, i 1690 i Sauda kyrkje, Sauda, Rogaland, NOR. Levard gifta seg så med Herborg Kjetilsdotter, dotter av Kjetil Andersson Hanakam og Brita Torjusdotter, cirka 1695 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

         iv.  Eli Ingemundsdotter vart fødd cirka 1665 i Grov, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1731 i Rørvikjå, Sand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 66 år. Eli gifta seg med Torjus Gjertson Rørvig, son av Gjert Nilsson Tysseland og Marta Tysseland, cirka 1687 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR. Eli gifta seg så med Osmund Olson Rørvig, son av Ole Osmundson Løland, cirka 1694 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

          v.  Ingrid Ingemundsdotter vart fødd cirka 1670 i Grov, Sand, Rogaland, NOR og døydde i Molla indre, Sauda, Rogaland, NOR. Ingrid gifta seg med Orm Larsson Molla, son av Lars Ormson Molla, i 1698 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

         vi.  Ole Ingemundson Grov vart fødd i 1671 i Grov, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1707 i Grov, Sand, Rogaland, NOR 36 år gamal.


253. Siri Jonsdotter, dotter av Jon Osmundson Nes og Eli Knudsdotter, vart fødd cirka 1625 i Nes, Vikedal, Rogaland, NOR og døydde i Grov, Sand, Rogaland, NOR.

Generelle notat: Ein Ingemund Nilsson Grov dukkar første gong opp i Grov i 1661. Det heiter då at han budde på og dreiv 1 laup smør, 1½ spann korn. Det vil seia at han hadde bortimot halve garden. Ein Jon Nilsson sat med like mykje, han like eins som sjølveigar. Det må ha vore to brør dette, og dei må ha vore søner av Nils Skjeldal i Etne. Dermed har dei og vore halvsystersøner til Svein Pålson. Det var han dei løyste av i Grov ein gong på 1650-talet. Men Jon flytta frå Grov 1663/64.
I 1663 finn vi at tre umyndige barn åtte ½ vett korn i Grov. Det vil seia at dei hadde det som Ingemund og Jon ikkje hadde. Vi får namna på dei i 1665. Det var Marta, Anna og Barbro. Dei åtte det same som halvparten av det som Nils Skjeldal ikkje åtte i 1624.
I 1672 finn vi tinglyst eit 8 år gamalt kjøpe­brev på ½ vett korn i Grov til Ingemund Grov frå Ola Åsmundson, Ivar Torjusson, Ola Torkel­son og Bjørn Fidje. Det var gods dei fire selde på konene deira sine vegner. Det må vera same god­set som dei tre umyndige jentene sat med tidleg på 1660-talet. I alle høve er det berre ein liten part av garden, nemleg 1/18-del av skylda. Men med dette kjøpet vart Ingemund største eigar i Grov, noko som var viktig i samband med beta­ling av førstebygsel. Og med dette kjøpebrevet fekk Ingemund Grov hand om den litle delen i Grov som han og (broren) Jon ikkje åtte.
Spørsmålet vil då vera kven dei fire karane og - for den del - kven den fjerde dottera var. Bjørn Fidje må vera Bjørn Larsson Øvre Fitja i Etne. Dei andre tre kan og vera sunnhordlendingar. Kan Ivar ha budd på Skjeldal i Etne Det står elles og att å finna ut kven dei tre (fire) jentene var barn av.
Går vi attende til Ingemund Grov, finn vi at han i 1661 var med som vitne i lag med Sjur Haua då futetenarane var i Sandsbygdå for å krevja inn skatte-restansar. Det var ei tid med store restansar dette, og det var ikkje eit verv dei likte, bøndene. Men einkvan måtte gjera det. Sjur og Ingemund fekk ei noko dramatisk oppleving på Hamkam ved dette høvet. Ingemund var el­les ikkje mykje nytta som lagrettemann. For eigen del hadde han i 1666 sak om skiftet mot Bromme­land.
Ingemund Grov var gift med ei kvinne frå Nes i Vikadal. Namnet hennar er ukjent (ho heitte truleg Siri), men faren var Jon Osmundson, og ein brorson var Jon Os­mundson, sidan busett på Eide. Det er skrive om denne ætta i "Ætt og Heim" 1982. Der er og om­tala den saka Ingemund hadde i 1668 mot svo­grane Osmund Mo og Knut Nes. Det var om noko gods dei to hadde kjøpt av far sin, men som Ingemund meinte dei ikkje hadde betalt for så mykje som dei burde. Dette måtte dei no gjera greie for. Det var elles og ei sak om folga dette, og kan hende først og fremst ei sak om folga. Inge­mund meinte nemleg at dei barna som hadde foreldra sin eigedom "dennem nødtørfftig under­holdning burde forschaffe". Det vart òg konklu­sjonen på saka.
I 1672 vart Ingemund stemna av futen for ik­kje å ha gjeve odelskatt av 1 laup smør. Han møtte og sa seg å ha levert skatten til lensmanns­drengen Kristen Håland før jul siste året, men så hadde han visst fått pengane att. Og då han ville betala til påske, "ville fougden den ey annamme". Ingemund vart pålagd å prova dette til neste ting. På same tinget var det elles at han tinglyste kjø­pebrevet frå dei fire svograne. Jon Nilsson, som fram til 1663/64 var brukar for sin del av Grov, betalte odelsskatt av same godset så seint som i 1676. Ikkje lenge etter har det vore at dei i Grov løyste inn hans gods. Det er elles ukjent kvar Jon flytta til frå Grov i 1664. Han står utan gardsnamn i odelsskattemanntala.
Grov var ein skogagard, og ein av dei beste i Sandsbygdå. Som sjølveigar er det klart at Ingemund har nytta seg maksimalt av skogen. Vi får ei aning av verksemda hans i ei sak byborgarane hadde mot Cort Paulsson på Sand i 1675. Inge­mund kunne då fortella at han ikkje hadde selt tømmer til andre enn Stavanger-borgarar. Ei opplysning i landkommisjonen 1661 fortel at han i tillegg kunne selja såkalla skotte-bjelkar, som var bjelkar av ei viss lengd som skottane gjer­ne ville ha.
Ingemund Grov døydde 1675-76. Dei eldste barna var framfødde, men yngstesonen var berre 4-5 år. Enkja gifta seg opp att med ein yngre kar frå Ritland i Suldal, Lars Hallvardsen. Men han døydde etter berre 4 år. Då han i 1678 vart stem­na for gjeld til by- og rådstueskrivar Jørgen Cort­sen, sa han at han ville betala "med last som di haffde kiøbslaget om". Han ville altså betala med trelast. Lars og kona fekk ikkje barn. Ho var nok for gamal. Brørne hans, Nils Ritland og Knut Bergjord, samt systrer gift med Ola Foss og Mik­kel Gautun, arva han saman med enkja. Dei vart stemna for 2 tønner korn som presten Jacob An­dersson i Suldal hadde hatt til gode hos Lars Grov. Då Lars Ritland-Grov døydde, var stesonen og odelsmannen Svein Ingemundsen i ferd med å runda 20 år. Han var det no som tok over garden.

Siri gifta seg med Ingemund Nilsson Grov cirka 1658 i Vikedal kyrkje, Vikedal, Rogaland, NOR.

Siri gifta seg så med Lars Halvorson Grov, son av Halvor Knudson Ritland og Gro Nilsdotter, i 1676 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.


254. Endre Olson Hiim, son av Ole Endreson Hiim og Helga Hiim, vart fødd i 1624 i Hiim, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1700 i Hiim, Sand, Rogaland, NOR 76 år gamal.

Generelle notat: Det var dei to yngste sønene til Helga og Ola - Endre og Jon - som overtok på Hiim. Det var dei som vart verande att heime. Alderskilnaden mel­lom dei var på 8 år. Vi finn at dei to brørne gav
landskyld til klosteret i 1657. Truleg var det i 1656 dei gav sin førstebygsel.
Etter Endre og Jon har garden Hiim vore delt i to like store bruk - i generasjon etter generasjon - like fram til i dag. Delinga vart sjølvsagt god­kjend av kloster-administrasjonen. Dei to bruka var gjennom alle år rekna for like gode og like store. Folka på Hiim budde i over 200 år i eit stort fellestun, nemleg fram til kring 1880. Men i rett linje gjekk den gamle Hiim-slekta gjekk ut alt med Endre Hiim, som døydde sist av brørne, kring 1700. Både hans barn og Jon sine barn budde på gode gardar andre stader. Gjennom ei av døtrene til Endre, ho som vart gift over Elvå til Grov, skulle elles slekta sidan koma attende til garden.
Endre Hiim henta kona si frå Guggedal i Sul­dal. Det var Anna Tormodsdotter. Med henne fekk han med ½ laup og 9 merker smør jordegods i Bråtveit, som dei hadde og tok landskyld av frametter. 1 1672 fekk Endre kjøpebrev på heile 1 ½ laup smør i Bråtveit medrekna dei 15 merker smør "hans quindes arff der samme stedtz" . I 1678 ser vi at Endre Hiim kausjonerte for noko skuld Ølmar Bergjord i Suldal hadde til Jørgen Cortsen. I 1697 bygsla han 1 pund 6 merker smør i Indre Ramsfjell til ein Torstein Isakson, og har altså sete med eigedomsrett i Ramsfjell òg.
På 1660-talet vart det fødd mange barn i beg­ge husa på Hiim. Både store og små vart nok av­skremde då tunet vart råka av brann i høyslåtten 1665. Endre Hiim kom for retten nærmare jul same året. Han græt og klaga over at alle husa hadde brunne ned for både han og broren, bort­sett frå ei smia. Og alt dei hadde hausta inn av høy gjekk tapt. Dei to fekk skattefridom nokre år, så dei fekk byggja seg opp att. Tømmer og tre­vyrke var det nok å ta av på garden.
Dei to brørne ser ut til å ha levd i fred både med kvarandre og med grannane kringom. Dei vert begge nytta som lagrettemenn nokre gonger, men er ikkje mellom dei som vert mest nytta til slike verv. Manntala midt på 1660-talet fortel at dei begge heldt seg med kvar sin dreng, somme år med to drenger. Jon hadde i 1664 drengene Ola Helgeson på 16 og Bård Bårdson på 15 år.
Om klostergodset tidleg på 1680-talet heiter det at det "følger Enckedronningen". Det var alt­så enkjedronninga i København som fekk godt av landskylda til fleire av bøndene på Flåtasiå i Sandsbygdå på denne tida. Leiglendingane Endre og Jon hadde elles sjølv begge sine dei tok avgifter og landskyld av. Det er nemnt at Endre åtte part i Bråtveit. Jon kjøpte i 1674 30 merker smør i Aust­arå i Suldal av Jacob Tjøstheim og Levar Austarå. Og same året kjøpte han odelsretten til ½ laup smør i Austarå av ei Anna Pedersdotter Austarå vart løyst inn først i 1720 av Nils Sveinson Austarå, og då av arvingane til Jon Hiim. I 1672 hadde Jon Hiim lånt pengar til Osmund Hedland.
Det var den yngste av brørne, Jon, som døyd­de først, kring 1682. Kort tid etter gifta enkja Lisbet seg opp att med ein kar frå Høyland i Strand. Tormod Jonson heitte han. Han finn vi mellom anna som medeigar i Ås-sagjå kring 1685. Tormod hadde elles ikkje vore lenge på garden då dei i 1683 vart skremde av eit landstry­karfylgje som gjekk til åtak på Svein Grov. Han var i slåtten heime hos kona sitt folk på Hiim.
Anna Tormodsdotter, kona til Endre Olsen Hiim, døydde kring 1676. Endre fekk seg då ei ny kona frå Foss, men ikkje frå grannegarden Foss i Sul­dal. Ho var frå Foss i Hjelmeland og heitte Siri Jonsdotter. Dei fekk ein son som dei kalla opp etter den avdøde bror til Endre, Jon Hiim. Endre lev­de sjølv til han var kring 75 år. Han døydde i 1700. Av ei sak i 1697 kan det sjå ut som at han var noko på sidelinja siste åra. Ola Herheim i Sauda, Endre sin son i første ekteskapet, hadde nemleg sett ut ord om at han, når faren var død, ville søka og tiltala stemora for arv han meinte seg å ha etter mor si (som det var skifta etter 21 år før). Dommen i saka vart at Ola Herheim måtte tiltala faren medan han levde, og seinast til neste tingsete, om han meinte seg å resta morsarv. Elles skulle Siri, hennar barn og arvingar vera heilt "fri och angerløsse" for arv Ola Herheim meinte å måtta ha og fordra etter mor si. I buet etter Endre Hiim i 1700 var det jordegods i Bråtveit (2 pund smør), i Ramsfjell (½ laup og 4 merker smør), Vestvoll i Vats (18 merker) og Kalsheim (11 mer­ker smør). Godset i Bråtveit vart selt frå familien først i 1726, nemleg av Svein Grov, Anna Hauga (Hjelmeland) og Jone Silgjerd.

Endre Olson gifta seg med Anna Tormodsdotter cirka 1657 i Suldal kyrkje, Suldal, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Tormod Endreson Tjentland vart fødd i 1659 i Hiim, Sand, Rogaland, NOR og døydde i Tjentland, Årdal, Rogaland, NOR. Tormod gifta seg med Kari Danielsdotter, dotter av Daniel Nilsson Brathetland og Maren Justsdotter, cirka 1700 i Årdal kyrkje, Årdal, Rogaland, NOR.

127      ii.  Marit Endresdotter. Marit gifta seg med Svend Ingemundson Grov, son av Ingemund Nilsson Grov og Siri Jonsdotter, cirka 1682 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

        iii.  Ole Endreson Herheim vart fødd i 1662 i Hiim, Sand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1704 i Herheim, Sauda, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 42 år. Ole gifta seg med Ragnhild Bjørnsdotter, dotter av Bjørn Nilsson Fiveland og Guri Klausdotter, i 1696 i Sauda kyrkje, Sauda, Rogaland, NOR. Ole gifta seg så med Eli Johannesdotter, dotter av Johannes Njelson Brekke og Kari Olsdotter, i 1699 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

Endre Olson gifta seg så med Siri Jonsdotter, dotter av Jon Pederson Foss og Kari Jonsdotter, cirka 1678 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

Generelle notat: Siri Jonsdotter gifta seg opp att 1701 med Lars Larsen frå Fuglastein i Jelsa. Dei selde godset i Kalsheim i Leiranger (Nedstrand) i 1709 til Nils Pederson, borgar i Stavanger og busett på Ned­strand.
I neste omgang er det at dei nye mennene til dei to Hiims-enkjene døyr, Tormod i 1705 etter over 20 år ekteskap og Lars i 1712 etter berre 11 år ekteskap. Siri og Lars hadde fått ein son i 1702, nemleg Endre Larsen, som sidan budde som strandsitjar på Sandslandet. Siri nærma seg dei 50 då ho fekk denne sonen.
Dei to enkjene på Hiim var elles ikkje for gamle til å gifta seg opp att for tredje gongen. Og no var det dei to brørne frå Herabakka nytta sjansen. Orm Danielsen, kring 36 år gamal, gifta seg 1706 med den over 30 år eldre Lisbet Pålsdotter. Ola Danielsen, noko over 30 år gamal, gifta seg i 1714 med Siri Jonsdotter. Ho nærma seg 60 år.
Giftarmåla mellom dei to brørne frå Herabakka og gamle enkjer på Hiim 1706 og 1714 var klart strategiske giftarmål, der karane kalkulerte med eit lengre liv enn konene. Slik må dei nok forres­ten ha tenkt både Tormod Strand og Lars Fugla­stein og. Men der slo det feil.
Gardenkjer var ettertrakta, jamvel om dei sat på leiglendingsgardar og såleis ikkje rådde fritt over ressursane på garden. Med omsyn til skogen var det slik at ein leiglending ikkje kunne gjera med gardsskogen som han ville. Forutan husvøla og ved til eige bruk kunne han berre hogga til be­taling av halve landskylda. Men i tillegg kunne nok ein leiglending ordna seg med gode avtalar med eigarane for å ta ut meir skog.
Økonomien på Hiim var god. Det går fram av ein rapport om klostergardane i 1702. "Bondens tilstand god", heiter det, kort og godt. Husa var i lovleg stand og alle avgifter og landskyld var be­talt. Men dei to bøndene på Hiim skulda "sine kiøbmend i Stavanger for en og anden udborget vahre", nemleg Lars for 7 dalar og Tormod for 5 dalar.
Ti år seinare, i 1712, var stoda noko ringare. Truleg var det krigstida som etter kvart virka inn på økonomien. Den store nordiske krigen førde mellom anna til eit aukande problem med å få drenger på gardane. Vi ser likevel av skoskatten 1711 at det framleis var dreng og taus på begge bruka på Hiim. Orm Hiim (den første av brørne frå Herabakka) hadde dessutan i tillegg "Et lider giædebarn", som fekk klede, men ikkje pengar i løn.
Siri Hiim var enkja i 1712, då klosteret etter­såg garden. Ho åtte sin buskap sjølv, bortsett frå ei leigeku, 2 kviger og 5 sauer "som hendis stif­datter tilhører". Så hadde begge oppsitjarane skuld. Orm Hiim skulda 14 dalar i tenesteløn og 4 dalar som han hadde lånt til betaling av skattar. Dessutan skulda han ei tønne salt for 2 ½ dalar Enkja Siri skulda i alt 30 dalar lånte pengar, nem­leg til tenesteløn og "til skatters afklarering". To år seinare fekk ho Ola Herabakka til ny mann, og dei to brørne og familiane hjelpte truleg på kvar­andre.
Siri Hiim døydde i 1722, nærmare 70 år ga­mal. Gamle Lisbet Hiim døydde i 1725, godt over 80 år gamal. Det gjekk ikkje lenge før dei to brørne - enkjemennene - hadde nye koner på plass. Ola Danielson gifta seg i 1724 med ei dot­ter av Åge Hedland. Ho heitte Torborg og var berre 15 år gamal. Ola var noko over 40. Far til Torborg - Åge Hedland - døydde dette året, og dei arva noko jordegods i Hedland etter han. Tor­borg var oldebarn til Endre Olsen Hiim. Ho vart altså gift med ein mann som hadde vore gift med "ste-oldemor" hennar. Med Torborg var den gamle Hiims-ætta inne i biletet att, og det er klart at dette ikkje var tilfeldig.

Barn av dette paret var:

          i.  Jon Endreson Silgjerd vart fødd i 1683 i Hiim, Sand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1744 i Silgjerd, Nedstrand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 61 år. Eit anna namn for Jon var Jone. Jon gifta seg med Kari Knudsdotter, dotter av Knud Pederson Helgøy og Marta Olsdotter, cirka 1708 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.

         ii.  Anna Endresdotter vart fødd i 1689 i Hiim, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1765 i Hauge nedre, Hjelmeland, Rogaland, NOR 76 år gamal. Anna gifta seg med Odd Jonson Hauge, son av Jon Oddson Hauge og Liva Bjørnsdotter, cirka 1715 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR. Anna gifta seg så med Niels Larsson Hauge, son av Lars Askjellson Hauge og Aase Nilsdotter, cirka 1726 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

        iii.  Ole Endreson Hiim vart fødd i 1698 i Hiim, Sand, Rogaland, NOR og døydde før 1701 i Hiim, Sand, Rogaland, NOR.


255. Anna Tormodsdotter, dotter av Tormod Osmundson Guggedal og Valborg Olsdotter, vart fødd cirka 1635 i Guggedal, Suldal, Rogaland, NOR og døydde cirka 1676 i Hiim, Sand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 41 år.

Anna gifta seg med Endre Olson Hiim cirka 1657 i Suldal kyrkje, Suldal, Rogaland, NOR.

Niande generasjon (5x tippoldeforeldre)

horizontal rule


256. Ole Tørreson Skjervheim, son av Tørres Skjervheim, vart fødd i Skjervheim, Vats, Rogaland, NOR og døydde cirka 1610 i Skjervheim, Vats, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Ole Tørreson var Oluf.

Generelle notat: Oluf (Tøresson) er nemnd 1601-1606 på Skjervheim, men er død før 1613 då enka betalte l dalar i skatt. Oluf på Skjervheim var lensmann i 1601, og han hadde O.T. i seglet sitt. Sidan garden var odelsgard, er det rimeleg å tru han er son til Thørris po Skarffuenn som vart nemnt i 1563. Ein har og gissa på at han er identisk med Oluf Torgersen Raunes som var lensmann på same tid, men i korntienden 1606 er det oppført ein Oluff både på Raunes og Skjervheim.
I 1602 er garden kalla lensmannsgard (sjå Ætt og Heim 1977 side 63), og det året forsegla han eit brev om toll i Ryfylke. Han forsegla og fullmakta til kongehyllinga i 1591.
Oluff Blikra hadde ei dotter Torun som var gift med ein Olav. Denne Olav er kanskje identisk med Olav Tørresson Skjervheim. Torunn og Olav hadde to barn: ei dotter som var gift med Olav Torsteinson (frå Hallingstad i Vikedal) som budde på Haug i Jelsa og Torgils som truleg var på Brommeland i Sand i 1653.
Ved skiftet etter Oluff Blikra 13. april 1622 var det gods i Brommeland. Oluf Skjervheim har same seglet som Torgils Olsen Brommeland (1653), og det kan sjå ut som at Oluf Skjervheim er far til Torgils og må då ha vore gift med Torunn Olsdotter Blikra.

Ole Tørreson gifta seg med Torunn Olsdotter cirka 1580 i Vats kyrkje, Vats, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Anna Olsdotter vart fødd cirka 1580 i Skjervheim, Vats, Rogaland, NOR og døydde cirka 1620 i Haug, Jelsa, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 40 år. Anna gifta seg med Ole Torsteinson Haug, son av Torstein Olson Hallingstad og Guri Hallingstad, cirka 1600 i Vats kyrkje, Vats, Rogaland, NOR.

128      ii.  Torjus Olson Brommeland. Torjus gifta seg med Guri Olsdotter, dotter av Ole Torsteinson Haug og Anna Olsdotter, cirka 1630 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.


257. Torunn Olsdotter, dotter av Ole Eilivson Blikra og Birgit Blikra, vart fødd i Blikra, Vats, Rogaland, NOR og døydde i Skjervheim, Vats, Rogaland, NOR.

Hendingar i livet hennar var:

• Ho budde i 1613 i Skjervheim, Vats, Rogaland, NOR.

Torunn gifta seg med Ole Tørreson Skjervheim cirka 1580 i Vats kyrkje, Vats, Rogaland, NOR.

258. Ole Torsteinson Haug, son av Torstein Olson Hallingstad og Guri Hallingstad, vart fødd i 1568 i Hallingstad nedre, Vikedal, Rogaland, NOR og døydde før 1655 i Haug, Jelsa, Rogaland, NOR.

Generelle notat: Ola Tosteinson på Haug er komen dit før 1606 (Grønlandsskatten). Ola Tosteinson var fødd ikring 1568 på Hallingstad i Vikedal, son av lensmann Tostein Olson. Men på mora si side ætta nok Ola Tosteinson frå Haug.
I ei sak frå 1624 heiter det at Laurits Knutson i Hogganvik hadde panta til seg ½ pund smør i Rosseid av Ingejerd Levardsdotter. Men Ola Tosteinson hadde betalt Laurits Knutson attende pengane for pantet i Rosseid. Utanpå brevet sto det at odelsgodset er dømt etter "Olufs moders morbroder Østen Jøsteensen." Mormor til Ola Tosteinson er difor truleg dotter til Jostein på Haug i 1521.
Ola Tosteinson var truleg gift to gonger. I følge boka for Vats side 460 er dotter til Torun Blikra (Anna?) gift med Ola Torsteinson Haug i Jelsa og hadde med han barna Birgitte og Torun. I eit arveskifte etter Ola og Birgitte Blekra i Vats i 1622 (Ola og Birgitte Blekra var då døde for lenge sidan, men godset var ikkje heilt ut og lovmessig delt arvingane imellom) går det fram at Ola Tosteinson møter på vegner av barna sine, kona må då vere død. Torunn Olsdotter Blekra var vermor til Ola Haug. Ola Haug med barn arva i buet heile den part som skulle til falla Torunn, så kona til Ola Haug må ha vore einebarn?? (i boka for Vats står det at Torunn Blikra hadde to barn).
Andre kona til Ola Tosteinson var Maritta Øysteinsdotter. Foldøy, dotter til Øystein på Foldøy. Heilt utelukka er det ikkje at ho kan vere mor til Ola Haug sine barn i arveskiftet 1622. I så fall må Øystein på Foldøy og Torunn Olsdotter Blekra berre hatt ei dotter, og dei andre barna til Øystein på Foldøy vere halvsøsken til Maritta Øysteinsdotter Haug.
Ola Haug var i mange år presten sin medhjelpar og mest årleg som domsmann på skipreide-tinget. Mykje jordegods åtte han, dels arva dels kjøpt. Etter odelsjordeboka 1624 åtte han: I Haug 3 ½ pund smør, i Rosseid ½ laup smør og 4 vett tak, i Tveit 1 1aup smør, i Brekke ½ laup smør, i Storstov (Sauda) 18 merker smør, i Sæbø 1 pund, i Soland 21 merker, i Høyvik ½ pund, i Helland 10 spann korn, i Ege 4 spann korn, i Malmei 1 pund korn, i Kvæstad 9 spann korn.

Ole Torsteinson gifta seg med Anna Olsdotter cirka 1600 i Vats kyrkje, Vats, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

129       i.  Guri Olsdotter. Guri gifta seg med Torjus Olson Brommeland, son av Ole Tørreson Skjervheim og Torunn Olsdotter, cirka 1630 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

         ii.  Jostein Olson Rosseid vart fødd cirka 1608 i Haug, Jelsa, Rogaland, NOR og døydde før 1655 i Rosseid, Imsland, Rogaland, NOR. Jostein gifta seg med Anna Olsdotter, dotter av Ole Ormson Birkeland og Marta Johannesdotter, cirka 1631 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR.

        iii.  Torunn Olsdotter vart fødd cirka 1610 i Haug, Jelsa, Rogaland, NOR. Ho hadde ikkje noko tilhøve eller barn.

         iv.  Birgitta Olsdotter vart fødd cirka 1614 i Haug, Jelsa, Rogaland, NOR og døydde cirka 1670 i Høyvik ytre, Jelsa, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 56 år. Birgitta gifta seg med Knud Anfinnson Høyvik, son av Anfinn Edisson Bratteland og Synnøve Øvreland, cirka 1640 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Birgitta gifta seg så med Tormod Dagfinnson Hovda, son av Dagfinn Trulsson Hovda og Guri Knudsdotter, cirka 1660 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

          v.  Anna Olsdotter vart fødd cirka 1618 i Haug, Jelsa, Rogaland, NOR og døydde i Soland, Jelsa, Rogaland, NOR. Anna gifta seg med Erik Soland cirka 1640 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Anna gifta seg så med Roald Pederson Soland, son av Peder Roaldson Gjerde, cirka 1661 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

Ole Torsteinson gifta seg så med Marta Øysteinsdotter, dotter av Østen Foldøy, cirka 1620 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.


259. Anna Olsdotter, dotter av Ole Tørreson Skjervheim og Torunn Olsdotter, vart fødd cirka 1580 i Skjervheim, Vats, Rogaland, NOR og døydde cirka 1620 i Haug, Jelsa, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 40 år.

Anna gifta seg med Ole Torsteinson Haug cirka 1600 i Vats kyrkje, Vats, Rogaland, NOR.

260. Lars Håvardson Bergjord vart fødd i 1591 i Suldal, Rogaland, NOR og døydde i Bergjord, Suldal, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Lars Håvardson var Lauridz.

Generelle notat: Lauridz Haaverdsen vert nemt på Bergjord i 1665. I ei rettsak på Sørestad sa han at han var 12 år gamal under pesten, og i ei sak på Steinbru i 1665 vitna han at foreldra hans hadde budd på Nærheim i lang tid, og han kunne minnast at dei gav Orm Steinbru ½ vett korn i landskyld årleg. Laurids hadde truleg sonen Bård som var brukar etter han på Bergjord. Det vert ikkje nemnt kva kona heitte, men sidan Laurids (truleg) hadde sonen Bård, kan ho vere dotter til ein Baar som vert nemnt som brukar på Bergjord frå 1603 til 1613.

Hendingar i livet hans var:

• Han er nemnd i 1665-teljinga i Bergjord, Suldal, Rogaland, NOR.

Lars Håvardson gifta seg med ukjend.

Barnet hans var:

130       i.  Bård Larsson Bergjord. Bård gifta seg med Hallgjerd Torgersdotter cirka 1645 i Suldal kyrkje, Suldal, Rogaland, NOR.


264. Knud Bjørnson Bjørheim, son av Bjørn Larsson Bjørheim og Sissel Sebjørnsdotter, vart fødd i 1563 i Bjørheim øvre, Strand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1659 i Bjørheim nedre, Strand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 96 år.

Generelle notat: Knut Bjørnson fekk i 1603 ei lita bot av di han hadde drege Ole Vastveit i håret og dessutan slått han til blods på munnen. Knut Bjørheim skatta av eit jordegods på 4 laupar smør og 3 vett korn som sjølveigar frå 1603 til inn i 1660-åra. Skatten vart 2½ dalar. I ein lang periode skatta han av 8 laupar smø og 3 vett korn. Alt dette jordegodset var sjølvsagt ikkje i Øvre Bjørheim. I odelsjordeboka frå 1617 er det nemnt 1 vett korn i Lutsi i Høyland, 1 laup 2 pund 6 merker smør i Kleppa i Hjelmeland og 2 laupar smør ½ pund korn i Randa i Fister. Han var ein av 24 mann frå Årdal skipreide som i 1607 fekk bot av di dei ikkje hadde møtt fram for å sitja i retten på skipreidetinget. Han og kona Udbjørg Tormodsdotter hadde 2 tenestedrenger og 2 tenestejenter i 1645. Han er kalla "Gamle Knut" og sat med det største bruket i 1647.
Knud var lagrettemann i åra 1616 til 1634. Han er kalla ein "høybedaget Mand" i ei sak om noko jordegods i Midt-Sedberg i Årdal i 1656. Han er siste gong nemnt i 1657. Stavanger domkapitels protokoll fortel at Knut Bjørheim var med og valde ny prest i Strand etter skriv av 3. november 1616. I juni i 1619 stemna han Alv Skiftun for odelsskifte på Randa. Det ser ut til at Knut budde på Randa då, og han og Alv hadde kvar sin halvpart av garden. Det var skifte etter han 14. mars 1659.

(Sjå også: Rogaland Historielag Årshefte 1942 side 18)

Hendingar i livet hans var:

• Skifte etter han vart halde den 14. Mar. 1659 I Bjørheim nedre, Strand, Rogaland, NOR.

Knud Bjørnson gifta seg med Udbjørg Tormodsdotter cirka 1590 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Berta Knudsdotter vart fødd i 1590 i Bjørheim øvre, Strand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1676 i Varland, Strand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 86 år. Berta gifta seg med Rasmus Ommundson Varland, son av Ommund Rasmusson Varland, cirka 1610 i Strand kyrkje, Strand, Rogaland, NOR. Berta gifta seg så med Peder Bjørnson Tau, son av Bjørn Larsson Heggheim og Pedersdotter, cirka 1658 i Strand kyrkje, Strand, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

         ii.  Elen Knudsdotter vart fødd i 1593 i Bjørheim øvre, Strand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1680 i Åsland, Hjelmeland, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 87 år. Elen gifta seg med Osmund Erikson Øye, son av Erich Gunnarson Øye, cirka 1620 i Strand kyrkje, Strand, Rogaland, NOR. Elen gifta seg så med Ole Osmundson Kilane, son av Osmund Olson Kilane og Siri Jonsdotter, cirka 1658 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

132     iii.  Biørn Knudson Våge. Biørn gifta seg med Borgilla Henriksdotter, dotter av Henrich Henrikson Blank og Ingeborg Larsdotter, cirka 1635 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR.

         iv.  Åsa Knudsdotter vart fødd i 1597 i Bjørheim øvre, Strand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1676 i Idse, Strand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 79 år. Åsa gifta seg med Endre Hansson Idsø, son av Hans Rasmusson Lerang, cirka 1620 i Strand kyrkje, Strand, Rogaland, NOR.

          v.  Guri Knudsdotter vart fødd cirka 1600 i Bjørheim øvre, Strand, Rogaland, NOR og døydde i Hovda, Finnøy, Rogaland, NOR. Guri gifta seg med Dagfinn Trulsson Hovda, son av Truls Aslakson Hovda og Gunvor Hovda, cirka 1623 i Strand kyrkje, Strand, Rogaland, NOR.

         vi.  Sissel Knudsdotter vart fødd cirka 1603 i Bjørheim øvre, Strand, Rogaland, NOR, døydde i 1703 i Mele, Forsand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 100 år, og vart gravlagd den 25. feb. 1703 i Høle kyrkje, Høle, Rogaland, NOR. Sissel gifta seg med Bjørn Gunnarson Mele, son av Gunnar Nordland og Tora Bjørnsdotter, cirka 1628 i Strand kyrkje, Strand, Rogaland, NOR. Sissel gifta seg så med Tormod Gunnarson Mele cirka 1663 i Høle kyrkje, Høle, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.


265. Udbjørg Tormodsdotter, dotter av Tormod Olson Foss og Anna Ormsdotter, vart fødd cirka 1560 i Foss, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde i Bjørheim øvre, Strand, Rogaland, NOR.

Udbjørg gifta seg med Knud Bjørnson Bjørheim cirka 1590 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

266. Henrich Henrikson Blank, son av Henrich Henrikson Blank og Anne Olsdotter, vart fødd i 1585 i Fister nedre, Fister, Rogaland, NOR og døydde cirka 1656 i Våge, Imsland, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 71 år.

Generelle notat: Henrik Henrikson Blank/Våga var lensmann i Vikedal skipreide 1627-1654. Våga var krongods, og Henrik sat der som bygslemann frå 1611 (1612?). Men han åtte godset i fleire andre gardar. I 1634 åtte han 12 laupar 20 merker smør og ½ pund korn 4 spann tak. I 1637 åtte han 13 laupar 20 merker smør og dertil ½ pund never. I 1657 er godset hans oppskrive med 18 laupar og 1658 med 20 laupar smør.
Me skjønar at Henrik Våga var ein rik mann. 26. april 1619 fekk Henrik Våga brev frå lensherren Gabriel Kruse om at han skulle få lov til å setja opp sagbruk på Våga. Han skulle gje kongen 10 riksdalar og 2 tylfter bord om året. På same brevet hadde lensherren Henrik Bilde skrive 1. mai 1628 at det var berre den mannen det lydde på som hadde rett til å bruka saga. I 1655 låg han sjuk, og versonen, Bjørn Knutson Erøy, møtte på tinget 17. mars og vitna i ei sak på hans vegne. Men han levde visstnok eit par år etterpå. Mest alle dei år han var lensmann, er Våga nemnd som lensmannsgard saman med Frøvik og Rønnevik.
Henrik Våga hadde visst ikkje fleire barn enn dottera Borgilla.
På Kvam er det "Marcke Besichtning" 16.04.1623. Der møter Henrik Våge som ein av eigarane. Han forklarer at han gjennom si avdøde hustru har vorte innehavar av visse rettar i Ytre Kvam.
Det var skifte etter Henrik 21. mars 1656.

Sjå:
Rogaland Historie- og Ættesogelag Årshefte 1978 side 129
Rogaland Historielag Årshefte 1942 side 15-17
Rogaland Historie- og Ættesogelag Årshefte 1984 side 146

Henrich Henrikson gifta seg med Ingeborg Larsdotter cirka 1615 i Vikedal kyrkje, Vikedal, Rogaland, NOR.

Barnet av dette paret var:

133       i.  Borgilla Henriksdotter. Borgilla gifta seg med Biørn Knudson Våge, son av Knud Bjørnson Bjørheim og Udbjørg Tormodsdotter, cirka 1635 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR.


267. Ingeborg Larsdotter, dotter av Laurits Knudson Hogganvik og Hogganvik, vart fødd cirka 1588 i Hogganvik, Vikedal, Rogaland, NOR og døydde før 1623 i Våge, Imsland, Rogaland, NOR.

Ingeborg gifta seg med Henrich Henrikson Blank cirka 1615 i Vikedal kyrkje, Vikedal, Rogaland, NOR.

268. Laurits Ivarson Runestad, son av Ivar Toreson Tjentland og Anna Jonsdotter, vart fødd cirka 1600 i Tjentland, Årdal, Rogaland, NOR og døydde etter 1658 i Runestad, Finnøy, Rogaland, NOR.

Generelle notat: Laurits Ivarson frå Tjentland i Årdal kom til Runastad på Fogn ikring 1620 og fekk ein del av garden til eige bruk av verfaren Samson Aslakson. Med kona Inger fekk han to barn som ein kjenner til. Han ga frå seg bruk B i 1624, og dreiv vel saman med verfaren til han overtok heile bruk A i 1628. I åra 1634 og 1635 var han kyrkjeverje. I 1640 vart Laurits og grannen Tore stemna av soknepretsen på Rennesøy, herr Søren, av di dei hadde drive "utilbørlig skoghugst", Hauskje prestebol som var soknekallet til herr Søren, hadde eigedom i Runestad, og soknepresten klaga på at han ikkje fekk noko utbytte av skogen i garden. Sjølv meinte dei to at dei berre hadde hogge noko kratt, og det hadde dei rett til etter lova, hevda dei. Retten avgjorde at det skulle vera synfaring i skogen, og så høyrer me ikkje meir til usemja. Laurits var spedalsk, ein sjukdom som ikkje var så uvanleg på 1600- og 1700-talet. Laurits søkte hjelp i Stavnger hjå Mikkel Auge, og denne Mikkel stemna Laurits i 1653 for seks riksdalar. Det gjaldt medikamenter som Laurits hadde fått, men ikkje betalt for. Laurits møtte i retten og opplyste at han med fire vitne til stades hadde gjort avtale om at Mikkel skulle få seks riksdalar dersom han kunne gjere han frisk på mindre enn 14 dagar. Mikkel godtok dette hevda han, og fekk to riksdalar i forskot. Laurits hadde vorte verre og ikkje betre etter at han tok medisinen, og han låg ennå til sengs, 20 veker etter avtalen. Retten frikjende Laurits. I 1658 får me høyra meir om sjukdomen til Laurits. Sonen Ivar vart kalla inn i militærteneste, og i Juli 1658 møtte han på tinget på Hesby saman med mora. Ho fortalde at Laurits hadde "den slemme sygen spedalskhet", og han hadde teke sonen med seg til kongsgarden i Stavanger første gong innkallinga kom. Den gongen hadde lensherren vore hard, men gjeve guten fri. Likevel hadde han fått innkalling ein gong til, men då hadde han ikkje møtt. Ivar ville nå gjerne "sone sin forseelse", men han vart sendt heimatt saman med mora, for ingen av dei andre knektane ville vere saman med han på grunn av smittefaren. Laurits Ivarson hadde noko eigedom i Ullestad i Årdal som truleg var arvegods.

(Sjå også: Rogaland Historielag Årshefte 1942 side 22)

Laurits Ivarson gifta seg med Inger Samsonsdotter cirka 1628 i Talgje kyrkje, Finnøy, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

134       i.  Ivar Larsson Runestad. Ivar gifta seg med ukjend. Ivar gifta seg med Dorthe Larsdotter, dotter av Lars Larsson Kvam d.y., cirka 1671 i Strand kyrkje, Strand, Rogaland, NOR.

         ii.  Dorte Larsdotter vart fødd cirka 1640 i Runestad, Finnøy, Rogaland, NOR og døydde i Nessa store, Nedstrand, Rogaland, NOR. Dorte gifta seg med Peder Olson Koll, son av Ole Pederson Koll og Anna Olsdotter, cirka 1671 i Talgje kyrkje, Finnøy, Rogaland, NOR.


269. Inger Samsonsdotter, dotter av Samson Aslakson Runestad, vart fødd cirka 1605 i Runestad, Finnøy, Rogaland, NOR og døydde i Runestad, Finnøy, Rogaland, NOR.

Inger gifta seg med Laurits Ivarson Runestad cirka 1628 i Talgje kyrkje, Finnøy, Rogaland, NOR.

270. Lars Larsson Kvam d.y. son av Lars Larsson Opsal, vart fødd i 1625 i Opsal, Finnøy, Rogaland, NOR og døydde cirka 1700 i Kvam, Strand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 75 år. Eit anna namn for Lars Larsson var Laurits Kvam.

Generelle notat: Lars Kvam vart gift ikring 1646 med ei ukjent og hadde fem barn med henn. Ikring 1675 gifta han seg opp att med enka etter Lydik Olson Kvam, Berta Larsdotter frå Rossavik i Forsand. Ho gifta seg for tredje gong med Rasmus Olson frå Selvik i Høle. Lars Kvam var lagrettemann i åra 1678 til 1684. Av tollistene for Stavanger ser me at Lars var i byen med 1 pund 8 merker talg i oktober i 1681, og med 1 ½ pund talg i november same året. I 1701 var sonen Peder Larsson 61 år. Det vart halde skifte etter han 24. mars 1735. Lars var truleg frå Opsal på Fogn i Finnøy og kan hende bror til Laurits Lauritsson som var fødd ikring 1611 og som døydde i 1675.

Lars Larsson gifta seg med ukjend.

Barna hans var:

          i.  Kari Larsdotter vart fødd cirka 1646 i Kvam, Strand, Rogaland, NOR og døydde i 1733 i Høyland, Strand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 87 år. Kari gifta seg med Knud Olson Høyland, son av Ole Toreson Bjørheim og Anna Endresdotter, i 1674 i Hesby kyrkje, Finnøy, Rogaland, NOR.

         ii.  Peder Larsson Opsal vart fødd i 1649 i Kvam, Strand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1735 i Opsal, Finnøy, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 86 år. Peder gifta seg med Malena Sjursdotter, dotter av Sjur Larsson Selvåg, i 1677 i Talgje kyrkje, Finnøy, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn. Peder gifta seg så med Marit Jonsdotter i Talgje kyrkje, Finnøy, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

        iii.  Hans Larsson Opsal vart fødd i 1651 i Kvam, Strand, Rogaland, NOR og døydde i Opsal, Finnøy, Rogaland, NOR. Hans gifta seg med ukjend.

135      iv.  Dorthe Larsdotter. Dorthe gifta seg med Ivar Larsson Runestad, son av Laurits Ivarson Runestad og Inger Samsonsdotter, cirka 1671 i Strand kyrkje, Strand, Rogaland, NOR. Dorthe gifta seg så med Ole Bjørnson Runestad, son av Biørn Knudson Våge og Borgilla Henriksdotter, den 29. jun. 1684 i Talgje kyrkje, Finnøy, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

          v.  Kristi Larsdotter vart fødd cirka 1655 i Kvam, Strand, Rogaland, NOR.

Lars Larsson gifta seg så med Berita Larsdotter d.e., dotter av Lars Pederson Rossavik og Anna Ingebretsdotter, cirka 1675 i Strand kyrkje, Strand, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.


276. Jon Knudson Høyland, son av Knud Svendson Bjørheim og Bergitte Jonsdotter, vart fødd i 1612 i Hidle nordre, Sjernarøy, Rogaland, NOR og døydde cirka 1671 i Høyland, Strand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 59 år.

Generelle notat: Jon Knutson frå Øvre Bjørheim gifta seg med enka etter Thore Olson Høyland, Anna Pedersdotter og tok over bruket på Høyland. I 1661 var garden Høyland oppført som halvgard med ei skuld på 5 ½ bismarpund smør. Stavanger preste-embete åtte ½ laup og rådde bygsla for denne parten. 4 bismarpund var odel, og odelsmannen rådde bygsla for denne parten. På garden sådde dei 6 tønner og fødde 3 hestar og 20 naut. Jon betalte skatt av sjølveigargods frå ikring 1645 til ikring 1655. I odelsjordeboka frå 1661 er han ført som eigar av 1 laup 1 pund i Høyland, 4 pund smør i Øvre Bjørheim, 15 ½ merker smør i Fremre Sedberg i Årdal og ½ pund 4 merker smør i Kalsem.
I 1645 hadde Anna og Jon 1 tenestejente.Jon var lagrettemann i åra 1661 til 1667. Han var med og vurderte skatteevna til folk i 1662. I samband med soldatutskrivinga møtte Jon Høyland på tinget i juni i 1658 for å forklara seg om stesønene som ikkje møtte til utskriving, og som heller ikkje møtte på tinget. Peder Thoreson var hjå morfaren sin Peder Foss under utskrivinga, og den andre, Thore var "et barn". Peder vart seinare dømt til å betale 10 mark sølv for å verte fri, elles hadde han sin "fred forbrudt" og måtte i så fall forlata landet. Skifte etter Jon Høyland var 22. mai 1671. Kona Anna Pedersdotter er nemnt 17. mars 1674. Skifte etter henne var same år.

Jon Knudson gifta seg med Anna Pedersdotter cirka 1640 i Strand kyrkje, Strand, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

138       i.  Knud Jonson Bjørheim. Knud gifta seg med Marta Olsdotter, dotter av Ole Larsson Varland og Udbjørg Rasmusdotter, cirka 1678 i Strand kyrkje, Strand, Rogaland, NOR.

         ii.  Tormod Jonson Hiim vart fødd i 1642 i Høyland, Strand, Rogaland, NOR og døydde i 1705 i Hiim, Sand, Rogaland, NOR 63 år gamal. Tormod gifta seg med Elisabet Pålsdotter cirka 1682 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

        iii.  Ole Jonson Alsvik vart fødd i 1647 i Høyland, Strand, Rogaland, NOR og døydde i 1717 i Alsvik, Strand, Rogaland, NOR 70 år gamal. Ole gifta seg med Guri Olsdotter, dotter av Ole Pederson Kvam, cirka 1670 i Strand kyrkje, Strand, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn. Ole gifta seg så med Ingeborg Olsdotter, dotter av Ole Kristofferson Grødem og Siri Ingebretsdotter, cirka 1685 i Strand kyrkje, Strand, Rogaland, NOR.

         iv.  Sissela Jonsdotter vart fødd i 1649 i Høyland, Strand, Rogaland, NOR, døydde i 1700 i Barkeland, Jelsa, Rogaland, NOR 51 år gamal, og vart gravlagd den 23. mai 1700 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Sissela gifta seg med Ole Larsson Varland, son av Laurits Olson Kjølevik og Marta Rasmusdotter, i 1669 i Strand kyrkje, Strand, Rogaland, NOR. Sissela gifta seg så med Lars Larsson Barkeland, son av Lars Larsson Barkeland og Ellen Steinsdotter, cirka 1690 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

          v.  Jon Jonson Fiskå d.e. vart fødd i 1652 i Høyland, Strand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1696 i Fiskå indre, Strand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 44 år. Jon gifta seg med Ingeborg Danielsdotter cirka 1692 i Strand kyrkje, Strand, Rogaland, NOR.

         vi.  Jon Jonson Kvam d.y. vart fødd i 1655 i Høyland, Strand, Rogaland, NOR og døydde i 1715 i Kvam, Strand, Rogaland, NOR 60 år gamal. Jon gifta seg med Johannesdotter, dotter av Johannes Pederson Kvam, cirka 1695 i Strand kyrkje, Strand, Rogaland, NOR. Jon gifta seg så med Siri Trulsdotter cirka 1702 i Strand kyrkje, Strand, Rogaland, NOR.

        vii.  Susanne Jonsdotter vart fødd i 1657 i Høyland, Strand, Rogaland, NOR og døydde i 1709 i Strand, Strand, Rogaland, NOR 52 år gamal. Susanne gifta seg med Ingemar Toreson Strand, son av Tore Olson Strand, cirka 1675 i Strand kyrkje, Strand, Rogaland, NOR. Susanne gifta seg så med Jon Larsson Strand, son av Lars Toreson Strand, cirka 1685 i Strand kyrkje, Strand, Rogaland, NOR.


277. Anna Pedersdotter, dotter av Peder Tormodson Foss og Sissela Olsdotter, vart fødd cirka 1617 i Foss, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde cirka 1674 i Høyland, Strand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 57 år.

Anna gifta seg med Tore Olson Høyland, son av Ole Gjestson Vadla, i 1633 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

Generelle notat: Thore Olson var frå Vadla i Hjelmeland eller Marvik i Jelsa og son til Olav Gjestson. Thore var truleg gift første gong med ei Larsdotter frå Høyland i Strand, men det er ikkje kjent barn etter dei. Andre kona var Anna Pedersdotter frå Foss i Hjelmeland og det er nemnt fire barn. Thore betalte skatt i klassen for leiglendingar frå 1613 til 1633, men frå 1634 til 1644 betalte han skatt av 2 laupar smør i klassen for odelsbønder. Han var lagrettemann fleire gonger i tida 1616 til 1636. Han åtte 1 laup ½ pund smør i Høyland i 1617. Thore Høyland måtte bøta i 1634 av di han låg for tidleg med "hans feste pige", Thore var fattig då.

Barn av dette paret var:

          i.  Peder Toreson Foss vart fødd i 1633 i Høyland, Strand, Rogaland, NOR og døydde etter 1658 i Foss, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

         ii.  Tore Toreson Tysvær vart fødd i 1635 i Høyland, Strand, Rogaland, NOR og døydde i Tysvær, Tysvær, Rogaland, NOR. Tore gifta seg med Birgitte Sjursdotter cirka 1665 i Tysvær kyrkje, Tysvær, Rogaland, NOR. Tore gifta seg så med Marta Halvardsdotter i 1698 i Tysvær kyrkje, Tysvær, Rogaland, NOR.

        iii.  Ole Toreson Bjørheim vart fødd i 1637 i Høyland, Strand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1670 i Bjørheim øvre, Strand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 33 år. Ole gifta seg med Anna Endresdotter cirka 1657 i Strand kyrkje, Strand, Rogaland, NOR.

         iv.  Jon Toreson Høyland vart fødd i 1639 i Høyland, Strand, Rogaland, NOR.

Anna gifta seg så med Jon Knudson Høyland cirka 1640 i Strand kyrkje, Strand, Rogaland, NOR.

278. Ole Larsson Varland, son av Laurits Olson Kjølevik og Marta Rasmusdotter, vart fødd i 1627 i Kjølevik, Strand, Rogaland, NOR og døydde i 1689 i Varland, Strand, Rogaland, NOR 62 år gamal.

Generelle notat: Ole fekk overta ½ laup av garden seinast 1647, då han er ført som brukar av denne halve laupen. Seinare overtok han heile faren sitt bruk. Ole var ofte lagrettemann i åra frå 1655 til 1682. Han var med og skreiv under manntalet i 1664 for Årdal skipreide, og det skjedde på Kongsgarden i Stavanger. Ole Kjølevik var hausten 1653 stemna for retten av Ole Vervik fordi nokre grisar frå Kjølevik hadde vore i marka på Vervik. Dei blei forlikte. Ole var stemna for retten i desember 1661 av ein Ole Davidson. Ole Kjølevik hadde nemleg teke ein hest av han utan dom. Dette hadde han gjort fordi Ole Davidson hadde leigd ei ku av han, og kua "bleff død". Ole var også stemna for retten i november 1662. Denne gongen var det Bjørn Heggeheim som ville ha til bake pengane Ole hadde lånt. Ole Kjølevik og Ole Hausken (i Hjelmeland) hadde i desember 1662 stemna Peder Varland (svogeren sin) på grunn av kona hans. Dei blei samde om å utsetje (saka var på Varland i 1669). Ole hadde drengen Laurits Rasmussen (50år) i 1664. Ole Kjølevik var i 1669 stemna for retten for 4 grisar han hadde på beite i marka på Kjølevik. Saka kom opp att i 1671, og då heiter det 6 svin, små og store, som var komne vekk i marka (det ser ut til at det var ein Hans Egeland han hadde dei i beite for). Ole måtte bera halvparten av tapet.

Ole Larsson gifta seg med Udbjørg Rasmusdotter cirka 1648 i Strand kyrkje, Strand, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

139       i.  Marta Olsdotter. Marta gifta seg med Knud Jonson Bjørheim, son av Jon Knudson Høyland og Anna Pedersdotter, cirka 1678 i Strand kyrkje, Strand, Rogaland, NOR. Marta gifta seg så med Peder Pederson Bjørheim, son av Peder Ivarson Valheim og Siri Assersdotter d.e., cirka 1695 i Strand kyrkje, Strand, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

         ii.  Laurits Olson Vervik vart fødd i 1655 i Kjølevik, Strand, Rogaland, NOR og døydde i 1725 i Vervik, Strand, Rogaland, NOR 70 år gamal. Laurits gifta seg med Anna Vervik cirka 1699 i Strand kyrkje, Strand, Rogaland, NOR. Laurits gifta seg så med Marta Nilsdotter, dotter av Niels Olson Tau og Valborg Mikkelsdotter, i 1708 i Strand kyrkje, Strand, Rogaland, NOR.

        iii.  Jon Olson Nag vart fødd i 1657 i Kjølevik, Strand, Rogaland, NOR og døydde i 1728 i Nag, Strand, Rogaland, NOR 71 år gamal. Jon gifta seg med Kristi Knudsdotter, dotter av Knud Olson Høyland og Kari Larsdotter, cirka 1700 i Strand kyrkje, Strand, Rogaland, NOR.

         iv.  Berta Olsdotter vart fødd i 1659 i Kjølevik, Strand, Rogaland, NOR og døydde i 1741 i Kjølevik, Strand, Rogaland, NOR 82 år gamal. Berta gifta seg med Ole Olson Kjølevik, son av Ole Olson Vervik, i 1684 i Strand kyrkje, Strand, Rogaland, NOR.

          v.  Rasmus Olson Vadla vart fødd i 1660 i Varland, Strand, Rogaland, NOR og døydde i 1727 i Vadla, Årdal, Rogaland, NOR 67 år gamal. Rasmus gifta seg med Kari Toresdotter, dotter av Tore Toreson Valheim og Ingeborg Jonsdotter, i 1701 i Årdal kyrkje, Årdal, Rogaland, NOR.

Ole Larsson gifta seg så med Sissela Jonsdotter, dotter av Jon Knudson Høyland og Anna Pedersdotter, i 1669 i Strand kyrkje, Strand, Rogaland, NOR.

Hendingar for dette paret var:

• Dei offentleggjorde sitt føremål om å gifta seg Kongebrev.

Barn av dette paret var:

          i.  Udbjørg Olsdotter vart fødd i 1680 i Kjølevik, Strand, Rogaland, NOR og døydde i 1745 i Økstra, Jelsa, Rogaland, NOR 65 år gamal. Eit anna namn for Udbjørg var Gudbjørg. Udbjørg gifta seg med Ole Jonson Økstra, son av Jon Larsson Fuglestein og Torborg Olsdotter, cirka 1694 i Strand kyrkje, Strand, Rogaland, NOR.

         ii.  Ole Olson Kjølevik vart fødd i 1685 i Kjølevik, Strand, Rogaland, NOR og døydde i København, København, Københavns Amt, DNK. Ole gifta seg med Siri Osmundsdotter, dotter av Osmund Oddson Berakvam, den 8. nov. 1705 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

        iii.  Lucrits Olsdotter vart fødd i 1687 i Kjølevik, Strand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1748 i Gismarvik, Avaldsnes, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 61 år. Eit anna namn for Lucrits var Lucris. Lucrits gifta seg med Lars Danielson Gismarvik, son av Daniel Rasmusson Fosen og Malena Jonsdotter, den 18. jul. 1714 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Lucrits gifta seg så med Osmund Osmundson Gismarvik, son av Osmund Osmundson Vatne og Karen Tolleivsdotter, den 30. nov. 1732 i Avaldsnes kyrkje, Avaldsnes, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.


279. Udbjørg Rasmusdotter, dotter av Rasmus Ommundson Varland og Berta Knudsdotter, vart fødd i 1625 i Varland, Strand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1665 i Kjølevik, Strand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 40 år.

Udbjørg gifta seg med Ole Larsson Varland cirka 1648 i Strand kyrkje, Strand, Rogaland, NOR.

280. Ole Henrikson Blank, son av Henrich Henrikson Blank og Anne Olsdotter, vart fødd i 1588 i Fister nedre, Fister, Rogaland, NOR og døydde cirka 1670 i Byre, Fister, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 82 år.

Generelle notat: Olav Henrikson Blank budde på Nedre Fister (som han fekk av faren) i 1611. Han budde eit par år på Jelsa frå kring 1637 då han bytta gard med Elling Person på Jelsa, men i 1659 bytta han Nedre Fister mot Stokkedal i Vats med Jonas Johannesson Stokka. Olav budde seinare på Stokkedal i Vats. I 1640 reiste Elling sak mot Olav fordi han hadde hogge ulovleg i felleskogen på Jelsa. Utfallet vart at Elling skulle ha halvparten av dei ti tylftene tømmer som Olav hadde hogt. Han er truleg nemnd på Velde i Vats i 1645. Det gjekk heilt ut for Olav slik at han måtte til Byre og bu hjå sonen Eirik som fødde han i 11 år. Sonen Henrik og dottera Berit er ikkje nemnt i boka for Fister.

Ole Henrikson gifta seg med Karin Eriksdotter cirka 1615 i Fister kyrkje, Fister, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

140       i.  Henrik Olson Ringe. Henrik gifta seg med Magnhild Ringja i 1644 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR. Henrik gifta seg så med Helga Olsdotter, dotter av Ole Osmundson Vormestrand og Kari Johannesdotter, cirka 1662 i Vikedal kyrkje, Vikedal, Rogaland, NOR.

         ii.  Erich Olson Byre vart fødd i 1620 i Fister nedre, Fister, Rogaland, NOR og døydde i Byre, Fister, Rogaland, NOR. Erich gifta seg med Marta Larsdotter, dotter av Lars Asgautson Jørstad og Siri Olsdotter, cirka 1650 i Sjernarøy kyrkje, Sjernarøy, Rogaland, NOR.

        iii.  Magla Olsdotter (Mogleg) vart fødd cirka 1622 i Fister nedre, Fister, Rogaland, NOR og døydde i Vatnekvam, Vats, Rogaland, NOR. Magla gifta seg med Ivar Jonson Vatnekvam cirka 1661 i Vats kyrkje, Vats, Rogaland, NOR.

         iv.  Anna Olsdotter vart fødd i 1625 i Fister nedre, Fister, Rogaland, NOR og døydde i Atletveit, Sjernarøy, Rogaland, NOR. Anna gifta seg med Knud Olson Atletveit, son av Ole Reidarson Atletveit og Kristi Jonsdotter, den 9. jul. 1655 i Fister kyrkje, Fister, Rogaland, NOR. Anna gifta seg så med Ole Pederson Atletveit, son av Peder Olson Opsal og Borgilla Jonsdotter, cirka 1680 i Sjernarøy kyrkje, Sjernarøy, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

          v.  Brita Olsdotter vart fødd cirka 1628 i Fister nedre, Fister, Rogaland, NOR og døydde i Sandvik, Nedstrand, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Brita var Berit. Brita gifta seg med Anders Villumson cirka 1648 i Fister kyrkje, Fister, Rogaland, NOR. Brita gifta seg så med Jakob Olson Sandvik, son av Ole Holgerson Lindanger og Ingrid Jakobsdotter, i 1667 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn. Brita gifta seg så med Johannes Ingebretson Sandvik, son av Ingebret Tolleivson Tendeland og Guri Gunnarsdotter, i 1685 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

         vi.  Laurits Olson Blank vart fødd i 1630 i Fister nedre, Fister, Rogaland, NOR og døydde cirka 1695 i Rosså, Hjelmeland, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 65 år. Laurits gifta seg med Liva Hidle cirka 1664 i Fister kyrkje, Fister, Rogaland, NOR. Laurits gifta seg så med Ingrid Olsdotter, dotter av Ole Sevatson Skiftun og Gunhild Olsdotter, cirka 1679 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.


281. Karin Eriksdotter, dotter av Erich Jakobson Koll og Magnhild Olsdotter, vart fødd cirka 1595 i Byre, Fister, Rogaland, NOR og døydde i Fister nedre, Fister, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Karin var Karin Koll.

Hendingar i livet hennar var:

• Ho budde i 1640 i Fister nedre, Fister, Rogaland, NOR.

Karin gifta seg med Ole Henrikson Blank cirka 1615 i Fister kyrkje, Fister, Rogaland, NOR.

282. Ole Osmundson Vormestrand, son av Osmund Olson Vågen og Helga Ommundsdotter, vart fødd i 1602 i Vågen, Imsland, Rogaland, NOR og døydde i 1686 i Vormestrand, Vikedal, Rogaland, NOR 84 år gamal.

Generelle notat: Olav Åsmundson vert truleg nemnt første gong i samband med Vormestrand då "Olluff Aaszmundszøn loed lesze ett wellforseglede pergamenttisbreff med fire hengendis segl och threj merker under, lydende om ett pundtt och threj merker smør i Wormestrandt som Tieran Raszmuszønn paa Birchetuedtt, Gunder Raszmuszønn paa Rimszelandtt och Trundtt urdal hannen solldtt haffde efter breffuenes widere medfør, under dato Stangelandtt dend 14 desembris 1633". Vidare kjøpte han i 1640 1½ laup smør av Gaute Åmundson (Osmundson) Hetland (Flat-Hetland i Fister). Om Olav Åsmundson var i slekt med dei tidlegare eigarane av Vormestrand er ikkje greitt å fastslå. Seinare kjøpte og tilpanta Olav til seg meir av garden. I 1670 vert han oppført med 8 pund 3 merker smør. Han mangla då ikkje fullt 1 pund smør på å eige heile garden, som var på 3 laupar smør.
Men han samla seg òg mykje anna jordegods. Ved skiftet etter han 1. og 2. oktober 1686 var jordegodset på 13 laupar smør. Det var gods i mange gardar: Vormestrand, Dyssja, Langaland, Lille Aksland, Øvre Espevoll, Vågen, Mitt-helgavoll, Slettastøl og Øvraland i Vikedal skipreide. I tillegg åtte han i Nærheim, Århus, Øyestad og Lunde i Suldal og noko i Jelsa og Vats.
Barna ved skiftet var Johannes Vågen, Åsmund Hauga, Knut Øvraland, Olav Vormestrand, Helga Ringa, Brynhild Sigmundstad, Malena Tjentland og Eli Jelsa. Enka Kari skulle behalde ein del av jordegodset til ho døydde, men resten vart delt mellom barna. ½ pund smør gods i Vågen gjekk til dottera Malena Tjentland.
Olav Vormestrand var lensmann i Vikedal frå 1656 til 1662. Gardsnamnet vart på den tid skrive Ormstrand eller Ormestrand. I 1657 gav han heile 16 riksdalar i lensmannskatt. I heile futedømet var det ingen andre lensmenn utanom Jon Villumson på Raunes i Vats, som gav så stor skatt. I 1664 er han nemnt 62 år med sonen Johannes på 22 år, Halvor Osmundson 20 år er dreng.
Som fleire andre i Ryfylke dreiv han ulovleg tømmerhandel, heilt til Suldal. Han var ikkje så redd for å leggja seg ut med borgarane i Stavanger. Fekk han det ikkje som han ville i første omgang, så skreiv han til kongen. På Suldalstinget 14. juni 1672 fekk Olav Vormestrand attest for at han ikkje hadde drive ulovleg tømmerhandel der. Dei (i Suldal) hadde takka han mang ein gong for at han hadde hjelpt dei med korn og slikt i deira naud og trang. Han hadde òg gitt dei pengar til skattane. For dette hadde han seinare fått tømmer. Men saka mot borgarane i Stavanger var ikkje ferdig med dette. Han vart så seint som i 1675 stemna på tinget for ulovleg tømmerhandel.
Kona til Olav var Kari Johannesdotter frå Stokka i Vats. Altertavla til Vikedal kyrkje har årstalet 1654 og namnet på gjevarane malt på. Gjevarane var Olav Åsmundson og Kari Johannesdotter.
I 1667 stemna Olav Åsmundson Vormestrand Lars Tengesdal for rydningspengar av Tengesdal, "... huilchen gaard Oelles farfader Oelle Tingisdall aff øde och stochlending optoeg ....". Men han skal ha selt rydningsretten til Tengesdal i Sand for 24 riksdalar til Lars Tengesdal same året.

Sjå:
Rogaland Historie- og Ættesogelag: Ætt og Heim 1974 side 104
Rogaland Historie- og Ættesogelag: Ætt og Heim 1984 side 153
Rogaland Historie- og Ættesogelag: Ætt og Heim 1954 side 93-101

Hendingar i livet hans var:

• Han er nemnd i 1664-teljinga i Vormestrand, Vikedal, Rogaland, NOR.

Ole Osmundson gifta seg med Kari Johannesdotter cirka 1635 i Vats kyrkje, Vats, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

141       i.  Helga Olsdotter. Helga gifta seg med Henrik Olson Ringe, son av Ole Henrikson Blank og Karin Eriksdotter, cirka 1662 i Vikedal kyrkje, Vikedal, Rogaland, NOR.

         ii.  Johannes Olson Vågen vart fødd i 1642 i Vormestrand, Vikedal, Rogaland, NOR og døydde etter 1690 i Vågen, Imsland, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Johannes var Johannis.

        iii.  Brønelle Olsdotter vart fødd cirka 1648 i Vormestrand, Vikedal, Rogaland, NOR og døydde i 1731 i Sigmundstad, Fister, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 83 år. Brønelle gifta seg med Tollef Oddson Sigmundstad, son av Odd Jonson Hauge og Elisabet Tolleivsdotter, cirka 1675 i Vikedal kyrkje, Vikedal, Rogaland, NOR.

         iv.  Malena Olsdotter vart fødd i 1650 i Vormestrand, Vikedal, Rogaland, NOR og døydde i Tjentland, Årdal, Rogaland, NOR. Malena gifta seg med Anders Andersson Tjentland, son av Anders Bjørnson Riskedal og Berete Eriksdotter, cirka 1678 i Vikedal kyrkje, Vikedal, Rogaland, NOR.

          v.  Osmund Olson Kleppa vart fødd i 1652 i Vormestrand, Vikedal, Rogaland, NOR og døydde i Kleppa, Hjelmeland, Rogaland, NOR. Osmund gifta seg med Liva Bjørnsdotter, dotter av Biørn Knudson Våge og Borgilla Henriksdotter, cirka 1673 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

         vi.  Knud Olson Helland vart fødd i 1654 i Vormestrand, Vikedal, Rogaland, NOR og døydde i 1732 i Helland, Vikedal, Rogaland, NOR 78 år gamal. Knud gifta seg med Cecilia Jensdotter, dotter av Jens Ånenson Marvik og Birgit Steinsdotter, cirka 1684 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

        vii.  Ole Olson Espevoll vart fødd i 1657 i Vormestrand, Vikedal, Rogaland, NOR og døydde i 1729 i Espevoll øvre, Vikedal, Rogaland, NOR 72 år gamal. Ole gifta seg med Britha Johannesdotter cirka 1695 i Vikedal kyrkje, Vikedal, Rogaland, NOR.

       viii.  Elin Olsdotter vart fødd i 1659 i Vormestrand, Vikedal, Rogaland, NOR, døydde i 1741 i Vormestrand, Vikedal, Rogaland, NOR 82 år gamal, og vart gravlagd den 3. sep. 1741 i Vikedal kyrkje, Vikedal, Rogaland, NOR. Elin gifta seg med Stein Sivertson Vormestrand, son av Sivert Steinson Jelsa og Torborg Olsdotter, cirka 1687 i Vikedal kyrkje, Vikedal, Rogaland, NOR. Elin gifta seg så med Gabriel Erikson Vormestrand, son av Erich Bårdson Landsnes og Ingeborg Bjørnsdotter, cirka 1695 i Vikedal kyrkje, Vikedal, Rogaland, NOR.


283. Kari Johannesdotter, dotter av Johannes Osmundson Stokka og Brønela Knudsdotter, vart fødd i 1611 i Stokka, Vats, Rogaland, NOR og døydde i Vormestrand, Vikedal, Rogaland, NOR.

Hendingar i livet hennar var:

• Ho budde i 1686 i Vormestrand, Vikedal, Rogaland, NOR.

Kari gifta seg med Ole Osmundson Vormestrand cirka 1635 i Vats kyrkje, Vats, Rogaland, NOR.

284. Einar Tytlandsvik døydde etter 1656 i Vormelandsvik, Hjelmeland, Rogaland, NOR,.

Generelle notat: Einar Thøttlandsuigh er nemn som oppsittar (husmann) i lensrekneskapen for 1656. Han var truleg far til Eivin Einarson på Kalsheim i Nedstrand.

Einar gifta seg med ukjend.

Barnet hans var:

142       i.  Eivind Einarson Kalsheim. Eivind gifta seg med ukjend. Eivind gifta seg med Malena Sørensdotter i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.


304. Osmund Erikson Øye, son av Erich Gunnarson Øye, vart fødd i 1600 i Øye, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde cirka 1658 i Øye, Hjelmeland, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 58 år.

Osmund Erikson gifta seg med Elen Knudsdotter cirka 1620 i Strand kyrkje, Strand, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

152       i.  Niels Osmundson Øye. Niels gifta seg med Marta Bjørnsdotter, dotter av Biørn Olson Aukland og Kari Gudmundsdotter, cirka 1655 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

         ii.  Malena Osmundsdotter vart fødd cirka 1625 i Øye, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde cirka 1662 i Voster, Strand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 37 år. Eit anna namn for Malena var Eli. Malena gifta seg med Peder Ingebretson Voster, son av Ingebret Pederson Voster og Bereta Ivarsdotter, cirka 1651 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

        iii.  Hallvor Osmundson vart fødd cirka 1628 i Øye, Hjelmeland, Rogaland, NOR.


305. Elen Knudsdotter, dotter av Knud Bjørnson Bjørheim og Udbjørg Tormodsdotter, vart fødd i 1593 i Bjørheim øvre, Strand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1680 i Åsland, Hjelmeland, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 87 år.

Generelle notat: Elen Knutsdotter var frå Bjørheim i Strand. Ho vart først gift med Osmund Erikson står det i boka for Hjelmeland. Osmund var fødd ikring 1600 i følgje Rogaland Historielag Årshefte 1942 side 29. Det er noko som ikkje stemmer med fødselsåra på barna som ho er ført som mor til. Ho var i følge boka om Strand fødd ikring 1593 og må då vere mor til Osmund Eirikson sine barn. Etterkomarane til Osmund brukar òg namnet Eli eller Elen på barna sine. Osmund Erikson overtok som brukar på Nord-Øye etter faren og sat som brukar til 1657, og sonen hans overtok frå denne tid. Osmund er nemnt i skattelista frå 1623, så far og son må ha drive bruket i lag i 1620-åra. Osmund møter oss eit par gonger i kjeldene. I åra 1636-1638 var han ombodsmann eller kyrkjeverje for Hjelmeland kyrkje. Det var to menn som vart valde til det for to-tre år, og Osmund fungerte i lag med Odd Hauge. I 1656 måtte han betala ti dalar i bot for "en kneckt Naffnligh Knut" som ikkje hadde møtt til soldatutskriving. Om denne Knut var sonen hans eller tenestedreng, veit vi ikkje. Sonen Hallvor var innrullert som ståande soldat i landskompaniet i 1682. Sonen Nils er nemnt som brukar på Nord-Øye frå 1658, og Osmund døydde truleg ikring 1657 til 1658. Elen gifta seg då truleg opp att ikring i 1658-1660 med Ola Osmundson og budde på Åsland i Hjelmeland.

Elen gifta seg med Osmund Erikson Øye cirka 1620 i Strand kyrkje, Strand, Rogaland, NOR.

Elen gifta seg så med Ole Osmundson Kilane, son av Osmund Olson Kilane og Siri Jonsdotter, cirka 1658 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

Generelle notat: Ola Osmundson fekk bygslebrev av faren i 1660 på halve Åsland. Han skal ha vore gift med Elen Knutsdotter, enka etter Osmund Erikson Øye. Ola har barn fødd ikring 1686 og seinare. Sjølv var Ola fødd ikring 1630. Elen var fødd ikring 1593. Elen kan ha vore gift med Olav Åsmundson, men ho kan ikkje vere mor til barna hans. Mest sansynleg er det at Olav vart gift opp att som enkemann då Elen var død (eller er det snakk om to Elen Knutsdotter frå Bjørheim, og ei samanblanding?). Barna til Olav Åsmundson har alle kalla den eldste dottera for Anna, men namnet Eli eller Elen vert ikkje brukt. Olav har difor truleg vorte gift opp att med ei Anna, og som var mor til barna hans. I 1673 kjøpte Ola 1 pund 16 merker i garden. Dei budde på Åsland 1666-1703, då dei flytta til Kilane. I 1661 bruka han òg nabobruket på Åsland. Han åtte då jordegods på tilsaman ikring tre laupar i Åsland, Randa og Norheim. Olav Åsmundson Kilane er brukar av Kilane frå 1706 til 1715, då han døydde. Eigar av Kilane var Stavanger prestebol, skuld 3 ½ pund smør.

Hendingar i livet hans var:

• Han er nemnd i 1701-teljinga i Åsland, Hjelmeland, Rogaland, NOR.


306. Biørn Olson Aukland, son av Ole Jonson Aukland og Margrete Bjørnsdotter, vart fødd i 1610 i Aukland, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde i 1686 i Aukland, Hjelmeland, Rogaland, NOR 76 år gamal.

Generelle notat: Bjørn Olson er nemnd som brukar på Aukland frå 1639. Han og faren må ha brukt garden i lag ei tid før Bjørn overtok alt. Han var stor jordeigar som faren hadde vore. I 1661 åtte han 14 gardpartar på til saman kring åtte laupar smør. Fram til 1670 vart jordegodset dobla. Då åtte han 16 ¾ smørlaupar. Ein del av godset var nok arv etter far til Kari, lensmann Gudmund Toreson Fosen, ein av dei største jordeigarane i Ryfylke på den tid. Bjørn Olson Aukland er ført opp som eigar på Hetletveit, Ombo i 1670. Bjørn åtte mykje jordegods rundt om, godt og vel 18 laupar smør i 20 gardar. Bjørn budde truleg aldri på Hetletveit. I ein synfaring over skiftegjerdet mellom Vatland og Nårstad i 1698 vart det sagt at gjerdet hadde stått på same staden som nå frå gamal tid, ja endå den tid Bjørn Aukland brukte Nårstad og Vatland som eit bruk. Bjørn Olson Aukland må ha brukt desse to gardane frå den tid han gifte seg ikring 1630 til faren Ola Jonsen Aukland døydde ikring 1653 då flytte han til odelsgarden sin, Aukland. Auklandfolket åtte mest heile Ombo ei tid. Skøyte på Aukland fekk han i 1671 av arvingane etter eldste broren, Tollak Jonson. Det var 2 ½ laupar i Aukland og Indre Skår han då kjøpte og betalte 380 riksdalar. Frå før åtte han ein halv laup i garden. Laurits Lauritsson heitte ein Stavangerborgar som "residerte" på Jelsa kring 1660. Han brukte truleg Buer, og hadde inngått ein kontrakt med Bjørn i 1658, om bruken av garden. Etter to års tid stemna Bjørn han for retten fordi han hadde brote kontrakten. Han hadde mellom anna holdt smale, hogge i skogen til skade, rive never og bygt hus. Det var skifte etter Bjørn Olson i 1687. Kona Kari Gudmundsdotter var død før 1679. Kari og Bjørn er nemnde medsju barn.

Biørn Olson gifta seg med Kari Gudmundsdotter cirka 1630 i Avaldsnes kyrkje, Avaldsnes, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

153       i.  Marta Bjørnsdotter. Marta gifta seg med Niels Osmundson Øye, son av Osmund Erikson Øye og Elen Knudsdotter, cirka 1655 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

         ii.  Sofie Bjørnsdotter vart fødd i 1640 i Vatland, Jelsa, Rogaland, NOR og døydde i Vadla, Hjelmeland, Rogaland, NOR. Sofie gifta seg med Jone Jonson Vadla, son av Jone Jonson Vadla og Siri Johannesdotter, cirka 1661 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

        iii.  Gudmund Bjørnson Aukland vart fødd i 1644 i Vatland, Jelsa, Rogaland, NOR og døydde i 1691 i Aukland, Hjelmeland, Rogaland, NOR 47 år gamal. Gudmund gifta seg med Johanna Kristensdotter, dotter av Christen Simonson Morsing, cirka 1675 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

         iv.  Børild Bjørnsdotter vart fødd i 1645 i Vatland, Jelsa, Rogaland, NOR og døydde cirka 1687 i Østerhus, Hjelmeland, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 42 år. Børild gifta seg med Johannes Jonson Østerhus, son av Jone Jonson Vadla og Siri Johannesdotter, i 1666 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

          v.  Ole Bjørnson Fister vart fødd i 1647 i Vatland, Jelsa, Rogaland, NOR og døydde i 1719 i Midt-Fister, Fister, Rogaland, NOR 72 år gamal. Ole gifta seg med Kari Jonsdotter, dotter av Jone Jonson Vadla og Siri Johannesdotter, cirka 1681 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn. Ole gifta seg så med Anna Oddsdotter, dotter av Odd Jonson Hauge og Elisabet Tolleivsdotter, cirka 1687 i Fister kyrkje, Fister, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

         vi.  Lars Bjørnson Sandanger vart fødd i 1650 i Aukland, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde cirka 1710 i Sandanger ytre, Fister, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 60 år. Lars gifta seg med Margrete Hielm, dotter av Jens Jonasson Hielm og Margrete Jørgensdotter, cirka 1679 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

        vii.  Jonas Bjørnson vart fødd i 1656 i Aukland, Hjelmeland, Rogaland, NOR.


307. Kari Gudmundsdotter, dotter av Gudmund Toreson Fosen og Marta Larsdotter, vart fødd cirka 1612 i Fosen, Avaldsnes, Rogaland, NOR og døydde cirka 1675 i Aukland, Hjelmeland, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 63 år.

Kari gifta seg med Biørn Olson Aukland cirka 1630 i Avaldsnes kyrkje, Avaldsnes, Rogaland, NOR.

308. Johannes Gunnarson Tjelmeland, son av Gunder Johannesson Rørheim og Guri Pedersdotter, vart fødd i 1600 i Rørheim, Sjernarøy, Rogaland, NOR og døydde cirka 1630 i Tjelmeland, Sand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 30 år.

Generelle notat: Johannes Gunnarson budde på Tjelmeland i Sand der han overtok ikring 1623 saman med Peder Sveinson. Johannes hadde to søner men truleg ikkje døtre. Sonen Gunnar var umyndig i 1635. Sonen Torbjørn vart truleg oppfostra hos farbroren medan Gunnar kom til andre, kan hende mora si slekt. Gunnar er sidan ukjent, men var i live tidleg på 1660-talet.

Johannes Gunnarson gifta seg med ukjend.

Barna hans var:

154       i.  Torbiørn Johannesson Jørstad. Torbiørn gifta seg med Birgitte Hadlesdotter, dotter av Hadle Torbjørnson Vanvik og Ingrid Torkelsdotter, cirka 1663 i Sjernarøy kyrkje, Sjernarøy, Rogaland, NOR.

         ii.  Gunnar Johannesson vart fødd cirka 1630 i Tjelmeland, Sand, Rogaland, NOR.


310. Hadle Torbjørnson Vanvik, son av Torbjørn Hadleson Fatnes, vart fødd i 1580 i Fatnes austre, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1643 i Vanvik indre, Sand, Rogaland, NOR 63 år gamal.

Generelle notat: Hadle Torbjørnson vert nemnt som brukar i Vandvik i 1613, men kom der truleg nokre år før. Hadle var lensmann i Sauda skipreide 1635-1643. Hadle var gift ikring 1611 med Ingrid Torkelsdotter Fattland og hadde 7 barn. Det vert nemnt at dei kan hende hadde ei dotter til, Helga som skulle vere gift med Peder Larsson Raunes i Vats, men dette stemmer ikkje med andre kjelder, for der vert Helga som var gift med Peder nemnt som dotter til Lars Asgautson, og ho var truleg dotterdotter til Hadle. Dottera Birgitta var gift med enkemann Lars Asgautson, og dei var truleg foreldra til Helga som var gift med Peder.
Ingrid og Hadle flytta inn på Indre Vanvik etter Torbjørn Navarson si enke i 1611, med bygslebrev frå stefar hennar. Men etter kvart fekk dei heimel til mest heile Vanvik. I 1617 vert Hadle nemnd å eiga Ytre Bjerga og 11 merker smør i Steine i Suldal. I 1624 vert Hadle ført med eit stort jordegods i lag med svogeren Hr. Nils i Setesdalen. Konene deira hadde då fått ut farsarven og stefaren hallvard Trulsson hadde avslått gods til dei "effter hans hustruis frafald". Godset var: Vanvik 1 ½ laup smør, Ytre Bjerga 1 laup smør, Eikesås ½ laup 3 merker smør, Eide ½ laup smør p spann tak, Fløgstad 1 pund smør 9 spann tak, Quam(?) 1 pund smør, "Thoedem" (Tveitane?) 16 merker smør, Skeye 2 pund smør (skal truleg vere Steine), Mo 1 laup smør 4 spann korn og Lingvong 2 ½ pund smør.
I 1626 var godset til dei to svograne samla; 4 spann korn 6½ laup 1 pund 8 merker smør og 3 vetter tak. I 1618 vert Hadle nemnd ½ laup smør pantegods i Hamrabø. Åra 1619-1621 hadde svograne Hadle og Hr. Nils sak mot Jens Steinbru (sidan Skeie) om sameigegods i Steine og Tveitane. Jens og vermor deira var søskenbarn. I 1640 let Hadle lese kjøpebrev på Østhus i Fattnes og i Drarvikjå.
(Sjå også: Rogaland Historie- og Ættesogelag Årshefte 1962 side 146-156)

Hadle Torbjørnson gifta seg med Ingrid Torkelsdotter cirka 1611 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Anna Hadlesdotter vart fødd cirka 1612 i Vanvik indre, Sand, Rogaland, NOR og døydde i Bokn store, Fister, Rogaland, NOR. Anna gifta seg med Søren Johannesson Bjerga, son av Johannes Ommundson Ropeid og Gunhild Bårdsdotter, cirka 1630 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

         ii.  Daniel Hadleson Vanvik vart fødd i 1620 i Vanvik indre, Sand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1666 i Vanvik indre, Sand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 46 år. Daniel gifta seg med Anna Sakariasdotter, dotter av Sakarias Tolleivson Norheim og Anna Jonsdotter, cirka 1656 i Grindheim kyrkje, Etne, Hordaland, NOR.

155     iii.  Birgitte Hadlesdotter. Birgitte gifta seg med Lars Asgautson Jørstad, son av Asgaut O. Øverland og Olsdotter, cirka 1645 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR. Birgitte gifta seg så med Torbiørn Johannesson Jørstad, son av Johannes Gunnarson Tjelmeland, cirka 1663 i Sjernarøy kyrkje, Sjernarøy, Rogaland, NOR.

         iv.  Martha Hadlesdotter vart fødd i 1625 i Vanvik indre, Sand, Rogaland, NOR og døydde i Hidle søndre, Sjernarøy, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Martha var Marit. Martha gifta seg med Biørn Pederson Hidle, son av Peder Toreson Kåda og Karen Toresdotter, cirka 1649 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

          v.  Torkel Hadleson Bjerga vart fødd i 1626 i Vanvik indre, Sand, Rogaland, NOR og døydde før 1701 i Bjerga indre, Sand, Rogaland, NOR. Torkel gifta seg med Olsdotter, dotter av Ole Endreson Hiim og Helga Hiim, cirka 1645 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

         vi.  Torbjørn Hadleson Vatland vart fødd i 1632 i Vanvik indre, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1666 i Vatland i Refsbygda, Jelsa, Rogaland, NOR 34 år gamal. Torbjørn gifta seg med Anna Olsdotter, dotter av Ole Olson Vatland og Kari Ormsdotter, cirka 1662 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

208     vii.  Johannes Hadleson Ørland. Johannes gifta seg med Marta Steinsdotter, dotter av Steen Njelson Ørland og Guri Ormsdotter, cirka 1663 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn. Johannes gifta seg så med Torgersdotter, dotter av Torger Steinson Vidvei og Tjerandsdotter, cirka 1673 i Suldal kyrkje, Suldal, Rogaland, NOR.


311. Ingrid Torkelsdotter, dotter av Torkel Torgerson Fatland og Anna Knudsdotter, vart fødd cirka 1595 i Fattland, Sand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1653 i Vanvik ytre, Sand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 58 år.

Ingrid gifta seg med Hadle Torbjørnson Vanvik cirka 1611 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

312. Knud Sjurson Ryen døydde i 1664 i Ryo, Ølen, Hordaland, NOR,.

Generelle notat: Knut Sjurson bygsla Ryo i 1615, og sat famleis med jorda i november 1663. Då var han komen i konflikt med grannen Mikkjel på Heggjo. Striden galdt eit lam som Mikkjel sine barn hadde funne oppi marka og teke med seg heim. Saka vart utsett til vårtinget på Ryo sist i mars 1664, men då var Knut død.
Enka sat med garden åra etterpå i følgje manntala. Ho dreiv jorda saman med sonen Gabriel som snart tok over ansvaret.
Det er kjent fem barn etter Knut.

Knud Sjurson gifta seg med ukjend.

Barna hans var:

156       i.  Omund Knudson Helgevold. Omund gifta seg med Anna Torbjørnsdotter, dotter av Torbjørn Nilsson Steinsland, cirka 1640 i Sandeid kyrkje, Sandeid, Rogaland, NOR. Omund gifta seg så med Susanne Reinertsdotter, dotter av Reinert Svendson Romsa og Susanne Rasmusdotter, cirka 1670 i Fjelberg kyrkje, Fjelberg, Hordaland, NOR.

         ii.  Randi Knudsdotter vart fødd cirka 1618 i Ryo, Ølen, Hordaland, NOR og døydde i Østebø, Sandeid, Rogaland, NOR.

        iii.  Lars Knudson vart fødd cirka 1620 i Ryo, Ølen, Hordaland, NOR. Lars gifta seg med ukjend.

         iv.  Gabriel Knudson Ryen vart fødd i 1623 i Ryo, Ølen, Hordaland, NOR og døydde cirka 1688 i Ryo, Ølen, Hordaland, NOR i ein alder av omkring 65 år. Gabriel gifta seg med Guri Endresdotter, dotter av Endre Tendeland, cirka 1665 i Vikebygd kyrkje, Vikebygd, Hordaland, NOR.

          v.  Åsa Knudsdotter vart fødd cirka 1625 i Ryo, Ølen, Hordaland, NOR og døydde i Utbjoa, Ølen, Hordaland, NOR. Åsa gifta seg med Sjur Halvardson Utbjo, son av Halvard Sjurson Utbjo, cirka 1648 i Ølen kyrkje, Ølen, Hordaland, NOR.


314. Reinert Svendson Romsa, son av Svend Hansson Vogt og Kristine Øysteinsdotter, vart fødd i 1600 i Stavanger, Rogaland, NOR og døydde cirka 1662 i Romsa, Ølen, Hordaland, NOR i ein alder av omkring 62 år.

Reinert Svendson gifta seg med Susanne Rasmusdotter cirka 1634 i Stavanger domkyrkje, Stavanger, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Anders Reinertson Agdestein vart fødd i 1635 i Stavanger, Rogaland, NOR og døydde i 1711 i Agdestein, Stord, Hordaland, NOR 76 år gamal. Anders gifta seg med Anna Jeronimusdotter, dotter av Jeronimus Jørgenson Agdestein og Margrete Eriksdotter, cirka 1660 i Stord kyrkje, Stord, Hordaland, NOR.

183      ii.  Kristine Reinertsdotter. Kristine gifta seg med Helge Torbjørnson Steinsland, son av Torbjørn Nilsson Steinsland, cirka 1658 i Fjelberg kyrkje, Fjelberg, Hordaland, NOR.

        iii.  Reinertsdotter vart fødd cirka 1640 i Stavanger, Rogaland, NOR og døydde i Romsa, Ølen, Hordaland, NOR. Reinertsdotter gifta seg med Lars Jeronimusson Romsa, son av Jeronimus Jørgenson Agdestein og Margrete Eriksdotter, cirka 1665 i Fjelberg kyrkje, Fjelberg, Hordaland, NOR.

         iv.  Hans Reinertson Kjeka vart fødd i 1645 i Romsa, Ølen, Hordaland, NOR og døydde cirka 1695 i Kjeka, Fjelberg, Hordaland, NOR i ein alder av omkring 50 år. Hans gifta seg med ukjend.

          v.  Reinertsdotter vart fødd cirka 1647 i Romsa, Ølen, Hordaland, NOR og døydde i Romsa, Ølen, Hordaland, NOR. Reinertsdotter gifta seg med Tørris Torkelson Romsa, son av Torkel Ve og Gjertrud Ve, cirka 1675 i Fjelberg kyrkje, Fjelberg, Hordaland, NOR.

157      vi.  Susanne Reinertsdotter. Susanne gifta seg med Omund Knudson Helgevold, son av Knud Sjurson Ryen, cirka 1670 i Fjelberg kyrkje, Fjelberg, Hordaland, NOR. Susanne gifta seg så med Bjørn Kristofferson Sundfør, son av Christopher Sjurson Hapnes og Ivarsdotter, cirka 1681 i Sandeid kyrkje, Sandeid, Rogaland, NOR.


315. Susanne Rasmusdotter, dotter av Rasmus Olson Hauske og Katarine Johannesdotter, vart fødd cirka 1609 i Hauskje, Rennesøy, Rogaland, NOR og døydde cirka 1678 i Romsa, Ølen, Hordaland, NOR i ein alder av omkring 69 år.

Generelle notat: Anders Povelson Rosenau var ein tyskar frå Rostock, som hadde gått i dansk teneste og som til slutt blei borgar i Stavanger 5. mai 1619. Der kom han saman med andre borgarar med same bakgrunn. Ein av desse var Svein Hansson Vogt. Christian IV hadde ofte lite pengar å løna offiserane sine med. Slik hadde det gått til at Anders Nolck (han vert blanda saman med Anders Rosenau i nokre kjelder), hadde fått "kongelig bevilling" på Romsøyane. Han skulle få bruka garden Romsa utan å betala skatt eller andre tyngsler på si - og dersom han gifte seg, i kona si levetid. Romsa er ei lita øygruppe utafor Bjoalandet, ein idyll, ei lun hamn for ein som kom inn frå dei store hav. Men Anders hadde ikkje i tankar å byta skipsplankane med fjøsgolvet. Etter at første kona var død, fann han seg ei ung jente, Susanne Rasmusdotter, og slo seg ned i Stavanger (dette stemmer ikkje med andre opplysningar der ho var gift med Anders Povelson Rosenau). Og her kom han til å bu resten av livet sitt - til han 10. august i 1630 la ut på si siste ferd, frå Stavanger og Susanne og den vesla sonen Paul. Timeglaset hadde runne ut for Anders Nolck (skal vere Rosenau). Etter eit stormfullt liv på sjøen møtte han døden i fredeleg ærend i Nordsjøen. Men kva var meir naturleg for ein gammal sjøulk enn å bli sveipt av bølgjene - og bli eitt med havet.
I Stavanger borgarbok side 20: "Anders Povelsen Rosenau, fra Rostock; havde krambod, eiede og førte skib; raadmand 15. aug. 1622; dræbt 10. aug. 1630 under et angreb (ved misforstaaelse) af hollændere paa norske handelskibe i Nordsøen."
Første mannen til Susanne var nok Anders Povelson Rosenau, og sonen Pål frå første ekteskap var kalla opp etter farfaren. Susanne gifta seg opp att med Reinert Sveinson Vogt. Faren til Reinert, Svein Hansson Vogt, var gift to gonger. Den første kona hans, Kirsten Øysteinsdotter, var dotter til rådmann og skipsreiar Øystein Jonson, og med henne hadde han fleire søner. Ein av desse hadde han noko strev med i oppveksten. I 1627 gjekk det så vidt at den unge guten måtte møta i retten i Stavanger for fyll og gateuorden. Året etter er det ei ung jente (Guri Ormsdotter) som seier at han er far til barnet hennar "som blev avlet i Gand" ikring 28.02.1628. Retten kom seinare til at farskapet var "ubeviselig". Det var heller ikkje høve til å forhøyra han, fordi han var ute med eit av faren sine skip. Kan hende faren hadde funne ut at han kunne ha godt av det strenge livet på sjøen. Svein Vogt døyr omtrent på same tid som Anders Rosenau, og han får ikkje oppleve at villstyringen Reinert etablerer seg som aktverdig borgar i byen.
I Stavanger borgarbok side 30 under årstalet 1635: "Reinert Svendsen, søn af raadm. Svend Hansen, b. 20. jan.; drev handel. Opholdt sig 15. jun. 1640 i Vindefjord. g. 1. Susanne Rasmusdatter, (g. 1 . raadm. Anders Rosenau). g. 2. Enken efter Anders Nolck, som 5. mai 1619 med sin hustru fik kgl. bevilling paa Rombsø i Fjelberg skibrede."
(Reinert vart altså borgar 20 januar 1635 og var gift andre gong med enka etter Anders Nolck ut frå desse opplysningane.) Reinert Sveinson Vogt var blitt ein passande ektemake for den unge enka Susanne. Kva tid dei gifta seg, veit ein ikkje, men dei fekk i alle fall eit barn i 1635. Anders Nolck var ein inngrodd sjømann Det rolege livet på Romsa lokka ikkje. Det ser ut til at Reinert var villig til å gi opp bylivet og den farefulle sjøen, og det må me tru Susanne var glad for. Rett nok hadde han både hus og brygge i byen då han gifta seg. Det var brann i huset hans i 1633, og under brannen vart ein "citer" borte for han. Dei fann han seinare i huset til Nils murmeister, og Reinert skulda Nils for tjuveri. Nils sa han hadde kjøpt han av sonen til Jakob skreddar. Etter han hadde gifta seg, flytte Reinert til Romsa, som er "en omflød Ø med Æble og Kirsebærhave", som det står i ein omtale frå 1600-talet. Reinert hadde kome i hamn. Det var slutt med "piker, vin og sang", eller kanskje ein i stille sommarkveldar kunne høyre både "citer" og song frå kirsebærhagen på Romsa. Det er elles somt som tyder på at heller ikkje Reinert var så svært interessert i gardsdrift. Det var særleg skog og tømmerhandel han kom til å driva med frå sin faste base på Romsa. Dei som har granska den lokale soga, har karakterisert han som uredd, driftig og dristig. Kan hende han av og til var litt for dristig. Han vart såleis fleire gonger stemna til tinget av den mektige adelsfrua Karen Mowat. Ein gong skulda ho han for å ha tatt eiketømmer frå Innbjoa. Men Reinert hevda at han hadde tatt tømmeret på lovleg måte. Han kunne til og med visa til eit dokument han hadde, som var underskrive av henne. Karen Mowat hadde så mange eigedomar rundt om at det var vanskeleg for henne å følgja med i alt som gjekk føre seg. Ei av dei siste sakene han kom opp i, dreidde seg om eit kvernhus han hadde reist på garden Kjellesvik, som biskop Jens Schjelderup åtte. Reinert levde ennå i 1662, men han var død før februar 1664, for då må enka Susanne Rasmusdotter møta i retten.
Adelsmannen Axel Sehested hadde fått noko av kongen sitt jordegods i Hordaland til vederlag for det han miste då Skåne vart avstått til Sverige. Ein av desse eigedomane var Romsa. Axel Sehested selde garden i 1663 til ein borgar i Bergen som heitte Anders Jonson. Bergensborgaren ville driva Susanne bort frå garden på første faredag 1664. Han hevda mellom anna at det var hogd for mykje i skogen, og at Reinert og Susanne såleis hadde brote ein av føresetnadene for å kunne behalde Romsa. Men Susanne svarte at dei hadde hogd etter "øffrighedens befalling til Kobberverchet, disligeste til Slodtz Fornødenhed", og never og tjøre hadde dei tatt for å gjera husa betre, la ho til. Anders Jonson hadde elles ikkje noko med å leggja seg borti det som var gjort på Romsa før han kjøpte garden, hevda ho. Ho kunne også visa til norsk lov som sa at ingen skulle "kiøbe en anden til Threngsell". Dessutan baud ho seg til å kjøpa garden. Sonen Paul frå første ekteskapet, som møtte saman med mor si i retten, la fram Christian IV sitt "ihukommelsesbreff" til faren, Anders Nolck. Sorenskrivaren slo fast at ein ikkje kunne finne nokon heimel i norsk lov for "att Enchen Susanna Rasmusdatter denne hindis Salig Mandtz dyre leyede Gaard at quitere eller indrømme. Men den for sin tilbørlig aff gifft endnu som tilforne at bruge och besidde i hindis Liffstid effter Lougen. Och holde gaarden frembdellis ved goed Heffd och biugning som for Suarligt". Susanne må ha vore mykje yngre enn første mannen sin, som var sjøkaptein så tidleg som 1606. Som nemnt var ho andre kona til Anders Nolck. Den første kona hans, Susanne Olsdotter, levde ennå i 1618. Det er ikkje kjent om Anders hadde "funne" andre kona si på ein av turane til København, eller om ho var frå Stavanger. Det er somt som tyder på at ho kan ha vore dotter til presten Rasmus Olson på Rennesøy. Eldste sonen, Paul, var gift, men hadde ikkje barn. Sonen Anders Reinertson (1635 - 1711) budde på Agdestein på Stord, der namna Anders og Reinert har gått att i ætta til våre dagar. Vel hadde den djerve Anders Nolck en "ynkelig og dødelig afgang", som dei uttrykte det ved sjøforklaringa, men namnet hans har levd vidare i meir enn tre hundre og femti år.
Det er ikkje samsvar mellom opplysningane i kjeldene om ekteskapa til Susanne Rasmusdotter. I Ætt og Heim for 2001 sidene 35-128 tek for seg dette emnet, og der går det fram at Susanne vart gift første gong med Anders Paulson Rosenow frå Rostock (som ikkje er den same som Anders Nolck), og etterpå med Reinert Svenson.

Susanne gifta seg med Anders Paulson cirka 1627 i Stavanger domkyrkje, Stavanger, Rogaland, NOR.

Hendingar i livet hans var:

• Skifte etter han vart halde den 13. Des. 1632 I Stavanger, Rogaland, NOR.

Barnet av dette paret var:

          i.  Paul Andersson Rosenow vart fødd i 1628 i Romsa, Ølen, Hordaland, NOR og døydde den 2. mai 1694 i Handeland, Fjelberg, Hordaland, NOR 66 år gamal. Paul gifta seg med Anna Samsonsdotter, dotter av Samson Larsson Slee og Sigrid Kristoffersdotter, cirka 1660 i Skånevik kyrkje, Skånevik, Hordaland, NOR. Dei fekk ikkje barn. Paul gifta seg så med Anne Christine Sørensdotter cirka 1685 i Fjelberg kyrkje, Fjelberg, Hordaland, NOR. Paul gifta seg så med Marite Håkonsdotter, dotter av Håkon Gjermundson Lauperak og Brynild Atlaksdotter, cirka 1690 i Fjelberg kyrkje, Fjelberg, Hordaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

Susanne gifta seg så med Reinert Svendson Romsa cirka 1634 i Stavanger domkyrkje, Stavanger, Rogaland, NOR.

316. Paul Tolleivson Eide vart fødd i 1603 og døydde i des. 1668 i Eio austre, Ølen, Hordaland, NOR 65 år gamal. Eit anna namn for Paul Tolleivson var Poffuel.

Generelle notat: Paul Tollefson Eide (Eio) må ein gong mellom 1645 og 1661 ha kjøpt halvparten av Øster-Eide på 1 laup smør 1 hud. Av denne halvparten åtte fru Karen Mowat 1 laup smør i 1661. I 1669 åtte tollvisitør Oluff Jensson heile Vester-Eide og Øster-Eide var det futen over Sunnhordland Ivar Knutson Gram på Sørhuglen som åtte. Fru Karen Mowat hadde pantsett sin part av Øster-Eide før 1661 til soknepresten i Fjelberg, Anders Colding, og denne pantobligasjonen var ved arv gått til versonen Ivar Gram. Den 12. februar 1669 overdrar futen Ivar Gram sin pantobligasjon på 1 laup smør og 1 tønne korn til brørne Olav og Tollef Paulsøner Øster Eide for 158 riksdalar. Pantet vart aldri innløyst og heile Øster-Eide vart verande i denne slekta si eige.
Paul Tollefson var fødd ikring 1603 og døydde på Øster-Eide i jula 1668. Han var lagrettemann i Fjelberg skipreide og vert nemnt som det fleire gonger, mellom anna 13. mars 1661 og 14. november 1668.
I 1663 vert Paul stemna av Olav Olavson Nerheim for 1 riksdalar i skaffarlønn. Han vart dømt til å betale innan 14 dagar.
I 1665 vert han nemnt som vitne i ei injuriesak mellom Mathias Jakobson i Ølen og Kolbein Dalen i Bjoa.
Arveskiftet etter Paul vart halden 27. mars 1669 mellom enka Guri Olavsdotter og barna Olav, Tollef og Joren. Barna var alle myndige og samtykte i at mora fekk sitte i uskifta bu inntil ho kunne gje dei to sønene heimegåve til likt med systera.
I buet hans finn me fleire småbåtar, mellom anna to færingar og ein seksæring, og elles to båtsegl og eitt sildagarn. Så han dreiv nok med litt fiske uti fjordane. Buet var rikt, med fleire sølvsaker: eitt belte på 16 lodd (¼ kg), to kjede, to ringar og to skeier, alt av reint sølv.

Hendingar i livet hans var:

• Han er nemnd i 1665-teljinga i Eio austre, Ølen, Hordaland, NOR.

• Skifte etter han vart halde den 27. Mar. 1669 I Eio austre, Ølen, Hordaland, NOR.

Paul Tolleivson gifta seg med Guri Olsdotter cirka 1640 i Ølen kyrkje, Ølen, Hordaland, NOR.

Barn av dette paret var:

158       i.  Ole Paulson Eide. Ole gifta seg med Kari Tørresdotter, dotter av Tørres Anbjørnson Lunde og Anna Pedersdotter, i 1669 i Ølen kyrkje, Ølen, Hordaland, NOR.

         ii.  Jorunn Paulsdotter vart fødd cirka 1644 i Eio austre, Ølen, Hordaland, NOR og døydde i Heiabø, Ølen, Hordaland, NOR. Eit anna namn for Jorunn var Joren. Jorunn gifta seg med Nils Nilsson Heggebø cirka 1666 i Ølen kyrkje, Ølen, Hordaland, NOR.

        iii.  Tolleiv Paulson Eide vart fødd i 1646 i Eio austre, Ølen, Hordaland, NOR og døydde i Eio austre, Ølen, Hordaland, NOR. Andre namn for Tolleiv var Tolleiff og Tollef Toreson. Tolleiv gifta seg med ukjend.


317. Guri Olsdotter vart fødd cirka 1615 og døydde i Eio austre, Ølen, Hordaland, NOR.

Guri gifta seg med Paul Tolleivson Eide cirka 1640 i Ølen kyrkje, Ølen, Hordaland, NOR.

318. Tørres Anbjørnson Lunde, son av Anbjørn Amundson Ihle og Sissel Jakobsdotter, vart fødd i 1599 i Ile, Vikedal, Rogaland, NOR og døydde i 1667 i Lunde øvra, Ølen, Hordaland, NOR 68 år gamal.

Generelle notat: Tøres Arnbjørnson var av ei rik ætt, og sjølv ein velhalden mann. Derfor kunne han kjøpa opp ei rad jordepartar i Øvra-Lunde, derimellom øydegarden Brekke og Fosneparten. Det kom vel med at Tøres åtte mange pengar. For ikring 1640 kom han i skade for å ta livet av ein mann. Då kjøpte han seg fred med kongen og hans menn. Seinare vart han kyrkjeverje. Derfor var det ha som førte sak for Ølen kyrkje etter at Svein Øvrabø hadde slakta eine kyrkjekua og ikkje ville betala for leiga. Svein vart dømd til å betala, endå det var "en Svack og Udøgtig Koe med 3 Spenner".
Tøres var gift to gonger, men første kona er ukjent. Det vart snunad i det etter at Tøres Anbjørnsson tok over garden, truleg sist på 1630-talet. Den karen hadde mange pengar. Så han gav seg til å kjøpa opp eigedomspartane i Lunde, og likeins alle øydegardane. Dels lånte han pengar til jordeigarane mot å få pantebrev på jordepartane. Den panten vart aldri innløyst. Berre klosterparten i Kåta kunne han ikkje få hand om.
I 1665 reiste han så sak mot Johannes på Nora-Berge "formedelst han med fæbed (febeite) indtrænger sig over lovlig skiel og markestene, ind paa Thørris tvende øde Jorder Røe og Kaatte". Den 26. juli var retten samla i Lunde. Tøres tok domsmennene med seg i marka og peika ut hustuftene og åkerreinane på dei to øydejordene, og likeins bøgardane: "Straks hos og vestenfor befindes øde Jordens bøegaard, og løber tvert ned i Søen". Bergsbonden meinte dette var skiftesgarden mot Berge, medan Lundemannen påstod det var bøgarden til dei to øydejordene og at utmarka vestanfor var "samme tvende øde Jorders Udmark". Retten gav Tøres Lunde medhald i dette, "ettersom til ødegaardene også endelig bør være hage".
Ikring 1650 vart Tøres lennsmmann i Fjelberg skipreide. Han har teikna bumerket sitt på mange dokument. Det var nok god ætt og mange pengar som gjorde Tøres Lunde til lensmann. Vandelen var det så opp og ned med. Han heldt seg slett ikkje alltid til lova, og i 1640 eller 1641 drap han eit menneske. Ei såkalla sakefallsliste frå 1641 fortel at Tøres Lunde betalte seg fri for "et Mandrap" ved å gje sju dalar.
Men segna har meir å fortelja: Lundelensmannen kom i strid med ein skotte på Eikjeland, og det enda med at han tok livet av skotten. Han skunda seg heim att til kona i Lunde og fortalde kor ille han var ute. Det galdt å berga livet. Så auste han sølvpengar oppi to traug. Den eine skulle ho straks by kongens menn når dei kom til gards og spurde etter han. Godtok dei handelen, trauget med sølvmyntar mot at Tøres gjekk fri, skulle Lundekona hengja ut eit kvitt plagg. Nekta dei, fekk ho by dei det andre trauget òg. Sjøl for Tøres opp i liane og gøymde seg i Sjursuro. Det gjekk slik Tøres hadde tenkt seg. Etter fire veker stod kongens karar i tunet. Lundekona bar fram det første trauget fylt med sølvmyntar: Det var eit tilbod dei slett ikkje greidde å stå imot. Snart kunne Tøres registrera at det kvite plagget var komme fram. Han gjekk strake vegen heim, som ein fri mann. Om ikkje alle detaljane i denne segna er historisk rette, er kjernen både rett og sann: Lundelensmannen drap ein mann og kjøpte seg fri med klingande mynt. Men segna rettar bakar for smed. Då Hans Lunde fortalde segna til Kristoffer Løvvig i august 1889, er den neste lensmannen i Lunde gjort til drapsmann. Han heitte Størk og var gift med enkja etter Per Lunde, nær 70 år seinare skreiv Torga Lunde ned segna. Då er den tredje og siste Lunde-lensmannen (Nils) gjort til syndebukk. Han er "den galne lensmannen" som drap eit menneske og deretter kjøpte seg fred med kongen. Men verken Størk eller Nils Lunde kunne ha greidd å kjøpa seg fri frå manndrap. For i mellomtida var det kome nye og mykje strengare lover som påbaud dødstraff for drap og som gjorde slutt på retten til frikjøp.
Tøres åtte saman med ein annan sag på Vaka. I åra 1663-1665 melde dei frå at dei hadde skore 400 bord årleg. Det var skifte etter Tøres på Lunde 3. juni 1669 mellom enka og barna.
I følgje Berge Velde var Tøres gift to gonger, og dottera Ingeleiv Tveit var frå første ekteskap.

Tørres Anbjørnson gifta seg med ukjend.

Barnet hans var:

          i.  Ingeleiv Tørresdotter vart fødd cirka 1620 i Lunde øvra, Ølen, Hordaland, NOR og døydde i Tveit nordre, Etne, Hordaland, NOR. Ingeleiv gifta seg med Tjerand Larsson Tveit, son av Lars, cirka 1640 i Fjelberg kyrkje, Fjelberg, Hordaland, NOR.

Tørres Anbjørnson gifta seg så med Anna Pedersdotter cirka 1635 i Fister kyrkje, Fister, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Sissel Tørresdotter vart fødd cirka 1640 i Lunde øvra, Ølen, Hordaland, NOR og døydde cirka 1698 i Arnevik, Fjelberg, Hordaland, NOR i ein alder av omkring 58 år. Sissel gifta seg med Tollach Olson Arnevik, son av Ole Tollakson Arnevik og Synnøve Arnevik, cirka 1660 i Ølen kyrkje, Ølen, Hordaland, NOR.

         ii.  Peder Tørreson Lunde vart fødd i 1640 i Lunde øvra, Ølen, Hordaland, NOR og døydde i 1683 i Lunde øvra, Ølen, Hordaland, NOR 43 år gamal. Peder gifta seg med Karen Larsdotter, dotter av Laurits Samsonson Slee og Kristine Ivarsdotter, cirka 1670 i Kvinnherad kyrkje, Kvinnherad, Hordaland, NOR.

159     iii.  Kari Tørresdotter. Kari gifta seg med Ole Paulson Eide, son av Paul Tolleivson Eide og Guri Olsdotter, i 1669 i Ølen kyrkje, Ølen, Hordaland, NOR. Kari gifta seg så med Sjur Johannesson Eide cirka 1695 i Ølen kyrkje, Ølen, Hordaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

         iv.  Anbjørn Tørreson Ulvanes vart fødd i 1650 i Lunde øvra, Ølen, Hordaland, NOR og døydde cirka 1700 i Ulvanes, Ølen, Hordaland, NOR i ein alder av omkring 50 år. Anbjørn gifta seg med Kari Ulvanes cirka 1672 i Ølen kyrkje, Ølen, Hordaland, NOR. Anbjørn gifta seg så med Guri Sigvesdotter, dotter av Sigge Vaka og Sigrid Eriksdotter, cirka 1687 i Fjelberg kyrkje, Fjelberg, Hordaland, NOR.


319. Anna Pedersdotter, dotter av Peder Toreson Kåda og Karen Toresdotter, vart fødd cirka 1608 i Kåda, Fister, Rogaland, NOR og døydde i Lunde øvra, Ølen, Hordaland, NOR.

Hendingar i livet hennar var:

• Ho budde i 1667 i Lunde øvra, Ølen, Hordaland, NOR.

Anna gifta seg med Tørres Anbjørnson Lunde cirka 1635 i Fister kyrkje, Fister, Rogaland, NOR.

320. Rasmus Olson Hauske vart fødd cirka 1549 og døydde den 6. mar. 1616 i Hauskje, Rennesøy, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 67 år.

Generelle notat: Rasmus Olsen var kapelan i Stavanger i 1576. Sidan han alt i 1576 var prestelærd må han vera fødd før 1550. Han var sokneprest på Rennesøy i 1584 og til han døydde 06.03.1616. Rasmus var òg kannik til Stenberg prebende ved domkyrkja.

Einaste kjende kona til Rasmus Olson var Katarina Johannesdotter.
Katarina gifta seg opp att med lensmannen Lars Knutson Hogganvik, men han døydde frå henne alt i 1626. Ved dette høvet fekk ho laga ei sølvkanne med namnet sitt "Catrine Joensdatter 1626" på loket, og på hanken desse orda: "Phalmisten Davids ord saaledes tegnet: Herre Gud, Du est vor tilflugt af Phs. XC)".
Rasmus hadde truleg barna:
1. Marit gift med Lars Olson Kjølevik i Strand.
2. Kristina(?) gift med Rasmus Mauritsson Norbø i Rennesøy.
3. Sofia Rasmusdotter gift med Morten Nilsson Imsland/Sunnanå (Søndenå i Vikedal).
4. Johannes Rasmusson Årvik i Vikebygd.
5. Ola Rasmusson Anndal i Skjold.
6. Susanna Rasmusdotter Romsa, gift 1. med Anders Paulson Rosenow, 2. med Reinert Svenson.
7. Ariel Rasmusson, truleg død før desember 1632. Ariel var truleg sjømann og ein av dei to som overlevde frå skipet til Anders Rosenow i 1630, - Anders Rosenow var i så fall svogeren til Ariel.

Ola og Johannes arva gods i Rosland i Klepp. Ola hadde 28 spann korn og Johannes 24 spann i 1660-åra.

Sjå:
Rogaland Historie- og Ættesogelag Årshefte 1971 side 94
Ætt og Heim 2001 side 95-99

Rasmus Olson gifta seg med Katarine Johannesdotter cirka 1595 i Stavanger domkyrkje, Stavanger, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Marta Rasmusdotter (Mogleg) vart fødd cirka 1595 i Hauskje, Rennesøy, Rogaland, NOR og døydde i Kjølevik, Strand, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Marta var Marit. Marta gifta seg med Laurits Olson Kjølevik, son av Ole Oddson Kjølevik og Gjøa Kjølevik, cirka 1625 i Hausken kyrkje, Rennesøy, Rogaland, NOR.

         ii.  Kirsti Rasmusdotter vart fødd cirka 1598 i Hauskje, Rennesøy, Rogaland, NOR og døydde cirka 1643 i Nordbø, Rennesøy, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 45 år. Eit anna namn for Kirsti var Kristina. Kirsti gifta seg med Rasmus Mauritsson Nordbø, son av Maurits Nordbø, cirka 1623 i Hausken kyrkje, Rennesøy, Rogaland, NOR.

        iii.  Ole Rasmusson Anndal vart fødd i 1606 i Hauskje, Rennesøy, Rogaland, NOR og døydde cirka 1680 i Anndal, Skjold, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 74 år. Ole gifta seg med Femme Gunnarsdotter, dotter av Gunnar Mikkelson Skjold og Tala Jørgensdotter, cirka 1637 i Skjold kyrkje, Skjold, Rogaland, NOR.

         iv.  Sofie Rasmusdotter vart fødd i 1606 i Hauskje, Rennesøy, Rogaland, NOR og døydde i 1669 i Søndenå, Vikedal, Rogaland, NOR 63 år gamal. Sofie gifta seg med Morten Nilsson Søndenå, son av Niels Pedersen og Barbara Jørgensdotter, cirka 1629 i Vikedal kyrkje, Vikedal, Rogaland, NOR.

          v.  Johannes Rasmusson Årvik vart fødd i 1607 i Hauskje, Rennesøy, Rogaland, NOR og døydde før 1694 i Årvik, Vikebygd, Hordaland, NOR. Johannes gifta seg med Sara Kristensdotter cirka 1644 i Vikebygd kyrkje, Vikebygd, Hordaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

315      vi.  Susanne Rasmusdotter. Susanne gifta seg med Anders Paulson cirka 1627 i Stavanger domkyrkje, Stavanger, Rogaland, NOR. Susanne gifta seg så med Reinert Svendson Romsa, son av Svend Hansson Vogt og Kristine Øysteinsdotter, cirka 1634 i Stavanger domkyrkje, Stavanger, Rogaland, NOR.

        vii.  Ariel Rasmusson Hauske vart fødd cirka 1612 i Hauskje, Rennesøy, Rogaland, NOR og døydde før 1632.

160    viii.  Daniel Rasmusson Fosen. Daniel gifta seg med Malena Jonsdotter, dotter av Jon Villumson Raunes og Malena Larsdotter, i 1640 i Vats kyrkje, Vats, Rogaland, NOR.


321. Katarine Johannesdotter vart fødd cirka 1575 og døydde i 1661 i Årvik, Vikebygd, Hordaland, NOR i ein alder av omkring 86 år.

Generelle notat: Katarina gifta seg opp att med lensmannen Lars Knutson Hogganvik, men han døydde frå henne alt i 1626. Ved dette høvet fekk ho laga ei sølvkanne med namnet sitt "Catrine Joensdatter 1626" på loket, og på hanken desse orda: "Phalmisten Davids ord saaledes tegnet: Herre Gud, Du est vor tilflugt af Phs. XC)".

Sjå også:
Rogaland Historie- og Ættesogelag Årshefte 1971 side 94

Katarine gifta seg med Rasmus Olson Hauske cirka 1595 i Stavanger domkyrkje, Stavanger, Rogaland, NOR.

Katarine gifta seg så med Laurits Knudson Hogganvik cirka 1618 i Vikedal kyrkje, Vikedal, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.


322. Jon Villumson Raunes, son av Willum Johnsen og Ragnhild Øysteinsdotter, vart fødd i 1590 i Stavanger, Rogaland, NOR og døydde i 1662 i Raunes, Vats, Rogaland, NOR 72 år gamal.

Generelle notat: Jon Willumson svor sin borgareid i Stavanger 8. jan. 1620, og i 1624 er han oppført i odelsmanntal som eigar av gods i Vaage (Vegge) i Suldal, Lunde, Underbakke og Mork tilsaman 1 laup og 5 merker smør. I 1626 får Jon pantebrev på 2 laupar smør 2 huder i Raunes for 300 riksdalar av Gerlef Nettelhorst som var fullmektig for Vincents og Jens Bilde. I 1628 sa han opp borgarskapet i Stavanger og har truleg teke over Raunes etter Oluf Torgersen.
Då Jon kjøpte Raunes, har han truleg fått odelsretten til garden, slik er han oppført i 1649. Då var odelstida 30 år. Har han kjøpt garden ikring 1628/1630, sat trygt på odelsjorda i 1660. I odelsjordeboka 1660 er han nemnd som eigar av garden.
I 1641 vart han dømd for ulovleg kjøpmannskap avdi han året før hadde saman med fire andre, hadde kjøpt 500 tønner korn av ein skotte. Sjølv hadde han kjøpt 15 tønner engelsk øl for 75 riksdalar og silketøy for 6 riksdalar.
I 1641 vart han lensmann i Vats skipreide og var det fram til 1661. I 1653 stemna han Ole Kyle på Sjernarøy for ½ laups leige i Kyle for heile 26 år. Han hadde fleire kjøp og sal av eigedom utover desse åra. I 1657 gav han 16 riksdalar i lensmannsskatt. Berre ein lensmann til i Ryfylke hadde så stor skatt.
Det må ha vore storbryllaup i 1623 då han gifta seg. Far til Jon var stemna for 2 tønner øl som Jon hadde tinga til festarølet sitt!
Det var flaumsag men ikkje nok tømmer i 1661. Tømmeret vart for det meste kjøpt i Suldal, "ungefær 8 mil derfra". På saga kunne dei skjera 300 bord. I 1668 sådde dei 12 tønner korn og fødde 36 naut og 3 hestar. Det var kvern og brenneskog til husbruk. Då er det sagt det kunne skjerast 2.000 bord kvart år på flaumsaga. Også nå er det at tømmeret måtte "besidderne kiøbe langt fra".
Øydegarden Kalrag er nemnd under Raunes, den låg på hi sida fjorden ved Stokka. På garden var ein husmannsplass, "kaldis Wigen".
Det var skifte etter Jon 02.03.1666. Kona Magdalene (Malli) Larsdotter vart enke og sat på Raunes til ho døydde ikring 1673. Det året ga ho pantebrev til sonesonen Nils Larsen. I 1663 hadde ho Knut som tenar, året etter er Tjerand Olsen dreng, 30 år gammal, og Peder Torbjørnsen 24 år er knekt. I 1666 har ho dottersonen Laurits 7 år hjå seg.

Sjå også: Rogaland Historie- og Ættesogelag Årshefte 1977 side 67

Jon Villumson gifta seg med Malena Larsdotter i 1624 i Vikedal kyrkje, Vikedal, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Lars Jonson Landsnes vart fødd i 1625 i Raunes, Vats, Rogaland, NOR og døydde cirka 1664 i Landsnes, Jelsa, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 39 år. Lars gifta seg med Guri Pedersdotter, dotter av Peder Tormodson Foss og Sissela Olsdotter, cirka 1650 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

161      ii.  Malena Jonsdotter. Malena gifta seg med Daniel Rasmusson Fosen, son av Rasmus Olson Hauske og Katarine Johannesdotter, i 1640 i Vats kyrkje, Vats, Rogaland, NOR. Malena gifta seg så med Daniel Madsson Fosen i 1668 i Avaldsnes kyrkje, Avaldsnes, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn. Malena gifta seg så med Daniel Kristenson Fosen, son av Christen Berntson Schaaning og Mette Sørensdotter, cirka 1669 i Avaldsnes kyrkje, Avaldsnes, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

        iii.  Borgilla Jonsdotter vart fødd i 1628 i Raunes, Vats, Rogaland, NOR og døydde i Opsal, Vikedal, Rogaland, NOR. Borgilla gifta seg med Peder Olson Opsal, son av Ole Torgerson Opsal og Ingeborg Jakobsdotter, cirka 1648 i Vats kyrkje, Vats, Rogaland, NOR.

         iv.  Villum Jonson Eikanes vart fødd i 1636 i Raunes, Vats, Rogaland, NOR og døydde i 1708 i Eikanes, Vats, Rogaland, NOR 72 år gamal. Eit anna namn for Villum var Villom. Villum gifta seg med Mette Børgesdotter, dotter av Børge Kristofferson Aubø og Birgitte Fartegnsdotter, cirka 1660 i Sjernarøy kyrkje, Sjernarøy, Rogaland, NOR.

          v.  Kari Jonsdotter vart fødd cirka 1638 i Raunes, Vats, Rogaland, NOR og døydde i Våga, Avaldsnes, Rogaland, NOR. Kari gifta seg med Tore Larsson Våga cirka 1660 i Vats kyrkje, Vats, Rogaland, NOR. Kari gifta seg så med Jens Våga cirka 1666 i Avaldsnes kyrkje, Avaldsnes, Rogaland, NOR.

         vi.  Elisabeth Jonsdotter vart fødd cirka 1640 i Raunes, Vats, Rogaland, NOR og døydde cirka 1690 i Aubø, Sjernarøy, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 50 år. Elisabeth gifta seg med Christopher Børgeson Aubø, son av Børge Kristofferson Aubø og Birgitte Fartegnsdotter, cirka 1664 i Vats kyrkje, Vats, Rogaland, NOR.


323. Malena Larsdotter, dotter av Laurits Knudson Hogganvik og Hogganvik, vart fødd i 1600 i Hogganvik, Vikedal, Rogaland, NOR og døydde i 1673 i Raunes, Vats, Rogaland, NOR 73 år gamal.

Malena gifta seg med Jon Villumson Raunes i 1624 i Vikedal kyrkje, Vikedal, Rogaland, NOR.

324. Lars Asgautson Jørstad, son av Asgaut O. Øverland og Olsdotter, vart fødd cirka 1592 i Holta, Strand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1660 i Jørstad, Sjernarøy, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 68 år.

Generelle notat: Lars Asgautson er nemnt i 1617 som eigar av Hamra i Erfjord der han åtte ½ laup smør (halve Hamra), ½ laup smør i Fevoll, 3 mark i Hovda og ½ vett korn i Haga på Jæren. Det har av og til vore hevda at Lars er ætta frå Hamra.
I åra 1673 og 1676 var det framme på tinget ei større sak "om Hamres åsete", og då spesielt om det var Lars Asgautson Jørstad eller Tore Hallvardson Hamra si mor som var den eldste syster i syskenflokken som hadde retten til Hamra. Av saka forstår vi at det var morfar til Lars Jørstad og Tore Hamra som tok garden opp av øyde, men ein kjenner ikkje til namnet hans.
Han budde på Jørstad frå 1618 og til han døydde ikring 1660. I følge jordebok over Bergen Domkyrkje sitt apostelgods for 1636 var landskylda Lars betalte av Jørstad på 4 laupar smør. I 1627 betalte Lars 3 dalar i skatt.
Utanom Jørstad, der han berre var leiglending, åtte Lars mykje jordegods rundt ikring. Den 7. des. 1632 kjøpte han 1 laup smør i Birkeland i Sauda for 121 riksdalar. Dette vart seinare delt som arv mellom to av døtrene hans, Rønnaug og Borghild. Den 25. juni 1658 selde han ½ laup smør i Håland i Erfjord til Ola Larsson Håland. Dette var truleg morsarven hans derfrå. I 1661 åtte enka gods i Bergeland, Bandaberg, Hamra, Eggja, Ås og Vareberg, tilsaman 4 laupar og 28 merker smør. Dessutan åtte sonen Lars 1½ laup smør i Fjetland og Vareberg. Om det var arv, noko som er rimeleg, då må Lars Asgautson ha ått omlag 16 laupar smør. Lars var lensmann i Jelsa skipreide 1637-1640.
Han døydde i tidsromet 1658-1661. Jørstad vart delt i to bruk i dei siste leveåra åt Lars Asgautson, eller om det og kunne vere etter hans død. Sonen Lars vart ved det gamle hovudtunet i nedre garden. Lars hadde 8 barn i første ekte og tre barn i andre.

Lars Asgautson gifta seg med Siri Olsdotter, dotter av Ole Jonson Aukland og Margrete Bjørnsdotter, cirka 1613 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Bergitte Larsdotter vart fødd cirka 1613 i Jørstad, Sjernarøy, Rogaland, NOR og døydde før 1686 i Tjelmeland, Sand, Rogaland, NOR. Bergitte gifta seg med Rasmus Gunnarson Tjelmeland, son av Gunder Johannesson Rørheim og Guri Pedersdotter, cirka 1633 i Sjernarøy kyrkje, Sjernarøy, Rogaland, NOR.

         ii.  Rønnaug Larsdotter vart fødd cirka 1616 i Jørstad, Sjernarøy, Rogaland, NOR og døydde i Rørheim, Sjernarøy, Rogaland, NOR. Rønnaug gifta seg med Jon Gunnarson Rørheim, son av Gunder Johannesson Rørheim og Guri Pedersdotter, cirka 1636 i Sjernarøy kyrkje, Sjernarøy, Rogaland, NOR.

        iii.  Ole Larsson Bandeberg d.e. vart fødd i 1626 i Jørstad, Sjernarøy, Rogaland, NOR, døydde i 1704 i Bandeberg, Jelsa, Rogaland, NOR 78 år gamal, og vart gravlagd den 2. feb. 1704 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Ole var Olle. Ole gifta seg med Berta Toresdotter, dotter av Tore Olson Bandeberg og Birgitte Paulsdotter, cirka 1658 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Ole gifta seg så med Brita Olsdotter, dotter av Ole Sevatson Skiftun og Gunhild Olsdotter, cirka 1687 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

         iv.  Ole Larsson Norheim d.y. vart fødd i 1627 i Jørstad, Sjernarøy, Rogaland, NOR og døydde cirka 1690 i Norheim, Sjernarøy, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 63 år. Ole gifta seg med Torborg Bjørnsdotter, dotter av Bjørn Ivarson Kyle og Astrid Kyle, cirka 1655 i Sjernarøy kyrkje, Sjernarøy, Rogaland, NOR. Ole gifta seg så med Torborg Reiarsdotter, dotter av Reiar Asserson Mæle og Siri Olsdotter, cirka 1668 i Sjernarøy kyrkje, Sjernarøy, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn. Ole gifta seg så med Kari Børgesdotter, dotter av Børge Kristofferson Aubø og Birgitte Fartegnsdotter, cirka 1676 i Sjernarøy kyrkje, Sjernarøy, Rogaland, NOR.

          v.  Asgaut Larsson Skjelsnes vart fødd i 1630 i Jørstad, Sjernarøy, Rogaland, NOR og døydde i Skjelsnes, Sjernarøy, Rogaland, NOR. Asgaut gifta seg med Åsa Trulsdotter, dotter av Truls Nilsson Furre og Torborg Sevatsdotter, i 1656 i Sjernarøy kyrkje, Sjernarøy, Rogaland, NOR.

         vi.  Marta Larsdotter vart fødd i 1632 i Jørstad, Sjernarøy, Rogaland, NOR og døydde i Byre, Fister, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Marta var Marit. Marta gifta seg med Erich Olson Byre, son av Ole Henrikson Blank og Karin Eriksdotter, cirka 1650 i Sjernarøy kyrkje, Sjernarøy, Rogaland, NOR.

        vii.  Lars Larsson Jørstad vart fødd i 1635 i Jørstad, Sjernarøy, Rogaland, NOR og døydde i 1721 i Jørstad, Sjernarøy, Rogaland, NOR 86 år gamal. Lars gifta seg med Siri Steinsdotter, dotter av Steen Siverson Jelsa og Birgit Andersdotter, i 1660 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

Lars Asgautson gifta seg så med Birgitte Hadlesdotter cirka 1645 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

325. Birgitte Hadlesdotter, dotter av Hadle Torbjørnson Vanvik og Ingrid Torkelsdotter, vart fødd cirka 1622 i Vanvik indre, Sand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1701 i Jørstad, Sjernarøy, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 79 år. Andre namn for Birgitte var Bergitte og Brita.
(Same som person 155 på side 1)

326. Osmund Oddson Berakvam, son av Odd Osmundson Landsnes og Henriksdotter, vart fødd cirka 1575 i Tendeland, Nedstrand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1645 i Berakvam, Jelsa, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 70 år.

Generelle notat: Osmud Oddson Landsnes var komen til Berakvam i 1617. Det året var Osmund og Siri oppført som eigar av 39 merker smør i Berakvam og budde der, men dei brukte truleg berre halve garden så lenge Jon Andersson Berakvam levde. Osmund og Siri var truleg bror og syster og dotterbarn av Henrik Berakvam. Osmund hadde arva 15 merker smør i garden etter mor si, resten av odelsgodset fekk han litt etter litt kjøpa av far sin og slektningar. I tingboka for 1623 står: "Odd Osmundson på Landsnes bekjente å ha i hjemmefølge gitt sin søn Osmund 1 pd. sm. i Berakvam, foruten det han hadde arvet etter hans morfar Henrik Anderssen, som er 15 m. sm. landskyld." Det var litt tvil om det var rett forsegla brev. Osmund sørgde for å få dei lovfesta.
7. desember 1626 tinglys han: "Odd Osmundsen på Landsnes opplader til sin søn Osmund Oddsen 20 m. sm. i Berakvam som er Osmunds egen odel, hvilket Odd har til sig innløst fra hans børns morfarbror Jon Anderssen for 20 rd. til de kom til manns. Dat. Stavanger 2. okt. anno 1626."
13. mars 1627: "Halvar Gunbjørnsen på Fatnes selger Osmund Oddsen 1½ m. sm. i Berakvam for 2 rd., hans egen odel. Nok hans brorsøn Gunbjørn Knutsen vitner at hans far Knut Gunbjørnsen har seld forn. Osmund 1½ m sm. i Berakvam for 2 rd. ungefær en fire år siden." Dette godset må vere dei 3 merker smør som Knut Imsland åtte i 1617. Det kan kanskje vere enka etter Henrik Andersson som vart gift opp att og hadde dette i helming.
22. desember 1627: "Osmund Oddsen opplades av sin far Odd Landsnes 4½ merker smør i Berakvam som Osmund er rette arving til, etterdi det ikkun er Odds helmingsgods, for 2 ½ rd. Item opplatt ham 4½ m. sm. ibm. som Odd har i pant av hans måg Orm Nilsen for 4½ sl. daler."
Med desse papira kunne Osmund Oddson i 1630 verta tildømt retten til sjølv å rå med bygsla av berakvam. Det er ikkje kjent kven Osmund var gift med. det er mogleg ho var frå Håland i Erfjord av di Ola Håland var formyndar for barna til Osmund. Det kan òg vere at Osmund var gift to gonger og at siste kona, som var mor til dei umyndige barna i 1653 då skiftet etter Osmund var, var frå Håland i Erfjord. Osmund og kona levde i 1645, men døydde straks etter.
I lensrekneskapen i 1646 står det: "Berakvam er øde og folkene derpå boede av en smittsom sykdom ganske avdøde." Men det levde fire barn etter Osmund. Skiftet vart som nemnt halde først i 1653 då Siri Osmundsdotter skulle gifta seg. Skiftet vart halde for at kvar kunne få sitt. Det var eit rikt bu etter Osmund og kona, både av krettur, kler, innbu og lausøyre elles.
"For det seneste angav Ole Håland at da bemeldte børnenes foreldre ved døden avfalt, måtte han på ny leie gården, fornevnte Berakvam, til bemeldte umyndige børn, og derfor gav sal. hr. Nils på Nedstrand udi førstebygsel seksten riksdaler. Så etterdi at samme gård ikkun av en broder som oss synes kan besittes, har den samme broder fornevnte bygsel alene å betale. Og skal legge fra sig til hver av hans andre brødre 4 rd. 4 slett mark, til systeren halvt så meget, etterdi fornevnte førstebygsel av fellesboet var uttagen. At vi således forskrevne gods inntegnede søskende har imellom delt, så enhver, endog nogle av dem var små, hva eiendeler dem tilfalt annammede. Dog Ole Håland lovede tilsyn til dem herudinnen å ville have."
Dei fire barna var sonen Odd som overtok Berakvam, sønene Syvert og Jens, og dottera Siri som kan hende var ho som vart gift til Hamra i Erfjord.

Osmund Oddson gifta seg med ukjend.

Barna hans var:

          i.  Odd Osmundson Berakvam vart fødd i 1630 i Berakvam, Jelsa, Rogaland, NOR og døydde cirka 1675 i Berakvam, Jelsa, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 45 år. Odd gifta seg med Jonsdotter, dotter av Jon Andersson Berakvam, cirka 1654 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

163      ii.  Siri Osmundsdotter. Siri gifta seg med Halvard Toreson Hamra, son av Tore Halvardson Hamra og Ingrid Helgesdotter, cirka 1653 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Siri gifta seg så med Halle Larsson Hamra, son av Lars Asgautson Jørstad og Birgitte Hadlesdotter, cirka 1673 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Siri gifta seg så med Ole Olson Kjølevik, son av Ole Larsson Varland og Sissela Jonsdotter, den 8. nov. 1705 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

        iii.  Syvert Osmundson Berakvam vart fødd cirka 1635 i Berakvam, Jelsa, Rogaland, NOR og døydde i Berakvam, Jelsa, Rogaland, NOR.

         iv.  Jens Osmundson Berakvam vart fødd cirka 1638 i Berakvam, Jelsa, Rogaland, NOR og døydde etter 1653 i Berakvam, Jelsa, Rogaland, NOR.


328. Niels Haugsland døydde i 1662 i Haugsland, Erfjord, Rogaland, NOR,.

Generelle notat: Nils Hausland hadde heile Hausland i 1617-1619. I 1619 vart Hausland delt i to like store bruk. Tyri hadde bruket som enke i 1663 og 1664.
Tyri Hausland vart skulda for trolldom 17. juni 1663. Det var Knut Mikkelson og Borgny Hausland som var dei verste vitna mot Tyri om at ho hadde fortrolla sonekona si, Johanna Eriksdotter, slik at ho måtte lata livet av sjukdom som Tyri hadde sett på henne. Det kom fram mykje stygg bygdesladder i denne saka, og sak vitnar òg om kor mykje folk i denne var opptekne av trolldomstru. men ingen andre vitne enn grannekona Borgny Hausland og mannen hennar hadde noko vondt å vitna om Tyri. Tyri sa seg heilt skuldlaus i det dei hadde mot henne. Dette gjorde ho eiden på, og det var ein stor eid. Ho la høgre handa på lovboka og sa høgt og tydeleg etter den eiden som vart føresagt på tinget at ho i den saka ho var skulda for, var reint fri og skuldlaus. Aldri hadde ho lært eller kunna med trolldom. Og om ho no svor rangt, ønskte ho at alt det gode som Kristus med si heilage pinsle og daude, oppstode og himmelferd hadde gjort og tent for henne til æveleg sæle, skulle verte henne til æveleg daude og fordøming så ho kom i hendene på Helvetes meistermann og skulle pinast i all æve. Før eiden hadde 11 dølskvinner tala for henne så godt dei kunne. Desse var av retten tilnemnde til dette. Og etter eiden hennar kom dølskvinnene fram og svor at ikkje rettare dei visste, hadde Tyri Hausland svore rett. Deretter vart Tyri frikjent i alle måtar. Men det hadde vore eit fælt halvår for henne med fangenskap hjå futen og anna.
Tyri og Nils hadde barna Sjur Hausland, Knut som var legdssoldat i 1670, Nils Mehus i Bygda, Gunnvor som vart dømd for slagsmål mot grannekona på Hausland i 1662, Kari som var gift med Gaute Fjetland og ei dotter som er nemnd i 1645, men ein kjenner ikkje namnet hennar.

Niels gifta seg med Tyri Haugsland cirka 1620 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Nilsdotter vart fødd cirka 1620 i Haugsland, Erfjord, Rogaland, NOR.

         ii.  Kari Nilsdotter vart fødd cirka 1625 i Haugsland, Erfjord, Rogaland, NOR og døydde i Fjetland, Jelsa, Rogaland, NOR. Kari gifta seg med Gaute Sjurson Fjetland cirka 1645 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

164     iii.  Sivert Nilsson Haugsland. Sivert gifta seg med Johanna Eriksdotter cirka 1662 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn. Sivert gifta seg så med Martha Knudsdotter, dotter av Knud Topnes og Jorunn Trulsdotter, cirka 1664 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

         iv.  Knud Nilsson vart fødd i 1638 i Haugsland, Erfjord, Rogaland, NOR.

          v.  Nils Nilsson Mehus vart fødd i 1639 i Haugsland, Erfjord, Rogaland, NOR og døydde cirka 1683 i Mehus i Bygda, Jelsa, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 44 år. Nils gifta seg med Berta Håvardsdotter, dotter av Håvard Torgautson Mehus, cirka 1675 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

         vi.  Gunnvor Nilsdotter vart fødd cirka 1641 i Haugsland, Erfjord, Rogaland, NOR.


329. Tyri Haugsland vart fødd cirka 1595 og døydde i Haugsland, Erfjord, Rogaland, NOR.

Hendingar i livet hennar var:

• Ho er nemnd i 1664-teljinga i Haugsland, Erfjord, Rogaland, NOR.

Tyri gifta seg med Niels Haugsland cirka 1620 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

330. Knud Topnes døydde før 1647 i Topnes, Nedstrand, Rogaland, NOR,.

Knud gifta seg med Jorunn Trulsdotter cirka 1628 i Sjernarøy kyrkje, Sjernarøy, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Elling Knudson vart fødd cirka 1628 i Topnes, Nedstrand, Rogaland, NOR.

165      ii.  Martha Knudsdotter. Martha gifta seg med Sivert Nilsson Haugsland, son av Niels Haugsland og Tyri Haugsland, cirka 1664 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

        iii.  Asgaut Knudson Bjerga vart fødd i 1633 i Topnes, Nedstrand, Rogaland, NOR og døydde i Bjerga austre, Sjernarøy, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Asgaut var Asgut. Asgaut gifta seg med Anna Torgilsdotter, dotter av Torgils Edvardson Bjerga og Olsdotter, cirka 1654 i Sjernarøy kyrkje, Sjernarøy, Rogaland, NOR.

         iv.  Torborg Knudsdotter vart fødd cirka 1635 i Topnes, Nedstrand, Rogaland, NOR.


331. Jorunn Trulsdotter, dotter av Truls Nilsson Furre og Torborg Sevatsdotter, vart fødd cirka 1608 i Hebnes, Jelsa, Rogaland, NOR og døydde i 1669 i Topnes, Nedstrand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 61 år. Eit anna namn for Jorunn var Jøren.

Hendingar i livet hennar var:

• Skifte etter ho vart halde den 10. Feb. 1669 I Topnes, Nedstrand, Rogaland, NOR.

Jorunn gifta seg med Knud Topnes cirka 1628 i Sjernarøy kyrkje, Sjernarøy, Rogaland, NOR.

Jorunn gifta seg så med Lars Torgilsson Topnes, son av Torgils Edvardson Bjerga og Olsdotter, cirka 1649 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

Hendingar i livet hans var:

• Skifte etter han vart halde den 10. Feb. 1669 I Topnes, Nedstrand, Rogaland, NOR.


332. Peder Tormodson Foss, son av Tormod Olson Foss og Anna Ormsdotter, vart fødd i 1581 i Foss, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde i 1670 i Foss, Hjelmeland, Rogaland, NOR 89 år gamal.

Generelle notat: Fødselsåret til første kona hans Peder, Sissel Olsdotter , er i Hjelmelandsboka oppgitt til å vera ikring 1597, men det må vera feil då den eldste sonen hennar er fødd ikring 1610. Ho må difor vera fødd før 1593. Kan det vere feilskrift for 1587? Sissel må ha døydt ikring 1620, for i 1620 vert sonen Torbjørn fødd. Mora er då andre kona til Peder, Susanne Rasmusdotter som var fødd ikring 1590. Det er ikkje nemnt noko om kvar ho var frå. Peder Tormodson Foss var ein rik og vyrd mann. Han er nemnt som brukar på Foss frå 1603 til han døydde i 1670. Skifte etter han var den 15. september 1670. Frå ikring 1627 til 1660 var han brukar av heile Foss. Dei siste åra var sønene med på drifta. I 1666 bruka han 1/3 av garden, 4 pund smør. Jordeigedomen hans i 1624 var på 3 laupar 2 pund. I desember 1619 vart han tilkjend ein part av Kjølvik sag i Jelsa. Parten utgjorde "en dag schør huer maanit". Saga var då nett oppbygd av Jens Kjølvik og fleire medeigarar. For dei utlegg han hadde hatt, let Peder Jens få denne dags skurden Mikkjelsmess (29/9) året etter. Peder stemna Knut Sigmundstad i 1623 for nokre svin som Peder hadde "i hans March" på Sigmundstad, som galten til Erik Øvrehus skulle ha bite i hel. Saka vart utsett. "Med sine børns tillhiælp" rydda Peder opp Nesvik av øyde i si tid som brukar på Foss. Sonen Jon tinglyste eit forkynningsbrev frå 1669 om det i 1673, tre år etter at faren var død. (I Sjernarøyboka side 470 er han kalla lensmann.)

Peder Tormodson gifta seg med Sissela Olsdotter cirka 1605 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Tormod Pederson Kalsheim vart fødd i 1605 i Foss, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde cirka 1644 i Kalsheim, Nedstrand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 39 år. Tormod gifta seg med Herborg Holgersdotter, dotter av Holger Olson Koll og Torbjørg Halvardsdotter, cirka 1625 i Skjold kyrkje, Skjold, Rogaland, NOR.

         ii.  Orm Pederson Hovda vart fødd i 1610 i Foss, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde i Hovda, Fister, Rogaland, NOR. Orm gifta seg med Anna Jonsdotter cirka 1649 i Fister kyrkje, Fister, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

174     iii.  Ole Pederson Foss. Ole gifta seg med Kari Oddsdotter, dotter av Odd Jonson Hauge og Elisabet Tolleivsdotter, cirka 1651 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR. Ole gifta seg så med Marta Oddsdotter, dotter av Odd Jonson Hauge og Elisabet Tolleivsdotter, cirka 1676 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

277      iv.  Anna Pedersdotter. Anna gifta seg med Tore Olson Høyland, son av Ole Gjestson Vadla, i 1633 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR. Anna gifta seg så med Jon Knudson Høyland, son av Knud Svendson Bjørheim og Bergitte Jonsdotter, cirka 1640 i Strand kyrkje, Strand, Rogaland, NOR.

          v.  Guri Pedersdotter vart fødd cirka 1620 i Foss, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde i 1667 i Landsnes, Jelsa, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 47 år. Guri gifta seg med Nils Oddson Landsnes, son av Odd Osmundson Landsnes og Nilsdotter, cirka 1643 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR. Guri gifta seg så med Lars Jonson Landsnes, son av Jon Villumson Raunes og Malena Larsdotter, cirka 1650 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Guri gifta seg så med Erich Bårdson Landsnes, son av Bård Gammelson Sandvik og Anna Larsdotter, i 1665 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

Peder Tormodson gifta seg så med Susanne Rasmusdotter cirka 1620 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

166       i.  Torbjørn Pederson Asheim. Torbjørn gifta seg med Siri Halvardsdotter, dotter av Halvard Øysteinson Asheim og Marit Klengsdotter d.e., cirka 1655 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

         ii.  Rasmus Pederson Foss vart fødd i 1625 i Foss, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde cirka 1668 i Foss, Hjelmeland, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 43 år. Rasmus gifta seg med Marta Oddsdotter, dotter av Odd Jonson Hauge og Elisabet Tolleivsdotter, cirka 1655 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

        iii.  Jon Pederson Foss vart fødd i 1627 i Foss, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde cirka 1681 i Foss, Hjelmeland, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 54 år. Jon gifta seg med Kari Jonsdotter, dotter av Jone Jonson Vadla og Siri Johannesdotter, cirka 1661 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.


333. Susanne Rasmusdotter vart fødd cirka 1590 og døydde i Foss, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

Susanne gifta seg med Peder Tormodson Foss cirka 1620 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

334. Halvard Øysteinson Asheim, son av Østen Halvardson Asheim og Gunhild Åselsdotter, vart fødd cirka 1600 i Asheim, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde etter 1643 i Asheim, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

Generelle notat: Hallvard Østenson overtok etter faren og er nemnt som brukar frå 1628 til 1652. I 1643 er han kalla "forarma", slik mange andre var det i desse åra. Han hadde truleg dottera Siri. Namnet på kona er i følgje bygdeboka for Hjelmeland ukjent, men i Rogaland Historie og Ættesogelag (Ætt og Heim 1997) side 13 står det at kona var Marit Klengsdotter frå Steinsland i Hjelmeland. Det vert òg nemnt at Hallvard hadde tre døtre.

Halvard Øysteinson gifta seg med Marit Klengsdotter d.e. cirka 1628 i Årdal kyrkje, Årdal, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

167       i.  Siri Halvardsdotter. Siri gifta seg med Torbjørn Pederson Asheim, son av Peder Tormodson Foss og Susanne Rasmusdotter, cirka 1655 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

         ii.  Gunhild Halvardsdotter vart fødd cirka 1634 i Asheim, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde før 1697 i Flesjå, Finnøy, Rogaland, NOR. Gunhild gifta seg med Osmund Ellingson Flesjå, son av Elling Pederson Jelsa og Pedersdotter, cirka 1654 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

        iii.  Ingeborg Halvardsdotter vart fødd cirka 1636 i Asheim, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde før 1697.


335. Marit Klengsdotter d.e. dotter av Kleng Ommundson Steinsland og Siri Vilhelmsdotter, vart fødd cirka 1605 i Steinsland, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde i Asheim, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

Marit gifta seg med Halvard Øysteinson Asheim cirka 1628 i Årdal kyrkje, Årdal, Rogaland, NOR.

338. Torbjørn Navarson Vanvik, son av Navar Torbjørnson Eide, vart fødd cirka 1554 i Eide, Sand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1606 i Vanvik indre, Sand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 52 år.

Generelle notat: Dottera til Øystein Foldøy var gift med Torbjørn Navarson frå Eide i Sand, seinare brukar på Vanvik. Døttrene hennar (ei på Eide) gjev krav om odelsgods i Vanvik seinare. Torbjørn Vanvik er i lensrekneskapen for 1603 oppført på Vanvik. Men han må vere død ikring 1606, og enka levde på Eide seinare. Torbjørn var odelseigar til 1 laup smør i Indre Vanvik, og 2 pund smør i Eide. Han åtte i tillegg ½ pund smør i Soland i Jelsa som dottera Guri selde i 1623 til mostera Marta Øysteinsdotter Haug.
Torbjørn må òg ha hatt ein son som døydde etter mor si, for i 1624 nemner dottera Birgitta sin "Broder Arff". På Sauda og Suldal skipreideting, 13.11.1621 (R.T. A 4 fol. 27b) har Kristoffer Henrikson stemna Hadle Torbjørnson Vanvik. Kona til Kristoffer, Gunnhild Torbjørnsdotter og syster hennar hadde arva 1 laup smør i Vanvik etter faren Torbjørn Navarson Vanvik.
Saka vart teken opp att på målstemne på Eide i Sand årsdagen etter, 23.11.1622 (R.T. A 5 fol. 50). Her la Kristoffer fram fleire gamle brev, mellom anna eit brev frå 1556. For å unngå "vidre threte och pendingespilde" vart partane forlikte om at Hadle skulle følgja åsete. For dette skulle han gje Kristoffer 10 riksdalar, 4 tylfter bord og eit trøyeklede, samt betala årleg landskuld av 1 laup smør til rett tid. Kristoffer og Gunnhild budde på Søre Vignes i Finnøy, men Kristoffer var ikkje ein vanleg bonde. Gunnhild er død før 14.03.1623, då mannen hennar tinglys salet av ½ pund smør i Soland.

Torbjørn Navarson gifta seg med Øysteinsdotter cirka 1585 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Gunhild Torbjørnsdotter vart fødd cirka 1590 i Vanvik indre, Sand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1622 i Vignes søre, Finnøy, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 32 år. Andre namn for Gunhild var Gunilla og Gurin. Gunhild gifta seg med Kristoffer Henrikson Vignes cirka 1620 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

169      ii.  Berete Torbjørnsdotter. Berete gifta seg med Ole Endreson Mo cirka 1621 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR. Berete gifta seg så med Pål Torjusson Mo, son av Torjus Navarson Eide og Marta Halvardsdotter, cirka 1645 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.


339. Øysteinsdotter, dotter av Østen Foldøy, vart fødd cirka 1560 i Foldøy, Jelsa, Rogaland, NOR og døydde cirka 1618 i Eide, Sand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 58 år.

Generelle notat: I 1611 flytta enka etter Torbjørn Vanvik til Eide og hadde eit lite bruk der på 2 pund smør. Ho døydde truleg ikring 1618.

gifta seg med Torbjørn Navarson Vanvik cirka 1585 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

344. Halvor Olson Østerhus, son av Ole Erlendson Østerhus, vart fødd cirka 1560 og døydde etter 1618 i Østerhus, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

Generelle notat: Halvor Olson er omtala i ei sak på Østerhus i 1618. I følge vitnemål hadde han i 1588 selt ½ laup smør i Østerhus til Josef Knutson Østerhus. Han tykkjest dermed å ha vore ein son til Ola Erlendson.

Sjå: Rogaland Historie- og Ættesogelag Årshefte 1979 side 120

Halvor Olson gifta seg med ukjend.

Barnet hans var:

172       i.  Ole Halvorson Førre. Ole gifta seg med ukjend.


348. Peder Tormodson Foss, son av Tormod Olson Foss og Anna Ormsdotter, vart fødd i 1581 i Foss, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde i 1670 i Foss, Hjelmeland, Rogaland, NOR 89 år gamal.
(Same som person 332 på side 1)

349. Sissela Olsdotter, dotter av Ole Knudson Håland og Guri Sebjørnsdotter, vart fødd cirka 1587 i Håland, Erfjord, Rogaland, NOR og døydde cirka 1620 i Foss, Hjelmeland, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 33 år.

Sissela gifta seg med Peder Tormodson Foss cirka 1605 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

350. Odd Jonson Hauge, son av Jone Jonson Tøtland og Kari Ågesdotter, vart fødd i 1596 i Tøtland, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde cirka 1692 i Hauge nedre, Hjelmeland, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 96 år.

Generelle notat: I Hjelmelandsboka Bind I side 355 om Nedre Hauge står det at Odd Jonson var gift to gonger, og at andre kona hans var Herborg Ivarsdotter. Ho var gravid då ho stod brur. Men side 222 (i same Bind) under Foss er det skrive meir om Herborg, og då står det at ho var gift med Odd Jonson Foss som flytta til Hjelmervik, Skånevik i Sunnhordland (rettinga står side 520 i Bind II og det var Odd Jonson Foss som vart gift med Herborg). Odd Jonson på Nedre Hauge vart gift i 1622 med Lisbet Tolleivsdotter frå Etne. Odd var bror av Jon Jonson på Vadla. Han er nemnt som brukar på Nedre Hauge frå 1623 og til forbi 1666. I 1666 brukte han 2½ laupar smør og sonen Jon 1 laup. Han var kyrkjeverge for Hjelmelandskyrkja i åra 1636-1641. Han åtte mykje jord. I 1661 var han eigar av heile Nedre Hauge på 3½ laupar smør og i tillegg fire laupar i Gil, Segadal, Hjorteland, Mosnes og Einervoll. Knut Lovra stemna Odd Hauge for retten i 1683. Knut hadde vorte tildømd beiterett på Sande (truleg Hjelmeland). Odd meinte seg likevel berettiga til å nytta beitet, og han sette inn dyr der slik at Knut måtte plassera sine dyr andre stader mot betaling. Odd sa at Børge Tøtland hadde gjeve han lov. Retten dømde han til å betala dei utlegg Knut Lovra hadde hatt med å leiga seg anna beite. Det er mogleg at Odd budde ei tid på Fatland i Vikeland.

Odd Jonson gifta seg med Elisabet Tolleivsdotter i 1622 i Grindheim kyrkje, Etne, Hordaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Jon Oddson Hauge vart fødd i 1624 i Hauge nedre, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde cirka 1672 i Hauge nedre, Hjelmeland, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 48 år. Jon gifta seg med Liva Bjørnsdotter, dotter av Biørn Knudson Våge og Borgilla Henriksdotter, cirka 1663 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

         ii.  Elisabet Oddsdotter vart fødd cirka 1625 i Hauge nedre, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde i Hidle søndre, Sjernarøy, Rogaland, NOR. Elisabet gifta seg med Jonas Johannesson Hidle, son av Johannes Osmundson Stokka og Brønela Knudsdotter, cirka 1646 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

        iii.  Marta Oddsdotter vart fødd i 1626 i Hauge nedre, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde i Foss, Hjelmeland, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Marta var Marit. Marta gifta seg med Rasmus Pederson Foss, son av Peder Tormodson Foss og Susanne Rasmusdotter, cirka 1655 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR. Marta gifta seg så med Osmund Foss cirka 1668 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn. Marta gifta seg så med Ole Pederson Foss, son av Peder Tormodson Foss og Sissela Olsdotter, cirka 1676 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

175      iv.  Kari Oddsdotter. Kari gifta seg med Ole Pederson Foss, son av Peder Tormodson Foss og Sissela Olsdotter, cirka 1651 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

          v.  Tollef Oddson Sigmundstad vart fødd i 1632 i Hauge nedre, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde i Sigmundstad, Fister, Rogaland, NOR. Tollef gifta seg med Brønelle Olsdotter, dotter av Ole Osmundson Vormestrand og Kari Johannesdotter, cirka 1675 i Vikedal kyrkje, Vikedal, Rogaland, NOR.

         vi.  Anna Oddsdotter vart fødd i 1640 i Hauge nedre, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde i 1719 i Midt-Fister, Fister, Rogaland, NOR 79 år gamal. Anna gifta seg med Orm Olson Fister, son av Ole Nilsson Fister og Anna Olsdotter, cirka 1661 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR. Anna gifta seg så med Ole Bjørnson Fister, son av Biørn Olson Aukland og Kari Gudmundsdotter, cirka 1687 i Fister kyrkje, Fister, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

        vii.  Osmund Oddson Hauge vart fødd cirka 1645 i Hauge nedre, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde etter 1690 i Hauge nedre, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

       viii.  Oddsdotter vart fødd cirka 1648 i Hauge nedre, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde cirka 1697 i Østerhus, Hjelmeland, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 49 år. Oddsdotter gifta seg med Johannes Jonson Østerhus, son av Jone Jonson Vadla og Siri Johannesdotter, cirka 1690 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.


351. Elisabet Tolleivsdotter, dotter av Tolleff Bjørnson Norheim og Birgitta Nilsdotter, vart fødd i 1600 i Norheim, Etne, Hordaland, NOR og døydde i Hauge nedre, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

Elisabet gifta seg med Odd Jonson Hauge i 1622 i Grindheim kyrkje, Etne, Hordaland, NOR.

360. Ole Ormson Birkeland, son av Orm Olson Skiftun og Birgitta Sjovatsdotter, vart fødd cirka 1560 i Skiftun, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde cirka 1620 i Birkeland, Imsland, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 60 år.

Generelle notat: Garden Birkeland i Imsland var det mor til Ola Ormson som åtte. Det syner skifte etter henne i 1625 då garden vart delt mellom arvingane etter Olav Ormson og halvbroren Holger Lindanger. Jess Selvåg skriv at han var fødd omlag 1570, men mora var gift med Olav Koll og fekk barn i 1575, så han må vera fødd etter 1575. Sonen Johannes Olson Hebnes får i skiftet etter mor si, Marit Johannesdotter, ikring 1640 utlagt mellom anna 1 laup smør 9 spann korn i Hebnes Storstov i arv.
(Sjå også: Rogaland Historie- og Ættesogelag Årshefte 1988 side 137).

Ole Ormson gifta seg med Marta Johannesdotter cirka 1603 i Jondal kyrkje, Jondal, Hordaland, NOR.

Barn av dette paret var:

180       i.  Orm Olson Birkeland. Orm gifta seg med Marta Osmundsdotter, dotter av Osmund Olson Vågen og Helga Ommundsdotter, cirka 1634 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR.

         ii.  Johannes Olson Hebnes vart fødd i 1608 i Birkeland, Imsland, Rogaland, NOR og døydde cirka 1660 i Hebnes, Jelsa, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 52 år. Johannes gifta seg med ukjend.

        iii.  Torbjørn Olson Birketveit vart fødd cirka 1610 i Birkeland, Imsland, Rogaland, NOR og døydde cirka 1661 i Birketveit, Imsland, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 51 år. Torbjørn gifta seg med Ragna Osmundsdotter cirka 1640 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR.

         iv.  Anna Olsdotter vart fødd cirka 1612 i Birkeland, Imsland, Rogaland, NOR og døydde i Rosseid, Imsland, Rogaland, NOR. Anna gifta seg med Jostein Olson Rosseid, son av Ole Torsteinson Haug og Anna Olsdotter, cirka 1631 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR.


361. Marta Johannesdotter, dotter av Johannes Larsson Galte og Herborg Torbjørnsdotter, vart fødd cirka 1580 i Torsnes, Jondal, Hordaland, NOR og døydde cirka 1640 i Birkeland, Imsland, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 60 år. Eit anna namn for Marta var Marit.

Marta gifta seg med Ole Ormson Birkeland cirka 1603 i Jondal kyrkje, Jondal, Hordaland, NOR.

362. Osmund Olson Vågen, son av Ole Tengesdal, vart fødd cirka 1575 i Tengesdal, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1655 i Vågen, Imsland, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 80 år. Eit anna namn for Osmund Olson var Åsmund.

Generelle notat: Åsmund Olavson Vågen rudde garden Vågen av øyde og var skattytar i 1603. I 1604 var han bøtelagt med 16 riksdalar. Han hadde kome i slagsmål med ein Hans Olavson, og var så komen i skade for å ha bruka kniven på han. Etter ei seinare henvisning så veit ein at det vart halde skifte etter han den 04.04.1655, men det skiftet finns ikkje no og av den grunn har det vore usemje om barna hans. Odelsjodeboka frå 1624 syner at Åsmund var eigar av ½ laup smør og 2 spann korn i Vågen samt ½ pund smør i Lunde i Suldal. Kona hans var dotter til Åmund Klengson Indre Bjerga. Dette framgår av R.T.A 28 f. 34, 17.juni 1662. Her har Olav Åsmundson stemna Søren Johannesson Indre Bjerga for rydninga i Bjerga. Han meinte han var like nær til den som Søren, då han òg var barnebarn til Åmund Klengson. Namnet på Kona til Åsmund var truleg Helga, då han har tre barnebarn med dette namnet.
(Sjå også: Rogaland Historie- og Ættesogelag: Ætt og Heim 1954 side 94)

Osmund Olson gifta seg med Helga Ommundsdotter cirka 1600 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Anna Osmundsdotter vart fødd cirka 1600 i Vågen, Imsland, Rogaland, NOR og døydde i Kråkedal, Imsland, Rogaland, NOR. Anna gifta seg med Svend Siverson Hebnes, son av Siver Hebnes og Ragnhild Tormodsdotter, cirka 1622 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR.

282      ii.  Ole Osmundson Vormestrand. Ole gifta seg med Kari Johannesdotter, dotter av Johannes Osmundson Stokka og Brønela Knudsdotter, cirka 1635 i Vats kyrkje, Vats, Rogaland, NOR.

181     iii.  Marta Osmundsdotter. Marta gifta seg med Orm Olson Birkeland, son av Ole Ormson Birkeland og Marta Johannesdotter, cirka 1634 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR.

         iv.  Osmundsdotter vart fødd cirka 1615 i Vågen, Imsland, Rogaland, NOR og døydde cirka 1663 i Imsland, Imsland, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 48 år. Osmundsdotter gifta seg med Gabriel Nilsson Imsland, son av Niels Pedersen og Barbara Jørgensdotter, cirka 1645 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR.

          v.  Anna Osmundsdotter vart fødd cirka 1625 i Vågen, Imsland, Rogaland, NOR og døydde i Kvaløy nedre, Imsland, Rogaland, NOR. Anna gifta seg med Ole Olson Koll, son av Olav Erikson Koll og Kari Bjørnsdotter, cirka 1659 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR.


363. Helga Ommundsdotter, dotter av Omund Klengson Bjerga og Tjerandsdotter, vart fødd cirka 1580 i Bjerga indre, Sand, Rogaland, NOR og døydde i Vågen, Imsland, Rogaland, NOR.

Hendingar i livet hennar var:

• Ho budde i 1614 i Vågen, Imsland, Rogaland, NOR.

Helga gifta seg med Osmund Olson Vågen cirka 1600 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

364. Torbjørn Nilsson Steinsland, son av Siri Steinsland, vart fødd i 1588 i Steinsland, Sandeid, Rogaland, NOR og døydde i Steinsland, Sandeid, Rogaland, NOR.

Hendingar i livet hans var:

• Han er nemnd i 1664-teljinga i Steinsland, Sandeid, Rogaland, NOR.

• Han er nemnd i 1666-teljinga i Steinsland, Sandeid, Rogaland, NOR.

Torbjørn Nilsson gifta seg med ukjend.

Barna hans var:

          i.  Anna Torbjørnsdotter vart fødd cirka 1620 i Steinsland, Sandeid, Rogaland, NOR og døydde cirka 1669 i Helgevoll øvre, Sandeid, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 49 år. Anna gifta seg med Omund Knudson Helgevold, son av Knud Sjurson Ryen, cirka 1640 i Sandeid kyrkje, Sandeid, Rogaland, NOR.

182      ii.  Helge Torbjørnson Steinsland. Helge gifta seg med Kristine Reinertsdotter, dotter av Reinert Svendson Romsa og Susanne Rasmusdotter, cirka 1658 i Fjelberg kyrkje, Fjelberg, Hordaland, NOR.


366. Reinert Svendson Romsa, son av Svend Hansson Vogt og Kristine Øysteinsdotter, vart fødd i 1600 i Stavanger, Rogaland, NOR og døydde cirka 1662 i Romsa, Ølen, Hordaland, NOR i ein alder av omkring 62 år.
(Same som person 314 på side 1)

367. Susanne Rasmusdotter, dotter av Rasmus Olson Hauske og Katarine Johannesdotter, vart fødd cirka 1609 i Hauskje, Rennesøy, Rogaland, NOR og døydde cirka 1678 i Romsa, Ølen, Hordaland, NOR i ein alder av omkring 69 år.
(Same som person 315 på side 1)

376. Sten Tollakson Barkeland, son av Tollak Larsson Barkeland og Ingrid Reidarsdotter, vart fødd i 1610 i Vatland i Refsbygda, Jelsa, Rogaland, NOR og døydde cirka 1657 i Barkeland, Jelsa, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 47 år.

Generelle notat: Stein Tallakson tok over garden etter faren i 1636. Han må ha vore ein vørd mann i sokna sidan han var prestens medhjelpar. Stein var òg skrivefør. På skipreidetinget i 1634 spør Sofie, prestakona, kvifor han har lagt fram i retten ein seddel i presten hr. Markus sitt namn når han sjølv har skrive han. Stein svara at han aldri har lagt fram noko slikt skriv. Stein var gift med Eli Steinsdotter Jelsa og hadde åtte barn med henne. Stein døydde ikring 1657.

Sten Tollakson gifta seg med Ellen Steinsdotter cirka 1636 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

377. Ellen Steinsdotter, dotter av Steen Siverson Jelsa og Birgit Andersdotter, vart fødd cirka 1618 i Jelsa, Jelsa, Rogaland, NOR og døydde i 1685 i Barkeland, Jelsa, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 67 år.
(Same som person 213 på side 1)

378. Odd Osmundson Berakvam, son av Osmund Oddson Berakvam, vart fødd i 1630 i Berakvam, Jelsa, Rogaland, NOR og døydde cirka 1675 i Berakvam, Jelsa, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 45 år.

Generelle notat: Odd Osmundson var 36 år i 1666 og overtok Berakvam etter foreldra, men nå som leiglending. Godset var delt mellom arvingane og Nedstrandspresten fekk på ny retten til å rå med bygsla av garden. Odd var gift med ei Jonsdotter. Ei Bodil Jonsdotter på Foldøy testamenterte i 1714 noko gods ho eig i Høyvik til systerdotter si Torborg Oddsdotter og mannen hennar Lars Steinson. Bodil døydde i 1718 99 år gamal. Det er mogeleg dei er døtre av Jon Andersson Berakvam og at Bodil har budd hjå bror sin Anders Jonson på Foldøy. Odd møtte siste gong som lagrettesmann i 1674. Truleg døydde han ikring 1675. Odd hadde tre barn som ein kjenner til.

Hendingar i livet hans var:

• Han er nemnd i 1666-teljinga i Berakvam, Jelsa, Rogaland, NOR.

Odd Osmundson gifta seg med Jonsdotter cirka 1654 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

189       i.  Torborg Oddsdotter. Torborg gifta seg med Lars Steinson Berakvam, son av Sten Tollakson Barkeland og Ellen Steinsdotter, cirka 1678 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

         ii.  Margrete Oddsdotter vart fødd cirka 1658 i Berakvam, Jelsa, Rogaland, NOR. Ho hadde ikkje noko tilhøve eller barn.

        iii.  Birgit Oddsdotter vart fødd cirka 1660 i Berakvam, Jelsa, Rogaland, NOR, døydde i 1701 i Høyvik indre, Jelsa, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 41 år, og vart gravlagd den 20. jan. 1701 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Birgit gifta seg med Anfinn Knudson Høyvik, son av Knud Anfinnson Høyvik og Birgitta Olsdotter, cirka 1684 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.


379. Jonsdotter, dotter av Jon Andersson Berakvam, vart fødd i Berakvam, Jelsa, Rogaland, NOR og døydde før 1714 i Berakvam, Jelsa, Rogaland, NOR.

gifta seg med Odd Osmundson Berakvam cirka 1654 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

386. Styrkar Olson Tengesdal, son av Ole Tengesdal, vart fødd cirka 1573 i Tengesdal, Sand, Rogaland, NOR og døydde etter 1650 i Tengesdal, Sand, Rogaland, NOR.

Styrkar Olson gifta seg med ukjend.

Barna hans var:

          i.  Omund Størkerson Fatnes vart fødd i 1606 i Tengesdal, Sand, Rogaland, NOR og døydde i Fatnes austre, Sand, Rogaland, NOR. Omund gifta seg med Berta? Torbjørnsdotter, dotter av Torbjørn Hadleson Fatnes, cirka 1627 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR. Omund gifta seg så med Magla Ommundsdotter cirka 1645 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

245      ii.  Barbro Størkersdotter. Barbro gifta seg med Gunder Gunnarson Fatnes cirka 1649 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

Styrkar Olson gifta seg så med Siri Gunnarsdotter cirka 1600 i Sauda kyrkje, Sauda, Rogaland, NOR.

Barnet av dette paret var:

193       i.  Abelona Størkersdotter. Abelona gifta seg med ukjend. Abelona gifta seg med Knud Larsson Selland, son av Lars Askjellson Selland, cirka 1658 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.


387. Siri Gunnarsdotter vart fødd cirka 1580 i Sauda, Rogaland, NOR og døydde i Tengesdal, Sand, Rogaland, NOR.

Hendingar i livet hennar var:

• Ho budde i 1624 i Tengesdal, Sand, Rogaland, NOR.

Siri gifta seg med Styrkar Olson Tengesdal cirka 1600 i Sauda kyrkje, Sauda, Rogaland, NOR.

392. Ole Endreson Hiim, son av Endre Olson Hauge, vart fødd i Hauge, Sand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1656 i Hiim, Sand, Rogaland, NOR.

Generelle notat: Folkeoppfatninga har vore at Hiim er den eldste garden i Sandsbygdå, og at busetnaden har breidd seg vidare utetter frå dette elveneset. Det vert mellom anna peika på at Hiim frå gamalt av var med i to grannlag (belag), nemleg på begge sider av Elvå. Salveson skriv såleis: "Legg ein merke til bid­lagi i Sandsbygdi, tyder alt på, at Him er den eld­ste garden i bygdi". Grannelagskipnaden er nok gamal, men å nytta han som prov på at Hiim er eldste garden i bygdå, er nok for skjematisk.
Meir å lita på i så måte er at Hiim har dei eld­ste førhistoriske lausfunna som er kjende i Sands­bygdå, nemleg to øksar. Den eine er ei flintøks og den andre ei skaftholsøks, altså ei steinøks med skafthol. Arkeologen Arnvid Lillehammer skriv at flintøksa kan ha vore brukt til å rydda skog til åkerland med. Desse øksane er frå steinalderen, altså frå minst 1500 år før vår tidsrekning byrja.
Rett søraust for driftsbygningen på Larsagar­den låg det minst fire rundrøysar og ei langrøys før det vart dyrka der noko ut på 1900-talet. Det skal då ha vorte teke vekk 4 gravhaugar med gravkammer og krukker. Krukkene vart kasta, då dei var i stykker. Ved pløying og jordarbeid på heimebøen, aust for gardshusa, støytte dei ofte på omlag halvmetervide pakningar av skjørbrend stein med trekol i, mest som små gruver (eller ko­kegroper). Skaftholsøksa vart funnen av Olav Hiim under fjerning av ein grushaug i 1923. Den andre øksa fann gamle Lars Hiim i åkeren omlag på same tida.
Oppe på Hiimsmoen er det registrert 4 rund­røysar, ei langrøys og 2 steinlegningar. Det var eit felt som vart registrert i 1967 i samband med pla­nar om oppdyrking. Den gamle ferdselsvegen frå Sand til Suldal gjekk tvers gjennom dette feltet. Det hadde vore grave i haugane tidlegare, truleg av den svenske (urmakaren) Pettersen, som ei tid budde på Sand. Ved gravhaugane på Hiimsmoen stod ein "kvit stein". Denne hamna anten i grunn­muren til nybygget til sanatoriet eller som fyll­masse i kaien utanfor sjøhuset til Jon Hiim på Sand. Arkeologisk museum har elles registrert tufter både på Vasstøl og Hedlestølen, to av dei gamle stølane til garden Hiim.
Gardsnamnet Hiim er eit usamansett kultur­namn, og desse namna vert rekna mellom dei al­ler eldste av gardsnamna våre. Namnet tyder rett og slett heim (bustad), ein stad der folk bur. Det finst elles berre ein annan gard i landet med "heim" i usamansett form. Det er i Hemne i Sør-Trøndelag. Som samansett gardsnamn var "heim" derimot mykje nytta. Også dei samansette "heim"-namna er gamle. Stadnamngranskarane reknar at både "vin"-gardane og "heim"-gardane vart rydda før "land"- og "stad"-gardane, nemleg før folkevandringstida (400-600 e. Kr.).
Dersom det var slik at Hiim var den første bu­sette garden, i alle høve i øvre delen av Sandsbyg­då, og det var slik at andre gardar vart busette ved at folk flytta ut herfrå, skal vi ikkje sjå bort frå at dei som flytta ut lenge etter på ville sjå på denne garden som "heimen". Skjematisk sett kjem vi heller ikkje nærmare ein opphavsgard i (øvre) Sandsbygdå enn Hiim. Men faktisk kan det like gjerne ha vore slik at fleire bustader vart tekne opp omlag på same tida. Bakgrunnen for det usa­mansette gardsnamnet Hiim kan då ha vore at huskrøllen midt ute på denne særmerkte elveslet­ta retteleg tedde seg som ein "heim" sett frå alle kantar, kvar ein kom frå eller såg ifrå.
Garden Hiim har nok vore kontinuerleg bu­sett i over 3000 år. Busetnaden vart til dømes hal­den oppe i den kriseramma seinmellomalderen. Men det eldste personnamnet finn vi først i 1519.
Om vi ikkje kjenner namna på oppsitjarane før 1519, veit vi at dei var leiglendingar under Halsnøy kloster. Denne klostersamlinga åtte både Hiim, Berge og Haua, altså dei tre øvste gardane på sørsida av Sandselvå, for den del og litt av gar­den Hanakam. Så åtte klosteret laksefisket nedst i Sandselvå. Halsnøy kloster vart oppretta i 1164, visst nok etter initiativ frå Erling Skakke. Men korleis gardane i Sandsbygdå og laksefisket fak­tisk kom under klosteret, det får vi aldri veta. At det var ein del av ei godssamling som Erling Skakke gav frå seg ved dette høvet, er såleis berre spekulasjon. At klosteret hadde så mykje jord samla på ein plass i Sandsbygdå, skulle likevel kunne støtta teorien om at dette jordegodset høyrde til klosteret frå byrjinga av.
Gunnar Hiim og familien hans budde på gar­den i 1519 og i 1521. Det einaste vi elles veit om han er at han, som alle andre i Sandsbygdå, måt­te ut med straffeskatt i 1519. Han betalte då i
kopar (1½ pund) og i pengar (7 mark). I 1521 betalte han delar av (den ordinære) skatten i sølv. Vi kan merka oss at det var ein Gunnar på Eide i 1563, men det er knapt nok same mannen.
Påskeaftan 1556 - på Hanakam - vart det skrive eit heimelsbrev på 4 laupar smør i Vanvik og 2 laupar smør i Kvestad. Seljaren var ein Svein Torjusson. Kjøpar var Torjus Osmundson og kona Gunnilla Navarsdotter. Det var hennar odels­gods. Det er ukjent kvar dette ekteparet budde.
Men i heimelsbrevet vert det nytta ei formulering som kan peika på Hiim. Fem namngjevne menn vitna at dei "hørdom handarband oc ord theira Swein Torgeirss' oc Torgyls Asmunds's om kaup oc handforlig att forne(vnte) Swein baud oc solde forne(vnte) Torgyls heim igien til lausnar syn hus­trus odal" etc. "Heim" her tyder anten at Torjus budde på Heim (Hiim) eller det viser til at godset vart selt "heim" att, altså attende til den gamle ætta. Kan hende var det denne Torjus (Torgyls) som tok opp Torgålstølen, den nedste av dei fire stølane på Hiim.
Det er nemnt under Vanvik eit ættleggsbrev frå 1555 som må ha lista opp kven som hadde odelen til Vanvik/Kvestad-godset og det er nemnt at dette brevet vart fornya i Bergen i 1591. Når Bergen var staden, kan det ha samanheng med at Halsnøy klostergods var ein eigen jurisdiksjon med Gulating lagmann i Bergen som første ap­pellinstans. Dette kan såleis vera med å styrka te­orien om at Torjus budde på Hiim, altså på Hals­nøy klostergods.
Dersom Gunnilla og Torjus budde på Hiim, var dei vekke før 1563. Då finn vi nemleg at ein "Ousull po Hiem" gav 2 lott sølv for sin 1-dalars skatt. Drengen Gaute gav halvparten. Den same "Oussull" Hiim gav 5 orter skatt av jordeiga. Han åtte altså jord som han fekk landskyld av. Mannsnamnet på Hiim i 1563 må truleg tolkast som Åsolv, jamvel om det mest er ukjent sidan i Sand sokn. Men Hallvard Gunnarsrød i Sauda hadde ein son Åsolv (fødd omkring 1605). Og eldste son til Trond Berge i Sandsbygdå vart døypt Åsolv kring 1630. Hiim i Sandsoknå gav 4 spann korntiende (kongetiende) i 1567. I Grov gav dei 1 spann meir.
I 1592 var det ei større sak om laksefisket i Elvå mellom kannikane i Stavanger og Halsnøy kloster på den eine sida og 21 bønder i Suldal på den andre sida. Mellom Suldalsbøndene finn vi oppsitjarane på dei tre øvste gardane i Sandsbyg­då, Sjur Osmundson i Grov, Torger på Bromme­land og "Oluff Roalsen paa Heim". Då hadde alt­så ein Ola Roalson overteke garden Hiim. Året 1592 er einaste gongen han vert nemnd. Men det er særs truleg at enkja hans ein gong heilt i byr­jinga av 1600-talet vart gift opp att med Ola Endreson.
Oppsitjarane på Hiim var leiglendingar under Halsnøy kloster. Etter reformasjonen (1536) vart denne godssamlinga halden intakt og gjeven i len til kongstenarar, gjerne adelsmenn frå Danmark. (Eit "len" var eit territorium eller ei jordegods­samling som kongen stilte til disposisjon som ve­derlag for militære eller andre tenester, i Noreg i hovudsak administrative tenesteytingar). Først i 1746 vart Halsnøy klostergardane selde, men ennå ikkje til oppsitjarane.
Med Ola Endreson Hiim og kona Helga får vi det første heilt sikre, kjende brukarekteparet på Hiim. Ola skatta på Hiim frå 1603 og frametter. Han gav tredjetake til klosteret 1606, 1609, 1612 og så vidare, 3 dalar kvar gong. Det er elles moge­leg at Helga var andre kona til Ola Hiim. Ei av dei få gongene vi finn namnet hennar, er så seint som i 1657. barna til Ola Endreson vert fødde først frå kring 1605-10, det siste tidleg på 1630­-talet. Det er særs truleg at Ola var gift første gong med enkja til Ola Roalson Hiim, nemnd 1592. Difor er det òg han kallar eldstesonen Ola, altså ikkje etter seg sjølv, men etter første mannen til enkja han gifta seg med, slik skikken var. Ola Ro­alson kan ha døydd så seint som kring 1602 og unge Ola kome til garden i 1603.
På same måte som Åsolv Hiim i 1563 åtte Ola Endreson Hiim jordegods andre stader. Han var altså ein leiglending som sat med jordegodsinnkomer av andre leiglendingar. Det var ikkje ein uvanleg kombinasjon. Såleis åtte Ola i 1617 ½ laup smør i Bergjord i Suldal og 6 merker smør i Nedretveit i Suldal (Nedre Tveitane). Ola Vela åtte omlag det same. Det er ikkje umogeleg at dei to Ola'ne var syskenborn, og anten dottersøner eller sonasøner av ein hypotetisk Ola attende på 1500-talet. Ola Hiim kan for sin del ha vore son til Endre Haua.
I 1624 var Ola Hiim sitt gods i Bergjord redu­sert frå 36 til 27 merker og i Nedretveit til 3 mer­ker smør. Hallvard Trulsson (Fattland) åtte og i Nedretveit. I 1624 finn vi at Ola åtte 1 pund smør i Teig i Sauda, der Osmund Jørgenson Før­land (Suldal) hadde like mykje i ombod for ste­barna sine. Ola skatta ikkje av dette i 1624 og 1626, men det har vore same pundet sonen Svein Skeie kjøpte i 1662 "aff en dell hans broedere", altså av nokre av brørne. I 1628 lånte Ola 40 dalar til Engel Gautun, og fekk pant i garden Fiske­tjønn på det. I 1638 hadde han pengar å låna til Ragnild Bleskjestad i Suldal, med pant i ½ laup smør i Nordmork. Då Ola Hiim døydde kring 1655/56, var det og jordegods i buet i Espeland i Sauda. Det ser vi av eit pantebrev 1683 der sys­kenlaget på Hiim gjev pant i gods i Espeland til svoger (og medeigar) Torkel Vanvik. I 1644 skat­ta Ola Hiim av eit jordegods på 2 laupar og 27 merker smør. Året etter måtte han nok ut med store summar for drapet på Pål Foss. Det som gjekk i buet til Ola Hiim kring 1655/56, var berre 1 laup smør jordegods.
Ola Hiim hadde "halv" dreng Peder i 1606, og ein halv dreng Henrik i 1621. "Halv" er her ein skatteteknisk term, der heile drenger skatta det dobbelte av halve. Hiim var ein gard med stort
potensiale, og jo meir mannskap ein hadde å set­ja inn, jo større utteljing kunne det gje. Henrik Rasmusson "paa Heimb" vart stemna for skatterestanse i 1623. Det må ha vore drengen. Same året måtte han bøta for leiermål. I alt vart han dømd til å bøta 4 dalar, men etter å ha betalt ½ dalar heiter det at det "neppelig faais miere", der var altså neppe meir å få.
I skottetida, tidleg på 1600-talet, finn vi Ola Hiim berre med ein leveranse, nemleg 1 tylft lin­detre i 1618-19. Derimot finn vi at Ola Hiim var kyrkjeverja i mange år frametter til 1625, i alle høve frå 1612. Johannes Mo var kyrkjeverja i lag med han fram til 1617. I 1617 fekk Ola Hiim ut­betalt 9 dalar som kyrkja skulda han. Kring 1632 fekk han òg pengar att som kyrkja skulda han. Så var Ola Hiim lagrettemann i mange år, siste gong i 1641. I 1622 var han mellom dei sju karane som vart stemna for prestevalet i Jelsa nyleg, der dei hadde valt Markus Pedersen til sokneprest. Peder Hanakam var ein annan av dei sju.
Det er uvisst kven gardkona Helga Hiim var. Dersom vi prøver å tolka bakgrunnen for det godset Ola Hiim hadde i Teig i Sauda, så kan han og Osmund Førland ha vore gifte med kvar si syster. Helga kan i så fall ha vore ei Hallvardsdot­ter frå Førland. (Hallvard Førland var forresten ikkje ein Trulsson, som det står i Suldalsoga). Det var elles ingen Hallvard mellom barna til Helga og Ola. Ein son Hallvard kan likevel ha døydd ung. Spørsmålet om kven Helga Hiim var, kan like gjerne ha sitt svar i noko av det andre jorde­godset Ola Hiim sat med om ein går inn i ei tol­king av det.
Ola Hiim fekk mange barn, både søner og dø­trer. Dei vart sitjande i velmakt på gardar i Suldal og i Sand. To av sønene, som ikkje var dei eldste, overtok kvar sine halvpartar i garden Hiim. Dei eldste fann seg gardar andre stader. Hiim var ik­kje ein odelsgard. I 1645 finn vi at Ola Hiim, forutan for seg sjølv og kona, betalte såkalla koppsskatt for 2 søner, 1 dotter og 1 tenestejente. Det var såleis bra med vakse mannskap på gar­den.
Det er ikkje så ofte Ola Hiim er framme i ting­bøkene for Ryfylke. Det kan ha samanheng med at klostergodset hadde sin eigen jurisdiksjon med eigne tingbøker. Samstundes finn vi stemnemål mot Ola i tingbøkene for Ryfylke både i 1617 og i 1653.
I 1616 finn vi at Ola Hiim var vitne i saka der Håkon Hedland vart dømd for å ha knivstukke Gilbert Black (på Sandslandet). I 1617 vart Ola Hiim og Johannes Mo dømde av lagmannen å børa 8 "ørtuger" og 13 mark sølv i stemnefall. I alt var det snakk om 13½ dalar Det hadde truleg med funksjonen dei hadde som kyrkjeverjer. I 1623 borga Ola Hiim og Sebjørn Åbø for at Jens Skeie skulle betala eit hundre gode kjøpmanns­bord i forlik til sorenskrivaren Mikkel Lauritsson, etter at Jens hadde banna til sorenskrivaren og slått handa i lovboka under eit tingsete i Vanvik. I 1628 møtte Ola som vitne i ei sak mot Henrik Sand om ulovleg fiske i "Suldals Elff".
Så er det at Ola Hiim kjem til å ta livet av grannen Pål Foss. Vi kjenner ikkje bakgrunnen for drapet. Tingbøkene vantar for desse åra. Men i sakefallslistene (bøtelistene) 1645/46 finn vi at "Oluff heimb haffde begangit drab paa Pouell Foess". Og det heiter vidare at Ola "bleff frjki­endt och landsuist, haffuer hand bekommit". Han fekk altså "landsvist", eller landsvistbrev. Det var ein type gridsbrev som gav ein draps­mann høve til å kjøpa seg fri mot å betala bøter til kongen og erstatning til arvingane til den drepne. Av sakefallslista går det fram at kongen si kasse ved dette høvet fekk fredningsbot og fred­kjøp av 10 merker sølv, nemleg 5 vanlege dalarar og 10 (15?) kurantdalarar. 10 merker sølv er det same som 160 lodd sølv og skulle utgjera i alt 80 dalar Det kan ha vore det Ola Hiim måtte betala til dei på Foss for å sleppa vidare tiltale eller lands­forvising. I 1653 finn vi at Ola Hiim saman med Kleng Løland er prestemedhjelparar, så då har han vore restituert heilt etter drapet.
Det kan elles ikkje ha vore snakk om rått drap. Det kan jamvel ha vore slik at det var tilfeldig kven det var av dei to som vart drepne. Særleg i bryllaupa kunne det gå hardt føre seg på denne tida. Dei var raske med å dra kniven av slira. Ber­re ti år tidlegare var det eit drap i eit bryllaup på Kvestad. Tjue år tidlegare var det eit drap i Eids­sjøen. I 1652 gjekk det noko hardt føre seg i eit bryllaup på Hiim. Truleg var det eit av barna til Helga og Ola som gifta seg. Frå dette bryllaupet var det Torkel Fattland vitna at han ikkje visste kva som hadde passert, "effter som hand wahr Meget druchen". No var det elles ingen som vart drepne på Hiim. Men son til Ånon Marvik vart slegen blodig av Johannes Sand. Denne saka går elles inn i konfliktane presten Hr. Markus hadde med broren og brorsønene på Sand. Og slagsmå­let mellom son til Ånon Marvik og Johannes Sand kjem heilt i bakgrunnen. Hr. Markus hadde sjølv vore i bryllaupet og hadde bede kjøkemeisteren "kiøre slige aff dørenn som ey vill holde fred". Jo­hannes påstod sidan at presten - farbroren - had­de slege han i bryllaupet på Hiim. Lars Kvestad hadde på si sida kome over Johannes Sand der han sto i vedhuset på Hiim og græt. Lars meinte Jo­hannes skulle snakka godt om farbror sin, men Jo­hannes sa at "fanden" skulle be han om noko, for "hand forfølger Mig og mine". Robert sagmeister vitna at han såg Hr. Markus tok Johannes bak i akslene. Men det var visst det nærmaste dei kom at Hr. Markus hadde lagd hand på brorson sin.
Det kan ha vore noko slektskap mellom Hiim og Marvik. Same året saka frå bryllaupet var oppe til forhøyr, stemna Ånon Marvik Ola Hiim for eit naust han hadde flytta vekk frå Marvik. Ånon meinte det var urett, og ville ha naustet att. Jon Hiim, son til Ola, møtte og sa at faren hadde lova naustet til Ola Håland på vilkår av han sjølv for­svarte dette, truleg då i høve til dei i Marvik. Saka enda med at Ola Hiim skulle "werre i Aannonn Mahruigs Minde", kva no det kan tyda. Naustet kan til dømes vera ein arv Ola Hiim hadde i Mar­vik.
Etter at Ola Hiim døydde, let enkja Helga dei to sønene ta over kvar sine halvpartar. Helga lev­de så seint som 1658.
Det var dei to yngste sønene til Helga og Ola - Endre og Jon - som overtok på Hiim. Det var dei som vart verande att heime. Aldersskilnaden mel­lom dei var på 8 år. Vi finn at dei to brørne gav
landskyld til klosteret i 1657. Truleg var det i 1656 dei gav sin førstebygsel.

Ole Endreson gifta seg med Helga Hiim cirka 1610 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Ingeborg Olsdotter vart fødd i 1611 i Hiim, Sand, Rogaland, NOR og døydde i Ås, Sand, Rogaland, NOR. Ingeborg gifta seg med Halvard Andersson Ås, son av Anders Ås, cirka 1640 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

         ii.  Ole Olson Eide vart fødd i 1613 i Hiim, Sand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1680 i Eide, Sand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 67 år. Ole gifta seg med Marta Halvardsdotter cirka 1643 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

        iii.  Olsdotter vart fødd cirka 1614 i Hiim, Sand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1678 i Kolbeinstveit, Suldal, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 64 år. Olsdotter gifta seg med Kolben Josefson Kolbeinstveit, son av Joseph Kolbeinson Kolbeinstveit, cirka 1630 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR. Olsdotter gifta seg så med Johannes Helgeson Veka cirka 1661 i Suldal kyrkje, Suldal, Rogaland, NOR.

196      iv.  Svend Olson Skeie. Svend gifta seg med Siri Tormodsdotter, dotter av Tormod Osmundson Guggedal og Valborg Olsdotter, cirka 1646 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

          v.  Olsdotter vart fødd i 1620 i Hiim, Sand, Rogaland, NOR og døydde i Bjerga indre, Sand, Rogaland, NOR. Olsdotter gifta seg med Torkel Hadleson Bjerga, son av Hadle Torbjørnson Vanvik og Ingrid Torkelsdotter, cirka 1645 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

         vi.  Johannes Olson Underbakke vart fødd i 1622 i Hiim, Sand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1678 i Underbakka, Suldal, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 56 år. Johannes gifta seg med Larsdotter, dotter av Lars Aslakson Sukka og Siri Jonsdotter, cirka 1652 i Suldal kyrkje, Suldal, Rogaland, NOR.

254     vii.  Endre Olson Hiim. Endre gifta seg med Anna Tormodsdotter, dotter av Tormod Osmundson Guggedal og Valborg Olsdotter, cirka 1657 i Suldal kyrkje, Suldal, Rogaland, NOR. Endre gifta seg så med Siri Jonsdotter, dotter av Jon Pederson Foss og Kari Jonsdotter, cirka 1678 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

246    viii.  Jon Olson Hiim. Jon gifta seg med Elisabet Pålsdotter cirka 1660 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.


393. Helga Hiim vart fødd i Førland, Suldal, Rogaland, NOR og døydde etter 1658 i Hiim, Sand, Rogaland, NOR.

Helga gifta seg med Ole Endreson Hiim cirka 1610 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

394. Tormod Osmundson Guggedal, son av Osmund Guggedal og Knudsdotter, vart fødd cirka 1583 i Guggedal, Suldal, Rogaland, NOR og døydde etter 1651 i Guggedal, Suldal, Rogaland, NOR.

Generelle notat: Tormod Osmundson er nemnd 1623 - 1651. Han brukte Guggedal og ein del av grannegarden Århus. I 1624 åtte han 2 pund smør i Tornes og ½ pund i Tufteskog.
(Sjå også: Rogaland Historielag Årshefte 1952 side 48)

Tormod Osmundson gifta seg med Valborg Olsdotter cirka 1625 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

197       i.  Siri Tormodsdotter. Siri gifta seg med Rasmus Jensson, son av Jens Rasmusson Skeie og Tormodsdotter, cirka 1645 i Suldal kyrkje, Suldal, Rogaland, NOR. Siri gifta seg så med Svend Olson Skeie, son av Ole Endreson Hiim og Helga Hiim, cirka 1646 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

         ii.  Asgjerd Tormodsdotter vart fødd cirka 1628 i Guggedal, Suldal, Rogaland, NOR og døydde i Århus, Suldal, Rogaland, NOR. Asgjerd gifta seg med Paul Olson Århus cirka 1655 i Suldal kyrkje, Suldal, Rogaland, NOR.

        iii.  Osmund Tormodson Vasshus vart fødd i 1630 i Guggedal, Suldal, Rogaland, NOR og døydde i 1704 i Vasshus, Suldal, Rogaland, NOR 74 år gamal. Osmund gifta seg med Anna Halvorsdotter, dotter av Halvor Andersson Kvame og Helga Toresdotter, cirka 1661 i Suldal kyrkje, Suldal, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn. Osmund gifta seg så med Siri Torkelsdotter, dotter av Torkel Nilsson Fatland og Kirsten Samuelsdotter, cirka 1692 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

255      iv.  Anna Tormodsdotter. Anna gifta seg med Endre Olson Hiim, son av Ole Endreson Hiim og Helga Hiim, cirka 1657 i Suldal kyrkje, Suldal, Rogaland, NOR.

          v.  Ingrid Tormodsdotter vart fødd cirka 1635 i Guggedal, Suldal, Rogaland, NOR, døydde i 1684 i Løland, Sand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 49 år, og vart gravlagd den 22. sep. 1684 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR. Ingrid gifta seg med Ole Klengson Løland d.y., son av Kleng Olson Løland, cirka 1660 i Suldal kyrkje, Suldal, Rogaland, NOR.

         vi.  Sofie Tormodsdotter vart fødd cirka 1640 i Guggedal, Suldal, Rogaland, NOR og døydde i Fattland, Sand, Rogaland, NOR. Sofie gifta seg med Omund Narveson Foss, son av Narve V. Tjøstheim, cirka 1665 i Suldal kyrkje, Suldal, Rogaland, NOR. Sofie gifta seg så med Samuel Torkelson Fatland, son av Torkel Nilsson Fatland og Kirsten Samuelsdotter, i 1681 i Suldal kyrkje, Suldal, Rogaland, NOR.


395. Valborg Olsdotter, dotter av Ole Osmundson Kilane og Asbjørnsdotter, vart fødd i 1605 i Kilane, Erfjord, Rogaland, NOR og døydde i Guggedal, Suldal, Rogaland, NOR.

Valborg gifta seg med Tormod Osmundson Guggedal cirka 1625 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

396. Lars Aslakson Sukka, son av Aslak Olson Sukka, vart fødd i 1601 i Sukka, Suldal, Rogaland, NOR og døydde cirka 1675 i Sukka, Suldal, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 74 år.

Generelle notat: Lars eller Lauritz Aslakson bygsla øydegarden Stuv i 1623. Sukka bruka han ei tid saman med faren, men frå 1635 åleine. I 1669 åtte han dette jordegodset: 3 ½ pund smør i Sukka, 1 pund i Refsvoll, 18 merker smør i Stubødt, 2 ½ pund i Øvre Tveitane, 1 pund i Meland under Sukka og 1 laup smør i Herabakka.

Lars Aslakson gifta seg med Siri Jonsdotter cirka 1623 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Marite Larsdotter vart fødd cirka 1623 i Sukka, Suldal, Rogaland, NOR og døydde i Eikeland, Vikedal, Rogaland, NOR. Marite gifta seg med Bjørn Ingvarson Birkeland, son av Ingvard Halvorson Eikeland og Haldis Eikeland, cirka 1641 i Suldal kyrkje, Suldal, Rogaland, NOR.

         ii.  Jon Larsson Sukka vart fødd i 1625 i Sukka, Suldal, Rogaland, NOR og døydde i 1695 i Sukka, Suldal, Rogaland, NOR 70 år gamal. Jon gifta seg med Brita Ormsdotter, dotter av Orm Olson Birkeland og Marta Osmundsdotter, cirka 1655 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR. Jon gifta seg så med Ranveig Nilsdotter cirka 1677 i Suldal kyrkje, Suldal, Rogaland, NOR.

        iii.  Ole Larsson Tveitane vart fødd i 1627 i Sukka, Suldal, Rogaland, NOR og døydde cirka 1700 i Tveitane øvre, Suldal, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 73 år. Ole gifta seg med ukjend.

198      iv.  Albret Larsson Øystad. Albret gifta seg med Lisbet Ormsdotter, dotter av Orm Olson Birkeland og Marta Osmundsdotter, cirka 1658 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR.

          v.  Larsdotter vart fødd cirka 1635 i Sukka, Suldal, Rogaland, NOR og døydde i Underbakka, Suldal, Rogaland, NOR. Larsdotter gifta seg med Johannes Olson Underbakke, son av Ole Endreson Hiim og Helga Hiim, cirka 1652 i Suldal kyrkje, Suldal, Rogaland, NOR.

         vi.  Anniken Larsdotter vart fødd cirka 1640 i Sukka, Suldal, Rogaland, NOR og døydde cirka 1678 i Bakka, Suldal, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 38 år. Anniken gifta seg med Lars Nilsson Bakka, son av Niels Sjurson Lofthus og Narvesdotter, cirka 1664 i Suldal kyrkje, Suldal, Rogaland, NOR.

        vii.  Daniel Larsson Herabakka vart fødd i 1641 i Sukka, Suldal, Rogaland, NOR og døydde i 1719 i Herabakka, Suldal, Rogaland, NOR 78 år gamal. Daniel gifta seg med Marita Ormsdotter, dotter av Orm Olson Birkeland og Marta Osmundsdotter, cirka 1668 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR.

       viii.  Larsdotter vart fødd cirka 1645 i Sukka, Suldal, Rogaland, NOR og døydde cirka 1684 i Hauge, Sand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 39 år. Larsdotter gifta seg med Rasmus Svendson Hauge, son av Svend Olson Skeie og Siri Tormodsdotter, cirka 1675 i Suldal kyrkje, Suldal, Rogaland, NOR.


397. Siri Jonsdotter, dotter av Jone Olson Foss og Margrete Ingebretsdotter, vart fødd i 1605 i Tøtland, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde i Sukka, Suldal, Rogaland, NOR.

Siri gifta seg med Lars Aslakson Sukka cirka 1623 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

398. Orm Olson Birkeland, son av Ole Ormson Birkeland og Marta Johannesdotter, vart fødd cirka 1604 i Birkeland, Imsland, Rogaland, NOR og døydde i 1663 i Birkeland, Imsland, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 59 år.
(Same som person 180 på side 1)

399. Marta Osmundsdotter, dotter av Osmund Olson Vågen og Helga Ommundsdotter, vart fødd cirka 1610 i Vågen, Imsland, Rogaland, NOR og døydde i 1667 i Birkeland, Imsland, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 57 år. Eit anna namn for Marta var Marit.
(Same som person 181 på side 1)

400. Anders Jonson Hylen, son av Jon Hylen, vart fødd i Hylen, Sand, Rogaland, NOR og døydde før 1660 i Hylen, Sand, Rogaland, NOR.

Anders Jonson gifta seg med Marta Askjellsdotter cirka 1633 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

200       i.  Jon Andersson Hylen. Jon gifta seg med Gunnilla Sørensdotter, dotter av Søren Johannesson Bjerga og Anna Hadlesdotter, cirka 1665 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

         ii.  Lars Andersson Tengesdal vart fødd i 1634 i Hylen, Sand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1695 i Tengesdal, Sand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 61 år. Lars gifta seg med Anna Jørgensdotter, dotter av Jørgen Jakobson Tengesdal og Malena Klengsdotter, cirka 1663 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

        iii.  Rasmus Andersson Drarvik vart fødd i 1636 i Hylen, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1720 i Drarvikjå, Sand, Rogaland, NOR 84 år gamal. Rasmus gifta seg med Anna Sørensdotter, dotter av Søren Johannesson Bjerga og Anna Hadlesdotter, cirka 1685 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

         iv.  Andersdotter vart fødd i Hylen, Sand, Rogaland, NOR og døydde i Vetrhus, Sauda, Rogaland, NOR. Andersdotter gifta seg med Jacob Sørenson Vetrhus, son av Søren Pederson Vetrhus, cirka 1665 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

          v.  Askjell Andersson Hylen vart fødd i Hylen, Sand, Rogaland, NOR og døydde før 1665 i Hylen, Sand, Rogaland, NOR.

         vi.  Anders Andersson Hylen vart fødd cirka 1645 i Hylen, Sand, Rogaland, NOR og døydde i Hylen, Sand, Rogaland, NOR.


401. Marta Askjellsdotter døydde i Hylen, Sand, Rogaland, NOR,.

Hendingar i livet hennar var:

• Ho budde i 1670 i Hylen, Sand, Rogaland, NOR.

Marta gifta seg med Anders Jonson Hylen cirka 1633 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

402. Søren Johannesson Bjerga, son av Johannes Ommundson Ropeid og Gunhild Bårdsdotter, vart fødd i 1605 i Ropeid, Sand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1675 i Bjerga indre, Sand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 70 år.

Hendingar i livet hans var:

• Han er nemnd i 1666-teljinga i Bjerga indre, Sand, Rogaland, NOR.

Søren Johannesson gifta seg med Anna Hadlesdotter cirka 1630 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Hadle Sørenson Vanvik vart fødd cirka 1635 i Bjerga indre, Sand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1694 i Vanvik indre, Sand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 59 år. Hadle gifta seg med Marita Eriksdotter cirka 1684 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

         ii.  Ranveig Sørensdotter vart fødd cirka 1638 i Fatnes austre, Sand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1695 i Tengesdal, Sand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 57 år. Eit anna namn for Ranveig var Rannveig. Ranveig gifta seg med Njell Steinson Tengesdal, son av Steen Njelson Ørland og Guri Ormsdotter, cirka 1658 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR. Ranveig gifta seg så med Odd Osmundson Nærheim, son av Osmund Monsson Selland, cirka 1678 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

        iii.  Anna Sørensdotter vart fødd cirka 1640 i Bjerga indre, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1714 i Drarvikjå, Sand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 74 år. Anna gifta seg med Rasmus Andersson Drarvik, son av Anders Jonson Hylen og Marta Askjellsdotter, cirka 1685 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

         iv.  Sørensdotter vart fødd cirka 1641 i Bjerga indre, Sand, Rogaland, NOR, døydde i 1702 i Bjerga ytre, Sand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 61 år, og vart gravlagd den 5. feb. 1702 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR. Sørensdotter gifta seg med Orm Steinson Bjerga, son av Steen Njelson Ørland og Guri Ormsdotter, cirka 1670 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

201       v.  Gunnilla Sørensdotter. Gunnilla gifta seg med Jon Andersson Hylen, son av Anders Jonson Hylen og Marta Askjellsdotter, cirka 1665 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR. Gunnilla gifta seg så med Halvor Hansson Tveitane, son av Hans Bjørnson Tveitane og Eli Halvardsdotter, cirka 1703 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

         vi.  Mette Sørensdotter vart fødd cirka 1647 i Bjerga indre, Sand, Rogaland, NOR og døydde i Brekke, Sauda, Rogaland, NOR. Mette gifta seg med Sjur Larsson Brekke cirka 1669 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.


403. Anna Hadlesdotter, dotter av Hadle Torbjørnson Vanvik og Ingrid Torkelsdotter, vart fødd cirka 1612 i Vanvik indre, Sand, Rogaland, NOR og døydde i Bokn store, Fister, Rogaland, NOR.

Generelle notat: Søren Johannesson frå Ropeid vart gift med Anna Hadlesdotter frå Indre Vanvik. Det er kjent 7 barn etter dei, ei av døtrene var gift med son til Styrkar Olson Tengesdal. Styrkarsonen var død før 1659 og hadde barn etter seg som vert nemnd i 1659. Søren var medbrukar til Abraham Oveson på Fattland i tida 1632 til 1635. Sidan skatta han åleine på Fattland i tida 1637 til 1639, men hadde Torkel som medbrukar i 1640. Dei flytta til Austre Fattnes ikring 1644 og var truleg til noko ut på 1650-talet. Men før 1652 flytta dei til Indre Bjerga. Søren hadde 4 pund smør i Fattnes i 1647 og skatta av 1 pund smør jordegods i 1644 til 1649.
I 1662 vart Søren stemna av Anders Fløgstad, Ola Vormestrand og "medkonsorter" for "rydningen" til Bjerga. Dei anka på at Søren heldt seg denne retten åleine. Dei meinte seg like nære som han, då konene deira var Ommund Bjerga sine barnebarn, til liks med Søren. Søren påropte seg eldstebror-retten til rydningen. Retten meinte likevel at rydningen ikkje berre var til eit barns fordel, som det heitte, men måtte koma alle gamle Ommund sine arvingar til deling. Saka vart vist til åstaden, og det heitte at garden skulle vurderast slik han låg då Ommund "dend fradøde" (altså ikring 1614). Sidan skulle takserings-summen delast mellom etterkomarane som anna lausøyre, og Søren skulle få brev på retten sin av medarvingane.
Søren var sjølveigar berre til halve garden i mange år. I 1672 tinglyste han makeskiftebrev på 18 merker smør av den til Ingebrigt Fattnes, som han 20 år tidlegare hadde slått med ei åra. Samstundes fekk han pantebrev på ½ laup smør i Bjerga frå "begge Oellerne (Ola'ne) paa Løeland" og eit halvt pund av Bjørn Marvik.
Elles sat Søren med jordegods andre stader som han fekk innkomer av. På 1660 og 1670-talet åtte han ½ pund smør både i Drarvikjå og i Fattnes, sidan ½ laup i Drarvikjå. I 1654 hadde han lånt Klaus Åbø 42 dalar mot pant i 1 pund smør i Fattnes.
Forutan garden dreiv Søren sagbruk og skogbruk. Han var mykje nytta som lagrettemann og då han var på Fattland var han kyrkjeverje.
Einaste sonen, Hadle, overtok etter foreldra på Bjerga på slutten av 1670-talet. Søren døydde i tida 1674 til 1676. I 1682 vert det nemnd Anna Bokn, dotter av Hadle Vanvik. Kan ho som enke ha flytta til Bokn (nåverande Finnøy kommune)? Anna Hadlesdotter åtte som enke ½ pund smør i garden. Ein Orm Bokn selde i 1679 gods i Indre Bjerga i lag med Sjur Larsson til Hadle Sørenson, son til Anna. Anna kan ha gifta seg opp att med denne Orm.

Hendingar i livet hennar var:

• Ho budde i 1682 i Bokn store, Fister, Rogaland, NOR.

Anna gifta seg med Søren Johannesson Bjerga cirka 1630 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

404. Ingebret Mollatveit døydde cirka 1644 i Mollatveit, Sauda, Rogaland, NOR,.

Ingebret gifta seg med Gunda Larsdotter cirka 1636 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

202       i.  Lars Ingebretson Fatnes. Lars gifta seg med Anna Ommundsdotter, dotter av Omund Størkerson Fatnes og Berta? Torbjørnsdotter, cirka 1660 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

         ii.  Anders Ingebretson Hidle vart fødd cirka 1640 i Mollatveit, Sauda, Rogaland, NOR og døydde cirka 1694 i Hidle søndre, Sjernarøy, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 54 år. Anders gifta seg med Eli Hidle cirka 1667 i Sjernarøy kyrkje, Sjernarøy, Rogaland, NOR.


405. Gunda Larsdotter, dotter av Lars Eivindson Askvik og Lisbet Askvik, vart fødd cirka 1610 i Askvik, Jelsa, Rogaland, NOR og døydde i Fatnes vestre, Sand, Rogaland, NOR.

Hendingar i livet hennar var:

• Ho budde i 1667 i Fatnes vestre, Sand, Rogaland, NOR.

Gunda gifta seg med Ingebret Mollatveit cirka 1636 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

Gunda gifta seg så med Isak Jakobson Fatnes, son av Jacob Oveson Nes, cirka 1645 i Sauda kyrkje, Sauda, Rogaland, NOR.

Hendingar i livet hans var:

• Han er nemnd i 1666-teljinga i Mollatveit, Sauda, Rogaland, NOR.

• Han budde i 1667 i Fatnes vestre, Sand, Rogaland, NOR.


406. Omund Størkerson Fatnes, son av Styrkar Olson Tengesdal, vart fødd i 1606 i Tengesdal, Sand, Rogaland, NOR og døydde i Fatnes austre, Sand, Rogaland, NOR.

Hendingar i livet hans var:

• Han er nemnd i 1666-teljinga i Fatnes austre, Sand, Rogaland, NOR.

Omund Størkerson gifta seg med Berta? Torbjørnsdotter cirka 1627 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

Barnet av dette paret var:

203       i.  Anna Ommundsdotter. Anna gifta seg med Lars Ingebretson Fatnes, son av Ingebret Mollatveit og Gunda Larsdotter, cirka 1660 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

Omund Størkerson gifta seg så med Magla Ommundsdotter cirka 1645 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

Barnet av dette paret var:

          i.  Stein Ommundson vart fødd i 1653 i Fatnes austre, Sand, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Stein var Steen.


407. Berta? Torbjørnsdotter, dotter av Torbjørn Hadleson Fatnes, vart fødd cirka 1605 i Fatnes austre, Sand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1640 i Fatnes austre, Sand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 35 år.

Berta? gifta seg med Omund Størkerson Fatnes cirka 1627 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

408. Jørgen Ormson Drarvik, son av Orm Drarvik og Birgitta Hadlesdotter?, vart fødd i 1600 i Drarvikjå, Sand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1671 i Drarvikjå, Sand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 71 år.

Hendingar i livet hans var:

• Han er nemnd i 1664-teljinga i Drarvikjå, Sand, Rogaland, NOR.

Jørgen Ormson gifta seg med Johannesdotter cirka 1628 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

Barnet av dette paret var:

204       i.  Johannes Jørgenson Drarvik. Johannes gifta seg med Ingebretsdotter? cirka 1675 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

Jørgen Ormson gifta seg så med Svendsdotter?, dotter av Guri Torbjørnsdotter, cirka 1640 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

Hendingar i livet hennar var:

• Ho budde i 1660 i Drarvikjå, Sand, Rogaland, NOR.

Barnet av dette paret var:

          i.  Svend Jørgenson Bjerga vart fødd i 1660 i Drarvikjå, Sand, Rogaland, NOR og døydde i Bjerga indre, Sand, Rogaland, NOR.


409. Johannesdotter, dotter av Johannes Ommundson Ropeid og Gunhild Bårdsdotter, vart fødd cirka 1603 i Ropeid, Sand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1635 i Drarvikjå, Sand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 32 år.

gifta seg med Jørgen Ormson Drarvik cirka 1628 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

416. Hadle Torbjørnson Vanvik, son av Torbjørn Hadleson Fatnes, vart fødd i 1580 i Fatnes austre, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1643 i Vanvik indre, Sand, Rogaland, NOR 63 år gamal.
(Same som person 310 på side 1)

417. Ingrid Torkelsdotter, dotter av Torkel Torgerson Fatland og Anna Knudsdotter, vart fødd cirka 1595 i Fattland, Sand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1653 i Vanvik ytre, Sand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 58 år.
(Same som person 311 på side 1)

418. Torger Steinson Vidvei, son av Sten Jørgenson Vidvei, vart fødd i 1607 i Vanvik ytre, Sand, Rogaland, NOR og døydde i Vidvei, Suldal, Rogaland, NOR.

Generelle notat: Torger Steinson var lensmann i Suldal i 1664-1666. Han var gift med ei Tjerandsdotter frå Fattnes i Sand. Dei flytta inn på Tjelmeland etter enka til Johannes Gunnarson og skatta i 1635, men flytta så til Vidvei der Torger fekk feste i 1657 "Cronens gaard 1 l. som hans gamle fader oplod". Torger hadde visst ni barn.

Torger Steinson gifta seg med Tjerandsdotter cirka 1639 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Malena Torgersdotter vart fødd cirka 1643 i Tjelmeland, Sand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1700 i Tveitane øvre, Suldal, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 57 år. Malena gifta seg med Lars Olson Tveitane, son av Ole Larsson Tveitane, cirka 1685 i Suldal kyrkje, Suldal, Rogaland, NOR.

209      ii.  Torgersdotter. Torgersdotter gifta seg med Johannes Hadleson Ørland, son av Hadle Torbjørnson Vanvik og Ingrid Torkelsdotter, cirka 1673 i Suldal kyrkje, Suldal, Rogaland, NOR.

        iii.  Halvor Torgerson vart fødd i 1648 i Tjelmeland, Sand, Rogaland, NOR.

         iv.  Osmund Torgerson vart fødd i 1651 i Tjelmeland, Sand, Rogaland, NOR.

          v.  Sten Torgerson Ørland vart fødd i 1659 i Vidvei, Suldal, Rogaland, NOR og døydde etter 1735 i Ørland, Sand, Rogaland, NOR.

         vi.  Tore Torgerson Valskår vart fødd i 1660 i Vidvei, Suldal, Rogaland, NOR og døydde etter 1738 i Valskår, Suldal, Rogaland, NOR. Tore gifta seg med Marta Olsdotter, dotter av Ole Larsson Tveitane, cirka 1697 i Suldal kyrkje, Suldal, Rogaland, NOR.

        vii.  Guro Torgersdotter vart fødd cirka 1662 i Vidvei, Suldal, Rogaland, NOR og døydde i Søndenå, Sauda, Rogaland, NOR. Guro gifta seg med Pål Jonson Søndenå, son av Jon Olson Hiim og Elisabet Pålsdotter, cirka 1690 i Suldal kyrkje, Suldal, Rogaland, NOR.

       viii.  Ingrid Torgersdotter vart fødd cirka 1665 i Vidvei, Suldal, Rogaland, NOR og døydde i Underbakka, Suldal, Rogaland, NOR. Ingrid gifta seg med Anders Underbakke cirka 1685 i Suldal kyrkje, Suldal, Rogaland, NOR. Ingrid gifta seg så med Ole Jonson Underbakke, son av Jon Olson Hiim og Elisabet Pålsdotter, cirka 1690 i Suldal kyrkje, Suldal, Rogaland, NOR.

         ix.  Torgersdotter vart fødd cirka 1666 i Vidvei, Suldal, Rogaland, NOR og døydde mellom 1711 og 1727 i Vidvei, Suldal, Rogaland, NOR. Torgersdotter gifta seg med Nils Jonson Vidvei, son av Jon Olson Hiim og Elisabet Pålsdotter, cirka 1700 i Suldal kyrkje, Suldal, Rogaland, NOR.


419. Tjerandsdotter, dotter av Tjerand Ommundson Steinsland, vart fødd cirka 1619 i Fatnes vestre, Sand, Rogaland, NOR og døydde i Vidvei, Suldal, Rogaland, NOR.

gifta seg med Torger Steinson Vidvei cirka 1639 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

420. Orm Knudson Hauge vart fødd i 1592 og døydde etter 1672 i Hauge øvre, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

Generelle notat: Orm er kalla Gamle Ormb eller Orm senior for å skilja han frå den andre Orm på det andre bruket på Øvre Hauge. Gamle Ormb var gift med ei dotter til Jon og Anna Øvre Hauge og det er nemnt fem barn. Orm er nemnt som brukar frå 1617 og til forbi 1666. I 1649 brukte han 1 ½ laup smør, og i 1666 1 laup. Det tilsvarer 3/5 og 2/5 av garden. Orm levde enno i 1672, då han makeskifte til seg 2 pund smør i Midt-Sedberg i Årdal mot å gje frå seg 2 pund smør i Bratt-Hetland til svogeren Samson Kvame. Sonen Elling Ormson var truleg brukar på Øvre Hauge ei tid etter faren. Han kjøpte den tidlegare Giskeparten på ein halv laup smør i 1658 av Hermann Garmann.

Orm Knudson gifta seg med Jonsdotter cirka 1618 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Ingeborg Ormsdotter vart fødd i 1618 i Hauge øvre, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde i 1708 i Hidle, Strand, Rogaland, NOR 90 år gamal. Ingeborg gifta seg med Søren Sørenson Hidle cirka 1650 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR. Ingeborg gifta seg så med Ingebret Nilsson Hidle, son av Nils Våge og Osmundsdotter, cirka 1665 i Strand kyrkje, Strand, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn. Ingeborg gifta seg så med Sjur Larsson Hidle, son av Lars Sjurson Hovda og Malena Larsdotter, i 1705 i Strand kyrkje, Strand, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

210      ii.  Knud Ormson Bjerga. Knud gifta seg med Osmundsdotter, dotter av Osmund Guggedal og Knudsdotter, cirka 1656 i Suldal kyrkje, Suldal, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn. Knud gifta seg så med Ingrid Torkelsdotter, dotter av Torkel Hadleson Bjerga og Olsdotter, cirka 1669 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

        iii.  Elling Ormson Hauge vart fødd cirka 1625 i Hauge øvre, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde etter 1658 i Hauge øvre, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

         iv.  Tore Ormson Opsal vart fødd i 1630 i Hauge øvre, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde i Opsal, Vikedal, Rogaland, NOR. Tore gifta seg med ukjend.

          v.  Jon Ormson Hauge vart fødd i 1632 i Hauge øvre, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde cirka 1700 i Hauge øvre, Hjelmeland, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 68 år. Jon gifta seg med Marta Pedersdotter cirka 1666 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.


421. Jonsdotter, dotter av Jon Hauge og Anna Ånensdotter, vart fødd cirka 1595 i Hauge øvre, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde i Hauge øvre, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

Hendingar i livet hennar var:

• Ho budde i 1632 i Hauge øvre, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

gifta seg med Orm Knudson Hauge cirka 1618 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

422. Torkel Hadleson Bjerga, son av Hadle Torbjørnson Vanvik og Ingrid Torkelsdotter, vart fødd i 1626 i Vanvik indre, Sand, Rogaland, NOR og døydde før 1701 i Bjerga indre, Sand, Rogaland, NOR.

Torkel Hadleson gifta seg med Olsdotter cirka 1645 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

211       i.  Ingrid Torkelsdotter. Ingrid gifta seg med Knud Ormson Bjerga, son av Orm Knudson Hauge og Jonsdotter, cirka 1669 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

         ii.  Helga Torkelsdotter vart fødd i 1650 i Vanvik ytre, Sand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1685 i Ilstad, Sand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 35 år. Helga gifta seg med Peder Håkonson Ilstad, son av Håkon Ilstad og Guri Halvardsdotter, cirka 1669 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.


423. Olsdotter, dotter av Ole Endreson Hiim og Helga Hiim, vart fødd i 1620 i Hiim, Sand, Rogaland, NOR og døydde i Bjerga indre, Sand, Rogaland, NOR.

Hendingar i livet hennar var:

• Ho budde i 1693 i Bjerga indre, Sand, Rogaland, NOR.

gifta seg med Torkel Hadleson Bjerga cirka 1645 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

424. Lars Larsson Opsal, son av Laurits Knudson Hogganvik og Hogganvik, vart fødd cirka 1590 i Hogganvik, Vikedal, Rogaland, NOR og døydde før 1664 i Opsal, Vikedal, Rogaland, NOR.

Generelle notat: Den 27. desember 1627 vart det halde ting på Jelsa. Her la Lars Larsson Oppsal, Vikedal, sak mot Ola Toreson Kyle og kravde han for 10 riksdalar i bygsel av Kyle, som han stod til rest med. Kravet vart gjort gjeldande på vegner av den nå avlidne far åt Lars, Lars Hogganvik, lensmann i Vikedal frå 1591 og utover. Han åtte i si tid mykje jordegods rundt om i Ryfylke. I Kyle åtte han ½ laup. Ola sa som si orsaking at då han for 4 år sidan, i 1623, bygsla Kyle av Lars Hogganvik, fekk han ikkje noko bygslebrev. Kan han nå få bygslebrevet sitt, skal dei 10 riksdalar vere betalte, sa han. Domen gjekk ut på at Ola skulle betale Lars 10 riksdalar innan ein månad frå dato. Då skulle og Lars gjeve han bygslebrev slik lov og rett seier.

Lars Larsson gifta seg med Marit Jonsdotter cirka 1615 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Anna Larsdotter vart fødd cirka 1615 i Opsal, Vikedal, Rogaland, NOR og døydde i 1690 i Sandvik, Erfjord, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 75 år. Anna gifta seg med Bård Gammelson Sandvik cirka 1640 i Vikedal kyrkje, Vikedal, Rogaland, NOR. Anna gifta seg så med Gunnbjørn Gunnbjørnson Sandvik, son av Gunnbjørn Bog og Inger Halvorsdotter, cirka 1666 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn. Anna gifta seg så med Sevat Olson Sandvik, son av Ole Sevatson Skiftun og Gunhild Olsdotter, cirka 1670 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

212      ii.  Lars Larsson Barkeland. Lars gifta seg med Ellen Steinsdotter, dotter av Steen Siverson Jelsa og Birgit Andersdotter, cirka 1657 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

        iii.  Margrete Larsdotter vart fødd cirka 1635 i Opsal, Vikedal, Rogaland, NOR og døydde cirka 1708 i Sandanger indre, Fister, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 73 år. Margrete gifta seg med Ole Nilsson Solberg, son av Nils Oddson Landsnes og Guri Pedersdotter, cirka 1665 i Vikedal kyrkje, Vikedal, Rogaland, NOR.

Lars Larsson gifta seg så med Margrete Nilsdotter, dotter av Niels Pedersen og Barbara Jørgensdotter, cirka 1654 i Vikedal kyrkje, Vikedal, Rogaland, NOR.

Generelle notat: Margrete Nilsdotter var andre kona til Lars Oppsal. Ho var truleg dotter til soknepresten Nils Pederson. Ho levde i 1687, men var død like etter.

Barnet av dette paret var:

          i.  Eli Larsdotter vart fødd cirka 1654 i Opsal, Vikedal, Rogaland, NOR og døydde i 1712 i Kjølvik, Jelsa, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 58 år. Eli gifta seg med Jon Olson Kjølvik, son av Ole Pederson Kjølvik, i 1672 i Vikedal kyrkje, Vikedal, Rogaland, NOR.


425. Marit Jonsdotter, dotter av Jone Jonson Tøtland og Kari Ågesdotter, vart fødd cirka 1597 i Tøtland, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde cirka 1653 i Opsal, Vikedal, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 56 år.

Marit gifta seg med Lars Larsson Opsal cirka 1615 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

426. Steen Siverson Jelsa, son av Siver Steinson Jelsa og Bårdsdotter, vart fødd cirka 1595 i Jelsa, Jelsa, Rogaland, NOR og døydde cirka 1678 i Jelsa, Jelsa, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 83 år.

Generelle notat: Stein Siverson overtek bruket på Jelsa Mehus etter stefaren sin Orm Nilsson Bokn i 1614. Enka etter farbroren hans bruka Jelsabruket. Truleg har han måtta gje Jelsa Mehus frå seg til rette odelsarving Elling Person ikring 1617, for det er då han gjer krav på farbroren sitt bruk som han åtte 2 pund 4 merker smør i og dessutan var rette odelsmann til. Han vart i ung alder lensmann i Jelsa skipreide og var ein mann som kunne både lesa og skriva. Han samla seg mykje jordegods, meir eller mindre på heiderleg vis.
22 desember 1627 finn ein: "lot Steen Jelse lese et pergementsbrev av velb. Margrete Brockenhus til Hovedsholm (Hovinsholm, Hofvin) på Hedemarken utgitt, lydendes på 4 pd. sm. i Fuglesteen, 1 pd. sm. i Arritstvedt i Leranger, 2 ½ vett korn i indre Ladsteen på Finnøen, 3 spann korn i Egeland i Gand sogn, til pant å ha for 140 rd. udi 6 år, eller og samme gods å følge ham eller hans arvinger til evig odel. Dat. Elingård 10. aug. i nærværende år. Under hennes egen hånd og segl såvelsom og velb. Jens Bjelkes Norges rikes kantzler, Poul Wilchen Ko: Ma: foged over Onsøe len og Niels Pedersen Hårbos til vitterlighet."
Mellom bilag til lensrekneskapen 1639-40 Stavanger len. Pk. 276 R.A. er ein pantesetel av 18. mars 1628 til Stein Jelsa for 128 lodd sølv han hadde lånt Kongen. Til brukeleg pant 3 pund 4 merker smør i Fuglestein. Underteikna av Jens Juel, stathaldar i Norge, og jens Bjelke til Austrått. I 1640 28. jan. kvitterte Stein Jelsa for 64 riksdalar.
Men me finn han og i sakefallsprotokollen. Sakefall 1623: "Steen Jelse soning for han solgte eketrær mot forbud - 50 rd."
Sakefall 1629-302: Pk. 267 R.A. Lensrekneskapen.
"Steen Jelse, forrige lensmann i samme skibrede, bøter for han udi adskillige måter har tatt skjenk og gaver for Ko : Ma : utnevnte. Item for bøkkerholt han har stjålet, med mere ulempe, sonet derfor og gav til Ko: Ma: penge 50 rd. Bemeldte Steen Jelse sonet også for adskillige beskyldninger han sin sogneprest har tillagt og det ikke kunne bevise, gav 20 rd."
Sakefall 1635-363: Pakke 272 R.A.
"Steen Jelse formedelst han ikke holdt en kontrakt mellem hederlige og vellærde mann hr. Markus Pedersen og ham på Stavanger kapitels opprettet, som formelder på 200 rd. til Ko : Ma : og de fattige. Har sonet til Ko : Ma : for 50 rd. "
Trass i desse store bøter og elles mange småbøter, levde Stein Jelsa all sin dag som velstandsmann. Han vart avsett som lensmann, men elles møtte han gjennom eit langt liv ofte som domsmann og lagrettesmann både på skipreideting og lagtinget. Møtte og av og til som lensmann når den tilsette lensmann hadde forfall. Elles kunne han vera ikkje så lite av ein lentekrok. Det var ofte spel og dans i tingstova etter at fut og skrivar var reiste sin veg. Mellom spelemennene var Tobias som ikkje berre kunne spela, men òg herma etter folk. Ein gong fekk Stein lokka han til å herma etter skrivaren Mikkel Lauritsen. Det var nettopp på det tinget då Stein Jelsa var sett så hardt til veggs av skrivaren. Dei tilreisande var vel for det meste reist heim, men eindel av dei var att saman med ungdomen, mellom dei den stødige lensmann i Vats, Johannes Stokka. I det laget var det at Stein fekk Tobias til å herma etter skrivaren. Sjølvsagt kom det fram til skrivaren kva som hadde gått for seg. Hans vevar på Nedstrand hadde vore der og snakka seinare om det i bygda. På neste ting på Jelsa, 25. november 1622, spør skrivaren om nokon her har noko utilbørleg å seia på skrivaren, anten i fakter, ord eller gjerningar. Til dette svara dei at dei hadde berre godt åseia om han, og Stein Jelsa sa i "serdeleshet" at skrivaren hadde vore ein god mann for han. Då kalla skrivaren fram Hans vevar for å fortelja kva han visste:
"Mikkel Lauritsen hadde i rette stevnet Hans Vever på Nedstrand, sin sannhet å være ved sin ad stendig, om hva spodske fakter han har hørt og sett av Tobias spillemann, hvorom han provet som etterfølger: At forgangne år 1621 udi Jelse tingstue om natten etter at tinget var avholdt, da sa Steen Jelse til Tobias : Kom hit og skriv et brev. Hvortil Tobias svarte: jeg tør ikke, og så seg om over akselen. Da sa Steen: de være borte, skriv kon et brev. Tobias tok så sin fiddelbue og malet på sin neseduk med og blevret med munnen. Da sa Johannes Stokke som og var ved bordet: La bli med slikt og gi oss heller en fiddellek og gav ham 1 riksmark. Så spillede Tobias en lek eller to. Dernest sa Steen igjen til Tobias : Skriv et brev og nevn mennene. Og dermed sa Tobias: hilser dig Steen Jelse og Laurits Håland, så harket han og sputtet på gulvet. Videre visste han ikke herom å prove.
Til fornevnte prov svarte Tobias og ikke kunne benekte sig ei å ha anstillet som foresier, men sa derhos ikke å mene være Mikkel Lauritsen eller noen annen dermed til spott eller hånhet, men av hans egen løstighet og galenskap gjorde slikt."
Om Stein Jelsa og hans meritter kan det skrivast ei heil bok. Han levde eit langt og aktivt liv. Av plassomsyn skal me her berre ta med nokre få utdrag.
Ikring 1670 hadde Stein overlete til son sin Siver ½ laup smør i Jelsa. Samstundes bygsla Siver ½ laup smør av oberst Gersdorf som då åtte Klunghaug. Stein hadde ikkje betalt odelsskatt av den halve laup smør han hadde bygsla bort til Siver. Futen stemnde han til tinget i 1672 for dette. Stein Jelsa sa på tinget at han meinte Siver son hans berre hadde den ½ laupen smør i Klunghaug i bruk og det hadde han bygsla av oberst Gersdorf. Forresten var det berre nokre ringe myråkerflekker han hadde i bruk. Futen byd Stein Jelsa å fri seg sjølv sjette ved døl for mistanken, og dølsmenn som skulle sverja med Stein vart oppnemnde. På neste ting møtte Stein opp, sa at han ikkje med godt samvet kunne gjera den eid som dei hadde foreskrive han, ville heller missa den halve laup i Jelsa enn å meinsverja seg. Men han tinga seg rett til å løysa inn att godset.
I 1677 let Stein Jelsa tinglysa eit innløysingsbrev på ½ laup smør i Jelsa, løyst frå futen Nils Christensen for 16 riksdalar. Det er nok same halve laup han tapte i 1672. I 1676 skifte han godset sitt mellom barn og verbarn. Stein skulle likevel nyta landskyld og tredjetake av godset så lenge han levde. Stein Jelsa må vera avliden før 1679. Det året er "Stein Jelsas arvingar" nemnde. er er ikkje nemt noko om kvar første kona Birgit Andersdotter var frå. Andre kona hans Kirsten Jensdotter hadde vore gift med Jakob Mogenson i Stavanger og etterpå med Peder Kiempe. Ho hadde sønene Peder og Herman Kiempe med andre mannen sin. Hermann budde på Jelsa i 1666. Kirsten overlevde også tredje mannen sin Stein.

Steen Siverson gifta seg med Birgit Andersdotter cirka 1618 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

213       i.  Ellen Steinsdotter. Ellen gifta seg med Sten Tollakson Barkeland, son av Tollak Larsson Barkeland og Ingrid Reidarsdotter, cirka 1636 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Ellen gifta seg så med Lars Larsson Barkeland, son av Lars Larsson Opsal og Marit Jonsdotter, cirka 1657 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

         ii.  Sivert Steinson Jelsa vart fødd i 1622 i Jelsa, Jelsa, Rogaland, NOR og døydde cirka 1677 i Jelsa, Jelsa, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 55 år. Sivert gifta seg med Torborg Olsdotter, dotter av Ole Erikson Norheim og Torborg Reiarsdotter, cirka 1660 i Sjernarøy kyrkje, Sjernarøy, Rogaland, NOR.

        iii.  Anders Steinson Askvik vart fødd i 1626 i Jelsa, Jelsa, Rogaland, NOR, døydde i 1707 i Askvik, Jelsa, Rogaland, NOR 81 år gamal, og vart gravlagd den 24. jul. 1707 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Anders gifta seg med Anna Askvik cirka 1648 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Anders gifta seg så med Birgitte Olsdotter, dotter av Ole Pederson Kjølvik, cirka 1675 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

         iv.  Magla Steinsdotter vart fødd cirka 1628 i Jelsa, Jelsa, Rogaland, NOR og døydde i Kilane, Erfjord, Rogaland, NOR. Magla gifta seg med Osmund Olson Kilane, son av Ole Osmundson Kilane og Kilane, cirka 1650 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

          v.  Lauge Steinson Lund vart fødd i 1630 i Jelsa, Jelsa, Rogaland, NOR og døydde cirka 1690 i Lund, Sjernarøy, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 60 år. Lauge gifta seg med Liva Olsdotter, dotter av Ole Pederson Kjølvik, cirka 1655 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

         vi.  Marta Steinsdotter vart fødd cirka 1632 i Jelsa, Jelsa, Rogaland, NOR og døydde i Haug, Jelsa, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Marta var Marit. Marta gifta seg med Jon Pederson Tveita, son av Peder Larsson Trevland og Ranveig Olsdotter, cirka 1652 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

        vii.  Siri Steinsdotter vart fødd cirka 1635 i Jelsa, Jelsa, Rogaland, NOR, døydde i 1733 i Jørstad, Sjernarøy, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 98 år, og vart gravlagd den 24. mar. 1733 i Sjernarøy kyrkje, Sjernarøy, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Siri var Sigrid. Siri gifta seg med Lars Larsson Jørstad, son av Lars Asgautson Jørstad og Siri Olsdotter, i 1660 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

       viii.  Stein Steinson Jelsa vart fødd i 1642 i Jelsa, Jelsa, Rogaland, NOR og døydde i 1675 i Vester Vandet Sogn, Hillerslev, Thisted Amt, DNK 33 år gamal.

         ix.  Birgit Steinsdotter vart fødd cirka 1645 i Jelsa, Jelsa, Rogaland, NOR og døydde cirka 1717 i Marvik, Jelsa, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 72 år. Eit anna namn for Birgit var Birgitta. Birgit gifta seg med Jens Ånenson Marvik, son av Aanen Bjørnson Marvik og Sissel Marvik, cirka 1663 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

Steen Siverson gifta seg så med Kirsten Jensdotter, dotter av Jens og Marette Hansdotter, cirka 1649 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

Hendingar i livet hennar var:

• Ho budde i 1678 i Jelsa, Jelsa, Rogaland, NOR.


427. Birgit Andersdotter vart fødd i 1600 og døydde cirka 1648 i Jelsa, Jelsa, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 48 år. Eit anna namn for Birgit var Birgitta.

Birgit gifta seg med Steen Siverson Jelsa cirka 1618 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

428. Gudmund Olson Ihle, son av Ole Larsson Håland og Marta Larsdotter, vart fødd i 1632 i Fosen, Avaldsnes, Rogaland, NOR og døydde i 1675 i Ile, Vikedal, Rogaland, NOR 43 år gamal.

Gudmund Olson gifta seg med Brønla Osmundsdotter den 24. feb. 1652 i Vikedal kyrkje, Vikedal, Rogaland, NOR.

Hendingar for dette paret var:

• Dei offentleggjorde sitt føremål om å gifta seg Kongebrev.

Barn av dette paret var:

          i.  Osmund Gudmundson Stokka vart fødd i 1652 i Ile, Vikedal, Rogaland, NOR og døydde i 1737 i Stokka, Vats, Rogaland, NOR 85 år gamal. Osmund gifta seg med Anna Børgesdotter, dotter av Børge Kristofferson Aubø og Birgitte Fartegnsdotter, i jun. 1679 i Sjernarøy kyrkje, Sjernarøy, Rogaland, NOR.

         ii.  Margit Gudmundsdotter vart fødd cirka 1652 i Ile, Vikedal, Rogaland, NOR og døydde i Skikelstrand, Vikedal, Rogaland, NOR. Margit gifta seg med Peder Jørgenson Skikelstrand, son av Jørgen Knudson Hauske og Brita Reiarsdotter, cirka 1675 i Vikedal kyrkje, Vikedal, Rogaland, NOR.

214     iii.  Ole Gudmundson Håland. Ole gifta seg med Sissel Børgesdotter, dotter av Børge Kristofferson Aubø og Birgitte Fartegnsdotter, cirka 1678 i Sjernarøy kyrkje, Sjernarøy, Rogaland, NOR.

         iv.  Liva Gudmundsdotter vart fødd cirka 1655 i Ile, Vikedal, Rogaland, NOR og døydde cirka 1694 i Birkeland, Imsland, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 39 år. Liva gifta seg med Johannes Ormson Birkeland, son av Orm Olson Birkeland og Marta Osmundsdotter, cirka 1675 i Vikedal kyrkje, Vikedal, Rogaland, NOR.

          v.  Borghild Gudmundsdotter vart fødd cirka 1658 i Ile, Vikedal, Rogaland, NOR og døydde cirka 1695 i Håland søndre, Sandeid, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 37 år. Eit anna namn for Borghild var Borilde. Borghild gifta seg med Tomas Jonson Håland, son av Jon Larsson Bjørkhaug og Kari? Osmundsdotter, cirka 1678 i Vikedal kyrkje, Vikedal, Rogaland, NOR. Borghild gifta seg så med Tollev Jonson Ekrheim, son av Jon Tolleivson Skjold og Marta Helgesdotter, cirka 1690 i Sandeid kyrkje, Sandeid, Rogaland, NOR.

         vi.  Siri Gudmundsdotter vart fødd i 1660 i Ile, Vikedal, Rogaland, NOR og døydde i 1694 i Gismarvik, Avaldsnes, Rogaland, NOR 34 år gamal. Siri gifta seg med Lars Danielson Gismarvik, son av Daniel Rasmusson Fosen og Malena Jonsdotter, i 1682 i Vikedal kyrkje, Vikedal, Rogaland, NOR.

        vii.  Ingeborg Gudmundsdotter vart fødd cirka 1662 i Ile, Vikedal, Rogaland, NOR og døydde i 1727 i Vambheim, Ulvik, Hordaland, NOR i ein alder av omkring 65 år. Ingeborg gifta seg med Laurits Andersson Riber, son av Anders Andersson Riber og Katrina Helvig Larsdotter, i 1685 i Vikedal kyrkje, Vikedal, Rogaland, NOR.

       viii.  Kari Gudmundsdotter vart fødd cirka 1665 i Ile, Vikedal, Rogaland, NOR og døydde etter 1731 i Stillufseike, Vats, Rogaland, NOR. Kari gifta seg med Tjerand Anbjørnson Stillufseike, son av Anbjørn Tjerandson Stillufseike og Marta Osmundsdotter, cirka 1686 i Vikedal kyrkje, Vikedal, Rogaland, NOR.

         ix.  Lars Gudmundson Ihle vart fødd i 1666 i Ile, Vikedal, Rogaland, NOR og døydde i feb. 1730 i Ile, Vikedal, Rogaland, NOR 64 år gamal. Lars gifta seg med Anna Maria Tønder, dotter av Peder Kristofferson Tønder, cirka 1690 i Vikedal kyrkje, Vikedal, Rogaland, NOR. Lars gifta seg så med Kirsti Jakobsdotter, dotter av Jacob Børgeson Valen og Kristine Mikkelsdotter, cirka 1705 i Fjelberg kyrkje, Fjelberg, Hordaland, NOR.

          x.  Brønla Gudmundsdotter vart fødd cirka 1668 i Ile, Vikedal, Rogaland, NOR og døydde cirka 1726 i Viland, Vikedal, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 58 år. Brønla gifta seg med Tjerand Eivindson Mo, son av Eivind Ommundson Mo og Lisbet Tjerandsdotter, cirka 1691 i Vikedal kyrkje, Vikedal, Rogaland, NOR.


429. Brønla Osmundsdotter, dotter av Osmund Johannesson Skikelstrand og Liva Jonsdotter, vart fødd cirka 1634 i Skikelstrand, Vikedal, Rogaland, NOR og døydde i 1690 i Ile, Vikedal, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 56 år.

Generelle notat: Det står i Vatsboka at Brynhild Osmundsdotter er fødd 1623, men det må vera feil. Ho var i følgje Rogaland Historie- og Ættesogelag Årshefte 1984 side 152 fødd ikring 1634. Brynhild vart gift med tremenningen sin Gudmund Olavson Ile. Dei fekk kongebrev av 24. februar 1652 mot å betale 10 riksdalar D.c. til Stavanger hospital.
I skifte etter Brynhild den 1. og 2. oktober 1690 var jordegodset i 50 gardar med tilsaman mest 60 laupar smør. Samla verde ved skifte var rekna til 3.483 Riksdalar. Her var mellom anna 3 sølvkanner, sølvskål, sølvbelte og sølvkrone, 22 tinnfat og 33 tinntallerknar. Ein overlag stor rikdom vart delt mellom dei ti barna.
Gudmund Olson var lensmann i Vats skipreide frå 15. juni 1665 til 1671. I 1664 vert han nemnt 31 år og har Osmund Tjerandson 36 år som dreng. I 1667 var godset hans: Ile 1½ laupar smør og 1½ pund korn, Tysse 1 laup smør, Haukås 1 ½ pund korn. Til dette kjem i 1668: Østerhus 2 pund smør, Klubben ½ pund smør, Ystabø 2 pund smør, Kyte 15 merker smør, Nordstokka 2 pund korn, Skeå ½ pund smør, Håstø 10 spann korn, Gismarvik 1 pund korn, Gjerde 3 vætter 4 spann korn, Klovning 3 spann korn. Brynhild og Gudmund hadde 10 barn, 3 søner og sju døtre. Sonen Olav fekk farfaren sin gard på Håland, medan Åsmund fekk Stokka etter morfaren. Sonen Lars vart lensmann på Ile i Vikedal.

(Sjå også: Rogaland Historielag Årshefte 1942 side 51)

Hendingar i livet hennar var:

• Skifte etter ho vart halde den 1. Okt. 1690 I Ile, Vikedal, Rogaland, NOR.

Brønla gifta seg med Gudmund Olson Ihle den 24. feb. 1652 i Vikedal kyrkje, Vikedal, Rogaland, NOR.

430. Børge Kristofferson Aubø, son av Christopher Klausson Birkeland og Mette Børgesdotter, vart fødd i 1600 i Birkeland, Feda, Vest-Agder, NOR og døydde den 14. aug. 1668 i Aubø, Sjernarøy, Rogaland, NOR 68 år gamal. Eit anna namn for Børge Kristofferson var Børe.

Hendingar i livet hans var:

• Han er nemnd i 1666-teljinga i Aubø, Sjernarøy, Rogaland, NOR.

• Skifte etter han vart halde den 15. Feb. 1669 I Aubø, Sjernarøy, Rogaland, NOR.

Børge Kristofferson gifta seg med Birgitte Fartegnsdotter cirka 1641 i Fjelberg kyrkje, Fjelberg, Hordaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Christopher Børgeson Aubø vart fødd i 1642 i Vanvik indre, Sand, Rogaland, NOR og døydde i Aubø, Sjernarøy, Rogaland, NOR. Christopher gifta seg med Elisabeth Jonsdotter, dotter av Jon Villumson Raunes og Malena Larsdotter, cirka 1664 i Vats kyrkje, Vats, Rogaland, NOR. Christopher gifta seg så med Kirsti Mauritsdotter, dotter av Maurits Velleson Vikesdal d.y. og Guri Mikkelsdotter d.y., cirka 1693 i Sjernarøy kyrkje, Sjernarøy, Rogaland, NOR.

         ii.  Mette Børgesdotter vart fødd cirka 1645 i Vanvik indre, Sand, Rogaland, NOR, døydde i 1691 i Eikanes, Vats, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 46 år, og vart gravlagd den 7. feb. 1691 i Vats kyrkje, Vats, Rogaland, NOR. Mette gifta seg med Villum Jonson Eikanes, son av Jon Villumson Raunes og Malena Larsdotter, cirka 1660 i Sjernarøy kyrkje, Sjernarøy, Rogaland, NOR.

215     iii.  Sissel Børgesdotter. Sissel gifta seg med Ole Gudmundson Håland, son av Gudmund Olson Ihle og Brønla Osmundsdotter, cirka 1678 i Sjernarøy kyrkje, Sjernarøy, Rogaland, NOR.

         iv.  Kari Børgesdotter vart fødd cirka 1649 i Aubø, Sjernarøy, Rogaland, NOR og døydde i 1689 i Norheim, Sjernarøy, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 40 år. Kari gifta seg med Ole Larsson Norheim d.y., son av Lars Asgautson Jørstad og Siri Olsdotter, cirka 1676 i Sjernarøy kyrkje, Sjernarøy, Rogaland, NOR.

          v.  Valentin Børgeson Talgje vart fødd i 1651 i Aubø, Sjernarøy, Rogaland, NOR og døydde cirka 1717 i Talgje (nord), Sjernarøy, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 66 år. Valentin gifta seg med Maren Mikkelsdotter, dotter av Michell Nilsson Atlanzt og Kristine Schive, cirka 1674 i Sjernarøy kyrkje, Sjernarøy, Rogaland, NOR.

         vi.  Jacob Børgeson Valen vart fødd i 1653 i Aubø, Sjernarøy, Rogaland, NOR og døydde i 1697 i Valo, Fjelberg, Hordaland, NOR 44 år gamal. Jacob gifta seg med Kristine Mikkelsdotter, dotter av Michell Nilsson Atlanzt og Kristine Schive, cirka 1678 i Sjernarøy kyrkje, Sjernarøy, Rogaland, NOR.

        vii.  Børge Børgeson Tøtland vart fødd i 1656 i Aubø, Sjernarøy, Rogaland, NOR og døydde i 1719 i Tøtland, Hjelmeland, Rogaland, NOR 63 år gamal. Børge gifta seg med Marit Larsdotter, dotter av Lars Olson Hogganvik og Ingeborg Pedersdotter, cirka 1682 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn. Børge gifta seg så med Elen Sophie Hielm, dotter av Jonas Jensson Hielm og Brønla Knudsdotter, i 1703 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

       viii.  Anna Børgesdotter vart fødd i 1658 i Aubø, Sjernarøy, Rogaland, NOR og døydde i 1706 i Stokka, Vats, Rogaland, NOR 48 år gamal. Anna gifta seg med Osmund Gudmundson Stokka, son av Gudmund Olson Ihle og Brønla Osmundsdotter, i jun. 1679 i Sjernarøy kyrkje, Sjernarøy, Rogaland, NOR.


431. Birgitte Fartegnsdotter, dotter av Fartegn Olson Bagge og Sissel Jakobsdotter, vart fødd i 1610 i Valo, Fjelberg, Hordaland, NOR og døydde i 1689 i Aubø, Sjernarøy, Rogaland, NOR 79 år gamal. Eit anna namn for Birgitte var Birgitte Bagge.

Generelle notat: Sønene til Kristoffer Klausson, Klaus og Børge, var i teneste hjå futen Anders Hansson. Kristoffer Klausson døydde tidleg, og begge sønene Klaus og Børge følgde futen Anders Hansson då han flytta frå Lista len til Rogaland. Han var fut i Ryfylke frå 1618 til 1628. Børge Kristofferson kom til Rogaland i 1623-1624, som tenar åt futen Anders Hansson. Han reiste rundt og kravde inn pengar for futen. Han vart stemna for leiemål både i 1623-1624 og 1630. Han måtte betale 1 riksdalar for dette i 1630.
Børge kom med mest tome hender, men han fekk ei god læretid hjå futen, og vart rikt gift og samla seg eigedomar. Børge tok alt tidleg til med å kjøpe opp jordegods. Han er truleg nok identisk med den Børre Christophersøn som er nemnd gardeigar i Sauda 1630. I følgje Skattemanntalet 1631 tente Børge då i Vanvik i Hylsfjord og la ½ dalar i skatt. Det er rimeleg å tru at han var hos Hadle Vanvik, lensmann i Sauda skipreide 1635-1643. I skattemanntalet for Sauda skipreide for 1642 til 1644 er Børge oppført mellom odelsbønder. Han betalte då skatt av 2 laupar smør og 1½ pund korn med 2 riksdalar i 1642, 3½ riksdalar i 1643 og dessutan 4 dalar i odelsskatt. Han betalte og roteneste av 2 laupar smør og 3 tønner korn for halvtanna år, til 29. april 1644.
Når ein ser på lista over det jordegodset han etterkvart skaffa seg, vil ein legge merke til at mykje av det er i Suldal. Er det rett at han tente hos Sauda lensmannen Hadle Vanvik, hadde han godt høve til kjøpe opp jordegods i Suldal. Han reiste nok mykje der då på vegner av lensmannen. I skattelista 1652 er Børge ført opp som eigar av 5½ laup smør Det var 2½ laup i Sørestad, 18 mark i Sukka, alt i Suldal, og 3 pund korn i Aubø. Framover til 1661 auka han godset sitt til vel det tredoble, 19 laupar smør. Han fekk mellom anna 13. mai 1653 pantebrev frå Peder Justson Saxe og kone Dorte Toresdotter på halve Talgje i Sjernarøy for 300 riksdalar Den 27. februar 1655 fekk han pantebrev på andre halvparten i Talgje og. Desse pantebreva vart aldri innløyste. Børge vart såleis eigar av heile Talgje, 2 laupar smør og 3 pund korn. Han dreiv mykje handel i desse åra. Han hadde borgarbrev i Stavanger. Det hadde han kan hende løyst i 1632. Serleg dreiv han handel med skottar og hollendarar og selde trelast til dei. I 1665 kjøpte han tredje parten i Kjølvik sag i Jelsa.
I ei takstasjonsliste for utanbys buande borgarar 1657 er Børge i rubrikken "Handel, bruk och Formues Tazt" sett i 800 riksdalar. Det var berre 2 borgarar utanfor byen, og 1 innanfor, som hadde høgare takst. I den tilsvarande lista for 1661 er Børge ikkje oppført. Han hadde i mellomtida sagt opp borgarskapet. Han helt likevel fram med å handle som før. Han nytta seg av dei same fordelane som borgarane hadde, men slapp ulempene. Byborgarane såg sjølvsagt ikkje med blide augo på slik framferd. Børge vart då og stemna til skipreidetinget 6. mars 1668 av byfuten i Stavanger, Christen Anderson. Tinget vart halde på Skjelsnes og tingmennene var Egil Nesheim, Gammel Hetletveit, Rasmus Lund, Ivar Lund og Ola Norheim. Skuldinga gjekk ut på at Børge hadde selt material til utanlandske skip og på den måten krenkt dei privilegia som byborgarane hadde fått av Kristian IV, dagsett København 27. april 1598. Dei hadde og eit brev av 3. august 1607, der det heitte at byborgarane hadde eine retten til all handel innan ein sirkumferens av 3 mil. Det springende punkt var kor langt denne 3 mils grensa nådde i Sjernarøy. I følgje eit brev frå herren til Akershus, Nils Vind, dagsett 10. oktober 1608 skulle den rekkje til Norheim-sundet. Børge protesterte og sa at han støtt hadde skjøna det slik at Helgøysund var grensa. Dette fekk han og medhald i av tingallmugen. Retten meinte derimot at det måtte vere Norheimsund. Dei dømde likevel ikkje saka, men viste henne til lagmannen. Då lagtingsboka for 1668-69 er borte, veit ein ikkje om saka nokon gong vart dømd i lagtinget. Det kan hende det er tvilsamt, for Børge døydde same året. Stavanger Domkyrkje sitt rekneskap har for 14. august 1668 innførd at det var betalt 1 riksdalar for "liigklæde til sal. Børres lig paa Ubøe". Børge vart gravlagd inne i kyrkja. Ein må og ha lov til å tru at det var ei gravferd som høvde seg for slik ein mann.
I odelsskattelistene i lensrekneskapen for Stavanger len 1660-1661 og tilsvarande liste etter landskommisjonen 1661 er det gjort nøye greie for kor mykje jordegods Børge åtte då. Omrekna til smørskyld vart det 19 laupar og ½ bismarpund smør, delt på 14 gardar. Lista ser slik ut:
1. Heile Aubø (Sjernarøy), 3 pund korn.
2. Heile Talgje (Sjernarøy), 2 laupar smør og 2 pund korn.
3. Lund (Sjernarøy), 1½ pund korn, ¼ av garden.
4. Hauge (Sjernarøy), 3 vett korn, 3/8 av garden.
5. Sørestad (Suldal), 2½ laup smør, 5/7 av garden.
6. Veka (Suldal), 2½ laup smør, 10/19 av garden.
7. Berge (Suldal), 1 laup smør, 2/3 av garden.
8. Indre Austarå (Suldal), ½ laup og 6 merker smør, 7/24 av garden.
9. Sukka (Suldal), 18 merker smør, 1/8 av garden.
10. Helganes (Suldal), ½ laup og 4 merker smør, 10/27 av garden.
11. Lunde (Suldal), ½ bismarpund smør, 1/29 av garden.
12. Sørvåg (Avaldsnes), ½ laup smør, 1/5 av garden.
13. Eikemo med øydegarden Feto (Skånevik i Sunnhordland), 1 laup smør.
14. Birkeland i Feda, Lista len, 2 huder, 1/3 av garden.

Skiftet etter Børge vart halde på Aubø 15. februar 1669. Dei to brørne hans, Klaus Kristofferson på Kåda i Fister og Hans Kristofferson på Furre, var tilstade. Arvingane var enka Birgitte og dei 8 barna, som alle levde. Buet var på 1.169 riksdalar netto Det vart på enka 584½ riksdalar, på kvar av dei 4 sønene 97 riksdalar og 2½ slettemark eller 40 skilling, og på kvar av dei 4 døtrene 48½ riksdalar og 1¼ slettemark eller 20 skilling. Jordegodset hadde hatt ein netto auke frå i 1661 på 2 laupar 9 merker smør, frå 19 laupar og ½ bismarpund smør då, til 21 laupar og 21 merker i 1669. Her skal ein likevel merkje seg at all kornskylda var omrekna til smørskyld i høve skiftet. Omrekninga var gjort etter formelen 3 vett korn er lik med 1 laup smør. På den måten kom jordegodset alt i alt opp i 24 laupar og ½ bismarpund smør. Dette vart utdelt slik: Aubø, 3 pund korn og Birkeland, 2 huder. Dette fall til enka. Talgje, 2 laupar smør og 10 vett korn vart delt mellom enka og barna Kristoffer, Valentin og Anna. Veka i Suldal, 6½ laup og 9 merker smør vart delt mellom enka og barna Jakob, Børge og Kari. Berge i Suldal, 2½ laup, ½ bismarpund og 12 merker smør vart delt mellom enka og barna Mette og Sissel. Sørestad i Suldal, 4½ laup og 15 merker smør vart delt mellom enka og barna Jakob og Børge. Steine i Suldal 4 bismarpund smør, vart delt mellom enka og dottera Sissel. Til enka Birgitte fall dessutan dette: Lund i Sjernarøy, 1½ pund korn. Hauge i Sjernarøy, 3 vett korn, Sørevåg i Hetland, 5½ vett korn, Veka i Suldal, 18 merker smør, Helganes i Suldal, ½ laup og 18 merker smør. Laurhus i Suldal, 18 merker smør, Lunde i Suldal, ½ bismarpund smør, Musland i Nedstrand, 20 merker smør. Og Steinsland i Hjelmeland, 2½ bismarpund smør. Det kan og samstundes nemnast, at på den vindfløyen som framleis står på tårnet på Sjernarøy kyrkje, star initialane B. C. S. - B. F. D. 1615 (Børge Christophersøn, Birgitte Fartegnsdatter 1615 - som truleg skal vere 1645 av di i eit brev frå 1649 heiter det at Børge bygde Sjernarøy kyrkje opp att i 1615.)
Det er som regel ikkje mykje kjeldene kan fortelje oss om kvinnene. Men her er unntak, og Birgitte er eitt av dei. Den 10. og 11. mai 1687 heldt Birgitte skifte med barna etter eige ynskje. Men ho delte ikkje ut alt, for det var eit stort skifte også etter ho var død. Birgitte, som var fødd ikring 1610, døydde truleg i 1689. Skiftet vart halde 12. mars. Buet var på 1.118 riksdalar. Ho hadde mellom anna tre sølvkanner. Den største vog 67 lodd. Vidare var det fire sølvskåler, sølvbrett, sølvbelte, sølvkjede, sølv bruresmykke (32 lodd) og 14 sølvskeier. Birgitte blei lagd i grava til Børge inne i kyrkja. Birgitte Fartegnsdotter var ei driftig kvinne, som styrde og stelte godt med eignelutane sine. Ho hadde nok og handelsånd i seg. Mellom anna kan nemnast at ho 1663 - medan mannen levde - fekk rett til korntiend for Sjernarøy kyrkje mot å halde brød og vin til nattverden. Det vart rekna til 5 dalar årleg. Kyrkjerekneskapen for 1673 syner elles at kyrkja då skulda Birgitte 53 ½ riksdalar. Som avdrag på skulda fekk ho tiend av Aubø og Talgje, til saman 16 spann korn årleg, verdsett til 1 riksdalar og 1 ort. Birgitte heldt og fram med tømmerhandelen som Børge hadde drive. Dette går fram av eit klageskrift av 9. juli 1670. Borgarane i Stavanger lika ikkje denne handelen, dei meinte det var brot på deira privilegier. Og liksom Børge tidlegare hadde vore med på å klaga på byborgarane og deira åtferd andsynes bøndene, slik var nå Birgitte med. Birgitte førte elles nokre rettssaker, serleg mot leiglendingar som ikkje som ikkje betalte leige i rett tid.
Den 10. og 11. mai 1687 heldt Birgitte skifte med barna sine etter eige ynskje. Alt vart nå likevel ikkje skift, for ved skiftet etter hennar død som vart halde 12. mars 1689 vart buet etter henne på 1.118 riksdalar. Buet hadde og tilgode hos avdøde baron Rosenkrans, tidlegare amtmann i Stavanger, 200 riksdalar. Dette var pengar han i si tid hadde lånt av Birgitte.
I buet etter Birgitte var det mellom anna 3 sølvkanner. Ei vog 67 lodd, ei 61 lodd og ei 33 lodd. Vidare 4 sølvskåler, verd 20, 5½, 4½ og 2 lodd sølv. Eit sølvbrett til 15 ½ lodd sølv, sølvbelte og kjede, 3 lodd, brudesmykke til 32 lodd, 14 sølvskeier til 37 lodd (eit lodd sølv er 13,39 gram). Vidare var det ein damask bordduk. Birgitte vart, likt med mannen sin, gravlagd inne i Sjernarøy kyrkje.

Hendingar i livet hennar var:

• Skifte etter ho vart halde den 11. Mai 1687 i Aubø, Sjernarøy, Rogaland, NOR.

• Skifte etter ho vart halde den 12. Mar. 1689 I Aubø, Sjernarøy, Rogaland, NOR.

Birgitte gifta seg med Børge Kristofferson Aubø cirka 1641 i Fjelberg kyrkje, Fjelberg, Hordaland, NOR.

432. Niels Pedersen, son av Peder Nielsen, vart fødd i Valle prestegard, Valle, Aust-Agder, NOR og døydde i Valle prestegard, Valle, Aust-Agder, NOR.

Generelle notat: I ei odelsjordebok frå 1624 er Hadle Torbjørnson og verbroren, prsten Nils Pederson i Setesdal, saman førde som eigarar berre av halve Eikesås i Sauda.
Nils Pederson var prest i Valle i Setesdalen.
I lensrekneskapen 1657 heiter det "Hr. Niels Pedersen, sogneprest udi Sættersdal er eigendes udi Ryefylcke i Staffuanger Lehn som er: Steine 2 pd. 6 mrk. smør, Fløxstad ½ løp, Linduang 2½ pd., Thueden 2 pd. 2½ mrk., Questad 23½ mrk., Helvig 3 løper, Noch 3 huder, Gjør in Summa i Hudetal: 15 H 5 14 K." Året etter panta han dessutan til seg 2 laupar 1 pund i Fatland.
Nils og Siri (det er andre stader gjeve Helga som namnet på kona til Nils) hadde barna Torkel Nilsson Fatland, ei dotter gift med Kiedel Knudsson Brottetued i Valle, Johanne Nilsdotter gift med Bjørn Folkesen Brottetued i Valle (er nemnt lensmann i Valle i 1662), ei dotter gift med Oluf Ormsen Ousse i Udstad i Setesdal (garden er oppført som lensmannsgard i 1650) og Oluf brukar heile garden.

Sjå også:
Rogalands historielag Årshefte 1959 side 145
Rogaland Historielag Årshefte 1942 side 43

Niels gifta seg med Helga Torkelsdotter cirka 1615 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

Barnet av dette paret var:

216       i.  Torkel Nilsson Fatland. Torkel gifta seg med Kirsten Samuelsdotter, dotter av Samuel Pederson Vatne og Maren Bloch, den 29. jun. 1647 i Vatne store, Høyland, Rogaland, NOR.


433. Helga Torkelsdotter, dotter av Torkel Torgerson Fatland og Anna Knudsdotter, vart fødd cirka 1590 i Fattland, Sand, Rogaland, NOR og døydde i Valle prestegard, Valle, Aust-Agder, NOR.

Helga gifta seg med Niels Pedersen cirka 1615 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

434. Samuel Pederson Vatne, son av Peder J. Vatne og Magdalena Svendsdotter, vart fødd i 1590 i Vatne store, Høyland, Rogaland, NOR og døydde i 1635 i Vatne store, Høyland, Rogaland, NOR 45 år gamal.

Generelle notat: Samuel Pederson har truleg teke over bygsla av Store Vatne då faren var død i 1606. Han betalte skatt i 1610 og leidang av 1 pund i 1624. Han er kalla odelsmann i 1635. Frå 1611 til han døydde i 1635 var han - med eit stutt avbrot - lensmann i Gand skipreide.
Samuel var gift med Maren Bloch og dei er nemnde med 8 barn. Det gjekk fråsegn i ætta om at den Bloch som hadde gifta dottera si inn i ætta på Vatne, skulle vore av noko utifrå stort, han skulle minst vore "gjeneral". Men dette var nok ei god stund etter Maren Bloch si tid, og då hadde ætta gløymt kva ho visste. Så var det nokon som tok til å kalla seg Bloch. Kan henda var det litt av eit vonbrot for dei, når det synte seg at denne ættefaren Bloch hadde vore "høker og herbergerar" i Stavanger.
Men den første som tok opp namnet Bloch var sonesonen til Maren Bloch, bakar i Stavanger Samuel Samuelson, fødd 1687, og han visste nok kva oldefaren hans hadde vore. Elles er der mykje som tyder på at Vatne-ætta ikkje trong nokon general til å pynta opp. Ætta har truleg sjølve reformasjonsbispen Jørgen Erikson, "Noregs Luther" som sin ættefar.
Maren levde ennå i 1672.

Samuel Pederson gifta seg med Maren Bloch cirka 1615 i Stavanger domkyrkje, Stavanger, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Gabriel Samuelson Austrått vart fødd cirka 1615 i Vatne store, Høyland, Rogaland, NOR og døydde i 1661 i Austrått, Høyland, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 46 år. Gabriel gifta seg med Dorothea Kristensdotter, dotter av Christen Palleson Trane og Dorothea Baltsersdotter, cirka 1640 i Høyland kyrkje, Høyland, Rogaland, NOR.

         ii.  Peder Samuelson Vatne d.e. vart fødd i 1618 i Vatne store, Høyland, Rogaland, NOR og døydde i 1677 i Vatne store, Høyland, Rogaland, NOR 59 år gamal. Peder gifta seg med Guri Robertsdotter, dotter av Robert Rott og Bereta Rott, cirka 1645 i Tjora kyrkje, Sola, Rogaland, NOR. Peder gifta seg så med Kisten Enoksdotter, dotter av Enok Klausson Stangeland og Anna Gitlesdotter, cirka 1649 i Klepp kyrkje, Klepp, Rogaland, NOR.

        iii.  Maren Samuelsdotter vart fødd i 1624 i Vatne store, Høyland, Rogaland, NOR, døydde den 30. jan. 1694 i Austrått, Høyland, Rogaland, NOR 70 år gamal, og vart gravlagd den 4. feb. 1694 i Høyland kyrkje, Høyland, Rogaland, NOR. Maren gifta seg med Christen Kristenson Lind, son av Christen Larsson Lind og Margrethe Pedersdotter, cirka 1644 i Høyland kyrkje, Høyland, Rogaland, NOR.

         iv.  Peder Samuelson Hognestad d.y. vart fødd i 1625 i Vatne store, Høyland, Rogaland, NOR og døydde cirka 1699 i Hognestad, Time, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 74 år. Peder gifta seg med Lisbet Ellingsdotter, dotter av Elling Gullikson Tjøtta og Ingrid Tjerandsdotter, cirka 1653 i Klepp kyrkje, Klepp, Rogaland, NOR. Peder gifta seg så med Barbro Isaksdotter, dotter av Isak Jonson Nærland og Eli? Ormsdotter, cirka 1667 i Nærbø kyrkje, Nærbø, Rogaland, NOR. Peder gifta seg så med Torborg Njelsdotter, dotter av Njel Åsland og Malli Olsdotter, den 21. sep. 1676 i Time kyrkje, Time, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

          v.  Samuel Samuelson Vatne vart fødd i 1625 i Vatne store, Høyland, Rogaland, NOR, døydde den 27. nov. 1695 i Vatne store, Høyland, Rogaland, NOR 70 år gamal, og vart gravlagd den 3. des. 1695 i Høyland kyrkje, Høyland, Rogaland, NOR. Samuel gifta seg med Lisbet Henriksdotter, dotter av Henrik Hansson Schurmann og Lisbet Jensdotter, cirka 1665 i Stavanger domkyrkje, Stavanger, Rogaland, NOR.

217      vi.  Kirsten Samuelsdotter. Kirsten gifta seg med Torkel Nilsson Fatland, son av Niels Pedersen og Helga Torkelsdotter, den 29. jun. 1647 i Vatne store, Høyland, Rogaland, NOR.

        vii.  Malena Samuelsdotter vart fødd cirka 1628 i Vatne store, Høyland, Rogaland, NOR og døydde i 1683 i Soma, Høyland, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 55 år. Malena gifta seg med Palle Kristenson Trane, son av Christen Palleson Trane og Dorothea Baltsersdotter, cirka 1645 i Høyland kyrkje, Høyland, Rogaland, NOR.

       viii.  Anne Samuelsdotter vart fødd i 1631 i Vatne store, Høyland, Rogaland, NOR, døydde i 1693 i Stavanger, Rogaland, NOR 62 år gamal, og vart gravlagd den 28. des. 1693 i Stavanger domkyrkje, Stavanger, Rogaland, NOR. Anne gifta seg med Jens Berntsen, son av Bernt Berntsen og Adrianne Jensdotter, cirka 1660 i Høyland kyrkje, Høyland, Rogaland, NOR.


435. Maren Bloch, dotter av Peder Bloch og Anna Bertelsdotter, vart fødd cirka 1595 i Stavanger, Rogaland, NOR og døydde i Vatne store, Høyland, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Maren var Maren Pedersdotter.

Hendingar i livet hennar var:

• Ho er nemnd i 1663-teljinga i Vatne store, Høyland, Rogaland, NOR.

Maren gifta seg med Samuel Pederson Vatne cirka 1615 i Stavanger domkyrkje, Stavanger, Rogaland, NOR.

440. Torstein Jonson Skår, son av Jon Andersson Berakvam, vart fødd i 1602 i Berakvam, Jelsa, Rogaland, NOR og døydde i Skår ytre, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

Generelle notat: Torstein Jonson var gift tre gonger. Marit Sigvartsdotter var første kona til Torstein Jonson. Kvar ho var frå står det ikkje noko om. Andre kona var dotter til Olav Åsmundson Kilane i Erfjord. Tredje kona var dotter til Ola Nilsson på Nedre Fister (ho blir i så fall systerdotter til første kona!). Det ser ut til han berre hadde 3 barn med andre kona. Torstein er nemnt på Ytre Skår frå 1629 til 1666. Han kjøpte odelsretten til eit bruk på Tuntland på to laupar i 1666, men me veit ikkje om han flytta dit.

Hendingar i livet hans var:

• Han er nemnd i 1666-teljinga i Skår ytre, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

Torstein Jonson gifta seg med Marta Sigvardsdotter cirka 1629 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

Torstein Jonson gifta seg så med Olsdotter cirka 1640 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

220       i.  Ole Torsteinson Løland. Ole gifta seg med Torjus Torjusson Andersdotter, dotter av Anders Erikson Fløgstad og Helgesdotter, cirka 1663 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR. Ole gifta seg så med Ranveig Danielsdotter, dotter av Daniel Hadleson Vanvik og Anna Sakariasdotter, cirka 1690 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

         ii.  Johannes Torsteinson Hauske vart fødd i 1646 i Skår ytre, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde i 1691 i Hauske, Hjelmeland, Rogaland, NOR 45 år gamal. Johannes gifta seg med Ingeri Larsdotter, dotter av Lars Asgautson Jørstad og Birgitte Hadlesdotter, cirka 1675 i Sjernarøy kyrkje, Sjernarøy, Rogaland, NOR.

        iii.  Jon Torsteinson Ullestad vart fødd i 1650 i Skår ytre, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde i 1724 i Ullestad, Årdal, Rogaland, NOR 74 år gamal. Jon gifta seg med Sigrid Larsdotter, dotter av Lars Larsson Jørstad og Siri Steinsdotter, cirka 1680 i Sjernarøy kyrkje, Sjernarøy, Rogaland, NOR.

Torstein Jonson gifta seg så med Olsdotter, dotter av Ole Nilsson Fister og Anna Olsdotter, cirka 1660 i Fister kyrkje, Fister, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.


441. Olsdotter, dotter av Ole Osmundson Kilane og Asbjørnsdotter, vart fødd cirka 1612 i Kilane, Erfjord, Rogaland, NOR og døydde i Skår ytre, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

gifta seg med Torstein Jonson Skår cirka 1640 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

442. Anders Erikson Fløgstad vart fødd i 1602 og døydde i 1665 i Fløgstad, Sauda, Rogaland, NOR 63 år gamal.

Generelle notat: Matrikkelen frå 1665, då var lensmannen Anders Erikson og sonen Kolbein og dei to brørne Torjus og Torstein Sjursøner brukarar på Fløgstad, fortel dette om garden: "Fløgstad halffierde løber Smør oddels med bøxszell, Der Wnder Enn Øddeplads kaldes Fløgstad Ødde, schylder trej Wetter tag Gaardmands med bøxell, Saaes 12 tdr. Føddis 48 Nøed - 4 øgr. Ringe quernested, brendeschou till lijden profitt. Ødde Pladtzen kand eij Mistes fra hoffuedgaarden. Agtes goed offr Alt for Landschyld 4 Løber Smør."
Anders Erikson gifta seg med enka etter Kolbein Erikson. Anders er nemnt som 63 år i manntala 1664 og 1665. Ved sida av bruk 4 som han gifta seg til, vart han i 1640-åra også brukar av bruk 5. Det er på bruk 5 at etterkomarane hans sit den dag i dag.
Anders var ein driftig kar og samla seg mykje jordegods etter kvart. Den siste oppgåva over det han åtte er frå 1665, då er han ført opp med 4 pund smør i Fløgstad, 2 pund smør i Øverland, 14 merker smør i Årtun og 26 merker smør 10 spann tak i Løyning. Tidlegare hadde han òg ått 22 merker smør i Herheim, 2 pund smør i Eikesås og ½ laup smør i Brekke. I åra 1661-1664 er han ført som eigar av 5 pund 18 merker smør i Fløgstad, så han åtte det meste av dei 2 laupar smør som han bruka av garden. Men den eine laupen åtte han på vegner av arvingane etter Kolbein Erikson. Korleis han hadde blitt eigar av Torstein og sonen Endre sin part er uvisst. Me kan gissa på kjøp eller pantsetjing.
Bakgrunnen for gardakjøpa til Anders - han var den største jordegodseigaren i Sauda i si tid - må dels ha vore tømmerhandel, dels lensmannsombodet. Me veit at han dreiv Herheimssaga, eller Austarheimsaga som ho òg vart kalla, saman med konefolket sitt. Og lensmann var han i alle høve frå 1660 til 1665. Me kan ana han som ein sentral mann i bygdelivet dei siste åra han levde. Eit stort og vakkert utskore framskap står enno på Fløgstad og vitnar om velstanden i lensmannen si tid. Han døydde i 1665, ikring 63 år gamal.
Etter fordelinga av jordegodset hans, kan me sjå at lensmann Anders Fløgstad hadde fire barn, sonen Kolbein og tre døtrer.

Anders Erikson gifta seg med Helgesdotter cirka 1627 i Sauda kyrkje, Sauda, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Marta Andersdotter vart fødd cirka 1627 i Fløgstad, Sauda, Rogaland, NOR og døydde i 1694 i Herheim, Sauda, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 67 år. Marta gifta seg med Njel Håkonson Ilstad, son av Håkon Ilstad og Guri Halvardsdotter, cirka 1650 i Sauda kyrkje, Sauda, Rogaland, NOR. Marta gifta seg så med Ole Torjusson Herheim d.e., son av Torjus Olson Brommeland og Guri Olsdotter, cirka 1659 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

         ii.  Kolben Andersson Fløgstad vart fødd i 1634 i Fløgstad, Sauda, Rogaland, NOR og døydde cirka 1697 i Fløgstad, Sauda, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 63 år. Kolben gifta seg med Ingeborg Klengsdotter, dotter av Kleng Olson Løland, cirka 1660 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

221     iii.  Torjus Torjusson Andersdotter. Torjus gifta seg med Ole Klengson Løland d.e., son av Kleng Olson Løland, cirka 1660 i Sauda kyrkje, Sauda, Rogaland, NOR. Torjus gifta seg så med Ole Torsteinson Løland, son av Torstein Jonson Skår og Olsdotter, cirka 1663 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

         iv.  Ingrid Andersdotter vart fødd cirka 1640 i Fløgstad, Sauda, Rogaland, NOR og døydde i Hovland, Sauda, Rogaland, NOR. Ingrid gifta seg med Johannes Gunnarson Hovland, son av Gunder Torgerson Hovland, cirka 1662 i Sauda kyrkje, Sauda, Rogaland, NOR.


443. Helgesdotter, dotter av Helge Johannesson Herheim og Brynhild Ommundsdotter, vart fødd cirka 1594 i Herheim, Sauda, Rogaland, NOR og døydde i Fløgstad, Sauda, Rogaland, NOR.

gifta seg med Kolben Erikson Fløgstad cirka 1612 i Sauda kyrkje, Sauda, Rogaland, NOR.

Generelle notat: Ei dotter til Helge Johannesson Herheim vart gift med Kolbein Erikson. Kolbein er nemnt som øydegardsmann eller husmann på Herheim i 1612 og 1613, men i 1614 har han teke over sin eigen odelsgard på Fløgstad.
Nest etter Åbø er Fløgstad den største garden i Sauda. Det eldste tunet ligg på høgda oppunder Kleivå og Høghammer der tre av bruka ennå har husa sine.
Kolbein Erikson var truleg etterkomar til ein Kolbein som er nemnt på Fløgstad i 1563. Mellom etterkomarane til Kolbein og dottera til Helge Herheim finn me nokre av dei mest velståande bønder i Sauda på 1700-talet.
I 1614-1626 er Kolbein nemnt som brukar på Fløgstad. I Odelsjordebøkene frå 1617 og 1624 får me for første gong kjennskap til eigedomstilhøva på Fløgstad. Det meste av garden var då sjølveigargods. Kolbein åtte 2¼ pund 2 merker smør i 1671. I 1624 er han og syster hans førte saman om 2½ pund. Denne parten vart seinare rekna for 1 laup. Etterkomarane hans sat som brukarar av bruk 4 på Fløgstad til 1759, men har ved inngifte levd vidare på bruk 13 like til i dag. Torstein kom frå Mosbakka og åtte i 1617 2½ pund 2 merker smør, altså like mykje som Kolbein.
Kolbein Erikson på bruk 4 og Torstein på bruk 5 tykkjest å ha vore skyldfolk. Dei åtte begge gods i Fjetland i Jelsa som Kolbein og Endre Torsteinson pantsette til Stein Siverson på Jelsa i 1623. Men me veit ikkje korleis skyldskapen var. Dei to sjølveigarane var omlag samtidige. Torstein bytta gard med Tollak i 1615 eller 1616, og Kolbein kom frå Herheim til Fløgstad i 1614. Torstein døydde i 1624 og Kolbein i 1626. Ein kjenner berre ein son etter kvar av desse to. Kolbein hadde sonen Lars og var fødd på Fløgstad ikring 1619.
I tillegg hadde truleg Kolbein ei dotter (Kari?) som vart gift med Eivind N. Veka. Ove Abrahamson vart i følge bygdeboka for Sauda side 331 gift med enka etter Eivind. Enka etter Ove er kalla Kari.

Barn av dette paret var:

          i.  Lars Kolbeinson Fløgstad vart fødd i 1619 i Fløgstad, Sauda, Rogaland, NOR og døydde i Fløgstad, Sauda, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Lars var Laurs. Lars gifta seg med ukjend.

         ii.  Kari Kolbeinsdotter vart fødd cirka 1625 i Fløgstad, Sauda, Rogaland, NOR og døydde cirka 1678 i Veka, Sauda, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 53 år. Kari gifta seg med Eivind Nilsson Veka cirka 1651 i Sauda kyrkje, Sauda, Rogaland, NOR. Kari gifta seg så med Ove Abrahamson Veka, son av Abraham Oveson Nes og Halvardsdotter, cirka 1657 i Sauda kyrkje, Sauda, Rogaland, NOR. Kari gifta seg så med Halvor Pederson Veka, son av Peder Isaksson Djuv, cirka 1672 i Sauda kyrkje, Sauda, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

gifta seg så med Anders Erikson Fløgstad cirka 1627 i Sauda kyrkje, Sauda, Rogaland, NOR.

456. Olav Erikson Koll, son av Erich Jakobson Koll og Magnhild Olsdotter, vart fødd i 1580 i Nessa indre, Nedstrand, Rogaland, NOR og døydde i 1638 i Nessa indre, Nedstrand, Rogaland, NOR 58 år gamal.

Generelle notat: Ola Erikson var gift med Kari Bjørnsdotter og dei er nemnde med tre søner. Kari budde som enke på Store nessa og gav skatt etter 1638. I 1647, etter at sonen hadde vel halve garden i bruk, brukte Kari 1 ½ laup 18 merker smør.
Ola vert i 1611 stemna for leigemål med ei tenestejente på garden. Ola budde på Indre Nessa frå 1610 til han døydde i 1638. Han er ne,md i skattelistene frå 1610 til 1637. Ola bygsla 3 laupar smør i 1625/1626, 1628/1629 og 1631/1632. Han var lagrettemann i 1619, 1625 og 1634. Olav Erikson Koll var lensmann i Leiranger skipreide frå 1621-1623. Han fekk godt skussmål av tingalmuen det året. Lenge kan han ikkje ha vore lensmann, for Eiliv Sjurson Baustad var lensmann nokre år tidlegare og etter 1623. I 1622 vart Ola stemna av Bård Aksland på vegne av kona Gjønette Olsdotter for arv han og andre sjølv eller på vegne av konene hadde halde attende.
Ola dreiv mykje med tømmerhandel og selde i åra 1615 til 1620 10 gonger så mykje trelast som grannen Peder på Store Nessa.
Han var representant for Leiranger skipreide som lagrettemann på Ryfylke fjerdingsting på Hesby den 8. august 1616. Olav Erikson er nemnt som lensmann i strida om grensegang mellom Ytre Kvam og Midt Kvam i 1623. Den 15.11.1623 vart Jakob og broren Oluf stemna av presten i Nedstrand for at dei hadde blanda seg inn i saka presten hadde med faren utan at dei var partar i saka. Olav budde på Indre Nessa frå 1610 til 1638, dei første tjue åra som leiglending under faren.

(Sjå også: Rogaland Historie- og Ættesogelag Årshefte 1978 side 130)

Olav Erikson gifta seg med Kari Bjørnsdotter cirka 1614 i Årdal kyrkje, Årdal, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Erich Olson Koll vart fødd i 1615 i Nessa indre, Nedstrand, Rogaland, NOR og døydde i Tysvær, Tysvær, Rogaland, NOR. Erich gifta seg med Berta Kristoffersdotter, dotter av Christopher Gunnarson Sandvik og Olsdotter, cirka 1650 i Tysvær kyrkje, Tysvær, Rogaland, NOR.

228      ii.  Anders Olson Koll. Anders gifta seg med Berta Holgersdotter, dotter av Holger Olson Koll og Johanna Eilivsdotter d.e., cirka 1640 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.

        iii.  Ole Olson Koll vart fødd i 1624 i Nessa indre, Nedstrand, Rogaland, NOR og døydde etter 1690 i Kvaløy nedre, Imsland, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Ole var Olle. Ole gifta seg med Anna Osmundsdotter, dotter av Osmund Olson Vågen og Helga Ommundsdotter, cirka 1659 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR.


457. Kari Bjørnsdotter, dotter av Bjørn Toreson Riskedal, vart fødd cirka 1595 i Riskedal, Årdal, Rogaland, NOR og døydde etter 1649 i Nessa indre, Nedstrand, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Kari var Kari Nessa.

Kari gifta seg med Olav Erikson Koll cirka 1614 i Årdal kyrkje, Årdal, Rogaland, NOR.

458. Holger Olson Koll, son av Olav Koll og Birgitta Sjovatsdotter, vart fødd i 1575 i Skiftun, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde i 1651 i Lindanger, Skjold, Rogaland, NOR 76 år gamal. Eit anna namn for Holger Olson var Hallgeir.

Generelle notat: På Lindanger er det gjort funn som vitnar om at her har fare folk i dei tidlegaste tider. Steinaldersmenneske har lagt ifrå seg fleire gjenstandar på det som seinare blei garden Lindanger. Her er mellom anna funne fleire øksar, ein meisel av stein og ein dolk av flint. Gardsnamnet fortel at garden låg ved ein fjord eller "angr", i eit område der det varmekjære treslaget lind treivst godt. Fjordarmen som namnet på garden refererer seg til, har landhevinga i dag lagt igjen som ei lita tjørn - Lindangertjørna, ikkje meir enn omlag 20 meter frå Lindangervika og Hervik-fjorden. Det har hendt i nyare tid at sjøen på høgaste flo har kome inn i denne tjørna. Landskapet kring den gamle "angr'en" er forma som eit dalsøkk eller ei "kvelva" - eit slag bogeforma landskap med fine flatar ned mot den noverande tjørna, men med bratt, kupert og skrånande terreng i utkantane av innmarka. Lindanger, eller Lindong som det blir sagt i daglegtalen, ligg plassert ikring tre kilometer sør for Skjoldastraumen, på austre sida av Skjoldafjorden. Gardsbruka her "ligg spreidde med utmark imellom. Dei gamle tuna ligg 10- 20 meter over havet. Største parten av den gamle garden si innmark ligg i dalsøkket eller kvelva mellom fjorden og hovudvegen Haugesund - Nedstrand."
Lindanger kan reknast som den beste jordbruksgarden i krinsen sin. I sør grensar han til Yrkje, Austerli og Nordre Kreppene. Saman utgjer desse gardane, saman med dei to andre Kreppene-gardane, Yrkje-krinsen. Nordover strekkjer Lindanger seg mot gardane kring Skjoldastraumen. Nabogardar her er Hesthammar, Østenstad og Håland. I aust, mot fjellet, grensar Lindanger til Vats.
Det vil vera uråd å kunna fastslå sikkert om det er Yrkje eller Lindanger som er eldst av dei to viktigaste gardane i denne krinsen. Det usamansette Yrkje-namnet kan det i første venda falla lett å tru må vera den opphavlege garden her - sentralgarden i Yrkje-krinsen. Dei to gardane ligg like fullt så pass langt frå einannan og med orientering mot kvar sin fjord at dei kan ha vakse fram temmeleg sjølvstendig. Sjølv om dei svært gode fiskeriforholda ved Yrkjefjorden og Yrkjevågen gjerne tilseier eldst busetnad der, kan dei langt betre vilkåra for jordbruk på Lindanger ha utlikna fordelen fisket gav Yrkje-garden. Men dette kan ha vore ei utvikling som gjekk over noko tid, i tråd med overgangen frå fangst og fiske til jordbruk, gardsrydding og fastare busetnad.
Eit moment som tilseier høg alder og kanskje eldre busetnad på Lindanger enn Yrkje, er det faktum at etter Svartedauden strekte Lindanger-garden langs Skjoldafjorden heilt sør til garden Sandvik og grensa med Nedstrand. Før Svartedauden kan det tenkjast at der har vore ein eigen gard i Kreppene-området. Denne moglege Kreppene-garden frå høgmellomalderen treng likevel ikkje vera utskild frå Lindanger. Området her låg i eit grenseområde, som til dømes gav seg utslag i at garden Yrkje høyrde til Vats skipreide, Lindanger-garden til Leiranger skipreide. Og ikring 1520 er gardbrukarar på Lindanger dels oppførde i Vats, dels i Leiranger skipreide
Det er på det reine at både Lindanger og Yrkje går tilbake til dei første hundreåra etter Kristus, tida for etableringa av den tidlegaste gardsbusetnaden. I 1299 heitte bonden på Lindanger Gunnar. Han er det første mennesket me kjenner namnet på i det området som frå gamalt utgjer Skjold. På den tid låg biskop Arne i strid med kapitelbrørne sine, kannikane. Konkret dreidde det seg for Gunnar sin part om tjuveri av noko ved frå domkapitlet i Stavanger. "Gunnar á Lindangre" har det vore rekna med gjerne var lågadelsmann. Dermed kan det tenkjast at Lindanger-garden var adelsgods i mellomalderen. Dei lågadelege Koll-folka kom tidleg til å spela ei rolle her, gjennom den markante jordegodssamlaren Holger Koll Olson, som budde der frå ikring 1600 og utetter. Dette kom mellom anna til uttrykk ved at han ikkje gjekk av vegen for å gje seg i "Slagsmaall" med "Her Gunder paa Schiolldt", sjølvaste soknepresten! Dette skjedde ikring 1616 og Holger måtte då bøta for dette.
I 1610 deltok Holger på Kongehyllinga. Han markerte seg elles sterkt både heime på garden og i bygda. I 1624 åtte han jordegods i gardane Straum, Yrkje, Fikstveit, Nedra Vikadal, Øvra Nes, Rønnevik, Tjøstheim, Haugsland, Skiftun, Midthauge, Meland, Kalstveit, Børkjeland og "Thuederaaen". Han var dessutan eigar av sin eigen gard Lindanger. I saga på Yrkje hadde han òg eigarinteresser. Tidleg på 1620-åra laut han svara ½ dalar for sonen sin som hadde slått Peder Koll "Vnder Øret paa Hogenuig".
Noko tidlegare fekk han sona med futen "for hand udj sin druchenschabff, formedelst Wbesindighed, bortloffuide til en Andenn en Quindfolch, han Til forne haffde beliggett". Holger gav futen ½ dalar og slapp unna sak på tinget.
Holger var fødd på Skiftun i Hjelmeland og gift første gong med Torbjørg (Torborg) Halvardsdotter frå Randa på Fister. I bygdaboka for Jondal er han kalla Hallgeir. Det står at kona hans, Torbjørg Halldorsdotter (Halvardsdotter) arva noko i Underhaug i Jondal etter faren sin Halldor Randa. Det står i bygdeboka for Tysvær bind 5 side 462 at Torborg var fødd i 1580, men i andre kjelder står det at mor hennar var gift opp att og fekk ein son i 1580. Torbjørg må då truleg vere fødd ikring 1579.
I Ætt og Heim for 1997 står det at andre kona til Holger var syster til Bjørn Erland i Skjold som vert nemnt frå 1603-1625. Andre kona var mor til Holger Holgerson Fikstveit og Jon Holgerson Vikedal. Desse to sønene dukker opp med same bumerke som Sedberg/Mele-folket i Årdal har. Holger var gift tredje gong med Johanna Eilivsdotter. Då Holger var gift tre gonger er det noko usikkert kven som var mor til dei ulike barna.
I eit dokument frå 30. mars 1598, der det stod at Just Hansson, Peder Olavsson og Orm Nilsson i Bokn på vegner av sine kvinner Karen, Elen og Ingeborg Jakobsdøtrer selde til Holger Olavsson på Lindanger 25 famnar notstad i Yrkesvåg som dei 3 kvinnene hadde arva etter sin sæle far Jakob Koll. Holger var ein av dei rikaste ryfylkebøndene i si tid. I 1633 var han innblanda i dei mange og lange tvistane om Stillufseikegodset etter Jon Stillufseike. Jon var oldefar til Holger.
Sjå også: Rogaland Historie- og Ættesogelag Årshefte 1979 side 105

Holger Olson gifta seg med Torbjørg Halvardsdotter, dotter av Halvard Måge og Guri Sebjørnsdotter, cirka 1598 i Sjernarøy kyrkje, Sjernarøy, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Eli Holgersdotter vart fødd cirka 1598 i Lindanger, Skjold, Rogaland, NOR og døydde cirka 1680 i Musland, Nedstrand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 82 år. Eli gifta seg med Ole Eilivson Baustad, son av Eiliv Sjurson Baustad og Helga Olsdotter?, cirka 1618 i Skjold kyrkje, Skjold, Rogaland, NOR. Eli gifta seg så med Sjur Jakobson Musland, son av Jacob Erikson Koll og Toresdotter, cirka 1678 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

         ii.  Ole Holgerson Lindanger vart fødd i 1600 i Lindanger, Skjold, Rogaland, NOR og døydde i 1660 i Lindanger, Skjold, Rogaland, NOR 60 år gamal. Ole gifta seg med Ingrid Jakobsdotter, dotter av Jacob Sjurson Ikdal, cirka 1625 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

        iii.  Ingeborg Holgersdotter vart fødd cirka 1600 i Lindanger, Skjold, Rogaland, NOR og døydde i Haukås, Sveio, Hordaland, NOR. Ingeborg gifta seg med Ole Nilsson Haukås i Skjold kyrkje, Skjold, Rogaland, NOR.

         iv.  Torger Holgerson Lindanger vart fødd i 1602 i Lindanger, Skjold, Rogaland, NOR og døydde i 1661 i Lindanger, Skjold, Rogaland, NOR 59 år gamal. Han hadde ikkje noko tilhøve eller barn.

          v.  Herborg Holgersdotter vart fødd cirka 1603 i Lindanger, Skjold, Rogaland, NOR og døydde i Kvam ytre, Nedstrand, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Herborg var Kari. Herborg gifta seg med Tormod Pederson Kalsheim, son av Peder Tormodson Foss og Sissela Olsdotter, cirka 1625 i Skjold kyrkje, Skjold, Rogaland, NOR. Herborg gifta seg så med Erik Jakobson Kvam, son av Jacob Erikson Koll og Toresdotter, cirka 1650 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

Holger Olson gifta seg så med Anna Eriksdotter, dotter av Erich, cirka 1603 i Skjold kyrkje, Skjold, Rogaland, NOR.

Generelle notat: Andre kona til Holger Olson Koll på Lindanger i Skjold var syster til Bjørn Erikson Erland. Bjørn Erland hadde sonen Ola på Bergeland i Årdal som var gift med Siri Sivertsdotter.
I boka for Årdal står det at i 1627 stemna enka Siri Sivertsdotter med små barn, Rasmus Landa i Vats for gods i Bergeland på 2 brør og 2 systre: Ola Bjørnson, Berge Bjørnson, Gjøa Erland og Magla Erland. Desse fire var søsken og barn til Bjørn Erland i Skjold.
I boka for Vats står det at Rasmus Landa hadde ein bror Bjørn som hadde sonen Ola Bjørnson på Bergeland i Årdal, og at Siri Sivertsdotter var enke etter brorsonen til Rasmus Landa.
Rasmus Landa må då truleg vere son til Erik og bror til andre kona til Holger Olson Koll og Bjørn Erland.

Barn av dette paret var:

          i.  Holger Holgerson Koll vart fødd i 1604 i Lindanger, Skjold, Rogaland, NOR og døydde i 1670 i Fikstveit, Skjold, Rogaland, NOR 66 år gamal. Holger gifta seg med Magla Knudsdotter cirka 1635 i Skjold kyrkje, Skjold, Rogaland, NOR.

         ii.  Peder Holgerson Koll vart fødd i 1606 i Lindanger, Skjold, Rogaland, NOR og døydde i 1683 i Yrkje, Skjold, Rogaland, NOR 77 år gamal. Peder gifta seg med ukjend.

        iii.  Jon Holgerson Koll vart fødd i 1612 i Lindanger, Skjold, Rogaland, NOR og døydde i Vikedal nedre, Vikedal, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Jon var Joen. Jon gifta seg med Siri Jakobsdotter cirka 1639 i Vikedal kyrkje, Vikedal, Rogaland, NOR.

         iv.  Erich Holgerson Koll vart fødd i 1616 i Lindanger, Skjold, Rogaland, NOR og døydde i 1687 i Nesheim, Skjold, Rogaland, NOR 71 år gamal. Erich gifta seg med Helga Ånensdotter cirka 1644 i Skjold kyrkje, Skjold, Rogaland, NOR.

          v.  Inger? Holgersdotter vart fødd cirka 1617 i Lindanger, Skjold, Rogaland, NOR og døydde i Straum, Skjold, Rogaland, NOR. Inger? gifta seg med Elling Straum cirka 1645 i Skjold kyrkje, Skjold, Rogaland, NOR. Inger? gifta seg så med Kristen Johannesson Straum cirka 1657 i Skjold kyrkje, Skjold, Rogaland, NOR.

Holger Olson gifta seg så med Johanna Eilivsdotter d.e. cirka 1619 i Skjold kyrkje, Skjold, Rogaland, NOR.

Barnet av dette paret var:

229       i.  Berta Holgersdotter. Berta gifta seg med Anders Olson Koll, son av Olav Erikson Koll og Kari Bjørnsdotter, cirka 1640 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR. Berta gifta seg så med Johannes Svendson Nessa, son av Svend Hansson Vogt og Maren Johannesdotter, cirka 1650 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.


459. Johanna Eilivsdotter d.e. dotter av Eiliv Sjurson Baustad og Helga Olsdotter?, vart fødd cirka 1595 i Baustad, Nedstrand, Rogaland, NOR og døydde i Sørtveit, Nedstrand, Rogaland, NOR.

Johanna gifta seg med Holger Olson Koll cirka 1619 i Skjold kyrkje, Skjold, Rogaland, NOR.

Johanna gifta seg så med Thore Jakobson Sørtveit, son av Jacob Erikson Koll og Toresdotter, i 1652 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

Generelle notat: Tore Jakobson vart gift med enka etter Holger Olson Lindanger, Johanna Eilivsdotter. Tore er nemnd på Baustad i åra 1653-1666, men budde nok noko lenger på Baustad. Sidan flytta han ikring 1670 til Sørtveit. Tore brukte 2 laupar smør i Baustad i 1666. Han var lagrettemann i 1660, 1671 og 1672. I 1653 vart han stemna av arvingane etter Holger Lindanger og kona, Torger, Erik og Peder Yrkje, for 100 riksdalar som gjaldt helmingsrett som Tore ikkje hadde gjort opp med dei.
Peder Jensson på Øvre Helle stemna Tore for noko jordegods i 1666, men saka vart utsett.
I manntalet for 1701 er Tore ført på Sørtveit og var då 83 år gamal. Søren Olson Hetland var då tenar hos han. I ei skjellsordsak i 1691 vart Tore kalla "Soubschalle". Ordet "saupskolt" vert framleis nytta som skjellsord i Nedstrand.
Tore brukte ein part av Sørtveit dei siste åra førre brukar levde, og han bygsla ein part i garden i 1664. Han var brukar av heile garden etter 1670. Tore hadde truleg folge hjå neste brukar dei siste åra han levde.
Tore kjøpte ½ laup 6 merker smør av Peder Sørenson, tollar i Stavanger i 1694; skøytet vart tinglyst på vårtinget i 1695. Tollaren hadde kjøpt parten av magister Ludvig Stoud. I 1679 stemna Tore jordeigaren og krevde reduksjon av skylda for ikkje å "ruineris".
Det vart halde grensegang med Vik. Jorda på Sørtveit vart kalla "heel Ringe - det meeste er Løng och Rab". I 1682 vert det sagt at Tore brukte ein part i Musland. Tore var lagrettemann i 1673, 1676, 1680, 1683-1685, 1690 og 1691.
Johanna og Tore hadde ikkje barn.

Hendingar i livet hans var:

• Han er nemnd i 1701-teljinga i Sørtveit, Nedstrand, Rogaland, NOR.


460. Hans Pederson Koll, son av Peder Pederson Koll og Anna Hansdotter, vart fødd i 1603 i Nessa store, Nedstrand, Rogaland, NOR og døydde i 1669 i Nessa store, Nedstrand, Rogaland, NOR 66 år gamal.

Generelle notat: Hans Pederson Koll står i skattelistene frå 1628 til 1645. Han er nemnd som brukar i matrikkelen frå 1647 og mann­tala frå 1661, 1664 og 1666.
I 1660 stod han med 10 riksdalar i gjeld til kyrkja. Hans svor eiden som lagrettemann i 1630. Han var lagrette­mann i åra 1634-1657, 1662 og 1663.
I 1647 og 1666 brukte han 1 ½ laup. Då han døydde, åtte han 2 laupar smør i garden.
Ei av dei to dotrene Helga eller Berta kan ha vore gift med den Ola Bårdson som var med på pantsettinga av arvepartar i garden til Peder Hansen i 1672.
Hans var gift med Anna Pedersdotter og det er nemnt 8 barn.
Det var skifte etter Hans Pederson den 26. mars 1669.

Hendingar i livet hans var:

• Skifte etter han vart halde den 26. Mar. 1669 I Nessa store, Nedstrand, Rogaland, NOR.

Hans Pederson gifta seg med Anna Pedersdotter cirka 1627 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

230       i.  Peder Hansson Koll. Peder gifta seg med Margrete Villumsdotter, dotter av Villum Jakobson Nessa og Anna Jakobsdotter, cirka 1662 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.

         ii.  Eli Hansdotter vart fødd cirka 1634 i Nessa store, Nedstrand, Rogaland, NOR og døydde i 1685 i Nessa store, Nedstrand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 51 år. Eit anna namn for Eli var Eli Koll. Eli gifta seg med Søren Madsson Nessa, son av Mats Sørenson Stuvik og Maren Tomasdotter, cirka 1652 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.

        iii.  Hans Hansson Koll vart fødd i 1639 i Nessa store, Nedstrand, Rogaland, NOR og døydde i Nessa store, Nedstrand, Rogaland, NOR.

         iv.  Jacob Hansson Koll vart fødd i 1640 i Nessa store, Nedstrand, Rogaland, NOR og døydde i Haukali, Nedstrand, Rogaland, NOR. Jacob gifta seg med ukjend.

          v.  Helga Hansdotter vart fødd cirka 1642 i Nessa store, Nedstrand, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Helga var Helga Koll.

         vi.  Ole Hansson Koll vart fødd i 1645 i Nessa store, Nedstrand, Rogaland, NOR og døydde i 1686 i Øverland, Nedstrand, Rogaland, NOR 41 år gamal. Ole gifta seg med Berta Jørgensdotter cirka 1682 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

        vii.  Anders Hansson Koll vart fødd i 1650 i Nessa store, Nedstrand, Rogaland, NOR og døydde i 1696 i Helle nedre, Nedstrand, Rogaland, NOR 46 år gamal. Anders gifta seg med Kari Andersdotter, dotter av Anders Olson Koll og Berta Holgersdotter, cirka 1679 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR. Anders gifta seg så med Guri Jørgensdotter, dotter av Jørgen Anstenson Slogvig og Helle, i 1687 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.

       viii.  Berta Hansdotter vart fødd cirka 1652 i Nessa store, Nedstrand, Rogaland, NOR og døydde i Kleiberg, Nedstrand, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Berta var Berta Koll.


461. Anna Pedersdotter vart fødd cirka 1605 og døydde i Nessa store, Nedstrand, Rogaland, NOR.

Anna gifta seg med Hans Pederson Koll cirka 1627 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.

462. Villum Jakobson Nessa vart fødd i 1612 og døydde etter 1687 i Nessa store, Nedstrand, Rogaland, NOR.

Generelle notat: Villum Jakobson var gift med Anna Jakobsdotter som var enke etter ein Pål og hadde dottera Kirsti Pålsdotter. Villum og Anna hadde fire barn som er nemnde i skiftet etter Anna.
Villum kom til skipreidet ikring 1647. Han var smed på strandstaden. I 1666 fekk han attest og godt skussmål av bygdefolket. Då hadde han budd i skipreidet i 18 år. Han må ha vore godt likt for i tingboka skreiv skrivaren på vegne av bygdefolket: "saa di for hans Oprichtig Arbeyd Nødig Saae hand Nogen stedz her fra wille forreyse".
I 1667 er det nemnd om Villum at han var ovdrukken av brennevin i huset til tollaren Erik Jørgenson.
Villum vitna i ei sak i 1652. I 1683 budde dei på "Søbostølen" under Store Nessa der han også er nemnd i 1685.

Villum Jakobson gifta seg med Anna Jakobsdotter cirka 1635 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

231       i.  Margrete Villumsdotter. Margrete gifta seg med Peder Hansson Koll, son av Hans Pederson Koll og Anna Pedersdotter, cirka 1662 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.

         ii.  Anders Villumson Dalva vart fødd i 1638 og døydde etter 1688 i Dalva, Nedstrand, Rogaland, NOR. Anders gifta seg med Malena Nilsdotter, dotter av Niels Pederson Koll, cirka 1663 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.

        iii.  Peder Villumson Nessa døydde etter 1683 i Nessa store, Nedstrand, Rogaland, NOR,.

         iv.  Jacob Villumson Tveit vart fødd i Nedstrand strandstad, Nedstrand, Rogaland, NOR og døydde i 1695 i Tveit, Nedstrand, Rogaland, NOR. Jacob gifta seg med Kirsti Andersdotter, dotter av Anders Villumson og Brita Olsdotter, i 1673 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR. Jacob gifta seg så med Ingeborg Eriksdotter i 1678 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.


463. Anna Jakobsdotter døydde i 1683 i Nessa store, Nedstrand, Rogaland, NOR,.

Hendingar i livet hennar var:

• Skifte etter ho vart halde den 12. Okt. 1683 I Nessa store, Nedstrand, Rogaland, NOR.

Anna gifta seg med ukjend.

Barnet hennar var:

          i.  Kirsti Pålsdotter

Anna gifta seg med Villum Jakobson Nessa cirka 1635 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.

468. Ole Eilivson Baustad, son av Eiliv Sjurson Baustad og Helga Olsdotter?, vart fødd cirka 1598 i Baustad, Nedstrand, Rogaland, NOR og døydde i 1644 i Baustad, Nedstrand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 46 år.

Generelle notat: Ola budde på det eine bruket på Musland frå 1618 til 1627. Da flytta han til farsgarden Baustad. Faren hadde ått 2 laupar smør i Musland i 1617. 1 1624 åtte Ola 1 pund 6 merker. Dei 6 merker kan ha vore dei same som han det året kjøpte av Gunnar Villasson på Nedre Helle; ko-na til Gunnar, Guri Olsdotter, var morsyster til Ola. Han kjøpte ½ pd. (12 merker) smør av Magla Peders-dotter, kona til Ola Torgerson Raunes i 1625. Ho skal også ha vore morsyster til Ola. Guri og Magla må ha vore halvsystre. I 1626 kjøpte Ola ½ pund korn (12 merker smør) av Turid Olsdotter som var gift med An-ders Østenson på Foldøy 4. Ho var hans nærskylde frende og hadde odelsgods i Musland. Ola hadde og 5 pund smør i Musland i pant frå faren; dette godset hadde Eiliv kjøpt av ein Torgaut Olson til odelsgods. Etter dette rådde Ola over 2 laupar og 30 merker smør som var meir enn faren hadde ått.
I 1627 kjøpte Ola 3 spann 18 merker smør gods og 1 hest for 5 riksdalar "til evig Odel" i Baustad av Gunnar Jakobson Vorreland som var Gunnars eige gods. Då Ola kom til Baustad delte han garden med svogeren Eiel Knutson. Ola var lensmann i Leiranger skipreide frå 1628. 1 1643-1644 var Lars Leiranger lensmann av di Ola var sjuk ei tid før han døydde. Men i mange år sidan var Sjur Jakobson lensmann i Leiranger skip-reide.
Ola var ein av dei større jordeigarane i Ryfylke.
I 1617 åtte Ola heile Litle Bjelland med 1 112 laup smør landskyld.
I 1624 kjøpte han 6 merker smør i Musland av Gunnar Villasson på Nedre Helle.
I 1626 skatta han av ei skyld på 7 ½ laupar ½ pd. smør 3 ½ vett 1 spann korn.
I 1628 skatta han av ei skyld på 7 ½ laupar 1 pd. smør 3 ½ vett 1 ½ spann korn.
I 1634 var skatteskylda 5 laupar smør 18 spann korn.
I 1637 og 1642 var skatteskylda 6 laupar smør 18 spann korn.
I 1634 ville han kjøpa Øydegarden Østhus i Mus-land. l 1635 gav han systera Dorte Eilivsdotter gåve-brev på 1½ laup 6 merker smør i Baustad. Samstun-des gav han systera Johanna Eilivsdotter gåvebrev på 3 ½ spann korn landskyld "Vdj det Venstre Mandtz Verck". I 1640 skreiv han kontrakt med Hein Pedersen på Musland om åsetet på Musland.
I 1641 skatta han av 6 laupar smør 18 spann korn og året etter av 6 laupar smør 19 ½ spann korn.
Ola arva og kjøpte jord i Musland, og då han døydde, flytta enkja dit. Det same gjorde neste brukar som gifta seg med enkja.
Ola arva og truleg faren sine 18 merker smør i Land-råk. Ikring 1630 kjøpte han resten av skylda i Land-råk av Lars Jørstad som hadde kjøpt skylda av Ja-kob Landråk som då budde på Bergeland; han åtte då bondelaupen i Landråk. Sonen Anders makeskif-ta sidan denne skylda frå seg mot skyld i Musland.
Eli og Ola er nemnde med barna Peder Musland, Holger Musland/Baustad, Kanskje Jakob Dalva/Nedre Helle, Anders Tveit/Musland/Dalva, Eli gift med Ola Sanderson og truleg Johanna Litle Bjelland.

Ole Eilivson gifta seg med Eli Holgersdotter cirka 1618 i Skjold kyrkje, Skjold, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Peder Olson Musland vart fødd cirka 1620 i Musland, Nedstrand, Rogaland, NOR og døydde etter 1642 i Musland, Nedstrand, Rogaland, NOR.

         ii.  Holger Olson Baustad vart fødd i 1624 i Musland, Nedstrand, Rogaland, NOR og døydde etter 1685 i Baustad, Nedstrand, Rogaland, NOR. Holger gifta seg med Marta Jakobsdotter, dotter av Jacob Erikson Koll og Magnhild Ringja, cirka 1646 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.

        iii.  Jakob Olson Helle (Mogleg) vart fødd i 1625 i Musland, Nedstrand, Rogaland, NOR og døydde etter 1691 i Helle nedre, Nedstrand, Rogaland, NOR. Jakob gifta seg med ukjend.

234      iv.  Anders Olson Musland. Anders gifta seg med Jorunn? Nilsdotter, dotter av Niels Madsson Wegner og Maren Johannesdotter, cirka 1653 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR. Anders gifta seg så med Kari Nilsdotter, dotter av Niels Pederson Koll, cirka 1656 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.

          v.  Johanna Olsdotter (Mogleg) vart fødd i 1630 i Baustad, Nedstrand, Rogaland, NOR og døydde i Bjelland litle, Nedstrand, Rogaland, NOR. Johanna gifta seg med Jakob Jakobson Bjelland, son av Jacob Erikson Koll og Magnhild Ringja, cirka 1652 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.

         vi.  Eli Olsdotter vart fødd cirka 1635 i Baustad, Nedstrand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1680 i Nedstrand strandstad, Nedstrand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 45 år. Eli gifta seg med Ole Sanderson Vik cirka 1660 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.


469. Eli Holgersdotter, dotter av Holger Olson Koll og Torbjørg Halvardsdotter, vart fødd cirka 1598 i Lindanger, Skjold, Rogaland, NOR og døydde cirka 1680 i Musland, Nedstrand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 82 år.

Generelle notat: Det er truleg Eli som er den enka som åtte ein skyldpart i Baustad i 1675. Ho gifta seg opp att med med Sjur Jakobson Ringja.

Eli gifta seg med Ole Eilivson Baustad cirka 1618 i Skjold kyrkje, Skjold, Rogaland, NOR.

Eli gifta seg så med Sjur Jakobson Musland, son av Jacob Erikson Koll og Toresdotter, cirka 1678 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

Generelle notat: Sjur budde på Baustad frå 1645 då førre brukar døydde. I 1647 åtte han 2½ laupar smør i Baustad. I 1645 hadde han to drenger og ei tenestejente på bruket.
Sjur flytta til Musland truleg kring 1649 og han var då gift med enkja etter førre brukar som budde på Musland. Bror til Sjur tok over bruket på Baustad då Sjur flytta til Mus-land. Det er ikkje kjend barn etter Sjur Jakobsen
Sjur Jakobson var lensmann i Leiranger skipreide 1645-1649. Då budde han på Baustad. Men han er og nemnd lensmann i 1655-1656. Truleg var han lens-mann i alle åra frå 1645 til 1659. Etter denne tida budde lensmannen på Leiranger. Sjur tok over lens-mannsombodet etter "formannen". Ola Eilivson. Ola var ikkje lensmann i åra 1643-1644 då han var sjuk og døydde. Då var Lars Leiranger lensmann.
Sjur brukte 2½ laup smør i Baustad i 1647. Året før, i 1646, kjøpte han 20 merker smør i Musland. Truleg var Ola Eilivson avliden i 1644, og Sjur kan ha tatt til å kjøpa partar av arvingane eller av enkja sjølv som då hadde flytta til Musland. Sjur pantsette skylda i Musland til Birgitte Aubø i Sjernarøy i 1674. I ei sak i 1686 mot neste brukar fekk ho rett til bygsel over denne parten då ho klaga neste brukar for å ha bygsla han vekk utan at ho hadde kunnskap om det. Det ser ikkje ut til at ho nytta den retten ho fekk dom på, så ho og bonden på Musland må ha vorte forlikte om bygsla.
I odelskattemanntalet i 1658 står Sjur samla som eigar av ei skyld på 3 laupar smør 3 vett korn. Sjur gav Ola Larsen på Håland i Erfjord 2½ pund i Musland mot å få eiga Ytre Li.
Sjur vart nemnd på garden til 1678. På den tida må stesonen alt ha komme inn på garden. Truleg døydde Sjur ikring 1680.
I 1678 åtte han ½ pund smør i Ytre Kvam og 18 merker smør i Djuv under Bakke i Hjelmeland. I 1652 krav-de han Erik Halvorsen for landskyld av Hetland som vermor hans ikkje hadde betalt. I 1654 tinglyste Sjur og broren Erik Kalsheim eit opplatingsbrev frå Osmund Skikel-strand på ein part i Ytre Kvam.
Sjur selde fleire tylfter tømmer i 1663. Han betalte skatt av 1660 bord det året.
Sjur vart nemnd som lagrettemann i 1661, 1669 og 1676.
Barn etter Sjur er ikkje nemnd i 1664 eller 1666 manntala, og er elles ikkje kjende, men Berit Taraldsdotter frå Hauskje i Finnøy hadde eit barn som levde i 1667 og som truleg Sivert Musland var far til. Ho kan ha vore første kona til Sivert Musland og døydd på Hauske på Finnøy ikring 1670, eller så har ho fått barnet med Sivert Musland utanfor ekteskapet.
Det må vera denne Sjur Musland som gav avkall på konearv til Ola Asgautson, stefaren til kona i 1684. Sjur må då ha vore gift ei tid med Berta Olsdotter, dotter til Ola Simonsen på Hidle nordre i Sjernarøy.
Folk i hushaldet i 1664 var:
Daniel Jakobson fødd i 1639, Holger Jakobson fødd i 1641, Asbjørn Asbjørnson, fødd i 1637, utskriven soldat 1664 og 1666.
Daniel og Holger var yngre brør av Sjur.
Folk i hushaldet i 1666 var:
Daniel Jakobson som og er nemnd i 1664. Håkon Tjæranson fødd i 1649, dreng. Jakob Pederson, fødd i 1656, dreng.

Hendingar i livet hans var:

• Han er nemnd i 1664-teljinga i Musland, Nedstrand, Rogaland, NOR.


470. Niels Pederson Koll, son av Peder Pederson Koll og Anna Hansdotter, vart fødd cirka 1610 i Nessa store, Nedstrand, Rogaland, NOR og døydde i 1659 i Dalva, Nedstrand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 49 år.

Hendingar i livet hans var:

• Skifte etter han vart halde den 5. Jul. 1659 I Dalva, Nedstrand, Rogaland, NOR.

Niels Pederson gifta seg med ukjend.

Barna hans var:

          i.  Ole Nilsson vart fødd cirka 1629 i Dalva, Nedstrand, Rogaland, NOR.

         ii.  Malena Nilsdotter vart fødd cirka 1631 i Dalva, Nedstrand, Rogaland, NOR og døydde i Dalva, Nedstrand, Rogaland, NOR. Malena gifta seg med Anders Villumson Dalva, son av Villum Jakobson Nessa og Anna Jakobsdotter, cirka 1663 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.

        iii.  Eli Nilsdotter vart fødd cirka 1633 i Dalva, Nedstrand, Rogaland, NOR.

235      iv.  Kari Nilsdotter. Kari gifta seg med Anders Olson Musland, son av Ole Eilivson Baustad og Eli Holgersdotter, cirka 1656 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.

Niels Pederson gifta seg så med Sissel Tormodsdotter, dotter av Tormod Pederson Kalsheim og Herborg Holgersdotter, i 1654 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

Hendingar i livet hennar var:

• Ho budde i 1661 i Dalva, Nedstrand, Rogaland, NOR.


472. Holger Olson Baustad, son av Ole Eilivson Baustad og Eli Holgersdotter, vart fødd i 1624 i Musland, Nedstrand, Rogaland, NOR og døydde etter 1685 i Baustad, Nedstrand, Rogaland, NOR.

Generelle notat: Holger Olson Baustad brukte halve Musland i 1647. Han flytta til Baustad og tok over faren sitt bruk. I 1658 til 1666 budde Holger på Baustad og delte ei tid bruket med Tore Jakobson. Holger var i live i 1685, og skulle sidan bu hjå sonen Ola til han døydde. I manntalet for 1658 står Holger som eigar av ei skyld på 3 pund korn. Han var lagrettemann i 1660, 1661, 1666 og 1673. Kona var Marta Jakobsdotter - truleg frå Ringja og syster til Tore Jakobson. Marta og Holger er nemnde med fem barn, men i andre kjelder er det nemnt 7 barn.

Holger Olson gifta seg med Marta Jakobsdotter cirka 1646 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

236       i.  Ole Holgerson Baustad. Ole gifta seg med Ingelev Danielsdotter, dotter av Daniel Larsson Østebø, i 1675 i Talgje kyrkje, Finnøy, Rogaland, NOR. Ole gifta seg så med Baustad cirka 1688 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.

         ii.  Jakob Holgerson vart fødd i Baustad, Nedstrand, Rogaland, NOR.

        iii.  Peder Holgerson Baustad vart fødd i 1651 i Baustad, Nedstrand, Rogaland, NOR og døydde i Baustad, Nedstrand, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Peder var Per. Peder gifta seg med Anna Steinsdotter, dotter av Stein Andersson Hebnes og Siri Larsdotter, cirka 1694 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

         iv.  Gunhild Holgersdotter vart fødd i Baustad, Nedstrand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1687 i Lindanger, Skjold, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Gunhild var Gunla. Gunhild gifta seg med Torger Erikson Lindanger, son av Erich Holgerson Koll og Helga Ånensdotter, i 1682 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.

          v.  Marta Holgersdotter vart fødd i 1660 i Baustad, Nedstrand, Rogaland, NOR og døydde i 1736 i Espevik, Nedstrand, Rogaland, NOR 76 år gamal. Marta gifta seg med Guttorm Ståleson Espevik, son av Ståle Guttormson Vivlemo, i 1696 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.

         vi.  Holger Holgerson Toftøy vart fødd i 1662 i Baustad, Nedstrand, Rogaland, NOR og døydde i 1731 i Toftøy, Nedstrand, Rogaland, NOR 69 år gamal. Holger gifta seg med Mette Margrete Pedersdotter, dotter av Peter Blyth og Maren Hiort, cirka 1699 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.

        vii.  Anna Holgersdotter vart fødd cirka 1666 i Baustad, Nedstrand, Rogaland, NOR og døydde i 1748 i Baustad, Nedstrand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 82 år.


473. Marta Jakobsdotter, dotter av Jacob Erikson Koll og Magnhild Ringja, vart fødd cirka 1629 i Øverland, Nedstrand, Rogaland, NOR og døydde i Baustad, Nedstrand, Rogaland, NOR.

Marta gifta seg med Holger Olson Baustad cirka 1646 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.

474. Daniel Larsson Østebø, son av Laurits Østebø, vart fødd i 1604 i Østabø, Finnøy, Rogaland, NOR, døydde i 1673 i Østabø, Finnøy, Rogaland, NOR 69 år gamal, og vart gravlagd den 24. feb. 1673 i Talgje kyrkje, Finnøy, Rogaland, NOR.

Generelle notat: Daniel Lauritsson finn ein i skattelistene på Østabø, Sør-Talgje i Finnøy frå tida ikring 1640, men han kan ha teke over etter faren noko tidlegare. Daniel var lensmann, og som faren var han kyrkjeverje ei tid, frå 1645 til 1647. I 1645 betalte han koppskatt for seg og kona si, og i 1664 vert han registrert saman med sonen Laurits på 20 år.
Etter aldersoppgåva i manntalet for 1664 var Daniel fødd ikring 1604.
Under gravlagde i kyrkjeboka for Finnøy i året 1673 er det ført: "Deb 24 Febr. bleff Daniel Østebøe. Hans qvinde betalte. Fich jn Rdr." Det var skifte etter han same året, og det vert då nemnt seks barn.
Skiftet er interessant, og det fortel om familietilhøve som me særs sjeldan får innsyn i så tidleg. Me får høyre at sønene Olav og Jon var "ute at seile" på eit Bergensskip, og at det var ikring fem år sidan dei hadde "avreist". Difor slår skifteretten fast, "har vi ikke tillignet dem noen lodd av den ringe formue som fantest etter faderen, siden de etter de andre søskenes angivelse har fått en del tidligere, samt bekost (utlegg) på deres skolegang og annet". Anna skulegang enn katedralskulen i Kristiansand eller Bergen, kunne det ikkje vere tale om, men det er lite rimeleg at dei to gutane hadde opphalde seg så lenge der. Det var likevel sjeldan at skulegang kom på tale for vanleg lands-ungdom, så familien på Østabø må ha merka seg ut. Dei andre barna var tydelegvis misunnelege på dei to, og dei andre, Laurits, Torborg, Marta og Ingeleiv, hadde måtte halde seg heime "og arbeide for deres gamle, svake og vanføre foreldre". I lang tid hadde Daniel vore svak og halde senga, får me høyre.
Netto formue ved skiftet vart vurdert til 26¼ riksdalar, fordelt etter lova med full lodd (10½ riksdalar) til sonen og halv lodd (5¼ riksdalar) til kvar av jentene. Men då var det på førehand teke av 12½ riksdalar til bryllaupsgjerd for dei to ugifte døtrene Marta og Ingelev. Mellom anna var det 1¼ riksdalar kvar til brennevin, to pund humle til ølbrygging, to pund smør, eitt svin, tre pund ost, eitt kvarter rug, eitt kvarter fisk og ¼ riksdalar ril speseri eller krydder. Ein del av bryllaupsgjerda skulle dekkjast av eit sølvbelte med verdi av heile 9 riksdalar.
Av ting som gjekk inn i buet, kan me merka oss følgjande: Laurits fekk ein stor båt til fem riksdalar, ein slipestein til ½ og del av ein hest til 2 riksdalar. Ingelev og Marta fekk kvar 1½ riksdalar i same hesten som Laurits. Torborg fekk ein færing til 2½ riksdalar og ein lysestake til fem slette mark, Ingelev mellom anna "en skarve øks" og Marta ein del av stølsbua (½ riksdalar), ei lita øks og ein skjering.
Namnet på enka etter Daniel vert ikkje nemnt, og ho vart ikkje tilkjent noko av arven, det var sonen Laurits som måtte ta ansvaret for henne. Om dottera Torborg er det opplyst i skiftet at ho var gift, og det må truleg vere ho som var gift med Østen Tomasson på Vestersjø i Hjelmeland.

Daniel Larsson gifta seg med ukjend.

Barna hans var:

          i.  Ole Danielson Østebø vart fødd cirka 1635 i Østabø, Finnøy, Rogaland, NOR.

         ii.  Jon Danielson Østebø vart fødd cirka 1638 i Østabø, Finnøy, Rogaland, NOR.

        iii.  Lauritz Danielson Østebø vart fødd i 1644 i Østabø, Finnøy, Rogaland, NOR, døydde i 1695 i Østabø, Finnøy, Rogaland, NOR 51 år gamal, og vart gravlagd den 17. mar. 1695 i Talgje kyrkje, Finnøy, Rogaland, NOR. Lauritz gifta seg med Anna Knudsdotter, dotter av Knud Olson Meling, den 29. jun. 1673 i Talgje kyrkje, Finnøy, Rogaland, NOR.

         iv.  Torborg Danielsdotter vart fødd cirka 1648 i Østabø, Finnøy, Rogaland, NOR og døydde i Vestersjø, Hjelmeland, Rogaland, NOR. Torborg gifta seg med Østen Tomasson Vestersjø cirka 1670 i Hesby kyrkje, Finnøy, Rogaland, NOR.

237       v.  Ingelev Danielsdotter. Ingelev gifta seg med Ole Holgerson Baustad, son av Holger Olson Baustad og Marta Jakobsdotter, i 1675 i Talgje kyrkje, Finnøy, Rogaland, NOR.

         vi.  Marithe Danielsdotter vart fødd i 1653 i Østabø, Finnøy, Rogaland, NOR, døydde i 1709 i Meling, Finnøy, Rogaland, NOR 56 år gamal, og vart gravlagd den 8. des. 1709 i Hesby kyrkje, Finnøy, Rogaland, NOR. Marithe gifta seg med Ole Knudson Meling, son av Knud Olson Meling, i 1685 i Talgje kyrkje, Finnøy, Rogaland, NOR. Marithe gifta seg så med Sjur Rasmusson Meling, son av Rasmus Sjurson Randa og Kari Alfsdotter, cirka 1697 i Talgje kyrkje, Finnøy, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.


476. Ole Holgerson Lindanger, son av Holger Olson Koll og Torbjørg Halvardsdotter, vart fødd i 1600 i Lindanger, Skjold, Rogaland, NOR og døydde i 1660 i Lindanger, Skjold, Rogaland, NOR 60 år gamal.

Ole Holgerson gifta seg med Ingrid Jakobsdotter cirka 1625 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

238       i.  Holger Olson Lindanger. Holger gifta seg med ukjend. Holger gifta seg med Berta Villumsdotter, dotter av Villum Jonson Eikanes og Mette Børgesdotter, cirka 1700 i Vats kyrkje, Vats, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

         ii.  Jakob Olson Sandvik vart fødd i 1631 i Lindanger, Skjold, Rogaland, NOR og døydde i 1684 i Sandvik, Nedstrand, Rogaland, NOR 53 år gamal. Jakob gifta seg med Brita Olsdotter, dotter av Ole Henrikson Blank og Karin Eriksdotter, i 1667 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

        iii.  Bjørn Olson Ikdal vart fødd i 1633 i Lindanger, Skjold, Rogaland, NOR og døydde cirka 1698 i Ikdal, Skjold, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 65 år. Eit anna namn for Bjørn var Biørn. Bjørn gifta seg med Ingeborg Bårdsdotter, dotter av Bård Osmundson Aukland, cirka 1675 i Skjold kyrkje, Skjold, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

         iv.  Torborg Olsdotter vart fødd cirka 1638 i Skiftun, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde i Norheim, Sjernarøy, Rogaland, NOR. Torborg gifta seg med Simon Jørgenson Bjerga cirka 1658 i Skjold kyrkje, Skjold, Rogaland, NOR.

          v.  Ole Olson vart fødd i 1640 i Lindanger, Skjold, Rogaland, NOR.

         vi.  Peder Olson Lindanger vart fødd cirka 1645 i Lindanger, Skjold, Rogaland, NOR.


477. Ingrid Jakobsdotter, dotter av Jacob Sjurson Ikdal, vart fødd i 1600 i Ikdal, Skjold, Rogaland, NOR og døydde cirka 1670 i Lindanger, Skjold, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 70 år.

Generelle notat: Ingrid Jakobsdotter var først gift med Ola Holgerson. Ola budde på Skiftun i Hjelmeland der han var brukar i lag med farbroren Sjovat i 1626. Ved skiftet etter farmora til Ola i 1626 vart dei forlikte om at Ola for eitt år skulle bruka den parten Sjovat brukte året før, og sidan flytta "effterdj Jorden ey er Større Jnd en mand sig paa Ernehre kand". Han budde òg på Yrke i skjold. Nokre meiner at han var gift med dotter til Holger, men Jacob Odland meiner han var sonen til Holger Olson Lindanger.
I årshefte for 1954 skriv Einar Balle at han stammar frå Olav Koll. I boka for Hjelmeland står det at han var sonen til Holger Olavson Koll frå Skiftun, busett på Lindanger. Ola budde på Yrkje i Skjold der "Olluff" vert nemnt i 1630. I 1645 svara han koppskatt for seg og kona. Han budde framleis på Yrkje i 1649. Han budde på Lindanger til slutt.
Ola var lensmann frå 1627 til 1642. Ola bruka seglet sitt i 1653. Han døydde i 1660. Ingrid og Ola hadde seks barn som ein kjenner til. Tre av sønene, Jakob Sandvik, Bjørn og Per (Per var i kongen si teneste då), skreiv i 1673 ein supplikk eller eit bønneskriv om nokre pengar dei hadde lånt av broren Holger. Amtmannen lova dei å ikkje forfølgja saka, berre dei kunne prova retten sin til pengane.
Ingrid gifta seg opp att med Peder Egilson (Eielson). Per (Peder) Egilson budde på Lindanger i følgje odelsmanntalet i 1665 og åtte då 1 laup smør i garden. Det var truleg Ingrid sin part, etter at ho hadde skifta med barna ho hadde med Ola Holgerson. Lindanger var på 4 laupar smør. I 1662 var det sak mellom Per og stesonen Holger Olson. Holger ville ha Per til å yta landskyld av den eine av dei to laupane Per brukte i Lindanger, dvs. fjerdeparten av garden. Under saka blei det opplyst at eldste bror til Holger, Ola, skulle ha halve Lindanger-garden, dei andre brørne den andre helvta. Per budde framleis på Lindanger då han i 1664 stemna fire andre menn for å ha skore ut noteparten eller -bolken hans i ei felles not. Dei fire mennene han skulda for dette var Per Yrkje, Erik Nesheim, Rasmus frå Stokka eller Slokkadalen og Jon Vikedal. Så seint som i 1690 tok Per, då buande på Venja, opp sak med stesonen Holger om mangelfull yting av varer til livsopphaldet sitt. Dette skjedde trass i at dei to, sju år før, hadde avtala ei økonomisk ordning seg i mellom ved å "tage hin Anden Venlig i haand". Holger skulle mellom anna gje Per ein båt forutan 1½ dalar. For jordegodset Holger hadde overtatt etter Per, skulle han "saalenge Peder Venge Lefuer" retta seg etter kontrakten dei hadde inngått.
Det var nok denne kontrakten dei striddes om i 1690. Same året møtte elles Holger på tinget og kalla fram to "Quindfolk", Brita Gudmundsdotter og Kari Larsdotter, som han ville ha til å forklara seg om ein stut han var ueinig med Per om. Eit interessant forhold som blir nemnd i 1683-saka, er at Per det året omsider skulle missa retten til inntektene av plasset Kreppene, "som hand hiid til dags hafr oppeborit".
Per gifta seg opp att med ei Dorte, men var truleg utan barn. Peder Egilson selde i 1690 det han åtte i Nesheim til Mikkel Nilsson Alantz. Men Peder hadde truleg budd lenge på Venja då. Han vert nemleg oppført som brukar av 1½ laup smør der i 1670.
Den 4. juli 1678 vart det halde ting på Venja. Det var leiglendingane der, Egil og Per som hadde stemna inn eigarane i garden, Jørgen Cortsen, rådstoveskrivar i Stavanger, og Jon Ågeson på Tøtland i Hjelmeland. Føremålet med stemninga var å få sett ned landskylda i Venja. Dei klaga mellom anna over at både kobbelægjet og makrellfisket, som før hadde vore gode inntekter på Venja, nå var heilt slutt. Garden i seg sjølv var så skrinn og dårleg at dei berre hausta 10-11 tønner korn der. På heile garden fødde dei berre 16 storfe, 1 hest og nokre sauer. Jørgen Cortsen hadde pr. brev sagt frå at han ville godtaka retten si avgjerd. Jon Ågeson Tøtland hadde pantsett den parten han åtte i garden. Han ville difor gjerne at skylda skulle vere som før, 4 laupar smør av heile garden. Men etter at garden vart oversett av lagrettemennene, vart dei likevel samde om å skrive ned skylda til 3 laupar smør. Og den skylda vart Venja verande i sidan.

Ingrid gifta seg med Ole Holgerson Lindanger cirka 1625 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

Ingrid gifta seg så med Peder Eielson Venja, son av Eiel Knudson Venja og Ivarsdotter, cirka 1661 i Skjold kyrkje, Skjold, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

Hendingar i livet hans var:

• Han er nemnd i 1664-teljinga i Nesheim, Sjernarøy, Rogaland, NOR.


490. Styrkar Olson Tengesdal, son av Ole Tengesdal, vart fødd cirka 1573 i Tengesdal, Sand, Rogaland, NOR og døydde etter 1650 i Tengesdal, Sand, Rogaland, NOR.
(Same som person 386 på side 1)

492. Ole Endreson Hiim, son av Endre Olson Hauge, vart fødd i Hauge, Sand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1656 i Hiim, Sand, Rogaland, NOR.
(Same som person 392 på side 1)

493. Helga Hiim vart fødd i Førland, Suldal, Rogaland, NOR og døydde etter 1658 i Hiim, Sand, Rogaland, NOR.
(Same som person 393 på side 1)

496. Ole Knudson Håland vart fødd cirka 1525 i Finnøy, Rogaland, NOR og døydde cirka 1598 i Håland, Erfjord, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 73 år.

Generelle notat: Olav Knutson budde på Nedre Fevoll i 1563. Han budde på Hovda i 1574.
I 1578 var det ei sak framme for Herredagen (høgsterett) i Bergen. Bonden Ola Knutson på "Halland j Jndfiord" stemna då presten Njell Nilsson på Hjelmeland av di han med urette heldt Ola vekke frå den rette odelen han meinte seg å ha i 1 laup smør i Nedre Fevoll i Hjelmeland. Hr. Njell møtte ikkje og smørlaupen vart tildømd Ola Håland. Men det heitte at presten kunne stemna saka på nytt att dersom han stod på sitt.

Ola Knutson er den første av ætta som nå vart buande på Hålandsgarden. Han var bøndene sin talsmann i striden med Stavangerbispen Jørgen Eriksen om bondeluten av tienda. Denne hadde etter gammalt blitt i sokna og utdelt mellom dei fattige. No var det bestemt at bondeluten skulle falla bort. Olav reiste mellom anna til Danmark og klaga til kongen. Han preika for bøndene og let seg kalla til prest utan bispens samtykke. Kven Olav Knutson var, veit ein lite om. Han var bonde ei tid, men var ikkje bondefødt. Det er gissa på at herr Knut på Finnøy er faren hans. (Sjå artikkel av Asgaut Steinnes i "Fedrane kyrkje i Rogaland 1966" side 7-29).
Dottera Marta Olsdotter døydde barnlaus før 1611.

Ole Knudson gifta seg med Margrete Larsdotter cirka 1552 i Strand kyrkje, Strand, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Olsdotter vart fødd cirka 1552 i Hovda, Fister, Rogaland, NOR og døydde cirka 1594 i Fevoll nedre, Hjelmeland, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 42 år. Olsdotter gifta seg med Finn Toreson Fevold cirka 1569 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

         ii.  Lisbet Olsdotter vart fødd cirka 1565 i Hovda, Fister, Rogaland, NOR.

        iii.  Guri Olsdotter (Tilhøve til far: Omstridt, Tilhøve til mor: Omstridt) vart fødd cirka 1568 i Fevoll nedre, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde i Hamra, Erfjord, Rogaland, NOR. Guri gifta seg med Halvard Toreson Hamra cirka 1590 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

248      iv.  Lars Olson Håland. Lars gifta seg med Ingeborg Jonsdotter, dotter av Jone Olson Foss og Berta Tollaksdotter, cirka 1600 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

          v.  Olsdotter (Tilhøve til far: Omstridt, Tilhøve til mor: Omstridt) vart fødd cirka 1575 i Fevoll nedre, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde i Hidle søndre, Sjernarøy, Rogaland, NOR. Olsdotter gifta seg med Asgaut O. Øverland cirka 1592 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

Ole Knudson gifta seg så med Guri Sebjørnsdotter cirka 1580 i Sjernarøy kyrkje, Sjernarøy, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Alv Olson Alfseike vart fødd i 1580 i Håland, Erfjord, Rogaland, NOR og døydde i 1635 i Alvseike, Vats, Rogaland, NOR 55 år gamal. Alv gifta seg med Ingeborg Ellingsdotter, dotter av Elling Simonsen og Ingrid Ormsdotter, cirka 1610 i Hesby kyrkje, Finnøy, Rogaland, NOR.

         ii.  Marta Olsdotter vart fødd cirka 1583 i Håland, Erfjord, Rogaland, NOR og døydde før 1611 i Håland, Erfjord, Rogaland, NOR. Ho hadde ikkje noko tilhøve eller barn.

349     iii.  Sissela Olsdotter. Sissela gifta seg med Peder Tormodson Foss, son av Tormod Olson Foss og Anna Ormsdotter, cirka 1605 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.


497. Margrete Larsdotter, dotter av Laurits Leivson Bjørheim, vart fødd cirka 1528 i Bjørheim øvre, Strand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1575 i Håland, Erfjord, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 47 år.

Margrete gifta seg med Ole Knudson Håland cirka 1552 i Strand kyrkje, Strand, Rogaland, NOR.

498. Jone Olson Foss, son av Ole Jonson Foss og Siri Oddsdotter, vart fødd cirka 1540 i Foss, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde i 1622 i Foss, Hjelmeland, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 82 år.

Generelle notat: Jone budde først på Tøtland, men flytte så til Foss truleg kring 1608. Jonen var nok litt av ein bygdehovding i sine velmaktsdagar. I 1591 var han utsending frå Hjelmeland til kongehyllinga i Oslo. Han åtte i alt 12 laupar smør i 12 gardar. Jone betalte likevel tredjeårsbygsel av kongsparten på ein laup smør av Foss i 1604. Birgitte Tollaksdotter må vere død ikring århundreskiftet, og Jone gifta seg opp att med Margrete Ingebretsdotter.
Jone er oppført som brukar på Foss i tida 1610-1622. Då døydde han. Det var skifte etter han den 8. januar 1625. Margrete Ingebretsdotter sat som enke og brukar av Foss i åra 1623-1627. Ho og barna og stebarna åtte vel ti laupar smørskuld i 14 gardarpartar i 1624. Kvar ho var frå står det ingenting om.

Hendingar i livet hans var:

• Skifte etter han vart halde den 8. Jan. 1625 I Foss, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

Jone Olson gifta seg med Berta Tollaksdotter cirka 1564 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Jone Jonson Tøtland vart fødd i 1565 i Tøtland, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde cirka 1626 i Tøtland, Hjelmeland, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 61 år. Jone gifta seg med Kari Ågesdotter, dotter av Åge Olson Nessa og Liva Olsdotter, cirka 1594 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.

         ii.  Anna Jonsdotter vart fødd cirka 1565 i Tøtland, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde cirka 1619 i Tjentland, Årdal, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 54 år. Anna gifta seg med Ivar Toreson Tjentland, son av Tore Ivarson Tjentland og Eivindsdotter, cirka 1585 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

        iii.  Ole Jonson Aukland vart fødd i 1568 i Tøtland, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde cirka 1655 i Aukland, Hjelmeland, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 87 år. Ole gifta seg med Margrete Bjørnsdotter cirka 1594 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR. Ole gifta seg så med Margrete Pedersdotter cirka 1643 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

         iv.  Elisabet Jonsdotter vart fødd cirka 1570 i Tøtland, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde i Hauske, Hjelmeland, Rogaland, NOR. Elisabet gifta seg med Knud Pederson Hauske, son av Peder Hauske, cirka 1600 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

249       v.  Ingeborg Jonsdotter. Ingeborg gifta seg med Lars Olson Håland, son av Ole Knudson Håland og Margrete Larsdotter, cirka 1600 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR. Ingeborg gifta seg så med Ole Osmundson Kilane, son av Osmund Knudson Åsland, cirka 1630 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

         vi.  Knud Jonson Måland vart fødd cirka 1578 i Tøtland, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde før 1633 i Måland, Årdal, Rogaland, NOR. Knud gifta seg med Ullestad cirka 1600 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

        vii.  Udbjørg Jonsdotter vart fødd cirka 1585 i Tøtland, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde cirka 1622 i Fuglestein, Jelsa, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 37 år. Udbjørg gifta seg med Ole Knudson Fuglestein, son av Knud Ingebretson Tau og Kari Bjørnsdotter, cirka 1610 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

       viii.  Kristi Jonsdotter vart fødd i 1590 i Tøtland, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde i Døvik litle, Årdal, Rogaland, NOR. Kristi gifta seg med Ole Reidarson Atletveit, son av Reidar Knudson Barkeland og Anna Steinsdotter, cirka 1610 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

Jone Olson gifta seg så med Margrete Ingebretsdotter cirka 1600 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Odd Jonson Hjelmarvik vart fødd i 1602 i Tøtland, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde i 1669 i Hjelmarvik, Skånevik, Hordaland, NOR 67 år gamal. Odd gifta seg med Herborg Ivarsdotter, dotter av Ivar Ormson Ebna og Karen Torbjørnsdotter, i 1622 i Skånevik kyrkje, Skånevik, Hordaland, NOR.

397      ii.  Siri Jonsdotter. Siri gifta seg med Lars Aslakson Sukka, son av Aslak Olson Sukka, cirka 1623 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.


499. Berta Tollaksdotter, dotter av Tollak Jonson Aukland og Gunnbjørg Arnbjørnsdotter, vart fødd cirka 1545 i Aukland, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde cirka 1600 i Foss, Hjelmeland, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 55 år. Eit anna namn for Berta var Birgitta.

Generelle notat: Birgit Tollaksdotter vart gift første gong med "Vilhelm paa Nedre Mield". Vilhelm er blandt dei som betaler tiend til Årdalskyrkja i 1521/1522 og 1563. Han betalte ein dalar i skatt. Birgit gifta seg opp att med Jone Olson Foss.

Berta gifta seg med Vilhelm Mæle cirka 1563 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

Barnet av dette paret var:

          i.  Siri Vilhelmsdotter vart fødd cirka 1563 i Mæle nedre, Årdal, Rogaland, NOR og døydde cirka 1612 i Steinsland, Hjelmeland, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 49 år. Siri gifta seg med Kleng Ommundson Steinsland, son av Omund Klengson Bjerga og Tjerandsdotter, cirka 1603 i Årdal kyrkje, Årdal, Rogaland, NOR.

Berta gifta seg så med Jone Olson Foss cirka 1564 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

500. Knud Ingebretson Tau, son av Ingebret Tau, vart fødd i 1550 i Tau, Strand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1613 i Tau, Strand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 63 år.

Generelle notat: Knut Ingebretson Tau hadde ei sak i 1597 om Talgjemarka mellom Tau og Alsvik. Han var lagrettemann og var med og skreiv under på kongehyllinga til Kristian IV i 1591 og til prins Kristian V i 1610. Knut skatta av 2 laupar smør som sjølveigar i åra 1603 og 1610-1612, skatten var 1 dalar. Karen Tau betalte skatt i klassen for leiglendingar i 1614.
I åra 1620 til 1623 skatta ho av 1 laup smør som "jordeigande bonde", og i åra 1624-1630 var ho i klassen for leiglendingar. I 1621 betalte ho skatt av ei kvern, men i 1623 heiter det om kverna at den "haffuer i Aar verrit Øde".
Karen og sonen Ingebret vart stemna for retten hausten 1624 av di dei ikkje hadde betalt skatt for dei tre kvernane dei hadde for året 1623. Kanskje det òg er Karen som er kalla enke i 1645 og som då hadde 1 tenestedreng og 1 tenestejente. Karen Tau er i odelsjordeboka frå 1617 ført med jordegods i tre gardar: 13 merker smør i Egeland i Vats, 1 laup smør i Fatnes i Sand og 10 merker smør i Kleppa i Hjelmeland. Namna på dei to første barna kan tyde på at Karen (eller Knut) hadde vore gift før. Karen Bjørnsdotter og Knut Ingebretson vert nemnde med seks barn.

Knud Ingebretson gifta seg med Kari Bjørnsdotter cirka 1580 i Strand kyrkje, Strand, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

250       i.  Ole Knudson Fuglestein. Ole gifta seg med Udbjørg Jonsdotter, dotter av Jone Olson Foss og Berta Tollaksdotter, cirka 1610 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR. Ole gifta seg så med Anna Bjørnsdotter, dotter av Bjørn Ånenson Marvik og Helga Marvik, cirka 1624 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

         ii.  Lars Knudson Holta vart fødd i 1588 i Tau, Strand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1662 i Holta, Strand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 74 år. Eit anna namn for Lars var Laurits. Lars gifta seg med Svendsdotter? cirka 1630 i Strand kyrkje, Strand, Rogaland, NOR.

        iii.  Ingebret Knudson Tau vart fødd i 1592 i Tau, Strand, Rogaland, NOR og døydde i Tau, Strand, Rogaland, NOR. Ingebret gifta seg med ukjend. Ingebret gifta seg med Olsdotter, dotter av Ole Knudson Hidle og Siri Nilsdotter, cirka 1645 i Sjernarøy kyrkje, Sjernarøy, Rogaland, NOR.

         iv.  Bjørn Knudson Ugelid vart fødd i 1595 i Tau, Strand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1660 i Ugelid, Strand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 65 år. Bjørn gifta seg med Guri Pedersdotter, dotter av Peder Larsson Stud og Marit Toresdotter, cirka 1618 i Sjernarøy kyrkje, Sjernarøy, Rogaland, NOR.

          v.  Svend Knudson Tau vart fødd i 1598 i Tau, Strand, Rogaland, NOR og døydde i Tau, Strand, Rogaland, NOR. Svend gifta seg med Kristi Tau cirka 1638 i Strand kyrkje, Strand, Rogaland, NOR.

         vi.  Knud Knudson Tau vart fødd i 1607 i Tau, Strand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1664 i Tau, Strand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 57 år. Knud gifta seg med Siri Sørensdotter, dotter av Søren Sørenson Hidle, cirka 1650 i Strand kyrkje, Strand, Rogaland, NOR.


501. Kari Bjørnsdotter, dotter av Bjørn Larsson Bjørheim og Svendsdotter, vart fødd i 1560 i Bjørheim øvre, Strand, Rogaland, NOR og døydde i Tau, Strand, Rogaland, NOR.

Kari gifta seg med Knud Ingebretson Tau cirka 1580 i Strand kyrkje, Strand, Rogaland, NOR.

502. Bjørn Ånenson Marvik, son av Ånen Ormson Marvik og Berit Torgersdotter, vart fødd i 1570 i Marvik, Jelsa, Rogaland, NOR og døydde cirka 1613 i Marvik, Jelsa, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 43 år.

Bjørn Ånenson gifta seg med Helga Marvik cirka 1600 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Aanen Bjørnson Marvik vart fødd i 1600 i Marvik, Jelsa, Rogaland, NOR og døydde cirka 1664 i Marvik, Jelsa, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 64 år. Aanen gifta seg med Sissel Marvik cirka 1628 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

         ii.  Ole Bjørnson vart fødd cirka 1602 i Marvik, Jelsa, Rogaland, NOR og døydde i 1631 i Helland, Sand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 29 år. Eit anna namn for Ole var Olav. Ole gifta seg med Guri Håkonsdotter, dotter av Håkon Håkonson og Kari Olsdotter, cirka 1624 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

251     iii.  Anna Bjørnsdotter. Anna gifta seg med Ole Knudson Fuglestein, son av Knud Ingebretson Tau og Kari Bjørnsdotter, cirka 1624 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

         iv.  Orm Bjørnson vart fødd cirka 1606 i Marvik, Jelsa, Rogaland, NOR og døydde i Ottøy, Jelsa, Rogaland, NOR.


503. Helga Marvik døydde cirka 1645 i Marvik, Jelsa, Rogaland, NOR,.

Generelle notat: Bjørn Ånonson må seinast ha overteke Marvik i 1600. Han er oppført i hakeskyttarskatten i 1611, men må vere avliden før 1615. Enka etter han, Helga, gifte seg opp att med Helge Erikson. Helge betalte i 1618 tredjetak av 3 ½ laup smør i Marvik. Han dreiv og bruka heile garden på Marvik til 1619, då fekk stesonen Ånon overta ½ laup smør i Marvik. Han var mykje nytta som lagrettemann dei åra han brukte Marvik. Siste gong han er nemnt er i hovudskatten i 1645. I 1649 brukte stesonen Ånon heile garden. Han må ha gifta seg opp att, for stesonen Ånon betalte 60 riksdalar for oppfostring av to barn etter han. Helga og Bjørn hadde fire barn. Helga hadde ikkje barn med Helge Erikson.

Helga gifta seg med Bjørn Ånenson Marvik cirka 1600 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

Helga gifta seg så med Helge Erikson cirka 1615 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.


504. Nils Tolleivson Skjeldal, son av Tolleiv Sævareid, vart fødd cirka 1595 i Sævareid nedre, Skånevik, Hordaland, NOR og døydde cirka 1660 i Skjeldal, Etne, Hordaland, NOR i ein alder av omkring 65 år.

Generelle notat: Nils Skjeldal var truleg fødd ikring 1590 og døydde eller tok folge ikring 1660. Nils vert ført på Skjeldal frå 1615 til 1659. I 1624 vart han oppført saman med medarvingar som eigarar av 1 laup smør i Skjeldal, ½ laup smør i Øvre Nes, ½ pund smør 4 spann korn i Kvamen, alle gardar i Etne. Samstundes vert han ført med 2 laupar smør i Grøff på kona sine vegner. Denne garden "Grøff" var truleg Grov i Sand.
Kona heitte Inger som vert nemnt i 1645 og som truleg var i nær slekt med Paul Grov som åtte 1½ laupar smør 3 vett korn i Grov i Sand i 1617 og 1 laup smør i 1624.
I 1659 dukkar så Ingemund Nilsson opp på Grov. Ingemund åtte saman med broren Jon og tre umyndige barn, ½ vett korn i Grov i 1664. Desse var truleg alle barn til Inger og Nils Skjeldal i Etne. Barbara Nilsdotter Tjendal i Skånevik var truleg deira dotter.

Sjå: Norsk Slekthistorisk Tidsskrift Bind XXIX Hefte I side 34

Nils Tolleivson gifta seg med Inger Skjeldal cirka 1620 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Jon Nilsson Grov vart fødd cirka 1620 i Skjeldal, Etne, Hordaland, NOR og døydde i Grov, Sand, Rogaland, NOR.

252      ii.  Ingemund Nilsson Grov. Ingemund gifta seg med Siri Jonsdotter, dotter av Jon Osmundson Nes og Eli Knudsdotter, cirka 1658 i Vikedal kyrkje, Vikedal, Rogaland, NOR.

        iii.  Marta Nilsdotter vart fødd cirka 1628 i Skjeldal, Etne, Hordaland, NOR.

         iv.  Barbro Nilsdotter vart fødd cirka 1630 i Skjeldal, Etne, Hordaland, NOR og døydde i 1709 i Sandvoll, Skånevik, Hordaland, NOR i ein alder av omkring 79 år. Barbro gifta seg med Tollef Sakariasson Tendal, son av Sakarias Tolleivson Norheim og Anna Jonsdotter, cirka 1655 i Stødle kyrkje, Etne, Hordaland, NOR. Barbro gifta seg så med Ole Torkelson Tendal cirka 1662 i Skånevik kyrkje, Skånevik, Hordaland, NOR. Barbro gifta seg så med Mons Larsson Sandvik, son av Lars Madsson Sandvik og Borgny Monsdotter, cirka 1679 i Skånevik kyrkje, Skånevik, Hordaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

          v.  Anna Nilsdotter vart fødd cirka 1632 i Skjeldal, Etne, Hordaland, NOR.


505. Inger Skjeldal vart fødd cirka 1600 i Grov, Sand, Rogaland, NOR og døydde etter 1645 i Skjeldal, Etne, Hordaland, NOR.

Generelle notat: Sannsynlegvis var Grov ein gard som heldt oppe busetnaden gjennom den kritiske sein-mellomalderen. Vi finn dei første namna på garden i 1519. Då budde Anders "pa Graff" saman med drengen Levar "i Graff". Men sjølvsagt var det andre folk på garden, både unge og gamle, kvin-ner og menn. Anders måtte gje sin straffeskatt i 2 pund koppar, ½ pund brum, 2½ lott sølv og 2 mark i pengar. Levar var sannsynlegvis eigentleg son eller svigerson til Anders, for i 1521 er det han som opptrer som einaste brukar i Grov.
I 1563 finn vi at Grov var delt i to bruk mellom ein Ola og ei enkja. Enkja kan vera enkja etter Levar Grov. Ola kan ha vore ein son eller svigerson. Han gav 1 dalar landskatt, enkja det same i sølv, nemleg 2 lodd sølv. Det var den vanlege leiglendingsskatten. Men Ola gav i tillegg skatt av jordeiga, nemleg heile 2 dalar. Det var like mykje som Arne Lovra, men berre halvparten av det Gjest Marvik gav. Det var dei tre som gav mest skatt av jordeiga i Jelsa skipreide i 1563. I 1567 var Grov mellom dei 4 gardane som gav mest kongetiende av korn i Sandsoknå, nemleg 5 spann korn. Dei andre gardane var Hedland, Sand og Haua.
Det neste kjende namnet i Grov får vi opplyst i ei sak 1628 mellom Sjur Fløgstad og Orm Molla. Orm Molla viste då til Sjur i Grov som i 1586 fekk ordskurd av velbyrdige Hans Theiste til Fet - lagmannen - i samband med ei arvesak. Spørsmålet då var kven som var nærmast til å arva farfar og f|armor, anten ektefødd og samfedd sonason på den eine eller dotterson på den andre sida. Då heitte det at "sønnesøn Ecte fød och sambfedde tager før Arff effter faderfader och faderModer, end daatersønn". Orm Molla legg fram denne ordskurden som parallell til saka han hadde med syskenbarnet Sjur Fløgstad. Kvifor Sjur i si tid hadde bruk for ein slik orskurd, får vi aldri veta. Men han har hatt ei sak med eit syskenborn om arv etter felles besteforeldre.
I saka om Eidestøl (Tysseland-Eide) i 1587 finn vi Sjur Sveinsen Grov som ein av fire lagrettemenn i Sandsbygdå. Lensmannen i Suldal, som var med på kyrkjegarden ved dette høvet, Anders Sveinsen Foss, kan ha vore ein bror hans. Og då er det ikkje umogeleg at dei begge var søner av Svein på Foss i 1563. På den andre sida finn vi "Siurdt Asmundsen paa Graff" i 1592 (i saka om Sands Laksefiske). Dersom det var same Sjur Grov var han altså anten ein Sveinson eller ein Osmundson. Han kan ha vore gift med dotter av Ola Grov i 1563.
Så er spørsmålet korleis brukar-rekkja er vidare. Det neste namnet dukkar opp først i 1603, nemleg Pål Grov. Pål sin eldste son er Svein. Det kan til dømes ha vore slik at Sjur Sveinsen hadde ein son Svein som døydde tidleg, og så kan enkja hans ha gifta seg opp att med Pål.
I 1617 vert Pål Grov ført som sjølveigar for heile Grov. Skylda vert då ført som 1½ laup smør og 3 vetter korn. I 1624 derimot, berre 7 år etter, finn vi at Nils Skjeldal i Etne åtte 2 laupar smør i Grov "paa hans Quindis Vegne". Den nærmaste forklaringa på dette må ha vore at Pål hadde gifta seg med ei sjølveigar-enkja i Grov og sat i 1617 på garden med hennar halve arvepart etter første mannen og resten i ombod for stebarna. Så har kona døydd ein gong mellom 1617 og 1624 og godset har vorte delt. Når vi finn at kona til Nils Skjeldal sat med så mykje som 2 laupar smør i 1624, kan det tyda på at ho var einaste dotter til første kona til Pål og i tillegg - som odelsboren - hadde løyst inn noko av godset stefaren arva etter kona (mor hennar). Men dette er alt hypotesar. Det kan ha vore annleis. Men rimeleg sikkert er det at Ingemund Skjeldal, som kom til Grov på 1650-talet, var av den gamle Grova-slekta. Vi kan merka oss at han mellom anna hadde sonen Levar, eit av 1500-talsnamna i Grov. Det heitte om Grov i 1647 at det var odelsgods "och odelsmendene følger bøxselen". I 1624 mangla det elles 1 vett korn i Grov på det godset Nils Skjeldal sat med.
Ein Ingemund Nilsson Grov dukkar første gong opp i Grov i 1661. Det heiter då at han budde på og dreiv 1 laup smør, 1½ spann korn. Det vil seia at han hadde bortimot halve garden. Ein Jon Nilsson sat med like mykje, han like eins som sjølveigar. Det må ha vore to brør dette, og dei må ha vore søner av Nils Skjeldal i Etne. Dermed har dei og vore halvsystersøner til Svein Pålson. Det var han dei løyste av i Grov ein gong på 1650-talet. Men Jon flytta frå Grov 1663/64.
I 1663 finn vi at tre umyndige barn åtte ½ vett korn i Grov. Det vil seia at dei hadde det som Ingemund og Jon ikkje hadde. Vi får namna på dei i 1665. Det var Marta, Anna og Barbro. Dei åtte det same som halvparten av det som Nils Skjeldal ikkje åtte i 1624.
I 1672 finn vi tinglyst eit 8 år gamalt kjøpebrev på ½ vett korn i Grov til Ingemund Grov frå Ola Åsmundson, Ivar Torjusson, Ola Torkelson og Bjørn Fidje. Det var gods dei fire selde på konene deira sine vegner. Det må vera same godset som dei tre umyndige jentene sat med tidleg på 1660-talet. I alle høve er det berre ein liten part av garden, nemleg 1/18-del av skylda. Men med dette kjøpet vart Ingemund største eigar i Grov, noko som var viktig i samband med beta-ling av førstebygsel. Og med dette kjøpebrevet fekk Ingemund Grov hand om den litle delen i Grov som han og (broren) Jon ikkje åtte.
Spørsmålet vil då vera kven dei fire karane og - for den del - kven den fjerde dottera var. Bjørn Fidje må vera Bjørn Larsson Øvre Fitja i Etne (80 år i 1701). Dei andre tre kan og vera sunnhordlendingar. Kan Ivar ha budd på Skjeldal i Etne Det står elles og att å finna ut kven dei tre (fire) jentene var barn av.

Inger gifta seg med Nils Tolleivson Skjeldal cirka 1620 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

506. Jon Osmundson Nes, son av Osmund Erikson Viland og Arnbjørnsdotter, vart fødd i 1589 i Viland, Vikedal, Rogaland, NOR og døydde cirka 1669 i Nes, Vikedal, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 80 år.

Generelle notat: Jon Osmundson Nes i Vikedal er fødd ikring 1589 (75 år i 1664) og død ikring 1669, og var gift med Eli Knutsdotter Nising i Vats død ikr. 1670/1680. Jon er nemnd som brukar på Nes frå 1618 og eig då 2 laupar 18 merker smør og 15 spann korn i Nes. Jon er nemnd lagrettemann eit par gonger i 1626, i 1628 og 1629. I 1628 var han med ved ein markegang mellom gardane Øvre og Nere Vikedal der både presten Nils Pederson og Holger Olson Lindanger var innblanda.
I 1626 er han nemnt i eit makeskifte med broren Johannes Stokka i Vats. Same gong let Johannes Stokka lesa eit løysingsbrev på gods i Øvre Helgevoll og Sørhus som han og Jon hadde fått av verfaren. Dette godset åtte dei alt i 1617 og 1624. Difor kan det her vere tale om odels- og bunestadgods. Fram til 1622 står Jon med ikring 2 laupar 18 merker smør 9 spann korn. Men i 1623 må det ha foregått ein del handel eller arvebyte, då doblar han godset sitt til 4½ laupar smør. Og frå 1624 er han oppført med 4 laupar 9 merker smør 20 spann korn. Men godset minkar etter kvart - frå 1630 har han 3½ laup 3 merker smør 20 spann korn Elles varierer godset frå tid til annan. Den største reduksjonen kom i 1647 då han er ført opp med 1½ laup smør 4 spann korn, men i 1661 har han vunne attende ½ laup smør. Denne variasjonen i gods kan kanskje forklarast på fleire måtar. 1600-talet var ikkje ei god tid for vanlege bønder. Skuld og gjeld og skattar kravde sitt - både til stat og kyrkje. Jon har vel måtta panta og selja ein del for å få endane til å møtast. Han hadde også fleire barn. Dei skulle ha bryllaupsgjerd og ein plass å bu. Noko av godset finn ein truleg att hjå dei etter som åra går.
I 1643 betalte han 1½ riksdalar til den godviljuge "Contribution" til landskista. I 1658 vart det skrive ut ein kvegskatt, og då får me vete kor mange dyr det var på gardane. På Nes er ført opp: 1 hest, 2 stutar, 15 kyr, 2 kviger, 14 sauer og 4 geiter det året. Det må og vere denne Jon Osmundson som er nemnd i Tingboka for Ryfylke: "Knut Nising opgiffuer for sin Maagh Joen Osmundson Atten Marcher Smør i Sørhus, breffuit daterit Wigedall den 29. Nouembr 1626." Ein måg er ein dottermann og det høver på Jon Nes. Frå før hadde Jon 9 merker smør i Sørhus, nemnd 1624. I 1635 stemna Jon Nes Lars Olsen Moe for åsetet der. Lars hadde budd på Moe frå 1629. Jon meinte at Lars hadde gjort han urett. Men då Lars spurde kva urett han hadde gjort, gjekk Jon tilbake på det han sa og nekta at han hadde stemna han for urett. Så vart Lars stemna for skade han hadde gjort på åker og eng. Dei vart forlikte til slutt. Dette synest å tyde på at Jon hadde åsetesrett på Moe. Men han fekk ikkje Lars bort før i 1640/1641 då son hans Osmund kom dit.
I 1641 hadde Jon ein ny "prosess". Då stemna han Sjur Rabben for ulovleg hogging i skogen. Det har vel helst vore vedhogging. Sjur må ha vore ein husmann under Nes eller Moe. Denne gongen hadde Jon fått lensmann Henrik Våga som fullmektig. Anten det skuldast sjukdom eller at saka var så vanskeleg at han meinte lensmannen kunne tala saka best. I tingbøkene ser ein ofte at folk let andre føre saka for seg. Henrik Våga greidde likevel ikkje å få Jon til å vinna då Sjur stod fram og sa han ikkje hadde gjort noko galt. Og Jon har truleg ikkje kunna prova det. Retten sa at Sjur kunne ta det han trong sjølv, men skulle ikkje kunna hogga for sal. Det må tydast slik at Sjur hadde ein viss rett til vedhogst i Jon sin skog.
For året 1661 - året etter at eineveldet var innført i Danamark-Noreg - har me ei odelsjordebok. Då står Jon Nes oppført med 2 laupar smør og 4 spann korn. I 1666 vart han stemna av Osmund Skigelstrand for 2 års kyrkjetidene - 1 vett korn for kvart år. Sonen Osmund møtte og sa det var rekneskap mellom han og faren. Jon vart dømd til å betale, men seinare kunne han søkje gjelda hjå Osmund. Osmund Moe var sjølv lagrettemann ved dette Fjerdingstinget. Dette må ein helst skjøna slik at Osmund hadde teke over ansvaret for garden Nes på denne tida. Faren har nok vorte gamal og skral. Året etter let sonen Osmund lesa pantebrev på partar i Moe og Ulvavold, panta av faren for 150 riksdalar. Jon har altså tydeleg nok vore i pengenaud.
Siste gong me høyrer om Jon Nes er på Skipreidetinget i Vikedal 3. november 1668 då eit pantebrev på 150 riksdalar vart opplese. Det var datert 12. november 1660, og er vel det same som er nemnd ovafor. Det lydde på 1 laup smør 6 spann korn i Moe og 1 pund smør og 4 spann korn i Ulvavold. Bakgrunnen for at brevet vart teke fram var at Jon sin svigerson Ingemund Grov på Sand stemna Osmund Moe og Knut Nes om godset. Ingemund har vel trudd dei har selt eller teke jordegodset utan at han var med. Men Osmund kunne altså ved pantebrevet prova at godset berre var i pant. Det står ikkje tydeleg at Jon Nes levde då, men det går truleg fram av samanhengen: dersom han var død, ville det nok ha vore nemnd, heller ikkje er noka arveskifte nemnd. På denne tida har Jon vore ikring 80 år og kanskje ikkje i stand til å møta på tinget. Men kort etter er han nok død. I eit odelsskattemanntal for 1670 er enka Eli Nes ført opp med det same godset som Jon hadde i 1661. Eli må vere kona til Jon. Me har ikkje arveskiftebrev etter Jon og Eli. Men manntala og dei forskjellige sakene i tingbøkene gjev oss eit bilete av kven barn var.

Sjå: Rog. Historie og Ættesogelag: Ætt og Heim 1982 side 57-60

Hendingar i livet hans var:

• Han er nemnd i 1664-teljinga i Nes, Vikedal, Rogaland, NOR.

Jon Osmundson gifta seg med Eli Knudsdotter cirka 1614 i Vats kyrkje, Vats, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Osmund Jonson Nes vart fødd i 1614 i Nes, Vikedal, Rogaland, NOR og døydde før 1701 i Nes, Vikedal, Rogaland, NOR. Osmund gifta seg med Siri Ingvarsdotter, dotter av Ingvard Halvorson Eikeland og Haldis Eikeland, cirka 1650 i Vikedal kyrkje, Vikedal, Rogaland, NOR.

         ii.  Knud Jonson Mo vart fødd i 1618 i Nes, Vikedal, Rogaland, NOR og døydde cirka 1685 i Mo, Vikedal, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 67 år. Knud gifta seg med Ingeborg Tørresdotter, dotter av Tørres Knudson Espevoll, cirka 1653 i Vikedal kyrkje, Vikedal, Rogaland, NOR.

253     iii.  Siri Jonsdotter. Siri gifta seg med Ingemund Nilsson Grov, son av Nils Tolleivson Skjeldal og Inger Skjeldal, cirka 1658 i Vikedal kyrkje, Vikedal, Rogaland, NOR. Siri gifta seg så med Lars Halvorson Grov, son av Halvor Knudson Ritland og Gro Nilsdotter, i 1676 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

         iv.  Ole Jonson Nes vart fødd i 1630 i Nes, Vikedal, Rogaland, NOR og døydde i Nes, Vikedal, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Ole var Olluff.


507. Eli Knudsdotter, dotter av Knud Torgilsson Nising og Ormsdotter, vart fødd cirka 1593 i Stokka, Vats, Rogaland, NOR og døydde cirka 1675 i Nes, Vikedal, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 82 år.

Eli gifta seg med Jon Osmundson Nes cirka 1614 i Vats kyrkje, Vats, Rogaland, NOR.

508. Ole Endreson Hiim, son av Endre Olson Hauge, vart fødd i Hauge, Sand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1656 i Hiim, Sand, Rogaland, NOR.
(Same som person 392 på side 1)

509. Helga Hiim vart fødd i Førland, Suldal, Rogaland, NOR og døydde etter 1658 i Hiim, Sand, Rogaland, NOR.
(Same som person 393 på side 1)

510. Tormod Osmundson Guggedal, son av Osmund Guggedal og Knudsdotter, vart fødd cirka 1583 i Guggedal, Suldal, Rogaland, NOR og døydde etter 1651 i Guggedal, Suldal, Rogaland, NOR.
(Same som person 394 på side 1)

511. Valborg Olsdotter, dotter av Ole Osmundson Kilane og Asbjørnsdotter, vart fødd i 1605 i Kilane, Erfjord, Rogaland, NOR og døydde i Guggedal, Suldal, Rogaland, NOR.
(Same som person 395 på side 1)


Tiande generasjon (6x tippoldeforeldre)

horizontal rule


512. Tørres Skjervheim døydde etter 1563 i Skjervheim, Vats, Rogaland, NOR,. Eit anna namn for Tørres var Thørris.

Generelle notat: Thørris på Skarffuenn betalte 1 dalar i 1563. Han var truleg far til neste brukar på Skjervheim: Oluf som er nemnd i 1601-1606.

Tørres gifta seg med ukjend.

Barnet hans var:

256       i.  Ole Tørreson Skjervheim. Ole gifta seg med Torunn Olsdotter, dotter av Ole Eilivson Blikra og Birgit Blikra, cirka 1580 i Vats kyrkje, Vats, Rogaland, NOR.


514. Ole Eilivson Blikra, son av Elluf Narveson Blikra, vart fødd cirka 1535 i Blikra, Vats, Rogaland, NOR og døydde cirka 1590 i Blikra, Vats, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 55 år. Eit anna namn for Ole Eilivson var Oluff.

Generelle notat: Oluff Blikra er nemnd i 1563 då han betalte 1 dalar i skatt. Han hadde to tenestedrenger det året, Laurits og Hoskel som betalte 1 lodd sølv kvar. Ein av dei kan ha vore på dette bruket. Oluff var lagrettemann i 1575.
Ein reknar med at det var denne Oluff det var skifte etter på Ohm tingstove 13. april 1622. Både han og kona var døde lenge før skiftet. Kona heitte Birgitte, og dei let etter seg følgjande jordegods:
Stokkedal 1 laup smør 7 spann korn lik - 1½ laup 6 marks laug,
Bakkevold i korn 3 laupars laug,
Brommeland i Sand 1 pund smør,
Skaestad i Skåre ½ laupars laug korn,
Egge i Skjold 4 spann korn som er 1 punds laug,
Østrem i Etne 18 merker smør ½ vett korn som er ½ laupars laug,
Nessem i Avaldsnes 9 spann korn som er ½ laup 19 marks laug.
I alt var det 7 laupar omrekna til smørskyld som skulle delast på 5 systerpartar eller 4 barn (1 son og tre døtre.

Hendingar i livet hans var:

• Skifte etter han vart halde den 13. Apr. 1622 I Blikra, Vats, Rogaland, NOR.

Ole Eilivson gifta seg med Birgit Blikra i Vats kyrkje, Vats, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Eiluff Olson Bakkevold vart fødd i Blikra, Vats, Rogaland, NOR og døydde før 1622 i Bakkevold, Vats, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Eiluff var Eluff. Eiluff gifta seg med ukjend.

257      ii.  Torunn Olsdotter. Torunn gifta seg med Ole Tørreson Skjervheim, son av Tørres Skjervheim, cirka 1580 i Vats kyrkje, Vats, Rogaland, NOR.

        iii.  Magille Olsdotter vart fødd i Blikra, Vats, Rogaland, NOR og døydde i Blikra, Vats, Rogaland, NOR. Magille gifta seg med Lars Blikra i Vats kyrkje, Vats, Rogaland, NOR.

         iv.  Marit Olsdotter vart fødd i Blikra, Vats, Rogaland, NOR og døydde i Bakkevold, Vats, Rogaland, NOR. Marit gifta seg med Tosten T. Bakkevold i Vats kyrkje, Vats, Rogaland, NOR.


515. Birgit Blikra døydde cirka 1590 i Blikra, Vats, Rogaland, NOR,. Eit anna namn for Birgit var Birgitta.

Birgit gifta seg med Ole Eilivson Blikra i Vats kyrkje, Vats, Rogaland, NOR.

516. Torstein Olson Hallingstad vart fødd cirka 1530 og døydde i Hallingstad nedre, Vikedal, Rogaland, NOR.

Generelle notat: Ola Tosteinson var fødd ikring 1568 på Hallingstad i Vikedal og var son av lensmann Tostein Olson, men på morsida ætta nok Ola Tosteinson frå Haug. I ei sak frå 1624 heiter det at Laurits Knutson i Hogganvik hadde panta til seg ½ pund smør i Rosseid av Ingejerd Levardsdtr. Men Ola Tosteinson hadde betalt Laurits Knutson attende pengane for pantet i Rosseid. Utanpå brevet sto det at odelsgodset er dømt etter "Olufs moders morbroder Østen Jøsteensen". Mormor til Ola Tosteinson er difor truleg dotter til Jostein på Haug i 1521. Torstein Olson må då vere gift med ei dotterdotter (Guri?) til Jostein Haug.

Torstein Olson gifta seg med Guri Hallingstad cirka 1567 i Vikedal kyrkje, Vikedal, Rogaland, NOR.

Barnet av dette paret var:

258       i.  Ole Torsteinson Haug. Ole gifta seg med Anna Olsdotter, dotter av Ole Tørreson Skjervheim og Torunn Olsdotter, cirka 1600 i Vats kyrkje, Vats, Rogaland, NOR. Ole gifta seg så med Marta Øysteinsdotter, dotter av Østen Foldøy, cirka 1620 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.


517. Guri Hallingstad, dotter av Josteinsdotter, vart fødd cirka 1540 i Vikedal, Rogaland, NOR og døydde i Hallingstad nedre, Vikedal, Rogaland, NOR.

Guri gifta seg med Torstein Olson Hallingstad cirka 1567 i Vikedal kyrkje, Vikedal, Rogaland, NOR.

518. Ole Tørreson Skjervheim, son av Tørres Skjervheim, vart fødd i Skjervheim, Vats, Rogaland, NOR og døydde cirka 1610 i Skjervheim, Vats, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Ole Tørreson var Oluf.
(Same som person 256 på side 1)

519. Torunn Olsdotter, dotter av Ole Eilivson Blikra og Birgit Blikra, vart fødd i Blikra, Vats, Rogaland, NOR og døydde i Skjervheim, Vats, Rogaland, NOR.
(Same som person 257 på side 1)

528. Bjørn Larsson Bjørheim, son av Laurits Leivson Bjørheim, vart fødd i 1530 i Bjørheim øvre, Strand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1590 i Bjørheim øvre, Strand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 60 år.

Bjørn Larsson gifta seg med Svendsdotter cirka 1555 i Strand kyrkje, Strand, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Svend Bjørnson Bjørheim vart fødd i 1555 i Bjørheim øvre, Strand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1594 i Bjørheim øvre, Strand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 39 år. Svend gifta seg med Eli Jonsdotter, dotter av Jon Sedberg, cirka 1580 i Årdal kyrkje, Årdal, Rogaland, NOR.

         ii.  Ragnhild Bjørnsdotter vart fødd cirka 1558 i Bjørheim øvre, Strand, Rogaland, NOR og døydde i Sedberg østre, Årdal, Rogaland, NOR. Ragnhild gifta seg med Ole Knudson Sedberg d.e., son av Knud Reiarson Sedberg, i 1600 i Strand kyrkje, Strand, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn. Ragnhild gifta seg så med Johannes Jonson Sedberg cirka 1624 i Årdal kyrkje, Årdal, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

501     iii.  Kari Bjørnsdotter. Kari gifta seg med Knud Ingebretson Tau, son av Ingebret Tau, cirka 1580 i Strand kyrkje, Strand, Rogaland, NOR.

Bjørn Larsson gifta seg så med Sissel Sebjørnsdotter cirka 1561 i Strand kyrkje, Strand, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Bjørnsdotter vart fødd cirka 1561 i Bjørheim øvre, Strand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1640 i Nesheim, Sjernarøy, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 79 år. Bjørnsdotter gifta seg med Knud Nilsson Baustad, son av Nils Skanderborg og Margrete Olsdotter, cirka 1590 i Strand kyrkje, Strand, Rogaland, NOR.

264      ii.  Knud Bjørnson Bjørheim. Knud gifta seg med Udbjørg Tormodsdotter, dotter av Tormod Olson Foss og Anna Ormsdotter, cirka 1590 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

        iii.  Siri Bjørnsdotter vart fødd i 1565 i Bjørheim øvre, Strand, Rogaland, NOR og døydde etter 1613 i Jøssang, Strand, Rogaland, NOR. Siri gifta seg med Mikkel Bendiksson Jøssang cirka 1585 i Strand kyrkje, Strand, Rogaland, NOR.


529. Sissel Sebjørnsdotter, dotter av Sebjørn Toreson Talgje og Sissel Jonsdotter, vart fødd i 1540 i Talgje (nord), Sjernarøy, Rogaland, NOR og døydde cirka 1614 i Bjørheim øvre, Strand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 74 år.

Generelle notat: Sebjørn Toreson i Talgje åtte saman med broren Tore Toreson på Randa i Fister mellom anna 5 laupar smør og ½ pund korn i Hidle. Dette delte seg med 2½ laup smør og 1 vett korn på kvar Hidlepart - nordre og søre. I følgje Tingboka 16. februar 1620 hadde Sissel Sebjørnsdotter i 1592 arva Nordre Hidle, 2½ laup smør og 1 vett korn. Og det er dette godset Knut Olson er oppført med i 1617.
Før me går vidare, skal det her skytast inn ein parentes: Tidlegare riksarkivar Asgaut Steinnes har i ein framifrå artikkel i Rogaland Historielag Årshefte "Ætt og Heim" 1956 hefte 1 side 7 - "Om ætta til Sebjørn Toreson på Nord-Talgje", gjort greie for m.a. eigedomstilhøva i Hidle. Men Steinnes har der gjort seg skuldig i ein lei feil: Han har blanda saman omgrepa øvre og nedre og søre og nordre. Han skriv at øvre parten er den same som nordre og at nedre parten er den same som søre. Dette er feil. Øvre og søre er den same. Og nedre er den same som nordre.
Knut Olson er i odelsjordebok 1617 oppført som eigar av 2½ laup smør og 1 vett korn. Knut var gift med Sissel Sebjørnsdotter Talgje, og den jorda han åtte i Nordre Hidle, var gods han hadde arva med kona si. Om opphavet til Knut veit ein i dag (1960-1970-åra) ingenting. Men han var tvillaust av god ætt.
Ein kjenner til berre eit barn etter Knut Olson og Sissel, sonen Ola. Knut Olson døydde etter alt å døme tidleg, han må vera død før 1561, då kona får barn med andre mannen sin. (Men kvifor er han nemnt i odelsjordeboka i 1617 når han er død før 1570?) Sissel gifte seg opp att med Bjørn Larsson (Lauritsson) på Øvre Bjørheim i Strand ikring 1561. Bjørn Lauritsson vart truleg gift første gong ikring 1555 med ei Svendsdotter som døydde ikring 1560. Svendsdottera var truleg mor til barna Svend, Ragnhild og Kari. Sissel og Bjørn hadde truleg ei dotter som vart gift med Knut Skanderborg. Granskarar, og mellom dei riksarkivar Asgaut Steinnes, meiner at denne Knut Nilsson er identisk med Knut Nilsson Nesheim. Han var son åt den danske futen Nils Skanderborg og kona Margreta Olsdotter på Nesheim. Sonen Knut som tok over på Øvre Bjørheim, og dottera Siri som vart gift med Mikkel Bendikson Jøssang. Enka Sissel skatta av eit sjølveigande jordegods på ½ laup smør 2 pund og 1 hud i åra 1603 til 1614. Skatten var 3½ dalar for "smørgodset" og 2 mark for "korngodset". Det godset som Sissel i 1592 hadde arva i Nordre Hidle, 2½ laup smør og ½ vett korn, gjekk over til sonen Ola frå første ekteskap. Sissel døydde ikring 1614.

Sissel gifta seg med Knud Olson Hidle cirka 1560 i Sjernarøy kyrkje, Sjernarøy, Rogaland, NOR.

Barnet av dette paret var:

          i.  Ole Knudson Hidle vart fødd i 1555 i Hidle søndre, Sjernarøy, Rogaland, NOR og døydde cirka 1602 i Hidle søndre, Sjernarøy, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 47 år. Ole gifta seg med Siri Nilsdotter, dotter av Niels Nilsson Fister og Marit Ormsdotter, cirka 1590 i Sjernarøy kyrkje, Sjernarøy, Rogaland, NOR.

Sissel gifta seg så med Bjørn Larsson Bjørheim cirka 1561 i Strand kyrkje, Strand, Rogaland, NOR.

530. Tormod Olson Foss, son av Ole Jonson Foss og Siri Oddsdotter, vart fødd i 1535 i Foss, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde etter 1608 i Foss, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

Tormod Olson gifta seg med Anna Ormsdotter cirka 1557 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Birgit Tormodsdotter vart fødd cirka 1557 i Foss, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde i Jørstad, Sjernarøy, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Birgit var Birgitta. Birgit gifta seg med Jacob Knudson Koll cirka 1575 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

265      ii.  Udbjørg Tormodsdotter. Udbjørg gifta seg med Knud Bjørnson Bjørheim, son av Bjørn Larsson Bjørheim og Sissel Sebjørnsdotter, cirka 1590 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

        iii.  Jon Tormodson Vatland vart fødd cirka 1565 i Foss, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde i 1601 i Vatland, Jelsa, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 36 år. Jon gifta seg med Inger Nilsdotter, dotter av Niels Nilsson Fister og Marit Ormsdotter, cirka 1599 i Fister kyrkje, Fister, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

332      iv.  Peder Tormodson Foss. Peder gifta seg med Sissela Olsdotter, dotter av Ole Knudson Håland og Guri Sebjørnsdotter, cirka 1605 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Peder gifta seg så med Susanne Rasmusdotter cirka 1620 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.


531. Anna Ormsdotter, dotter av Orm Ånenson Byre, vart fødd cirka 1538 i Byre, Fister, Rogaland, NOR og døydde etter 1612 i Foss, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

Generelle notat: Anna Ormsdotter Byre vart først gift med Jon Sørenson frå Aukland, brukar på Foss. Jon døydde og Anna gifte seg opp att ikring 1580 med Tormod Olson Foss. Tormod Olson var utsending frå Hjelmeland til hyllinga av kong Kristian 4. i Oslo i 1591. Han hadde ei sak oppe på Herredagen i Bergen i 1599. Motpart var Strangi Jørgenson, fut over Munkeliv kloster sitt gods, og striden galdt eigedomsrett til øygarden Vik under "Westbystad" i Sunnhordland. Tormod meinte at han var rettmessig eigar til denne, men han tapte i retten

(Sjå også: Rogaland Historielag Årshefte 1957 side 23).

Anna gifta seg med Jon Sørenson Foss, son av Søren Jonson Aukland, cirka 1555 i Fister kyrkje, Fister, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Siri Jonsdotter vart fødd cirka 1555 i Foss, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde cirka 1598 i Raunes, Vats, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 43 år. Siri gifta seg med Ole Torgerson Raunes, son av Torger Sørenson Raunes og Gunhild Knudsdotter, cirka 1590 i Vats kyrkje, Vats, Rogaland, NOR.

         ii.  Jonsdotter vart fødd cirka 1556 i Foss, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde i Midt-Helgevoll, Sandeid, Rogaland, NOR. Jonsdotter gifta seg med Søren Olson Midthelgevold, son av Ole Sørenson Aukland, cirka 1595 i Sandeid kyrkje, Sandeid, Rogaland, NOR.

Anna gifta seg så med Tormod Olson Foss cirka 1557 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

532. Henrich Henrikson Blank, son av Henrich Blank, vart fødd i 1555 i SHI, SCT og døydde cirka 1635 i Erøy, Erfjord, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 80 år.

Generelle notat: Henrik Blank i Erøynå
Ein person som heiter Henrik Blank dukkar opp i kjeldematerialet på Erøynå tidleg på 1600-talet. Han vert nemnd første gongen i 1603, men vi veit at han då hadde budd her i over ti år. Såleis kom han med familien sin til Erøynå frå garden Nedre Fister i Hjelmeland ikring 1591/1592. Det kjem fram i ei sak i 1623 om beiteretten mellom Øvra og Nera Fister. Då heitte det at Henrik Blank "for 32 Aar Sidenn Boede paa Nedre Fister" i 10 år.
Han går under namnet Blanche, Blancke, Blanke og Blanck i kjeldene. Kva dei sa i daglegtalen er ukjent. Men ifølgje det som kan ha vore ein munnleg tradisjon sa dei Blank. Det blir også nytta i denne framstillinga, jamvel om det altså er usikkert kva som er rett.
Det har vore gissa på at Henrik Blank var utlending og kom frå Skotland eller ei av øygruppene nordafor (Shetland, Orknøyane). Namnet Blanche finst mellom anna på Shetland. Men han kan også ha hatt opphavet sitt i Tyskland eller Nederland, som det var mykje samband med på denne tida. Kan hende var det fordi han var utlending at han ikkje vart nytta som lagrettemann i skipreidet, som andre storkarar. Berre ein gong finn vi omtala ein lagrettemann som kan ha vore han, "Hendrich Erdøen" i 1623. Eller var dette Henrik den yngre? Sviger-sonen Lars vart nytta som lagrettemann frå første stund som bonde på garden (1626-1638).
Henrik hadde i åra kring 1580 vorte gift med ei av dei rikaste arvingane i Ryfylke på denne tida, Anna Olsdotter frå Nesheim i Sjernarøyane. Ho var dotter av Ola Larsson, som opphavleg var frå Bjørheim i Strand, og som vart ihelslegen i 1563. Ola Nesheim var den nest rikaste jordegodseigaren i Ryfylke i 1563. Berre Ola (Koll) på Skiftun betalte meir. Og Anna tykkjest ha vore einearvingen hans. Det skal ha vore 25 laupar jordegods i skifte etter Ola Larsson på Nesheim. I dette godset var truleg tre laupar smør i Erøynå.
Når Henrik Blank dukkar opp i kjeldematerialet i 1603 betalar han skatt av eit jordegods på 11 lau-par smør og 1 pund korn. Han var den einaste som skatta av jordegods i Erfjord dette året. Tre år seinare, i 1606, var han og Lars Håland dei einaste. Men Henrik hadde nesten 6 gonger meir jordegods enn Lars. Mellom anna var han sjølveigar i Erøynå.
I tillegg til det vi veit sikkert om Henrik Blank har det gått mange segner om han. Han var såleis ein som ruva her inne i fjordane den 30-40-årsperioden han budde her. Etter segna kom han frå Skotland, var fartøyskipper og gjorde seg vidgjeten for sitt vågemot. Danskekongen skal ha nytta han i si teneste som kapar mot sjørøvarar som herja både på norskekysten og danskekysten. Sidan heiter det at han var ved kongens hoff, og at han vart halden for ein av dei fremste mennene der. Ei anna segn fortel at Henrik var adelsmann og at han vart dømd til døden for trass imot kongen. Men så fekk han valet å skulle prøva seg i tvikamp mot kongens våpendragar, ein namngjeten fektar som ingen greidde stå seg imot. Kunne han greia seg i den tvikampen, skulle han verta fri dødsdommen. Henrik var ein uvanleg spræk kar, og i kampen hoppa han over hovudet til motstandaren og køyrde kården i nakken på han, så han døydde. Dermed slapp han med ei landsforvising til Noreg, heitte det, og såleis dukka han opp i Ryfylke.
Vi skal ta segnene med ei klype salt. Like gjerne var han berre ein dyktig oppkomling som kom til Noreg, gifta seg godt og bygde vidare på dette. At han vart ein stormann er sikkert. Det kan også vere at han kom frå øyane i vest, men han kan like gjerne ha hatt eit byopphav andre stader, eller han var an-dre- eller tredjegenerasjons innflyttar.
I Vikedal har det gått ein del segner om Henrik Blank som likevel helst må ha vore om sonen Henrik d.y. Sonen busette seg på Våga i Imsland. Det heitte seg såleis at 30 år etter at Henrik Blank var gravlagd, inne i kyrkja, flytta dei kistene frå Vikedalskyrkja til kyrkjegarden. Syster hans var til stades då dei opna kista, og då låg han der som han nyleg var avliden. Systera sa då: "Hvad ondt mon min broder har gjort, siden han ikke fikk rådne?". Men denne segna må altså ha vore om Henrik d.y., for Henrik d.e. ligg nok på Jelsa kyrkjegard. På Våga hadde dei lenge ei sølvskei med bokstavane H.B., som i seglet hans, og årstalet 1570. Henrik Blank var elles så kjend både mellom bygdefolk og skipperar i trelasthandelen i Ryfylke på denne tida at sonen, då han 1610-1611 leverte trelast i Kvaløynå (Imsland), vert nemnt som "lille Henrik".
Vi finn Henrik Blank som storleverandør av tre-last i Erfjord åra 1606-1624. Han vert då så å seia aldri ført med gardsnamn, berre med slektsnamnet Blanche. Han leverte både til skotske og tyske skipperar, til dømes i 1610-1611 til Thord Pedersen av Husum. Same året hadde han ein stor leveranse både av bord, bjelkar og bandstakar til Henrik van Bremen, som hadde eit fartøy på 30 lester. Det vanlege Henrik leverte var bord, bjelkar og bandstakar, men også brenneved innimellom, og til dømes 8 tylf-ter 4 alner bjørk (1621-1622). Leverandørhamna var Erfjord, men i 1612 finn vi at Henrik leverte 3 famnar brenneved i Jelsavågen til Åge Ågeson av Riber stift (Danmark).
Henrik åtte part i Åssagjå, og tømmeret vart nok skore der. I 1619 stemna han Peder Ås og Johannes Tednes for kvar sine tolvpartar av grunnleiga av denne sagjå. Dei var såleis mange eigarar, men Åssagjå var også eit godt sagbruk. Henrik skar også på Hålandssagjå.
Som kompanjong då Henrik Blank 1610-1611 leverte trelast til Henrik van Bremen vart ført "hans sønn". Det har vore sonen Henrik. Når vi finn ein Henrik Blank som leverandør i Vindholmen (Vikedal) 1614-1615, må dette like eins vera sonen med det same namnet, som altså då hadde flytta til Våga i Imsland. Ein Lars Blank leverte 1613-1614 100 bord i Erfjord til Anders Mesterbeur frå St. Andrews i Skotland. Dette må like eins ha vore ein son, og kan hende var det han som sidan budde i Sandvika ein periode. Det kan eg ha vore ein Johannes Blank. I alle høve var det ein Johannes som leverte trelast 1610-1611 og 1623-1624, og vert nemnt rett etter Henrik Blanche som "ibid", noko som tyder det same (namnet).
Lars Sandvika møtte i 1616 som fullmektig for Henrik Blank i Erøynå. Det var i ei sak mot Kari Rasmusdotter på Venja (Sjernarøyane). Ho vart stemna for 3 dalar fordi Henrik hadde betalt mannen hennar for å gå i utnevnd, men så gjekk han ikkje likevel. Her hadde altså Henrik betalt ein annanmann for å gå i militærteneste, og då truleg i staden for ein av sønene sine. Kari Venja vart dømd til å betala pengane.
På eit ting noko seinare på året 1616 var det Lars Sande som møtte på fullmakt for svigerfaren Henrik Blank. Elling på Bjerga (Sjernarøyane) vart då stemna til å vika garden Bjerga, som Henrik åtte. Då Elling hadde festa garden -16 år tidlegare - hadde eit vilkår vore at han skulle vika og flytta frå garden når Henrik, kona hans eller barna ville ha garden. Slik vart det også. Elling vart dømd til å vika garden innan eit år. I 1628 hadde Henrik bytta Bjerga med likt gods i Skjelsnes, men berre landskylda over ei tid, og ikkje til evig odel eller eie, som det heitte. Med dei næraste grannane i fjorden hadde Henrik Blank lite og inkje uteståande. Det einaste vi veit er at han i 1611 stemna grannen Ommund Vik til tinget for eitkvart. Men Ommund møtte ikkje og svarte for seg.
Mellom 1624 og 1625 vart jordegodset til Henrik Blank redusert til det halve, og Ola Kilane og Lars Håland gjekk forbi han som dei største jordeigarane i fjorden. Dette må ha vore i samband med at han mista kona Anna på denne tida, og at barna fekk ut morsarven sin. Frå same tida kom svigersonen Lars Sande inn som fast medbrukar på garden. I 1629 let Henrik Blank resten av odelsgodset gå over til barna, altså fleire år før han døydde. Dette året vart han stemna for odelsskatt, som han hadde betalt i alle år, men kunne fortelja at han "sit gods haver givet fra sig og under hans børn, efterdi det ikun fulgte hannom i helming" (normalisert). "Helming" fortel at det opphavleg var kona sitt gods, og ikkje hans.
Det er fortalt at Henrik Blank dreiv ei stor verksemd med både sagbruk og trelasthandel. Han må såleis støtt ha hatt godt med arbeidsfolk (husmenn) og drenger hos seg. Husmannsplasset Ytre Øynå - ytst i Erøynå - var i bruk alt før 1630. I 1605 hadde Henrik Blank ein dreng, Jon, som måtte bota for leigemål med Gunnar Øye si tenestekvinne. Dei beste og mest velståande drengene i skipreidet skatta av innkomene sine, og difor får vi namna på fleire av Henrik Blank sine drenger. Men ikkje alle skatta. Såleis hadde Henrik Blank i 1624 ein dreng som heitte Roal, og som kom austafrå. Denne "skjelmsaktige kumpan", som det heitte, kjenner vi til fordi han sette barn på dei to yngste dottrene til Henrik, Kari og Malena. Dette var dobbel synd. For det første var det leigemåla i seg sjølv, for det andre at dei to var i så nær slekt med kvarandre. Dette var så godt som blodskam. Ein enkemann måtte til dømes ha særskilt løyve om han ville gifta seg med ei syster til ei avliden kona, eller for den del med ei svigerinne. Drengen var "for sådan sin skammelige og ubluelige gjerning bortrømt, og ey er at finde eller oppsøge" (normalisert). Dei to jentene nekta høglydt for å ha visst noko om kvarandre sine syndige levnet. Lars Erøynå møtte på vegner av svigerfaren då saka kom opp på bygdetinget i 1625, og det viktigaste var å prova at dei to ikkje visste om kvarandre. Ola Kilane og Lars Håland, dei beste mennene i bygda, vitna at Kari to år tidlegare tente i Kilane i eitt års tid, og var om sommaren på stølen. Sidan drog ho heim att til far sin i Erøynå. Johannes Tednes og Gunnbjørn Bog vitna omlag det same. Malena derimot var heime i Erøynå heile tida, då drengen tente der. Ingen kunne vitna at drengen Roal hadde vore på Kilastølen, men det var lang veg opp dit.
Saka drygde lenge. I 1631 møtte Henrik Våga på vegner av far sin, Henrik Blank, med stemning mot Roal, austmannen som for ei tid sidan tente i Erøynå og då "uhørligen beligget" begge jentene, "saa de begge ved hannom haver avlet børn og blod". Men drengen var ikkje å finna, og i mellomtida gjekk dei to jentene "som hedensche Mennischer". Kari, som hadde vore på Kilastølen, for-talde at kumpanen ofte kom opp til henne der, og skammeleg overtalte henne, som det heitte. Dette var ved olsok, og fosteret var fødd ved korsmessetid om hausten. Det var altså dødfødd. Men ho visste ikkje noko - før etter at han var rømt - at han også hadde forrådt syster hennar heime i Erøynå. Malena fortalde at han låg med henne heime "i hinders faders gaard" om hausten i kornskurden ("skor tiden"). Så fødde ho sitt foster i tredje veka, og etter at systera hadde fødd sitt. Også ho nekta for å ha visst at drengen forrådde dei begge.
Før dommen fall bad dei to, for Guds skyld, om nåde og ikkje for rett, og at deira eige vitnesbyrd "og egen sandferdige berettning maatte eragtes, dennom til befrielse" (normalisert). Dei fekk ulik dom. Kari, ho som hadde vorte forført oppe på stølen, vart frikjent ved sin eigen eid, som ho straks gjorde. Så måtte ho stå kyrkja sin disiplin og bøta til dei fattige. Systera Malena kunne ikkje frikjennast "udenhun ved henders doll selvtolfte, sig kand befri", som det heitte. Det var strengare for henne fordi ho var den siste av dei to som hadde med drengen å gjera. Det vart nemnt opp 12 ugifte kvinner der Malena skulle behalda dei sju og sjølv vera den åttande. Så skulle ho sjølv velja ut fire jenter til, og gje eiden i lag med dei 11 til førstkomande tinget på Jelsa. Det gjorde ho, saman med elleve andre "piger". Til kongens kasse måtte dei to jentene kvar bota 6 dalar.
I 1752, altså over hundre år etter Henrik Blank, vert det omtala ei storstova i Erøynå i samband med eit bryllaup på garden. Denne storstova, altså eit hus som merkte seg ut mellom stovehusa i området, gjekk truleg attende til Henrik Blank.
Henrik åtte heile Erøy og fleire andre gardar i Ryfylke, 11 laupar smør 1 pund korn, og la 6 riksdalar i skatt. I 1613 la han 5 riksdalar i skatt. Han var då einaste jordeigande bonde i Erfjord som la skatt. I 1617 er han oppført i jordebok for Erøy, 2½ laupar smør, 3 bukkeskinn, 12 skilling. Og for Håland ½ laup smør 7 skilling, visstnok for heile Hålandsosen med Fidjalia. I 1624 er han oppført som eigar av: Erøy 3 laupar smør, Fister 3 laupar smør, Vestre Bjerga 2 laupar smør, 3 vetter korn, Øvrabø 1 laup smør, Vestre Bogland ½ laup smør, Austre Bogland ½ pund smør, Ås 6 merker smør. Henrik Blank eig og 1 pund smør, 1 geiteskinn 1 skilling i Sandvik i 1617. I 1625 pantset Magdalena Jonsdotter Venja i Sjernarøy til Henrik for 246 dalar.

Sjå også:
Rogaland Historie og Ættesogelag: Ætt og Heim 1984 side 146-148
Rogaland Historielag Årshefte 1942 side 9

Henrich Henrikson gifta seg med Anne Olsdotter cirka 1580 i Sjernarøy kyrkje, Sjernarøy, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Barbro Henriksdotter vart fødd i 1582 i Fister nedre, Fister, Rogaland, NOR og døydde i Krakk, Vats, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Barbro var Barbara Blank. Barbro gifta seg med Laurits Larsson Krakk cirka 1600 i Fister kyrkje, Fister, Rogaland, NOR.

266      ii.  Henrich Henrikson Blank. Henrich gifta seg med Ingeborg Larsdotter, dotter av Laurits Knudson Hogganvik og Hogganvik, cirka 1615 i Vikedal kyrkje, Vikedal, Rogaland, NOR.

280     iii.  Ole Henrikson Blank. Ole gifta seg med Karin Eriksdotter, dotter av Erich Jakobson Koll og Magnhild Olsdotter, cirka 1615 i Fister kyrkje, Fister, Rogaland, NOR.

         iv.  Lars Henrikson Sandvik vart fødd i 1590 i Fister nedre, Fister, Rogaland, NOR og døydde i Sandvik, Erfjord, Rogaland, NOR.

          v.  Marta Henriksdotter vart fødd i 1592 i Erøy, Erfjord, Rogaland, NOR og døydde i Aksland lille, Imsland, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Marta var Margreta Blank. Marta gifta seg med Ole Asbjørnson Galtåker, son av Asbjørn Tjerandson Erfjord, cirka 1618 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

         vi.  Kari Henriksdotter vart fødd cirka 1595 i Erøy, Erfjord, Rogaland, NOR og døydde i Erøy, Erfjord, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Kari var Kari Blank. Ho hadde ikkje noko tilhøve eller barn.

        vii.  Magla Henriksdotter vart fødd cirka 1600 i Erøy, Erfjord, Rogaland, NOR og døydde i Kvam ytre, Nedstrand, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Magla var Magdalena Blank. Magla gifta seg med Levard Asbjørnson Kvam, son av Asbjørn Tjerandson Erfjord, cirka 1626 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.


533. Anne Olsdotter, dotter av Ole Larsson Nesheim og Margrete Olsdotter, vart fødd i 1555 i Nesheim, Sjernarøy, Rogaland, NOR og døydde cirka 1624 i Erøy, Erfjord, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 69 år.

Anne gifta seg med Henrich Henrikson Blank cirka 1580 i Sjernarøy kyrkje, Sjernarøy, Rogaland, NOR.

534. Laurits Knudson Hogganvik, son av Knud Hogganvik og Håkonsdotter, vart fødd cirka 1555 i Hogganvik, Vikedal, Rogaland, NOR og døydde i 1626 i Hogganvik, Vikedal, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 71 år.

Generelle notat: Laurits Knutson representerte Vikedal skipreide ved kongehyllingane i 1591 og 1610. Han budde som leiglending på Hogganvik, men åtte mykje jordegods, Sandanger og i Fosse i Hjelmeland. Laurits arva 1 laup smør i Skiftun etter Odd Sevatson Fevold og Berge Velde skriv at han truleg var dotterson til Sevat Oddson.
I Rogaland Historielag sitt årshefte for 1988 side 138 står det at foreldra kan vere Anna(?) Fartegnsdotter og Knut Valen. Der står det òg at Laurits var gift med ei dotter til Torgils Johannesson på Torsnes, og som då vert ei dotterdotter til Sevat Oddson.
I Berge Velde si bok er faren til første kona, Torgils Johannesson Torsnes, innskrive av andre en forfattaren.
I Årshefte for 1949 gissar Asgaut Steinnes på at ho var dotter til Torgils på Torsnes. Ho er ikkje nemnt i bygdeboka for Jondal. Laurits vil då få arven etter Odd Fevold med kona si. Mora Anna Fartegnsdotter hadde vore gift med Laurits Johannesson Galte på Valen før ho vart gift med Knut Valen. Det vert då rimeleg at Anna og Knut sin son vert oppkalla etter Laurits.
Dersom desse slekttilhøva for Laurits Knutsson og første kona er rette, så vart Laurits Knutsson gift med halvsøskena sine sitt søskenbarn. Torgils Johannesson Torsnes var bror til Laurits Johannesson på Valen og som var første mannen til Anna Fartegnsdotter.
Ein annan teori om opphavet til Laurits Hogganvik vart sett fram i Ætt og Heim for 1996. Der vert det nemnt at Laurits truleg var dotterson til Håkon Torgilsson Foss/Sæbø og kona Magla Oddsdotter. Laurits vert i så fall dotterdotterson til Odd Fevoll og sjølv arving etter Odd Fevoll.
Første kona er ukjent og teoriane om at ho var dotter til Torgils på Torsnes kan ikkje bevisast. Hogganvik er nemnd som lensmannsgard i 1602-1607 og 1615-1625. Han var lensmann i Vikedal 1591-1625. I 1610 åtte Lars Hogganvik godset i gardar som skylde 3 laupar smør og ½ pund korn. I 1614 er han nemnd som brukar av Sandvik-saga, 1618 av Hogganvik-saga. Det same året er oppskrive 1½ laup 18 merker smør, 5 vetter korn og 4 verar. Det var hans eige gods og stykbarna sitt. I 1624 møtte Lars Hogganvik i rett på Hauga i Jelsa med sonen Lars Larson Oppsal i Vikedal og mågen Jon Villumson. Lars vart andre gong gift med Catarina Johannesdotter, enka etter presten på Rennesøy, hr. Rasmus Olavson.

Sjå også:
Rogaland Historielag Årshefte 1942 side 15-16
Rogaland Historielag Årshefte 1949 side 78
Rogaland Historie- og Ættesogelag Årshefte 1977 side 78
Rogaland Historie- og Ættesogelag Årshefte 1988 side 138

Laurits Knudson gifta seg med Hogganvik cirka 1588 i Vikedal kyrkje, Vikedal, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

267       i.  Ingeborg Larsdotter. Ingeborg gifta seg med Henrich Henrikson Blank, son av Henrich Henrikson Blank og Anne Olsdotter, cirka 1615 i Vikedal kyrkje, Vikedal, Rogaland, NOR.

424      ii.  Lars Larsson Opsal. Lars gifta seg med Marit Jonsdotter, dotter av Jone Jonson Tøtland og Kari Ågesdotter, cirka 1615 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR. Lars gifta seg så med Margrete Nilsdotter, dotter av Niels Pedersen og Barbara Jørgensdotter, cirka 1654 i Vikedal kyrkje, Vikedal, Rogaland, NOR.

        iii.  Marta Larsdotter vart fødd i 1591 i Hogganvik, Vikedal, Rogaland, NOR og døydde cirka 1666 i Håland, Erfjord, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 75 år. Marta gifta seg med Gudmund Toreson Fosen, son av Tore Gudmundson Fosen, cirka 1610 i Vikedal kyrkje, Vikedal, Rogaland, NOR. Marta gifta seg så med Ole Larsson Håland, son av Lars Olson Håland og Ingeborg Jonsdotter, i 1628 i Avaldsnes kyrkje, Avaldsnes, Rogaland, NOR.

323      iv.  Malena Larsdotter. Malena gifta seg med Jon Villumson Raunes, son av Willum Johnsen og Ragnhild Øysteinsdotter, i 1624 i Vikedal kyrkje, Vikedal, Rogaland, NOR.

Laurits Knudson gifta seg så med Katarine Johannesdotter cirka 1618 i Vikedal kyrkje, Vikedal, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

535. Hogganvik vart fødd cirka 1565 og døydde cirka 1618 i Hogganvik, Vikedal, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 53 år.

gifta seg med Laurits Knudson Hogganvik cirka 1588 i Vikedal kyrkje, Vikedal, Rogaland, NOR.

536. Ivar Toreson Tjentland, son av Tore Ivarson Tjentland og Eivindsdotter, vart fødd i 1560 i Tjentland, Årdal, Rogaland, NOR og døydde cirka 1640 i Tjentland, Årdal, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 80 år.

Generelle notat: Ivar Toreson vart gift første gong med Anna Jonsdotter. Ein veit ikkje når Anna Jonsdotter døydde, og ikkje kven av barna til Ivar Toreson som ho var mora til. Ut frå alder på mann til døttrene (tvilsam metode) og kva tid dei fekk barn, samt namna på barnebarna til Ivar, så er det forsøkt å finna ut kven ho kan ha vore mora til. Namna på barna er komne fram ved ein arvetvist 1658 mot enka etter sonen Tore. Ivar Toreson hadde farsgodset på Ø. Valheim, der budde han 1603 og 1606, men kom seinare til Tjentland att. Han er nemnt lensmann i Årdal skipreide 1607, 1616, 1618 og vistnok 1619. 1627 blei han stemna for retten fordi han framleis brukte Valheimsholmen slik han hadde gjort då han budde på Valheim. På Tjentland hadde han heile garden, dvs. 3 laup smør, med andre ord ein svær gard. Ut over i 1630-åra var han stemna for retten fordi han stod til rest med landskyld. Men han var ein mann med stor tiltru, m.a. var han lagrettemann på tinget i Stavanger for åra 1634-1637. Han hadde truleg garden til ca. 1640. 1617 er han oppført i odelsjordebok med 2 pund smør i landskyld og i leidang 3 geiteskinn. Andre kona til Ivar var Guri(?) Ivarsdotter Jørpeland.

Ivar Toreson gifta seg med Anna Jonsdotter cirka 1585 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Bereta Ivarsdotter vart fødd cirka 1585 i Tjentland, Årdal, Rogaland, NOR og døydde i Voster, Strand, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Bereta var Birgitte. Bereta gifta seg med Ingebret Pederson Voster, son av Peder Jonson Voster, cirka 1610 i Årdal kyrkje, Årdal, Rogaland, NOR.

268      ii.  Laurits Ivarson Runestad. Laurits gifta seg med Inger Samsonsdotter, dotter av Samson Aslakson Runestad, cirka 1628 i Talgje kyrkje, Finnøy, Rogaland, NOR.

        iii.  Knud Ivarson Dritland vart fødd i 1602 i Tjentland, Årdal, Rogaland, NOR og døydde i Dritland, Årdal, Rogaland, NOR. Knud gifta seg med ukjend.

         iv.  Malena Ivarsdotter vart fødd cirka 1603 i Tjentland, Årdal, Rogaland, NOR og døydde i Flesjå, Finnøy, Rogaland, NOR. Malena gifta seg med Roald Pederson Flesjå cirka 1625 i Årdal kyrkje, Årdal, Rogaland, NOR. Malena gifta seg så med Peder Belestson Flesjå, son av Belest A. Lauvsnes, cirka 1633 i Hesby kyrkje, Finnøy, Rogaland, NOR.

          v.  Ivarsdotter vart fødd cirka 1605 i Tjentland, Årdal, Rogaland, NOR og døydde i Nesheim, Sjernarøy, Rogaland, NOR. Ivarsdotter gifta seg med Eiel Knudson Venja, son av Knud Nilsson Baustad og Bjørnsdotter, cirka 1626 i Årdal kyrkje, Årdal, Rogaland, NOR.

         vi.  Tore Ivarson Ullestad vart fødd cirka 1608 i Tjentland, Årdal, Rogaland, NOR og døydde etter 1640 i Ullestad, Årdal, Rogaland, NOR. Tore gifta seg med Ullestad cirka 1633 i Årdal kyrkje, Årdal, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

        vii.  Ivarsdotter vart fødd cirka 1610 i Tjentland, Årdal, Rogaland, NOR og døydde i Valheim nedre, Årdal, Rogaland, NOR. Ivarsdotter gifta seg med Ingebret Tjerandson Valheim, son av Tjerand Andersson Tungland, cirka 1630 i Årdal kyrkje, Årdal, Rogaland, NOR. Ivarsdotter gifta seg så med Rasmus Bjørnson Valheim cirka 1646 i Årdal kyrkje, Årdal, Rogaland, NOR.

       viii.  Ole Ivarson Kyrkhus vart fødd i 1616 i Tjentland, Årdal, Rogaland, NOR og døydde etter 1669 i Kyrkhus, Årdal, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Ole var Oluf. Ole gifta seg med Birgitte Assersdotter, dotter av Asser Reiarson Mæle og Birgit Klengsdotter d.e., cirka 1651 i Årdal kyrkje, Årdal, Rogaland, NOR.

Ivar Toreson gifta seg så med Guri Ivarsdotter, dotter av Ivar Kristofferson Jørpeland, cirka 1620 i Strand kyrkje, Strand, Rogaland, NOR.

Generelle notat: Guri Ivarsdotter vart gift opp att med Laurits Danielson. Det er ikkje kjent kor lenge Laurits sat med bruket på Tjentland før stesonen Ivar overtok. Guri(?) gifta seg tredje gong før 1658 med lensmann Anders Andersson Riskedal. På skipreidetinget for Årdal 27.11.1671 heiter det at: "Fogden Niels Christensen steffente och til Sagde Anders Tintland førige lensmann i Aardall schibrede efter Som hand Tingstoffuen paa Kirchehus haffde ladet Neder Kaste, Saa nu jngen Tingstoffue enten for Fogden eller Almuen Var at betiene Retten". Anders vart dømt til innan vårtinget å bygga opp att tingstova. Ein må gå ut frå at det var for dette hærverket at Anders måtte slutte som lensmann. Han var elles ingen ukjent mann i rettsalen. I 1660 var han mellom ei lang rekke dalbuar og bønder som hadde rive ned ei lita laksegilje for Mæle og øydelagt eit laksekar. Anders var òg instemna for å ha brukt skjellsord mot Adser Mæle. I 1669 var han og fleire andre innstemna for å ha øydelagt eit laksekar for Valheim. Men i 1670 var han nemnt som mellommann for å laga fred i laksesaka mellom Mæle og Svadberg. Dette kunne passe for ein lensmann, og kan hende han berre var lensmann dette året, og måtte slutte året etter då han reiv ned tingstova. Anders vart gift opp att med Malena Olsdotter då Guri(?) var død.

Hendingar i livet hennar var:

• Ho budde i 1658 i Tjentland, Årdal, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Ivar Ivarson Tjentland vart fødd i 1630 i Tjentland, Årdal, Rogaland, NOR og døydde cirka 1680 i Tjentland, Årdal, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 50 år. Ivar gifta seg med Kari Danielsdotter, dotter av Daniel Nilsson Brathetland og Maren Justsdotter, cirka 1665 i Fister kyrkje, Fister, Rogaland, NOR.

         ii.  Åsa Ivarsdotter vart fødd i Tjentland, Årdal, Rogaland, NOR og døydde i Geitaskjer, Strand, Rogaland, NOR. Åsa gifta seg med Truls Geitaskjer i Årdal kyrkje, Årdal, Rogaland, NOR.


537. Anna Jonsdotter, dotter av Jone Olson Foss og Berta Tollaksdotter, vart fødd cirka 1565 i Tøtland, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde cirka 1619 i Tjentland, Årdal, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 54 år.

Anna gifta seg med Ivar Toreson Tjentland cirka 1585 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

538. Samson Aslakson Runestad, son av Aslak Aslakson Hovda, vart fødd i 1550 i Hovda, Finnøy, Rogaland, NOR og døydde etter 1631 i Runestad, Finnøy, Rogaland, NOR.

Generelle notat: Samson Aslakson på Runestad var son til Aslak på Hovda, Fogn, ogvar truleg fødd ikring 1550-åra og døydde i 1630-åra. Han vert nemnt første gong i 1591 då han var ein av hyllingsmennene i samband med hyllinga av Christian IV. han var òg ein av hyllingsmennene prins Kristian vart hylla i 1610. Han var slik ein veltrudd mann og som ofte vart mykje nytta som lagrettemann på tinga utover frå tingbøkene startar i 1616 til eit stykke ut i 1630-åra. Han arva jordegods i Hovda og Rød i Erfjord etter far sin, saman med broren Truls på Hovda. Etter ei odelsjordebok frå 1624 åtte Samson eitt pund smør i Hovda og 4 mark i Rød. Truls åtte 2 pund og 4 mark i dei same gardane. I Runestad var det to laupar smør som var bondegods, og etter ei jordebok frå 1617 hadde Samson vorte eigar av heile denne parten. Etter ei jordebok frå 1625 hadde den mektige Knut Nilsson Skanderborg på Nesheim i Sjernarøy fått hand om eigedomsparten i Runestad. Samson hadde Runestad samla fram til ikring 1620. Frå dette året møter me to skatteytarar på Runestad, Samson og versonen Laurits. Truleg var det dei to laupane bondegods som vart bygsla bort som eiga brukseining, men seinast frå 1628, då Samson drog seg tilbake som brukar, vart delinga gjennomført på ein annan måte. Det eine bruket (A) vart på 2 ½ laup smør, med ein laup bondegods, ein laup klostergods og ½ laup som høyrde til Hauskje prestebol, medan bruk B vart på 2 laupar, med ein laup bondegods, ½ laup gods som høyrde til kruna (tidlegare bispegods) og ½ laup prestegods. Seinare vart prestegodset samla i bruk B. Delinga i eit bruk på 2 ½ og eit på 2 laupar vart ståande til opp i 1860-åra. Det er ikkje kjent kva kona til Samson heitte, men det er kjent fire barn. Det er noko usikkert kva tid Samson døydde. Han betalte skatt siste gong i 1627, og året etter var det versonen som var brukar. Samson var då folgemann og han vart mellom anna kalla inn som vitne i ei sak i 1631.

Samson Aslakson gifta seg med ukjend.

Barna hans var:

          i.  Samsonsdotter vart fødd i Runestad, Finnøy, Rogaland, NOR og døydde i Runestad, Finnøy, Rogaland, NOR. Samsonsdotter gifta seg med Torger Runestad i Talgje kyrkje, Finnøy, Rogaland, NOR.

         ii.  Knud Samsonson Eie (Mogleg) vart fødd i Runestad, Finnøy, Rogaland, NOR og døydde etter 1649 i Eie nedre, Finnøy, Rogaland, NOR.

269     iii.  Inger Samsonsdotter. Inger gifta seg med Laurits Ivarson Runestad, son av Ivar Toreson Tjentland og Anna Jonsdotter, cirka 1628 i Talgje kyrkje, Finnøy, Rogaland, NOR.

         iv.  Bjørn Samsonson Bergeland vart fødd i Runestad, Finnøy, Rogaland, NOR og døydde etter 1630 i Bergeland, Årdal, Rogaland, NOR.


540. Lars Larsson Opsal vart fødd i Opsal, Finnøy, Rogaland, NOR og døydde i Opsal, Finnøy, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Lars Larsson var Laurits Opsal.

Generelle notat: Det var brukar på Opsal som heitte Laurits frå 1606 og samanhengande fram til 1670-åra. Det må vere to generasjonar minst, og den eldste av dei kan ha budd på Opsal i fleire år då han vart innskriven i skattelista i 1606. I rettsak om Tøgje på Gard, vitna Laurits "Stifftunnsønn" på Opsal, og det vert sagt at han var ikring 70 år då. Dersom alderen er rett, må det vere ein eldre generasjon enn den som betalte skatt i 1606, men alderen i 1597 kan vere overdriven høg. Han fortalde vidare dei opplysningane han hadde etter faren, "som war wed 100 aar gammell". Den yngste Laurits vart fødd rundt 1611 (53 år i 1664), og han døydde i 1675. I 1645 betalte både far og son koppskatt, faren for seg og ei tenestejente, sonen for seg og kona. I matrikkelen i 1649 var det berre ein Laurits som vart innført, og det må vere den yngre. Kona til Laurits fødd ikring 1611 var Malena Sjursdotter frå Selvåg. Men Laurits hadde to døtre frå eit tidlegare ekteskap, Berta på Nore Vignes og Guri på Øvre Eie. Ved skiftet etter Laurits i 1676 var mennene til døtrene og brørne til enka (Peder Selvåg og Kristoffer Hapnes) til stades på Opsal. Laurist (truleg den eldre) var kyrkjeverje i 1634-1635, og både far og son var lagrettemenn i fleire år. 3 ½ vett av gardskylda åtte dei sjølve, så dei var å rekna som sjølveigarar. I 1665 vart Laurits Opsal stemna for "skyssferdsforsømmelse", og i 1671 måtte han på nytt møta for retten, denne gong innstemna av Johannes Olson på Kingestad. Laurits den eldre på Opsal kan òg vere far til Lars (Laurits) Kvam i Strand. Han må då vere ein yngre son og fødd ikring 1625. For å sikre ei standmessig gravferd til Laurits i 1675, fekk presten i gebyr ei ku og to riksdalar. Kyrkjeklokkene ringde nok ekstra lenge den dagen. Enka gifte seg opp att med Peder Lauritsson frå Kvam i Strand, og dersom Laurits Kvam var bror til "unge" Laurits som døydde i 1675, så vart enka gift med brorson til første mannen sin.

Lars Larsson gifta seg med ukjend.

Barna hans var:

          i.  Lars Larsson Opsal d.e. vart fødd i 1611 i Selvåg, Finnøy, Rogaland, NOR og døydde i 1675 i Opsal, Finnøy, Rogaland, NOR 64 år gamal. Eit anna namn for Lars var Laurits. Lars gifta seg med Malena Sjursdotter, dotter av Sjur Larsson Selvåg, cirka 1655 i Talgje kyrkje, Finnøy, Rogaland, NOR.

270      ii.  Lars Larsson Kvam d.y.. Lars gifta seg med ukjend. Lars gifta seg med Berita Larsdotter d.e., dotter av Lars Pederson Rossavik og Anna Ingebretsdotter, cirka 1675 i Strand kyrkje, Strand, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.


552. Knud Svendson Bjørheim, son av Svend Bjørnson Bjørheim og Eli Jonsdotter, vart fødd i 1590 i Bjørheim øvre, Strand, Rogaland, NOR og døydde før 1660 i Bjørheim øvre, Strand, Rogaland, NOR.

Generelle notat: Knut Sveinson er kalla "unge Knut Bjørheim" tidleg på 1600-talet. Han betalte skatt i klassen for leiglendingar frå 1617 til 1644. I 1647 var bruket hans på 2 laupar 16 merker smør, av ei samla landskuld på 6 laupar smør. deretter er han nemnt mellom bønder som betalte odelsskatt fram til 1652. I 1660 heiter det at arvingane etter han betalte skatten. Knut måtte bøta i 1621 av di han hadde gitt Ingebret Tau eit "Neffueslag" i eit bryllaup på Amdal, men Ingebret måtte likeins bøta "for hand slog Knud et Neffueslagh igien samme tiid". Knut budde ein periode på 5 år på Nordre Hidle i Sjernarøy før han busette seg på Øvre Bjørheim.

Knud Svendson gifta seg med Bergitte Jonsdotter cirka 1610 i Årdal kyrkje, Årdal, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

276       i.  Jon Knudson Høyland. Jon gifta seg med Anna Pedersdotter, dotter av Peder Tormodson Foss og Sissela Olsdotter, cirka 1640 i Strand kyrkje, Strand, Rogaland, NOR.

         ii.  Jorunn Knudsdotter vart fødd i 1614 i Hidle nordre, Sjernarøy, Rogaland, NOR og døydde i Barkved, Strand, Rogaland, NOR. Jorunn gifta seg med Ivar Bjørnson Barkved, son av Bjørn Gunnarson Mele og Ingeborg Mele, cirka 1658 i Strand kyrkje, Strand, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn. Jorunn gifta seg så med Johannes Ingebretson Barkved, son av Ingebret Hoskuldson Tungland, i 1675 i Strand kyrkje, Strand, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

        iii.  Svend Knudson Bog vart fødd i 1614 i Hidle nordre, Sjernarøy, Rogaland, NOR og døydde cirka 1669 i Bog, Erfjord, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 55 år. Svend gifta seg med Inger Halvorsdotter, dotter av Halvor Andersson Kvame og Helga Toresdotter, cirka 1651 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.


553. Bergitte Jonsdotter, dotter av Jon Eivindson Sedberg og Ingrid Pedersdotter, vart fødd i 1590 i Sedberg østre, Årdal, Rogaland, NOR og døydde i Bjørheim øvre, Strand, Rogaland, NOR.

Bergitte gifta seg med Knud Svendson Bjørheim cirka 1610 i Årdal kyrkje, Årdal, Rogaland, NOR.

554. Peder Tormodson Foss, son av Tormod Olson Foss og Anna Ormsdotter, vart fødd i 1581 i Foss, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde i 1670 i Foss, Hjelmeland, Rogaland, NOR 89 år gamal.
(Same som person 332 på side 1)

555. Sissela Olsdotter, dotter av Ole Knudson Håland og Guri Sebjørnsdotter, vart fødd cirka 1587 i Håland, Erfjord, Rogaland, NOR og døydde cirka 1620 i Foss, Hjelmeland, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 33 år.
(Same som person 349 på side 1)

556. Laurits Olson Kjølevik, son av Ole Oddson Kjølevik og Gjøa Kjølevik, vart fødd i 1585 i Kjølevik, Strand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1654 i Kjølevik, Strand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 69 år.

Generelle notat: Laurits Olson vart gift første gong ikring 1618. Første kona er ukjent, men døydde truleg ikring 1640. Dei hadde sønene Ole og Bjørn. Sonen Bjørn vart utskriven til Soldatteneste i 1659 og var utstyrt ned 1 pund kjøt, 6 kavringar, 6 merker smør og 1 riksdalar i drikkepengar. Vidare hadde han 1 vadmålskjole, 1 kabuss, 1 skjorte, 1 par sko, 1 par hoser, 2 skinn til "napsteech", og til eit par vantar, 6 skilling. Og det er truleg denne Bjørn som er nemnt i juli 1681 då han var innom tollbua i Stavanger og betalte avgift for 1 spekelaks, ½ lispund røykt kjøt og 1 tønne mjølk.
Laurits vart gift opp att ikring 1641. Andre kona var truleg Marta Rasmusdotter frå Rennesøy. Laurits betalte skatt i klassen for leiglendingar i åra 1618 til 1646. Dei hadde ei tenestejente i 1645. Laurits var lagrettemann i tida 1618 til 1635. Han budde truleg ei tid på Musland før han kom til Kjølevik i Strand.
Han budde på Musland i tida 1603-1614 og gav skatt derifrå. I 1616/1617 bygsla han 1 ½ laup smør i Kjølvik og ½ pund smør i øydegarden Vatland og gav 21½ riksdalar i førstebygsel. Lars var "måg" til presten Rasmus Olson på Rennesøy.
Ættegranskar Jacob Jåthun meiner at han var gift med Marta Rasmusdotter, dotter til presten Rasmus Olson på Rennesøy. Laurits Olson Kjølevik selde hausten 1624 1 ½ spann kornskuld i Roaldstad i Hausken for 5 riksdalar til Laurits Olson Mæle. Hausten 1625 selde han nye ½ spann kornskuld i same garden til same kjøpar for 4 riksdalar. I 1619 skatta Laurits Kjølevik av ½ laup som kongen åtte, og ½ laup i øydegarden Vatland som kyrkja på Talgje og han sjølv åtte. Under Aske skipreide er det i 1641 ført at Laurits Kjølevik "komb fortilig i Brudeseng med hans festemøe" og dermed måtte han betale bot. At denne saka er nemnt i Aske skipreide styrkar teorien om at Laurits vart gift med ei kvinne frå Rennesøy.
I 1647 brukte Laurits 1½ laup av garden, men sonen Ole hadde då fått ta over ½ laup.
Ut frå det som er nemnt, så skulle Laurits truleg berre vere gift ein gong, og Marta Rasmusdotter vere mor til barna hans. Sonen har kalla eldste dottera si Marta, noko som styrkjer denne teorien.

Laurits Olson gifta seg med Marta Rasmusdotter cirka 1625 i Hausken kyrkje, Rennesøy, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

278       i.  Ole Larsson Varland. Ole gifta seg med Udbjørg Rasmusdotter, dotter av Rasmus Ommundson Varland og Berta Knudsdotter, cirka 1648 i Strand kyrkje, Strand, Rogaland, NOR. Ole gifta seg så med Sissela Jonsdotter, dotter av Jon Knudson Høyland og Anna Pedersdotter, i 1669 i Strand kyrkje, Strand, Rogaland, NOR.

         ii.  Bjørn Larsson Kjølevik (Mogleg) vart fødd i 1630 i Kjølevik, Strand, Rogaland, NOR og døydde i Stavanger, Rogaland, NOR.


557. Marta Rasmusdotter, dotter av Rasmus Olson Hauske og Katarine Johannesdotter, vart fødd cirka 1595 i Hauskje, Rennesøy, Rogaland, NOR og døydde i Kjølevik, Strand, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Marta var Marit.

Hendingar i livet hennar var:

• Ho budde i 1645 i Kjølevik, Strand, Rogaland, NOR.

Marta gifta seg med Laurits Olson Kjølevik cirka 1625 i Hausken kyrkje, Rennesøy, Rogaland, NOR.

558. Rasmus Ommundson Varland, son av Ommund Rasmusson Varland, vart fødd i 1575 i Varland, Strand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1656 i Varland, Strand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 81 år.

Rasmus Ommundson gifta seg med Berta Knudsdotter cirka 1610 i Strand kyrkje, Strand, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Omund Rasmusson Varland vart fødd i 1611 i Varland, Strand, Rogaland, NOR og døydde i Varland, Strand, Rogaland, NOR. Omund gifta seg med ukjend.

279      ii.  Udbjørg Rasmusdotter. Udbjørg gifta seg med Ole Larsson Varland, son av Laurits Olson Kjølevik og Marta Rasmusdotter, cirka 1648 i Strand kyrkje, Strand, Rogaland, NOR.

        iii.  Siri Rasmusdotter vart fødd cirka 1627 i Varland, Strand, Rogaland, NOR og døydde i Hauske, Hjelmeland, Rogaland, NOR. Siri gifta seg med Ole Knudson Hauske, son av Knud Pederson Hauske og Elisabet Jonsdotter, cirka 1652 i Strand kyrkje, Strand, Rogaland, NOR.

         iv.  Knud Rasmusson vart fødd i 1630 i Varland, Strand, Rogaland, NOR og døydde etter 1655 i Varland, Strand, Rogaland, NOR.

          v.  Jon Rasmusson Varland vart fødd i 1632 i Varland, Strand, Rogaland, NOR og døydde etter 1653 i Varland, Strand, Rogaland, NOR.

         vi.  Bjørn Rasmusson Varland vart fødd i 1635 i Varland, Strand, Rogaland, NOR og døydde etter 1682 i Varland, Strand, Rogaland, NOR.


559. Berta Knudsdotter, dotter av Knud Bjørnson Bjørheim og Udbjørg Tormodsdotter, vart fødd i 1590 i Bjørheim øvre, Strand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1676 i Varland, Strand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 86 år.

Generelle notat: Rasmus Ommundson betalte skatt i klassen for leiglendingar i åra 1610 til 1633 på varland, og frå 1634 til 1654 skatta han av 2 laupar i klassen for odelsbønder. Rasmus og medarvingane hans åtte heile garden i 1617. Enka etter Rasmus, Berta Knutsdotter, betalte odelskatten i 1658 og 1660. Dei hadde 1 tenestedreng og 1 tenestejente i 1645. Rasmus er sjølvsagt ført som einaste brukar i 1647. I 1620 avla han eiden som lagrettemann og var lagrettemann i tida 1624 til 1640. Sonen Knut fekk bot i 1655 for leiermål med Astrid Eriksdotter og måtte betale 12 riksdalar og Astrid 6 riksdalar. Bjørn Rasmusson Varland heiter ein mann som i følge toll-listene for Stavanger var i byen med heile 9 tønner korn i oktober 1682. Sonen Jon er nemnt i ei sak på Varland i 1653. Til tinget i 1653 hadde Mikkel Voster stemna Berta Varland for skade som hennar eigne griser (og griser ho hadde gåande for andre) hadde gjort i åkeren til Mikkel. Samuel Fiskå og Jakob Veland hadde vurdert skaden til 6 tønner korn, men dei vart til slutt forlikte om at Mikkel skulle ha 3 tønner korn i erstatning. Berta gifta seg opp att ikring 658 med Peder Bjørnson frå Heggheim. Peder var lagrettemann i åra 1663 til 1671. Dei hadde to drenger i 1664. Peder var med og kravde inn skatten i 1666. 05.02.1669 var det rettsmøte på Varland. På den eine sida stod Peder Bjørnson og kona, som er kalla "den Erlige och høbedagede Danne quinde" då, så ho var nok tilårskomen. På den andre sida stod svograne (svigersønene) hennar Ole hausken og Ole Kjølevik, samt sonesonen hennar, Nils Ommundson. berta hadde arva 1 laup smør og ½ vett korn i Randa i Fister, samt 28 merker smør og 1 ½ spann korn i Nærheim i Ølen. Dette skulle Berta og mannen hennar framleis ha, men svograne skulle arva resten av godset. Sonesonen Nils skulle derimot ha godset i Varland. Skiftet etter berta i 1676 var ganske rikt. Peder gifta seg opp att med ei enke på Tau og flytta dit.

Berta gifta seg med Rasmus Ommundson Varland cirka 1610 i Strand kyrkje, Strand, Rogaland, NOR.

Berta gifta seg så med Peder Bjørnson Tau, son av Bjørn Larsson Heggheim og Pedersdotter, cirka 1658 i Strand kyrkje, Strand, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.


560. Henrich Henrikson Blank, son av Henrich Blank, vart fødd i 1555 i SHI, SCT og døydde cirka 1635 i Erøy, Erfjord, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 80 år.
(Same som person 532 på side 1)

561. Anne Olsdotter, dotter av Ole Larsson Nesheim og Margrete Olsdotter, vart fødd i 1555 i Nesheim, Sjernarøy, Rogaland, NOR og døydde cirka 1624 i Erøy, Erfjord, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 69 år.
(Same som person 533 på side 1)

562. Erich Jakobson Koll, son av Jakob Koll og Liva Olsdotter, vart fødd cirka 1560 i Nessa indre, Nedstrand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1650 i Byre, Fister, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 90 år.

Generelle notat: Erik Jakobson budde på Hauge i Hjelmeland i 1586, men i 1601 er han på Byre og er lensmann i Sæbø skipreide til 1626. 25.07.1623 er han med på ei sak om "Marcke Besichtning" på Kvam. Han åtte ein større eigedom på Nessa i Nedstrand, og har visstnok arva visse rettar i Ytre Kvam etter mor si.
Saman med sine to søner Oluf Nesse og Jacob Øverland, svogeren sin Knut Sigmundstad og fleire slektningar i Nedstrand skal Erik Byre vere med på grenseoppgangen mellom Ytre Kvam og Midt Kvam. Men han akter ikkje å gje frå seg nokon av rettane. Han er nok òg hissig av seg, og han har nok sagt eit og anna hardt ord i striden. Begge partar legg fram skriftlege dokument. Retten finn saka vanskeleg, og det ser ikkje ut til at partane vil inngå forlik. derfor vert saka lagt fram for lagmannen.
På skipreidetinget på Leiranger 15.11.1623 vert Erik Byre innstemna av presten i Nedstrand, Anders Kieldson, for ord og uttalelsar Erik kom med på Kvam den 25.06 same år. Saka vart utsett avdi fogden Anders Hansson var sjuk og ikkje kunne vere til stades.
På Sæbø skipreideting 06.12 same år er fogden til stades der saka vart teken opp. Erik sa at han ikkje hadde noko vondt å seia om presten, og ba om undskyldning dersom han hadde sagt eller gjort noko urett mot han. 11.02.1624 kjem saka opp for Stavanger Domkapitel. Her benektar Erik Byre å ha sagt noko som helst ufordelaktig om presten, og seier at dette vert ei avsporing av sjølve saka. Den 05.04.1624 vart det ny grensegang på Kvam, og Erik påtar seg å dekka kostnadane for presten.
I Rogaland Historie- og Ættesogelag Årshefte for 1988 side 123 står det at Erik Jakobson Koll la på Byre 5.04.1624 fram eit pergament frå 1437 der han i tillegg kom med opplysningar om slekta si:
"Erik Byrre sønn av Liffue Olufsdater, Oluff Euindsen, Euind Anbiørnsen".
Men i bygdeboka for Finnøy bind III vert Erik oppført som truleg barn av Marit Ormsdotter og Jakob Knutson som seinare budde på Jørstad.
Erik tok over på Byre då Jakob Knutson flytta til Jørstad. Erik var gift første gong med Magnhild Olsdotter frå Nedre Fevoll i Hjelmeland og hadde fire barn med henne.
Erik må ha gifta seg opp att, for yngste dottera Siri var ikring 50 år yngre enn eldste dottera Karin. Siri var truleg fødd noko før 1650.
I følgje bygdeboka for Strand vart Erik Koll på Byre gift opp att med enka Siri Andersdotter (ho vert kalla Endresdotter i boka til Berge Velde). Siri var enke etter Sæbjørn Jonson Jøssang som døydde ikring 1639. Siri Andersdotter vert i denne boka ført som fødd ikring 1590, og kan vel neppe vere mor til Erik si dotter som då må vere fødd i tida 1642-1650, for Siri Andersdotter vert nemnt på Jøssang i skatten for 1640 til 1642. Siri Eriksdotter frå Byre var nok dotter til "Unge Erik", Erik Olson.
Berge Velde skriv at det er kjent tre søner og to døtre etter Erik Jakobson Koll.
(Sjå også: Rogaland Historie- og Ættesogelag Årshefte 1978 side 129-133)

Erich Jakobson gifta seg med Magnhild Olsdotter cirka 1580 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

456       i.  Olav Erikson Koll. Olav gifta seg med Kari Bjørnsdotter, dotter av Bjørn Toreson Riskedal, cirka 1614 i Årdal kyrkje, Årdal, Rogaland, NOR.

         ii.  Jacob Erikson Koll vart fødd cirka 1585 i Byre, Fister, Rogaland, NOR og døydde cirka 1643 i Ringja, Nedstrand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 58 år. Jacob gifta seg med Toresdotter, dotter av Tore Kvam og Berta Ellingsdotter, cirka 1617 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR. Jacob gifta seg så med Magnhild Ringja i 1629 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.

281     iii.  Karin Eriksdotter. Karin gifta seg med Ole Henrikson Blank, son av Henrich Henrikson Blank og Anne Olsdotter, cirka 1615 i Fister kyrkje, Fister, Rogaland, NOR.

         iv.  Berete Eriksdotter vart fødd i 1600 i Byre, Fister, Rogaland, NOR og døydde i 1674 i Riskedal, Årdal, Rogaland, NOR 74 år gamal. Andre namn for Berete var Bergitte Koll og Berit Koll. Berete gifta seg med Anders Bjørnson Riskedal, son av Bjørn Toreson Riskedal, cirka 1616 i Fister kyrkje, Fister, Rogaland, NOR. Berete gifta seg så med Holger Tollakson Riskedal, son av Tollak Larsson Barkeland og Ingrid Reidarsdotter, cirka 1645 i Årdal kyrkje, Årdal, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

Erich Jakobson gifta seg så med Siri Andersdotter cirka 1645 i Fister kyrkje, Fister, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

Hendingar i livet hennar var:

• Ho budde i 1653 i Byre, Fister, Rogaland, NOR.


563. Magnhild Olsdotter, dotter av Ole Jonson Foss og Siri Oddsdotter, vart fødd cirka 1555 i Foss, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde cirka 1635 i Byre, Fister, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 80 år.

Magnhild gifta seg med Erich Jakobson Koll cirka 1580 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

564. Osmund Olson Vågen, son av Ole Tengesdal, vart fødd cirka 1575 i Tengesdal, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1655 i Vågen, Imsland, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 80 år. Eit anna namn for Osmund Olson var Åsmund.
(Same som person 362 på side 1)

565. Helga Ommundsdotter, dotter av Omund Klengson Bjerga og Tjerandsdotter, vart fødd cirka 1580 i Bjerga indre, Sand, Rogaland, NOR og døydde i Vågen, Imsland, Rogaland, NOR.
(Same som person 363 på side 1)

566. Johannes Osmundson Stokka, son av Osmund Erikson Viland og Arnbjørnsdotter, vart fødd cirka 1583 i Viland, Vikedal, Rogaland, NOR og døydde cirka 1658 i Stokka, Vats, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 75 år.

Generelle notat: Johannes Osmundson er nemnd på Stokka 1611-1658. Johannes hadde ein bror, Jon Osmundson Nes i Vikedal (gift med systera til Brynhild), men ein veit ikkje kvar brørne kom frå (kanskje frå Vikedal?).
I koppskatten 1645 betalte Johannes 5 ort. Han hadde 5 drenger og 8 tenestejenter då! Nokre av desse kan nok ha vore barna hans, men i alle høve må det ha vore ein heller stor familie på Stokkagarden då. Det var det og. I Vats kyrkje heng det eit epitafium som vert kalla Stokkatavla. Det er malt mann og kone og 28 barn på det. Han hadde 28 barn og 9 av dei levde opp (4 søner og 5 døtre).
Det er sagt mykje om Johannes i tingbøkene. I 1610 måtte han betala 6½ dalar 1 skilling i bot av di kona vart med barn for tidleg. Alt i 1612 var han lensmann i Vats. Året etter åtte han 3 laupar smør og i 1624 er godset hans auka slik at han har partar i 17 gardar på tilsaman over 20 laupar smør. I 1633 eig han 18 merker smør i Heggem i Årdal og i 1640 får han pantebrev frå Peder Koll på Nessa på ¼ av Ørkesvåg fiskeri for 20 riksdalar. Og i 1635 er det kjøpebrev på ½ laup smør i Nerim i Suldal og ½ laup smør i Østebø på Sandeid. Alt er vitnemål om at han hadde evne til å samla seg gods der noko var for sal.
I 1618 er Johannes ein av dei lensmennene i Ryfylke som leverte galeiane i Stavanger. Han dreiv handel med tømmer mellom anna til skottane. Han er lagrettemann fleire gonger. Som naturleg vert det fortalt mange segner om ein så fargerik person. Han var lensmann fram til 1622.
På eit rosemala bord i Vatskyrkja finn me bumerke til Johannes.
I Vats kyrkje står det ei fint utskoren stoldør som ennå fins blandt gamalt innventar. På den står det: BRØNELA KNUDSDATTER 1637, og har tilhøyrt hennar kyrkjestol.

Johannes Osmundson gifta seg med Brønela Knudsdotter cirka 1609 i Vats kyrkje, Vats, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Osmund Johannesson Skikelstrand vart fødd i 1610 i Stokka, Vats, Rogaland, NOR og døydde i 1670 i Skikelstrand, Vikedal, Rogaland, NOR 60 år gamal. Osmund gifta seg med Liva Jonsdotter, dotter av Jone Jonson Tøtland og Kari Ågesdotter, cirka 1630 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

         ii.  Astrid Johannesdotter vart fødd i 1610 i Stokka, Vats, Rogaland, NOR og døydde i 1689 i Tørresdal, Vats, Rogaland, NOR 79 år gamal. Astrid gifta seg med Ole Gunnarson Tørresdal, son av Gunnar Mikkelson Skjold og Tala Jørgensdotter, cirka 1635 i Vats kyrkje, Vats, Rogaland, NOR.

283     iii.  Kari Johannesdotter. Kari gifta seg med Ole Osmundson Vormestrand, son av Osmund Olson Vågen og Helga Ommundsdotter, cirka 1635 i Vats kyrkje, Vats, Rogaland, NOR.

         iv.  Knud Johannesson Lovra vart fødd i 1612 i Stokka, Vats, Rogaland, NOR, døydde i 1703 i Lovra, Erfjord, Rogaland, NOR 91 år gamal, og vart gravlagd den 25. jun. 1703 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Knud gifta seg med Marta Gudmundsdotter, dotter av Gudmund Toreson Fosen og Marta Larsdotter, i 1634 i Avaldsnes kyrkje, Avaldsnes, Rogaland, NOR.

          v.  Siri Johannesdotter vart fødd cirka 1614 i Stokka, Vats, Rogaland, NOR og døydde cirka 1659 i Vadla, Hjelmeland, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 45 år. Siri gifta seg med Jone Jonson Vadla, son av Jone Jonson Tøtland og Kari Ågesdotter, cirka 1635 i Vats kyrkje, Vats, Rogaland, NOR.

         vi.  Jonas Johannesson Hidle vart fødd cirka 1622 i Stokka, Vats, Rogaland, NOR og døydde cirka 1700 i Hidle søndre, Sjernarøy, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 78 år. Jonas gifta seg med Elisabet Oddsdotter, dotter av Odd Jonson Hauge og Elisabet Tolleivsdotter, cirka 1646 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

        vii.  Eli Johannesdotter vart fødd cirka 1625 i Stokka, Vats, Rogaland, NOR og døydde cirka 1655 i Indreland, Vats, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 30 år. Eli gifta seg med Ole Gammelson Velde, son av Gammel Knudson Indreland og Kari Svendsdotter, cirka 1649 i Vats kyrkje, Vats, Rogaland, NOR.

       viii.  Johannesdotter vart fødd cirka 1628 i Stokka, Vats, Rogaland, NOR og døydde i Sveio, Sveio, Hordaland, NOR. Johannesdotter gifta seg med Ole Nilsson Sveen, son av Niels Madsson Sæbø, cirka 1647 i Vats kyrkje, Vats, Rogaland, NOR.

         ix.  Ole Johannesson Nising vart fødd i 1630 i Stokka, Vats, Rogaland, NOR og døydde i 1715 i Nising, Vats, Rogaland, NOR 85 år gamal. Ole gifta seg med Elisabet Sakariasdotter, dotter av Sakarias Tolleivson Norheim og Anna Jonsdotter, cirka 1650 i Grindheim kyrkje, Etne, Hordaland, NOR.


567. Brønela Knudsdotter, dotter av Knud Torgilsson Nising og Ormsdotter, vart fødd cirka 1590 i Stokka, Vats, Rogaland, NOR og døydde i 1664 i Velde, Vats, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 74 år.

Generelle notat: Brynhild Stokka er ført opp på Velde i prestemanntalet for 1663. Johannes Stokka hadde kjøpt Velde før 1657 då det var prosess om garden, og arvingane etter Roald Torgilsson Velde hadde stemna han. Straks etter døydde Johannes og enka har brukt Velde som ho nå åtte. Men på same tid står ho på Stokka. I 1661 åtte ho 1 laup smør 5 vett korn i Velde. I futemanntalet 4. mai 1664 er ei enke ført opp på Velde, og det er truleg Brynhild. Men ho er ikkje nemnt på Stokka heller seinare. Ho døydde truleg utpå året i 1664.

Brønela gifta seg med Johannes Osmundson Stokka cirka 1609 i Vats kyrkje, Vats, Rogaland, NOR.

608. Erich Gunnarson Øye, son av Gunnar Arnbjørnson Øye, vart fødd cirka 1552 i Halsne, Fister, Rogaland, NOR og døydde etter 1628 i Øye, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

Generelle notat: Erik Gunnarson er nemnt på Nord-Øye frå 1606 til 1628. Han var truleg son til Gunnar Arnbjørnson på Øye. Kona er ukjent, men dei hadde sonen Osmund som overtok på Øye.

Erich Gunnarson gifta seg med ukjend.

Barnet hans var:

304       i.  Osmund Erikson Øye. Osmund gifta seg med Elen Knudsdotter, dotter av Knud Bjørnson Bjørheim og Udbjørg Tormodsdotter, cirka 1620 i Strand kyrkje, Strand, Rogaland, NOR.


610. Knud Bjørnson Bjørheim, son av Bjørn Larsson Bjørheim og Sissel Sebjørnsdotter, vart fødd i 1563 i Bjørheim øvre, Strand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1659 i Bjørheim nedre, Strand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 96 år.
(Same som person 264 på side 1)

611. Udbjørg Tormodsdotter, dotter av Tormod Olson Foss og Anna Ormsdotter, vart fødd cirka 1560 i Foss, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde i Bjørheim øvre, Strand, Rogaland, NOR.
(Same som person 265 på side 1)

612. Ole Jonson Aukland, son av Jone Olson Foss og Berta Tollaksdotter, vart fødd i 1568 i Tøtland, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde cirka 1655 i Aukland, Hjelmeland, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 87 år.

Generelle notat: I boka for Hjelmeland står det at første kona til Ola Jonson Aukland, Margrete Bjørnsdotter, var fødd på Norheim i Etne. Det er berre ein Bjørn som er nemnt på Norheim i den tida, og det er Bjørn Oddson. Margrete er ikkje nemnt som dotter til Bjørn i boka for Etne, men ei dotter med namn Kari er nemnt.
Ola Jonson var lensmann i Hjelmeland skipreide i over 40 år, frå 1608-1652. Han var saman med broren Jone Olson og brorsonen Peder Tormodson Foss, utsending frå Hjelmeland skipreide til kongehyllinga av prins Christian i 1610.
Ola var ein stor jordeigar. I odelsjordeboka for 1624 er han oppført med vel ni laupar smør i 13 ulike gardar.
Som lensmann stemna Ola Jonson Anders hattemakar og kona Synnøve til tinget i 1621 for skjellsord mot han. Det var Synnøve som hadde brukt munn mot lensmannen på Stavanger rådstove fordi Ola skal ha "handlid och schichit och omgaaed med hinde som en thiran och jngen erlig mand". Årsaka til skjellsorda var at Ola skal ha vore årsak til at Anders og Synnøve ikkje fekk godt skyssmål av allmugen. No var det Ola som ba om skyssmål på tinget "och fick thet som erligt och gaat var vdj alle maade". Synnøve måtte ta skuldingane i seg att og be lensmannen om orsaking.
Verre ute var Ola to år seinare. Då vart han stemna av sjølvaste lensherren Henrik Bille fordi han hadde gjeve ein falsk tollseddel til ein Hollandsk skipper. Klagene mot Ola var fleire. Han hadde ikkje fullmakt til å fortolla, han hadde fortolla berre halve lasta og teke i mot meir pengar enn det som stod på tollseddel. Det ser ut til at Ola har forlikt seg med lensherren utan å bli dømd. Det kjem fram ein oppsiktsvekkjande ting i denne saka. Ola orsaka seg med at "selff kunde hand Jcke leese och schriffue"! Det var sonen, som enno ikkje var vaksen, som hadde skrive setelen. Det gjekk altså an å fungere som lensmann i titals av år utan å kunne lesa og skriva. Han måtte ha hjelpesmenn som beherska det nødvendige av denne kunsten. Opplysningane kan vel takast som eit teikn på at utveljinga av lensmenn meir gjekk etter ætt og stand enn etter formelle kvalifikasjonar.
I 1628 ba Ola om skyssmål frå allmugen på tinget igjen. Han spurde "hoerledis rde "hoerledis hand sigh paa en 20 Aars tii hand haffuer werrit lehnsmand, haffuer schichet och forholdit. Dertil meenige mand suarid, at de tachede hannom got i alle maader".
I 1635 vart Ola dømd til ei bot på heile 40 riksdalar. Grunnen var at han hadde late seg bestikka. Han hadde teke i mot ei gåve for å besegla eit kallsbrev "mod ordinanzen". Kallsbrev er tilsetjingsbrev for prestar, og "ordinanzen" det er tale om, er kyrkjeordinansen frå 1539, som mellom anna gav reglar for framgangsmåten ved tilsetjing av prestar. Ola sin son, Tollak, var prest, og det er rimeleg å tru at det var hans kallsbrev faren hadde besegla på ulovleg vis. Sonen Tollak, som var prest i Hardanger, arva 2 ½ laupar i Aukland. Bjørn åtte ½ laup.
Andre kona, Margrete Pedersdotter, var enke etter futen Mats Nilsson. Ola hadde ikkje barn med Margrete Pedersdotter men er nemnt med fire barn med Margrete Bjørnsdotter.

Hendingar i livet hans var:

• Skifte etter han vart halde i 1655 i Aukland, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

Ole Jonson gifta seg med Margrete Bjørnsdotter cirka 1594 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Torlak Olson Vikøy vart fødd i 1595 i Aukland, Hjelmeland, Rogaland, NOR, døydde i 1654 i Vikøy prestegard, Kvam, Hordaland, NOR 59 år gamal, og vart gravlagd den 11. mar. 1654 i Vikøy kyrkje, Kvam, Hordaland, NOR. Torlak gifta seg med Karen Kristensdotter, dotter av Christen Larsson Lind og Margrethe Pedersdotter, cirka 1628 i Nærbø kyrkje, Nærbø, Rogaland, NOR.

         ii.  Siri Olsdotter vart fødd i 1595 i Aukland, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde cirka 1644 i Jørstad, Sjernarøy, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 49 år. Siri gifta seg med Lars Asgautson Jørstad, son av Asgaut O. Øverland og Olsdotter, cirka 1613 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

        iii.  Lars Olson Hogganvik vart fødd i 1608 i Aukland, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde cirka 1660 i Hogganvik, Vikedal, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 52 år. Lars gifta seg med Ingeborg Pedersdotter, dotter av Peder Toreson Kåda og Karen Toresdotter, cirka 1627 i Fister kyrkje, Fister, Rogaland, NOR.

306      iv.  Biørn Olson Aukland. Biørn gifta seg med Kari Gudmundsdotter, dotter av Gudmund Toreson Fosen og Marta Larsdotter, cirka 1630 i Avaldsnes kyrkje, Avaldsnes, Rogaland, NOR.

Ole Jonson gifta seg så med Margrete Pedersdotter cirka 1643 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.


613. Margrete Bjørnsdotter vart fødd i Norheim, Etne, Hordaland, NOR og døydde i 1643 i Aukland, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

Margrete gifta seg med Ole Jonson Aukland cirka 1594 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

614. Gudmund Toreson Fosen, son av Tore Gudmundson Fosen, vart fødd i 1590 i Fosen, Avaldsnes, Rogaland, NOR og døydde cirka 1627 i Fosen, Avaldsnes, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 37 år.

Gudmund Toreson gifta seg med Marta Larsdotter cirka 1610 i Vikedal kyrkje, Vikedal, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Siri Gudmundsdotter vart fødd i 1610 i Fosen, Avaldsnes, Rogaland, NOR og døydde i 1677 i Prestegarden, Hjelmeland, Rogaland, NOR 67 år gamal. Eit anna namn for Siri var Sara. Siri gifta seg med Aage Jonson Tøtland, son av Jone Jonson Tøtland og Kari Ågesdotter, cirka 1627 i Avaldsnes kyrkje, Avaldsnes, Rogaland, NOR. Siri gifta seg så med Jens Simonson Morsing, son av Simon Morsing, cirka 1663 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

307      ii.  Kari Gudmundsdotter. Kari gifta seg med Biørn Olson Aukland, son av Ole Jonson Aukland og Margrete Bjørnsdotter, cirka 1630 i Avaldsnes kyrkje, Avaldsnes, Rogaland, NOR.

        iii.  Marta Gudmundsdotter vart fødd i 1615 i Fosen, Avaldsnes, Rogaland, NOR, døydde i 1710 i Lovra, Erfjord, Rogaland, NOR 95 år gamal, og vart gravlagd den 18. feb. 1710 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Marta gifta seg med Knud Johannesson Lovra, son av Johannes Osmundson Stokka og Brønela Knudsdotter, i 1634 i Avaldsnes kyrkje, Avaldsnes, Rogaland, NOR.


615. Marta Larsdotter, dotter av Laurits Knudson Hogganvik og Hogganvik, vart fødd i 1591 i Hogganvik, Vikedal, Rogaland, NOR og døydde cirka 1666 i Håland, Erfjord, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 75 år.

Generelle notat: Marta (Margit eller Marit som ho òg er nemnt) var dotter til Lars Knutson på Hogganvik i Vikedal. Ho var først gift med Gudmund Toreson Fosen i Avaldsnes. Gudmund og Marta tok over noko av Fosen i 1617, men då far hans døydde brukte dei heile garden. Gudmund vart etter kvart ein av dei rikaste jordeigarane i fylket. I 1617 er han ført med 5 vett 2 spann korn i Topnes, 7 spann korn i Li og 3 vett korn i Hervik i Leiranger skipreide, 5 spann korn i Mannes og 1 spann korn i Nordstokko i Stangaland skipreide og 7 vett 1 spann korn i Fosen, 4 spann korn i Døle, 1 pund korn i Gismarvik, 1 pund korn i Høyvik, ½ vett korn i Sandvik og 1 vett korn i Sønnaland i Hetland skipreide. Noko av dette var pantegods. Seinare auka godset hans sterkt, og i 1624 er han i jordeboka ført med medarvingane sine sitt gods forutan sitt eige kjøpegods, pantegods og tilbytta gods, i alt tilsvarande mest 30 laupar smør eller 30 pund korn. Gudmund var lensmann i Hetland skipreide frå 7. november 1617 og sidan kvart år til 1627.
I 1628 styrde Marta garden men i 1629 gifta ho seg opp att med Olav Larsson frå Håland i Erfjord. Olav Larsson vart kåra til nemndarmann 2. juli 1630. Sidan vart han lensmann i Hetland skipreide etter Gudmund Toreson (1633-1635). I 1632 vart jordegodset hans oppskrive og dertil kona sitt og det som stykbarna åtte. I alt var det 30 pund gods. Han flytte sidan til farsgarden på Hålamd i Erfjord der han i 1636 er oppskriven med kona og stebarna. Han var seinare lensmann i Jelsa skipreide 1640-1650 og 1660-1671. Godset hans var då på 26 laupar smør 1 vett korn, derav Håland 2 laupar 2 pund smør.
Olav Larsson og Marta Larsdotter var mellom vitna i trolldomsaka på Sigrid Sigurdsdotter i Vik, og i trolldomssaka mot Turid Hausland i 1663, og mot Kari Klomber i 1663. I Hovudskatten i 1645 legg han og hans kone 3 mark 8 skilling for Hålandsgarden. I 1666 er han fortsatt brukar på Håland, då 3 laupar smør i skuld. Olav Larsson gifta seg opp att med Anna Clausdotter Koch Ho hadde vore gift to gonger før. Først med byfut og rådmann i Stavanger, Jakob Thomasson Hvatz, og så Kannitz Isakson. Far hennar var Claus Olson, borgar i Stavanger. 16. januar 1700 vert det nemnt at Anna Klausdotter bur i Stavanger på eigedommen etter første mannen hennar, Jakon Tommasson.

Sjå også:
Rogaland Historie- og Ættesogelag Årshefte 1977 side 69
Rogaland Historie- og Ættesogelag Årshefte 1942 side 50

Marta gifta seg med Gudmund Toreson Fosen cirka 1610 i Vikedal kyrkje, Vikedal, Rogaland, NOR.

Marta gifta seg så med Ole Larsson Håland i 1628 i Avaldsnes kyrkje, Avaldsnes, Rogaland, NOR.

Barnet av dette paret var:

428       i.  Gudmund Olson Ihle. Gudmund gifta seg med Brønla Osmundsdotter, dotter av Osmund Johannesson Skikelstrand og Liva Jonsdotter, den 24. feb. 1652 i Vikedal kyrkje, Vikedal, Rogaland, NOR.


616. Gunder Johannesson Rørheim vart fødd i 1575 og døydde cirka 1630 i Rørheim, Sjernarøy, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 55 år.

Generelle notat: I Sjernarøyboka er det skriva at Gunnar Johannesson var gift med syster til Odd Osmundson, menn Jess Selvåg refererer til Ætt og Heim av 1981 side 187 og skriv at ho var Guri Pedersdotter og enke etter Svein Osmundson, bror til Gaute Tjelmeland/Flathetland. Ætta hennar er ukjent (står det, men i Jelsaboka står det at ho var dotter til Per Eivindson Askvik). Sjernarøyboka er skriven i 1971 og eg reknar med at det som står i årsheftet 1981 er rett.
Garden Rørheim ligg på Nordsida av Ombo vend mot Jelsafjorden. Garden er førstegong nemnd i 1519 og var då kyrkjegods og høyrde til Vatne prebende.
Gunnar Johannesson er den første ein veit namnet på av denne ættegreina. Han er nemnd som brukar på Rørheim 1603, 1613 og 1630. I 1617 er han ført med 1 laup smør i Vormestrand i Vikedal og i 1624 som eigar av 1 laup smør i Tjelmeland i Sand. I følgje Ryfylke Tingbok A. nr. 6, 1623/1624, makeskifte han Vormestrand med ein Gaute Osmundson Vormestrand. Han fekk att 1 bismarpund smør i øygarden Gjerde under Tjelmeland i Sand. Vidare makeskifte dei ½ laup i Vormestrand mot ½ laup i Tjelmeland. I 1626/1627 fekk så Gunnar tinglyst skøyte på den andre halve smørlaupen i Tjelmeland.
I 1617 var han med på å ferda til Jordeboka for Jelsa Skipreide. Han møtte og som lagrettemann fleire gonger for Jelsa skipreide. I 1588 døydde Fredrik II, og sonen Christian IV blei konge i Danmark og Noreg. Han var då berre 11 år gammal, og difor måtte eit råd på fire medlemer ta hand om styret den første tida. I 1596 blei han myndig og var klar til å ta over roret sjølv.
I Christian IV si tid blei det gjort store framsteg i det norske samfunnet. Folketalet voks sterkt, jordbruksproduksjonen steig, og serleg stor framgang var det i fiske, bergverksdrift og sagbruksverksemd. Christian skal ha litt av æra sjølv for denne utviklinga, serleg når det gjeld veksten i bynæringane. Men Christian IV er også kjend for å ha leia Danmark- Noreg i uheldige krigar, som førte til tap av store landområde og til tøming av statskassen. Men det er eit ord som seier at det aldri er så galt at det ikkje er godt for noko. For å få meir pengar i statskassen, måtte det skrivast ut skattar, og for å kunne skriva ut skattar, måtte ein vita kven ein kunne skattleggje. Frå Christian IV si tid har ein difor mange skattelister og jordebøker. Bøndene var nok ikkje serleg glade for å koma i desse bøkene, men dei har vore til stor nytte, for ikkje å seia glede, for ættegranskarane.
I jordebok for Jelsa skipreide 1617 møter me den eldste ættefaren i mannslinja på Viland. Han heitte Gunnar og er ført opp som eigar av ein halv laup Vormestrand, som tidlegare høyrde til Vikedal, men som nå høyrer til Suldal kommune. Gunnar har vore med å laga denne jordeboka for Jelsa, så han må ha vore ein kjend mann i lokalsamfunnet. Gunnar budde på garden Rørheim, som ligg på den store øya Ombo. Han åtte ikkje denne garden, som var bygslegods. Han var komen til Rørheim ved å gifta seg med enka på garden. Ho heitte Guri Pedersdotter.
Garden Vormestrand var på 3 laupar (216 merker). Av dette åtte Gunnar 96 merker. I 1622 vart det halde målstevne, eit slag rettsmøte på Vormestrand. Ein av brukarane var nyleg død, og Gunnar ville bygsla bort gardparten til den eine sonen sin. Arvingane til den førre brukaren protesterte på dette. Men Gunnar fekk dom på at han var den største parteigar og beste mann, som dei uttrykte det, og at han hadde rett til å la sonen ta over bruket.
I jordeboka for 1624 er ikkje Gunnar nemnd som eigar i Vormestrand. Han hadde makeskifta eigedomen sin i Vormestrand mot ein like stor del av garden Tjelmeland i Sand. Han bytte med ein svoger til kona si. Seinare kjøpte han dessutan ein halv laup i garden for 38 riksdalar og halvparten av øydegarden Gjerde som låg under Tjelmeland, for 30 riksdalar Han betalte vidare 25 riksdalar til forskjellige personar for odelsretten til Tjelmeland. Gunnar er elles ofte nemnt som lagrettemann.
I 1633 kom det ei kongeleg forordning som bestemte at det skulle førast tingbøker over forhandlingane i bygdetinga. Men då hadde dei alt ei heil tid ført tingbøker i Ryfylke. I tingbøkene 1618-1630 er Gunnar ofte nemnd.
I mai 1618 var han såleis til stades på det viktige møtet på Hesby på Finnøy då kongen sitt brev om galeiane blei lese opp: "om en schbrøsrningh her aff arildtz tid haffuer veri udi rrgit, det thill gaffn och bestyrkilse, som nu dtz tid haffuer veri udi rrgit, det thill gaffn och bestyrkilse, som nu schall paa ny restaureres, aff bønderne byggis lade, muntere, prouviantere, besette och vid lige holde med thresinddtztiuffe mænd". Det var erfaringane frå Kalmarkrigen 1611-1613 som hadde fått Christian IV til å gå inn for bygging av galeiar, som skulle setjast inn i forsvaret langs kysten. I møtet på Hesby vedtok bøndene at dei skulle velja representantar til eit seinare møte, der det skulle bli sett opp eit skriftleg svar på kongen sitt brev.
I desember same året måtte Gunnar igjen ro til tinget på Hesby for å representere Jelsa skipreide i den same saka. I september året etter er saka oppe på Hesbytinget for tredje gong, og Gunnar får då vita kva bøndene og leiglendingane i Jelsa må ut med i samband med bygginga av galeiane. Elles møtte Gunnar mange gonger som lagrettemann på ting der dei tok opp eigedomssaker og arvesaker. Ein gong var det ein soldat, som hadde rømt frå tenesta, dei skulle vere på utkikk etter. Ein annan gong drøfta dei eit påbod om hogging av eiketømmer. Dei blei samde om å svara at det ikkje var eiketømmer i Jelsa skipreide. Det ser i det heile ut til at Gunnar har vore ein aktiv mann i bygdestyringa, for å nytta eit moderne uttrykk. I tingboka 19. mars 1624 er Gunnar kalla Gunnar Johansen. Ein av sønene hans heitte Johannes, så namnet på faren har nok vore Johannes. Men kven denne Johannes var, og kor han budde, har det ikkje vore mogleg å finne ut av til denne tid. Ein kjenner heller ikkje til fødsels- og dødsåret til Gunnar, men då eldste sonen er fødd like etter hundreårsskiftet, er de det grunn til å tru at han må ha vore fødd omkring 1575. Den 28. november 1630 stemna han ein mann, Som skulda han landskuld, til tinget. Det galdt garden Vadla, som Gunnar må ha ått ein del av. Det er det siste ein høyrer til Gunnar på Rørheim.

(Sjå også: Rogaland Historie- og Ættesogelag: Ætt og Heim 1954 side 97).

Gunder Johannesson gifta seg med Guri Pedersdotter cirka 1600 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

308       i.  Johannes Gunnarson Tjelmeland. Johannes gifta seg med ukjend.

         ii.  Svend Gunnarson Silgjerd vart fødd i 1601 i Rørheim, Sjernarøy, Rogaland, NOR og døydde i Silgjerd, Nedstrand, Rogaland, NOR. Svend gifta seg med ukjend.

        iii.  Jon Gunnarson Rørheim vart fødd i 1602 i Rørheim, Sjernarøy, Rogaland, NOR og døydde cirka 1694 i Rørheim, Sjernarøy, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 92 år. Jon gifta seg med Rønnaug Larsdotter, dotter av Lars Asgautson Jørstad og Siri Olsdotter, cirka 1636 i Sjernarøy kyrkje, Sjernarøy, Rogaland, NOR.

         iv.  Gjert Gunnarson Helle vart fødd cirka 1605 i Rørheim, Sjernarøy, Rogaland, NOR og døydde cirka 1660 i Helle nedre, Nedstrand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 55 år. Gjert gifta seg med Trulsdotter, dotter av Truls Nilsson Furre og Torborg Sevatsdotter, cirka 1630 i Sjernarøy kyrkje, Sjernarøy, Rogaland, NOR.

          v.  Rasmus Gunnarson Tjelmeland vart fødd i 1611 i Rørheim, Sjernarøy, Rogaland, NOR og døydde cirka 1690 i Tjelmeland, Sand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 79 år. Rasmus gifta seg med Bergitte Larsdotter, dotter av Lars Asgautson Jørstad og Siri Olsdotter, cirka 1633 i Sjernarøy kyrkje, Sjernarøy, Rogaland, NOR.

         vi.  Guri Gunnarsdotter (Mogleg) vart fødd cirka 1615 i Rørheim, Sjernarøy, Rogaland, NOR og døydde i Tendeland, Nedstrand, Rogaland, NOR. Guri gifta seg med Ingebret Tolleivson Tendeland, son av Torleif Osmundson Boknaberg, cirka 1640 i Sjernarøy kyrkje, Sjernarøy, Rogaland, NOR.


617. Guri Pedersdotter, dotter av Peder Eivindson Askvik, vart fødd cirka 1570 i Askvik, Jelsa, Rogaland, NOR og døydde i Rørheim, Sjernarøy, Rogaland, NOR.

Guri gifta seg med Svend Osmundson Fladhetland, son av Osmund Pederson Fladhetland, cirka 1597 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

Barnet av dette paret var:

          i.  Peder Svendson Tjelmeland vart fødd i 1598 i Flat-Hetland, Fister, Rogaland, NOR og døydde cirka 1645 i Tjelmeland, Sand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 47 år. Peder gifta seg med Asbjørnsdotter, dotter av Asbjørn Tjerandson Erfjord, i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

Guri gifta seg så med Gunder Johannesson Rørheim cirka 1600 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

620. Torbjørn Hadleson Fatnes, son av Agate Fatnes, vart fødd i 1550 i Fatnes austre, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1628 i Fatnes austre, Sand, Rogaland, NOR 78 år gamal.

Generelle notat: Torbjørn Hadleson kan ha hatt heile Fattnes ei tid, men så lete den unge Tjerand Ommundson overta ein part ikring 1600, kan hende i samband med at Torbjørn Hadleson hadde kjøpt ein part i Drarvikjå av Tjerand i 1602. Torbjørn kan vere fødd ikring 1550 og var oppsitjar på Fattnes i 1603 og hadde ein stor del av den samla garden, truleg med hovudvekt i Austre Fattnes fram til 1628. han vert nemnd som eigar av 1 laup smør i Austre Fattnes i 1617, men i 1624 med mindre, ½ pund korn. Torbjørn åtte i tillegg 1 pund smør i Austarheim og ½ pund smør i Fiveland i Sauda, samt ½ pund smør i Drarvikjå. I 1626 vert Torbjørn ført med eit samla pante- og kjøpegods på ½ pund korn 2 pund smør. Torbjørn var lagrettemann i 1616 og var nok mellom dei fremste mennene i soknet. Hadle Vanvik åtte gods i Drarvikjå i 1640, og må ha vore son til Torbjørn. Hadle Vanvik hadde systera Gyri.
Gyri var "fød i dend storre Pestelentze" (ikring 1601) og hadde i 1691 ein dotterson Svein Jørgenson. Det må vere Svein Jørgenson som var husmann under Indre Bjerga i 1701. Var det Jørgen Drarvikjå som var far hans? Torbjørn kan òg ha hatt sonen Stein og ei ukjent dotter som var gift med Ommund Størkarson. Ommund vart andre gong gift med enka etter Stein. Ei Eli Torbjørnsdotter selde gods i Drarvikjå til Søren Bjerga i lag med Tjerand Drarvikjå og Åsulv Rø. Eli kan vere dotter til Torbjørn og var truleg gift med Jacob (Erikson?) Drarvikjå. Sjur Torbjørnson sat med odelsgods i Fattnes og var truleg son til Torbjørn Hadleson.
Andre barn eller slektningar: Ola Fattnes vert nemnd med leveranser av trelast i 1612-1614, men vert ikkje nemnt som oppsitjar. Dette kan vere den seinare Ola Ytre Bjerga og far til Kari Olsdotter, kona til Ingebrigt Tjerandson. Tore fattnes vert nemnd med leveranse 1617-1618. Det må vere same Tore som åra før leverte trelast under gardsnamn Vanvik i 1615-1617. Han er ikkje identifisert som oppsitjar i Sand, bort sett frå at det kan ha vore same Tore som budde på Bjerga ikring 1612. Ei Agate skulle gifta seg med Ingebrigt sagmeister. Drengen Peder Fattnes skatta 1635-1636 og måtte i 1636 gje 4 riksdalar i bot for leiermål med Synneva "på Fattnes". Synneva var truleg ei dotter og ikkje ei taus, men det er uvisst kven si dotter ho var. Hallvard Fattnes hadde visst ikkje døtrer. Peder er truleg den same som sidan var dreng på Løland. Torbjørn hadleson døydde truleg i 1628.

Torbjørn Hadleson gifta seg med ukjend.

Barna hans var:

310       i.  Hadle Torbjørnson Vanvik. Hadle gifta seg med Ingrid Torkelsdotter, dotter av Torkel Torgerson Fatland og Anna Knudsdotter, cirka 1611 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

         ii.  Stein Torbjørnson Fatnes vart fødd cirka 1585 i Fatnes austre, Sand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1645 i Fatnes vestre, Sand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 60 år. Stein gifta seg med Magla Ommundsdotter cirka 1621 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

        iii.  Eli Torbjørnsdotter vart fødd cirka 1595 i Fatnes austre, Sand, Rogaland, NOR og døydde i Tveitane øvre, Suldal, Rogaland, NOR. Eli gifta seg med Jakob Erikson Tveitane cirka 1620 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

         iv.  Guri Torbjørnsdotter vart fødd cirka 1601 i Fatnes austre, Sand, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Guri var Gyri. Guri gifta seg med ukjend.

          v.  Sjur Torbjørnson Fatnes vart fødd i 1604 i Fatnes austre, Sand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1666 i Fatnes austre, Sand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 62 år. Andre namn for Sjur var Siffuer, Sivert, og Ziffer. Sjur gifta seg med Johannesdotter, dotter av Johannes Ommundson Ropeid og Gunhild Bårdsdotter, cirka 1635 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

407      vi.  Berta? Torbjørnsdotter. Berta? gifta seg med Omund Størkerson Fatnes, son av Styrkar Olson Tengesdal, cirka 1627 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.


622. Torkel Torgerson Fatland, son av Torger Molla, vart fødd i Molla ytre, Sauda, Rogaland, NOR og døydde cirka 1599 i Fattland, Sand, Rogaland, NOR.

Generelle notat: Tjerand heitte den eldste kjente Fattlandsbon­den. Han gav 2 mark pengar og 1 pund 8 mark bronse i straffeskatten 1519. Sambandet mellom han og Nils Fattland i 1563 er ukjent. Denne Nils gav vanleg leiglendingskatt i 1563.
Nils flytta til Austarheim i Sauda seinast på 1580-talet. Det kan ha vore i 1582, då det vart utferdiga eit brev om Fattland som mellom anna sa noko om Fattlands-Teigen. Torkel Torgerson og kona Anna Knutsdotter flytta då inn på Fattland. Ho var frå Vanvik, han kan ha vore son av den rike Torger Molla i Sauda. Vi kan òg merka oss namnet Torkel Torgerson i eit mellomalderbrev knyta til Fattnes i 1428. Det kan ha vore ein for­far. Nils Austarheim og Torkel Fattland var truleg i slekt eller i svogerskap med kvarandre. Dotter til Nils tente kring 1586 hos Torkel Fattland. Nils var då attende til Fattland og hjelpte Torkel med å byggja ei ny stova på garden. Dottera var den seinare Gunvor Steine. Ho mintest i 1626 at Torkel hadde sagt: "Eg gruer for å byggja her (som husa står no) for dette fjellet". Nils hadde då sagt at han måtte byggja der, på bondegodset, og ikkje utanfor, som var kongen sitt gods.
Torkel Torgerson var for ein stor del sjølveigar på Fattland. Verfaren Knut Mikkelson i Vanvik hadde i tillegg - på 1500-talet - ått ½ laup smør (kring ¼-part av garden), som han makeskifta med kongen (krona) mot gods i Øye i Sauda. Like mykje som krona åtte (½ laup smør), var adels­gods tidleg på 1600-talet, tilhøyrande Claus Brockenhuus, ein austnorsk adelsmann (av opphavleg dansk adel). Det var elles lite adelsgods på desse kantar. Claus Brockenhuus åtte i tillegg to gardpartar i Suldal i 1624, Vasshus og Ryss­land (som må vera Ritland). Ein Henrik Broc­kenhuus var befalingsmann i Stavanger i 1577.
4 pund smør i Fattland, noko over halve gar­den, var odelsgods kring 1600, og ått av Torkel Torgerson. Av anna jordegods åtte han 1 pund smør i Mo i Sandsoknå, som han på eit tidspunkt selde til ein Tord Andersson. Torkel åtte like eins øydegarden Lingvong, med sagbruket der. Så åtte han 4 pund smør i Nedre Tveitane i Suldal (som vart brukt under Steine).
Anna og Torkel hadde to døtrer og gjeve sviger­søner. Den eine av dei var Ingrid, gift med Hadle Torbjørnson i Vanvik, den andre var Helga, gift med presten Nils Pederson i Setesdalen. Helga sin son skulle sidan overta odelsjorda Fattland.
Torkel Torgerson døydde før 1600 og enkja vart gift opp att med Hallvard Trulsson (Ytre Bjer­ga).

Torkel Torgerson gifta seg med Anna Knudsdotter cirka 1590 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

433       i.  Helga Torkelsdotter. Helga gifta seg med Niels Pedersen, son av Peder Nielsen, cirka 1615 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

311      ii.  Ingrid Torkelsdotter. Ingrid gifta seg med Hadle Torbjørnson Vanvik, son av Torbjørn Hadleson Fatnes, cirka 1611 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.


623. Anna Knudsdotter, dotter av Knud Mikkelson Vanvik, vart fødd cirka 1560 i Vanvik indre, Sand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1624 i Fattland, Sand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 64 år.

Anna gifta seg med Torkel Torgerson Fatland cirka 1590 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

Anna gifta seg så med Halvard Trulsson Fatland cirka 1600 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

Generelle notat: I 1600 var det oppe ei sak for domkapitlet mellom ein Torger Knutsen på Fattland og den tidlegare lensmannen Ola Løland. Torger var lova dotter til Ola Løland, men faren vende dottera sin hug frå Torger og gifta henne med ein enkje­mann. Denne soga er referert under Løland. Torger Knutsen kan ha hatt garden ei kortare tid. Monaleg sikkert er det at Anna Knutsdotter og den nye mannen Hallvard Trulsson ikkje budde på Fattland første tida dei var gifte.
Hallvard Trulsson er ein spennande person som dukkar opp på Fattland i 1604. Han var enkje­mann og hadde vore rydningsmann på garden Ytre Bjerga, lenger inne i fjorden. Han var lens­mann i Sauda og Suldal skipreider i alle høve frå 1606 og fram til 1619. I år etter år opererar han berre med førenamn og farsnamn i tingbøkene, nett som bymennene som var engasjerte i sag­bruk og trelasthandel her inne i fjordane. Bønde­ne var elles alltid knyta til eit gardsnamn. Då Hallvard Trulsson i 1604 betalte bygselpengar for kongen sin halve laup smør i Fattland, hadde han gifta seg med enkja etter Torkel Fattland, Anna Knutsdotter. Han var sjølv som nemnt enkjemann, og hadde sønene Hans, Erik og truleg ein Truls som kan vere far til Svein Trulsson som var husmann på Ytre Bjerga, seinare på Hedlesbø i Vanvik. Hallvard kan òg ha hatt ei dotter som var gift med Abraham Oveson på Nes i Sauda.
Hallvard var ein av dei største jordegodseigara­ne i Sauda skipreide i si tid. Truleg hadde han gif­ta seg til det meste. I 1603 skatta han av 4 laup smør jordegods. I 1617 vart han ført med 4 pund smør i Fattland, 1½ laup smør i Indre Vanvik, 1 pund 4 merker smør pantegods i Ytre Vanvik, 2 vetter tak i Lingvong, samt 1 pund 18 merker smør i Steine i Suldal og 1 pund smør i gard Ned­retveit i Suldal. Hallvard og svigerson til kona, Hadle Vanvik, var dei einaste i Sand som skatta av jordegods 1617. Åra før var Hallvard den einaste. I 1624 vart Hallvard Fattland "med hans quinde" ført med 4 pund smør i Fattland, 2 pund i Steine og 14 merker smør i Kvestad. Då hadde kona skifta noko gods med døtrene i mellomtida. I 1623 hadde ho og Hallvard såleis avstått 1½ laup smør i Vanvik (odelsgods), resten av 2½ pund i Lingvong og 1 pund i Kvam i Svandal (i Sauda).
Hallvard Trulsson var sterkt engasjert i trelast­handel og sagbruk. Åra 1605-06 og 1610-23 vert leveransane av trelast ført i detalj på kvar einskild person, i samband med fortolling. Hallvard Trulsson, framleis utan gardsnamn, leverte meir enn nokon annan. Han selde særleg mykje bord. Den tida han var på Ytre Bjerga må han og ha vore in­volvert i sagbruket der. Sidan sat han med opp­gangssag i Lingvongs-fossen fram til kring 1613. I 1617 vart Hallvard stemna av seinare byfut og rådmann i Stavanger, Torn Sørenson, for å ha teke noko vraka tømmer som låg oppe på Hall­vard sitt land, og bygd ei ny sag med dette. Hall­vard svarte at av dei 11 stokkane som var berga opp på hans land av Torn, hadde han brukt 7. Det var elles og nok "irring" mellom dei to av di Hallvard hadde skore sitt tømmer på Torn si sag. Dei to vart forlikte. Hallvard baud seg erstatta stokkane han hadde lånteke, og lova å skjera tre hundre og tre tylfter bord på sitt sagbruk for Torn.
Hallvard Trulsson dukkar opp med avgift av Fattland sag i 1614, men åra 1617-25 skattar han av Vanvik sag. Dette tyder på at han desse åra må ha hatt sagbruk i Fattlands-elvå, som renn ned Indre Vanvik til sjøen. Det er elles lita og ustabil vassføring i denne elvå (bekken), men ho er meir enn god nok i snøsmeltinga i år med mykje snø. I 1618 heitte det at borda han hadde skore var brunne opp. I 1622 var det ingen skurd. Skurden var elles i det heile liten på slutten.
Etter at Hallvard og kona let frå seg eigedoms­retten til øydegarden Lingvong til versønene hen­nar (midt på 1620-talet), tok dei unna rett til skurd på sagjå der inne. På denne tida dreiv Hall­vard sagjå i lag med borgarmeisterenkja Anna, altså ei enkja i byen. Forutan store mengder bord leverte han forebjelkar, bandstakar (i tusental) og brenneved til dei framande skipperane.
Som lensmann ser det ut som han var noko omstridd siste åra, og det var ikkje bygdefolket som mislikte han. På tinget i 1616 bad han om skussmål av allmugen og "fikk det som godt var".
Same året vart han og drengen Jacob dømt til bot for stemnefall, altså for ikkje å ha møtt opp til ei eller anna sak. I alt måtte dei betala 13½ dalar. I 1619 sa Hallvard opp sin "bestilling" som lens­mann, truleg frå og med året 1620. Han fekk då same skussmålet som i 1616, nemleg alt som godt var.
No er det det kjem fram at Hallvard ikkje had­de noko godt forhold til futen Anders Hansson, som Hallvard som lensmann hadde over seg. Fu­ten stemna Hallvard i 1620 for leidangen av gar­den Foss og for nokre fraktpengar av Suldal skip­reide, som han ikkje hadde gjort rekneskap for. Peder Foss fortalte at han hadde gjeve leidangen til Hallvard Trulsson "for sin umage i hans lens­mands bestilling". Hallvard kunne sjølv fortelja at han dette året hadde halde inne leidangen av Fattland for leidangen av Sand som futen året før hadde teke frå han. Det var altså hardt mot hardt. Hallvard nytta samstundes høvet til å seia at fu­ten for så uretteleg fram som ingen fut i Ryfylke hadde gjort før han. Futen bad dette innført i protokollen. I 1619 hadde Hadle møtt på herre­dagen i Skien på vegne av allmugen i Ryfylke og bore fram klagemål mot både futen Anders Han­sen og lensherren Gabriel Kruse.
Saka mellom futen og Hallvard Trulsson gjekk vidare til lagmannsretten, og utfallet er uvisst. Men i 1622 måtte Hallvard høyra vitnemål på bygdetinget om skatteinnkrevjinga 1618, som
ein lekk i lagtingssaka. Mykje tyder på at futen ik­kje fekk noko på Hallvard Trulsson, som hadde allmugen sin tillit. Men i alle høve var han ferdig med lensmannsombodet.
Gjennom kona forvalta Hallvard Trulsson gods i Nedre Tveitane og Steine, som og tilhøyrde ste­døtrene hans (og ektemennene deira). Tveitane låg øyde, og åra kring 1600-20 la Hallvard ned mykje pengar i arbeid med å få teke garden opp att. Det gjekk mellom anna på å få klargjort gren­sene for garden, og det var saker framme både på bygdetinget og i lagmannsretten. Hallvard hadde mellom anna gjeve lensherren Jørgen Kaas ein brun hest, god for 10 dalar, og futen Eske Ander­sson - for hans umake og reise i den ubeleilige hausttida 1604 - eit fat engelsk øl til 4 dalar Alt i alt kom kostnadene opp i 163 dalar og 1 slettmark. Dette fekk Hadle Vanvik og Nils Pederson i fang­et. Og i 1623 stemna dei medeigarane til Nedre Tveitane og Steine til å betala sin del av utlegga. Medeigarane var Ivar Steinbru, Jens Skeie (på vegne av vermora), Ola Vela (for fleire medeiga­rar) og Orm Molla. Ivar Steinbru og Ola Vela gjekk med på å betala sin del. Orm Molla sa at han ikkje ville betala før Hallvard kunne prova at han hadde hatt fullmakt frå han til det han hadde gjort på Tveitane. Jens Skeie sa at Hallvard ikkje hadde fullmakt "og han takkede hannem fanden for all hans umage". Med di alle luteigarane hadde fordel av at garden vart teken opp att, vart dei li­kevel dømde til å betala sine delar. Men kostna­dane vart reduserte, då Hallvard Trulsson hadde vore noko for raus med utgiftene og foræringane sine, heitte det. Summen vart redusert til det hal­ve, 82 dalar og 2 mark, som skulle fordelast på lut­eigarane. For Jens Skeie fekk saka eit etterspel. Ikkje berre banna han til Hallvard Trulsson. Etter at dommen var avsagt, hadde han slege handa i lovboka som låg på tingbordet og sagt at det måt­te fara ein djevel i sorenskrivaren.
Mellom Hallvard Trulsson og kona sine sviger­søner, Hadle Vanvik og Nils Pedersen, var det dår­lege forhold, i alle høve i eldre år. Det er nemnt annan stad at Hallvard og Hadle hadde sak om grensa mellom Indre Vanvik og Fattland. I 1629 var det framme ei meir alvorleg sak mellom dei. Hallvard skulda Hadle både for å ha "frasniget" han signet hans og for å ha svikaktig teke pengar frå han. Det går fram at det hadde samband med arveoppgjer. Hadle og verbroren Nils Pedersen hadde vorte forlikt om nokre hus, som Hallvard skulle få 17 dalar for. Dette forliket var det Hall­vard no ikkje vedkjente seg. Brevet var skrive hos lagmannen Peder Ravn, og Hallvard hadde bede lagmannen syra for at det vart laga ein signet til han hos gullsmeden, som skulle nyttast under forliksbrevet. Saka gjekk over fleire år. Med di lagmannen var involvert, bad han Hallvard i 1631 stemna saka for herredagen, som var retten over lagmannsretten. Med svigersønene vart Hallvard forlikt 1631, og det virka som om heile saka har bakgrunn i at det no er ein gamal mann som handlar utan å ha full oversikt over handlingane sine. 1631 er siste året Hallvard vert nemnd. Tru­leg døydde han straks etter. Kona hadde falle frå kring 1624.


628. Svend Hansson Vogt, son av Hans Vogt, vart fødd i DEU og døydde den 31. aug. 1634 i Stavanger, Rogaland, NOR.

Generelle notat: Anders Nolck var ein tyskar frå Rostock, som hadde gått i dansk teneste og som til slutt blei borgar i Stavanger. Der kom han saman med andre borgarar med same bakgrunn. Ein av desse var Svend Hansson Vogt. Det er ikkje kjent om også han hadde vore skipper, men han åtte i alle høve skip, og han vert nemnt som byfut i Stavanger i 1607 og rådmann i 1619. Han dreiv landbruk også, etter han sikra seg den store garden Hana ved Sandnes. Han var gift to gonger. Den første kona hans, Kirsten Øysteinsdotter, var dotter til rådmann og skipsreiar Øystein Jonson, og med henne hadde han fleire søner. Ein av desse hadde han noko strev med i oppveksten. Svend Vogt døyr omtrent på same tid som Anders Nolck (1630), og han får ikkje oppleve at villstyringen Reinert etablerer seg som aktverdig borgar i byen. Andre kona til Svend var Maren Johannesdotter (ho vert òg kalla Jonsdotter) som vart gift opp att 31.08.1634 med soknepresten i Nedstrand, Nils Madsson. Nils Madsson vert nemnt med to stebarn som skal vere halvsøsken til Reinert Svenson, og då barn til Svend Hansson og andre kona Maren Johannesdotter. I Stavanger Borgerbok er Svend ført død 14.07.1636, men dette skal vere 31.08.1634. Svein hadde fem søner, og to av desse var truleg med andre kona Maren.
Om sonen Jon finn ein:
"Borgermestere och Raad i Staffuanger wdi Norge Giøre vitterlige for alle att Anno 1649 denn 1 Martij paa vores Raadhuus her sammmsteds, for Retten frembkomb Erlig och velachte Rejnert och Johannes Suendssøner. som paa deres Broder Joens Suendsens Vegne, som i langsommelig tiid haffuer veret wdennlands, vennligen begiertte, vij samme vores Sannferdige Vidnisburg ville Meddele Jche allenne omb hanns fødzel och herkombst, Menns ennd och hanns eget forhold herudj Meenigheden, haffde och nu deromb ladet ... (opnefde) disse effteschreffne Erlige och vellforstandige Mennd Villumb Andersen, Carstenn Løttke, Michel Christoffersen och Petter Carstensen, de ehre sambtligen frembkommen och deres Eed tilstoede och bekiende, at forne. Joenn Suendsen er Barneføed herudj Staffuanger Anno 1615 Aff Erlige och fornemme Echte Forældre, hanns S. Fader ved Naffn Suend Hannsen Vogt, fordumb Raad Mand her Sammesteds, ... (och hans S.?) Moder Kirstene Østensdaater, Som herudj Staffuanger Domb Kirche effter Ordinantzen och Christelige vedtagne Schick ehre Egte Viede och Sammen giffuen; Huad forne. Joen Suendsens egen Person Angaar, de Jmidlertiid de herudj Byenn haffuer kiendt hanem, haffde de iche hørt eller Fornommet hand sig anderledes end Christeligen och vell haffuer anstilledt och Forholdt, huilchet oss och vitterligt er. Att Saaledes for Retten vundet och passerit er som foresiger, haffuer vij ladet vores Stadz Secret her Neden foretrøchen, Actum Staffuanger, Anno et Die ut supra." Sonen Reinert var borgar av Stavanger og budde seinare på Romsø i Sunnhordland.

Svend Hansson gifta seg med Kristine Øysteinsdotter cirka 1600 i Stavanger domkyrkje, Stavanger, Rogaland, NOR.

Barnet av dette paret var:

314       i.  Reinert Svendson Romsa. Reinert gifta seg med Susanne Rasmusdotter, dotter av Rasmus Olson Hauske og Katarine Johannesdotter, cirka 1634 i Stavanger domkyrkje, Stavanger, Rogaland, NOR.

Svend Hansson gifta seg så med Maren Johannesdotter cirka 1614 i Stavanger domkyrkje, Stavanger, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Johannes Svendson Nessa vart fødd cirka 1614 i Stavanger, Rogaland, NOR og døydde etter 1694 i Nessa indre, Nedstrand, Rogaland, NOR. Johannes gifta seg med Berta Holgersdotter, dotter av Holger Olson Koll og Johanna Eilivsdotter d.e., cirka 1650 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.

         ii.  Jon Svendson vart fødd i 1615 i Stavanger, Rogaland, NOR.


629. Kristine Øysteinsdotter, dotter av Østen Jonson Stokka og Magdalena Stokka, vart fødd i Stavanger, Rogaland, NOR og døydde cirka 1610 i Stavanger, Rogaland, NOR.

Kristine gifta seg med Svend Hansson Vogt cirka 1600 i Stavanger domkyrkje, Stavanger, Rogaland, NOR.

630. Rasmus Olson Hauske vart fødd cirka 1549 og døydde den 6. mar. 1616 i Hauskje, Rennesøy, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 67 år.
(Same som person 320 på side 1)

631. Katarine Johannesdotter vart fødd cirka 1575 og døydde i 1661 i Årvik, Vikebygd, Hordaland, NOR i ein alder av omkring 86 år.
(Same som person 321 på side 1)

636. Anbjørn Amundson Ihle, son av Amund Arnbjørnson Ihle, vart fødd i 1560 i Ile, Vikedal, Rogaland, NOR og døydde i 1605 i Ile, Vikedal, Rogaland, NOR 45 år gamal.

Anbjørn Amundson gifta seg med Sissel Jakobsdotter cirka 1595 i Sjernarøy kyrkje, Sjernarøy, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

318       i.  Tørres Anbjørnson Lunde. Tørres gifta seg med ukjend. Tørres gifta seg med Anna Pedersdotter, dotter av Peder Toreson Kåda og Karen Toresdotter, cirka 1635 i Fister kyrkje, Fister, Rogaland, NOR.

         ii.  Gunnar Anbjørnson Haugland vart fødd i 1603 i Ile, Vikedal, Rogaland, NOR og døydde i 1664 i Haugland, Ølen, Hordaland, NOR 61 år gamal. Gunnar gifta seg med Guri Mikkelsdotter cirka 1649 i Ølen kyrkje, Ølen, Hordaland, NOR.


637. Sissel Jakobsdotter, dotter av Jacob Knudson Koll og Birgit Tormodsdotter, vart fødd i 1575 i Raunes, Vats, Rogaland, NOR og døydde den 27. aug. 1665 i Valo, Fjelberg, Hordaland, NOR 90 år gamal. Eit anna namn for Sissel var Cesilie.

Generelle notat: Sissel Jakobsdotter var først gift med Anbjørn og hadde med han sønene Gunnar Haugland og Tøres Lunde i Ølen. Ho gifta seg opp att med Fartegn Olavson Bagge, som sjølv skreiv namnet sitt som Valentin Olsen.
Fartegn bruka Valo saman med faren frå 1604. I 1624 åtte han 3½ laup smør 2½ hud og 4½ spann korn i Valo, 2½ pund 4 merker smør og 2 vett korn i Haugland, 3 vett korn i Hauge i Sjernarøy og 3 merker smør i Gausvik. Fartegn gjekk ut av skattelista i 1630, og det er skifte etter han 28.05.1632. Skiftet er ikkje kjent, men døtrene arva 1 laup smør kvar i Valo.
Sissel døydde 28.08.1665, og i 1668 vart det krangel om skiftet etter henne. Med Fartegn hadde ho døtrene Marta (eller Maritte som var gift med Laurits Johannesson frå Skorpen og som døydde i 1682. Han var lensmann i Skånevik skipreide. Dei budde på Valo og var utan barn.), Karen (gift med Hallstein Arnoldson Våge, seinare Skorpen) og Birgitta Ubø (Aubø i Sjernarøy).

Sissel gifta seg med Anbjørn Amundson Ihle cirka 1595 i Sjernarøy kyrkje, Sjernarøy, Rogaland, NOR.

Sissel gifta seg så med Fartegn Olson Bagge cirka 1607 i Fjelberg kyrkje, Fjelberg, Hordaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Kari Fartegnsdotter vart fødd cirka 1607 i Valo, Fjelberg, Hordaland, NOR og døydde i Skorpo, Kvinnherad, Hordaland, NOR. Eit anna namn for Kari var Karen Bagge. Kari gifta seg med Hallstein Arnoldson Skorpen, son av Arnold Hallsteinson Våge og Kari Olsdotter, cirka 1625 i Fjelberg kyrkje, Fjelberg, Hordaland, NOR.

431      ii.  Birgitte Fartegnsdotter. Birgitte gifta seg med Børge Kristofferson Aubø, son av Christopher Klausson Birkeland og Mette Børgesdotter, cirka 1641 i Fjelberg kyrkje, Fjelberg, Hordaland, NOR.

        iii.  Maritte Valentinsdotter vart fødd cirka 1615 i Valo, Fjelberg, Hordaland, NOR og døydde i Valo, Fjelberg, Hordaland, NOR. Eit anna namn for Maritte var Maritte Bagge. Maritte gifta seg med Laurits Johannesson Galte cirka 1655 i Fjelberg kyrkje, Fjelberg, Hordaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.


638. Peder Toreson Kåda, son av Tore Ivarson Tjentland og Eivindsdotter, vart fødd i 1550 i Tjentland, Årdal, Rogaland, NOR og døydde cirka 1623 i Kåda, Fister, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 73 år.

Generelle notat: Peder Toreson kom til Kåda ved giftarmålet med Karen Toresdotter. Han var bonde på Kåda. Han var lensmann i Hjelmeland skipreide i alle fall i året 1614. Han var det kanskje enno i 1616, då han ikkje møtte opp på ein skogsynfaring. For det vart stemna for retten av sorenskrivaren og futens tenar. Peder orsaka seg med at han ikkje hadde fått varsel om å møta. Saka vart utsett og me høyrer ikkje meir om ho. Peder er nemnt som brukar frå lensrekneskapen tek til i 1603 til 1623. Han åtte halve garden i følgje jordeboka frå 1617. I eit dokument frå 1625 heiter det at Peder Toresen Tjentland hadde pantsett til Lars Svadberg 5 merker smør i Fremre Sedberg for 5 riksdalar. Han skulle og ha pantsett farsarven sin i Øvre Valheim. I 1624 og 1625 er enka Karen oppført som brukar. I følge odelsmanntalet i 1624 åtte Karen Toresdotter jordegods på ikring 18 laupar smør i Hardanger, på Jæren og i Ryfylke.
Karen gifta seg opp att i kring 1627 med Klaus Kristofferson frå Birkeland i Feda. Han var son til Kristoffer Klausson. Sønene til Kristoffer, Klaus og Børge, var i teneste hjå futen Anders Hansson. Kristoffer Klausson døydde tidleg, og begge sønene Klaus og Børge følgde futen Anders Hansson då han flytta frå Lista len til Rogaland. Han var fut i Ryfylke frå 1618 til 1628. Klaus er nemnt på Kåda i Fister frå 1626.

Peder Toreson gifta seg med Karen Toresdotter cirka 1604 i Sjernarøy kyrkje, Sjernarøy, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Tore Pederson Sandanger vart fødd i 1604 i Kåda, Fister, Rogaland, NOR og døydde etter 1680 i Sandanger indre, Fister, Rogaland, NOR. Tore gifta seg med Marit Sevatsdotter, dotter av Sevat Olson Koll og Margrete Hansdotter, cirka 1622 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

         ii.  Ingeborg Pedersdotter vart fødd i 1605 i Kåda, Fister, Rogaland, NOR og døydde cirka 1679 i Hogganvik, Vikedal, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 74 år. Ingeborg gifta seg med Lars Olson Hogganvik, son av Ole Jonson Aukland og Margrete Bjørnsdotter, cirka 1627 i Fister kyrkje, Fister, Rogaland, NOR. Ingeborg gifta seg så med Jens Sørenson Lund cirka 1661 i Vikedal kyrkje, Vikedal, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

319     iii.  Anna Pedersdotter. Anna gifta seg med Tørres Anbjørnson Lunde, son av Anbjørn Amundson Ihle og Sissel Jakobsdotter, cirka 1635 i Fister kyrkje, Fister, Rogaland, NOR.

         iv.  Biørn Pederson Hidle vart fødd i 1610 i Kåda, Fister, Rogaland, NOR og døydde i 1663 i Hidle søndre, Sjernarøy, Rogaland, NOR 53 år gamal. Biørn gifta seg med Martha Hadlesdotter, dotter av Hadle Torbjørnson Vanvik og Ingrid Torkelsdotter, cirka 1649 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.


639. Karen Toresdotter, dotter av Tore Sebjørnson Talgje og Marta Bergesdotter, vart fødd cirka 1575 i Talgje (nord), Sjernarøy, Rogaland, NOR og døydde cirka 1658 i Kåda, Fister, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 83 år.

Karen gifta seg med Peder Toreson Kåda cirka 1604 i Sjernarøy kyrkje, Sjernarøy, Rogaland, NOR.

Karen gifta seg så med Claus Kristofferson Kåda, son av Christopher Klausson Birkeland og Mette Børgesdotter, cirka 1626 i Fister kyrkje, Fister, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

Hendingar i livet hans var:

• Han er nemnd i 1666-teljinga i Kåda, Fister, Rogaland, NOR.


644. Willum Johnsen, son av Jon Villumson Gautun, vart fødd i 1560 i Stavanger, Rogaland, NOR og døydde cirka 1643 i Stavanger, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 83 år.

Generelle notat: Willum Jonson hadde vervet som byfut frå 1. mai 1583 til 1. januar 1586 etter David Willumson. Willum tok handelsborgarskap før 1591, for det året vart han vald til utsending frå Stavanger til kongehyllinga av Kristian IV I Oslo i 1591. Han er nemnt i mange brev frå 1602 og utover til 1640 (men var død før 1645) som syner at han dreiv stor handel. Alt i 1605 vart han rådmann i Stavanger og vart det til omlag 1630. Det ser elles ut til at han ikkje lika offentlege ombod sidan han i 1613 betalte 10 riksdaler "for hand bleff quit hospitalls ombud".
Willum vart gift første gong med ei syster til rådmann Paul (Povel) Pederson frå Danmark. Med henne hadde han ein son Peder som seinare budde i Holland. I 1618 måtte Willum forplikta seg på at Peder kom tilbake med heile familien sin frå Nederland for å ta del i pliktene som borgar av Stavanger om han ville vere "fredhellig" i riket og behalde arveretten sin. Andre gong vart Willum gift med Ragnhild, dotter av borgaren Østen Jonson.

Sjå også: Rogaland Historielag Årshefte 1942 side 17

Willum gifta seg med Pedersdotter, dotter av Peder Jylland, i Stavanger domkyrkje, Stavanger, Rogaland, NOR.

Barnet av dette paret var:

          i.  Peder Villumson vart fødd i Stavanger, Rogaland, NOR og døydde i NLD.

Willum gifta seg så med Ragnhild Øysteinsdotter i 1594 i Stavanger domkyrkje, Stavanger, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

322       i.  Jon Villumson Raunes. Jon gifta seg med Malena Larsdotter, dotter av Laurits Knudson Hogganvik og Hogganvik, i 1624 i Vikedal kyrkje, Vikedal, Rogaland, NOR.

         ii.  Maren Villumsdotter vart fødd cirka 1593 i Stavanger, Rogaland, NOR og døydde i Stavanger, Rogaland, NOR. Maren gifta seg med Rådmann Jochum Jokumson Kirsebom, son av Jochum Kirsebom, i Stavanger domkyrkje, Stavanger, Rogaland, NOR.

        iii.  Østen Villumson Ferkingstad vart fødd cirka 1595 i Stavanger, Rogaland, NOR og døydde etter 1649 i Ferkingstad, Skudenes, Rogaland, NOR. Østen gifta seg med Elsa Hansdotter i Stavanger domkyrkje, Stavanger, Rogaland, NOR.

         iv.  Karl Villumson vart fødd cirka 1598 i Stavanger, Rogaland, NOR og døydde cirka 1640 i Stavanger, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 42 år. Karl gifta seg med Maren Kristensdotter, dotter av Christen Larsson Lind og Margrethe Pedersdotter, cirka 1636 i Nærbø kyrkje, Nærbø, Rogaland, NOR.

          v.  Thomas Villumson Smith vart fødd i 1601 i Stavanger, Rogaland, NOR og døydde cirka 1674 i Rekedal store, Sokndal, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 73 år. Thomas gifta seg med Karen Olsdotter cirka 1624 i Sokndal kyrkje, Sokndal, Rogaland, NOR.


645. Ragnhild Øysteinsdotter, dotter av Østen Jonson Stokka og Magdalena Stokka, vart fødd cirka 1563 i Stavanger, Rogaland, NOR og døydde i Stavanger, Rogaland, NOR.

Hendingar i livet hennar var:

• Ho budde i 1642 i Stavanger, Rogaland, NOR.

Ragnhild gifta seg med Willum Johnsen i 1594 i Stavanger domkyrkje, Stavanger, Rogaland, NOR.

646. Laurits Knudson Hogganvik, son av Knud Hogganvik og Håkonsdotter, vart fødd cirka 1555 i Hogganvik, Vikedal, Rogaland, NOR og døydde i 1626 i Hogganvik, Vikedal, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 71 år.
(Same som person 534 på side 1)

647. Hogganvik vart fødd cirka 1565 og døydde cirka 1618 i Hogganvik, Vikedal, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 53 år.
(Same som person 535 på side 1)

648. Asgaut O. Øverland vart fødd i 1570 og døydde cirka 1650 i Øverland, Nedstrand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 80 år.

Generelle notat: I gamle Erfjord boka står det at ei dotter til Olav Knutson Håland var truleg gift med ein Asgaut, og dei var foreldra til Lars Asgautson Jørstad, men i dei nye bøkene står det at dette truleg er feil. Der står det at mor til Lars Asgautson og mor til Tore Hallvardson Hamra var systre og hadde odelsrett til Hamra. Desse systrene var truleg døtre til rydningsmannen på Hamra. Men ein kan ikkje utelukke at dei var døtre til Ola Knutson på Håland heller.

Kven Asgaut, far til Lars Asgautson Jørstad, var veit ein ikkje. Det er gissa på ein Asgaut Bø (Sæbø skipreide) som er nemnt i 1617 og hadde bokstavane A.L. i signettet, eller ein Asgaut Holta (Årdal skipreide) som ikring 1611 flytta til Hidle i Sjernarøy der sonen til Lars Jørstad, Ola, budde seinare. Like eins gissar ein på ein Asgaut Hansson Norheim i Sjernarøy, som var lagrettemann i Sæbø skipreide i 1597 kan vere far til Lars Asgautson Jørstad.

I 1666 vart Olav Helgeson stemna inn til tingsamling på Steinnes, skulda for leigemål med Berta Andersdotter. Simon Nordbø vart då innkalla som vitne. Han opplyste at han var farbror til Ola, at Ola og Berta var forlova, og at dei akta å gifta seg med det første. Denne broren Helge Asgautson kan vere han som er nemnt på Øvre Landa i Finnøy. Det er òg mogeleg at Simon hadde ein bror Ola. Ein Ola Asgautson Nordbø fekk i 1698 dottera Inger.
I kyrkjeboka for Finnøy under gravlagde i 1690 er det ført:
"Den 18 Januar Bleff Simon Norbøes Søster Sirj Asgoudsd: graffest, som dog døde nest for jull".
(Sjå også: Rogaland Historielag Årshefte 1942 side 31)

Asgaut Hidle er nemnd frå 1613-1628, og i 1624 står Asgaut Hidle "med sine Brødrebørn" som eigar av 1 spann 8 merker(!) korn i Lussi i Høyland.
Desse "brødrebørn" må truleg vere frå Øvre Bjørheim i Strand. Bjørn Gunnarson frå Nordland i Forsand var gift andre gong med Sissel Knutsdotter frå Øvre Bjørheim i Strand. Med Sissel Knutsdotter fekk han gods i Lussi i Høyland.
Far til Sissel var Knud Bjørnson Øvre Bjørheim. Foreldra hans var Sissel Sebjørnsdotter (frå Talgje i Sjernarøy, og enke etter Knud Olson på Hidle søndre) og Bjørn Larsson på Øvre Bjørheim i Strand. Knud Bjørnson er i odelsjordeboka frå 1617 er det nemnt 1 vett korn i Lutsi i Høyland.

I boka for Nedstrand står det at i bumerket til Asgaut Øverland står A.O. Han kom til bruket same året som Jakob Erikson flytta til Ringja. I tingboka i 1629 står det at Asgaut hadde budd 18 års tid på Holta i Strand. Han betalte leiglendingsskatt i Strand i åra 1603-1612. Asgaut står i skattelistene på Øverland i åra 1641 til 1645. Han brukte 1½ laup i garden i 1647. Sidan han må ha brukt halve garden på 2½ laupar smør då han kom til Øverland, må bruket ha vorte delt noko før 1647. Sonen Jon hadde fått 1 laup i garden. I 1664 hadde ein annan son, Eivind, fått faren sitt attverande bruk på 1½ laup. Asgaut hadde ein son heime på sitt eige bruk i 1645. Det er nemnt barna Eivind, Jon, Kirsti og kan hende Anna Baustad.

Om dette er same Asgaut er usikkert.

Asgaut O. gifta seg med Olsdotter cirka 1592 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

324       i.  Lars Asgautson Jørstad (Tilhøve til far: Omstridt, Tilhøve til mor: Omstridt). Lars gifta seg med Siri Olsdotter, dotter av Ole Jonson Aukland og Margrete Bjørnsdotter, cirka 1613 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR. Lars gifta seg så med Birgitte Hadlesdotter, dotter av Hadle Torbjørnson Vanvik og Ingrid Torkelsdotter, cirka 1645 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

         ii.  Helge Asgautson Landa (Mogleg) vart fødd i 1604 i Holta, Strand, Rogaland, NOR og døydde i 1664 i Landa øvre, Finnøy, Rogaland, NOR 60 år gamal. Helge gifta seg med ukjend.

        iii.  Eivind Asgautson Øverland vart fødd i 1609 i Holta, Strand, Rogaland, NOR og døydde i Øverland, Nedstrand, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Eivind var Effven.

         iv.  Kirsti Asgautsdotter vart fødd cirka 1612 i Holta, Strand, Rogaland, NOR og døydde i Øverland, Nedstrand, Rogaland, NOR. Kirsti gifta seg med Eivind Torgerson Øverland, son av Torger Øverland, cirka 1640 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.

          v.  Simon Asgautson Nordbø (Mogleg) vart fødd i 1616 i Hidle søndre, Sjernarøy, Rogaland, NOR og døydde i 1692 i Nordbø, Finnøy, Rogaland, NOR 76 år gamal. Simon gifta seg med Ingeborg Larsdotter, dotter av Lars Toreson Nordbø, cirka 1640 i Hesby kyrkje, Finnøy, Rogaland, NOR.

         vi.  Siri Asgautsdotter vart fødd cirka 1618 i Hidle søndre, Sjernarøy, Rogaland, NOR, døydde i des. 1689 i Nordbø, Finnøy, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 71 år, og vart gravlagd den 19. jan. 1690 i Hesby kyrkje, Finnøy, Rogaland, NOR.

        vii.  Anna Asgautsdotter vart fødd cirka 1620 i Hidle søndre, Sjernarøy, Rogaland, NOR og døydde i Baustad, Nedstrand, Rogaland, NOR. Anna gifta seg med Peder Jensson Baustad cirka 1650 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.

       viii.  Ole Asgautson Nordbø (Mogleg) vart fødd cirka 1622 i Hidle søndre, Sjernarøy, Rogaland, NOR og døydde i Nordbø, Finnøy, Rogaland, NOR. Ole gifta seg med ukjend.

         ix.  Jon Asgautson Øverland vart fødd i 1624 i Hidle søndre, Sjernarøy, Rogaland, NOR og døydde i Øverland, Nedstrand, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Jon var Joen.


649. Olsdotter, dotter av Ole Knudson Håland og Margrete Larsdotter, vart fødd cirka 1575 i Fevoll nedre, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde i Hidle søndre, Sjernarøy, Rogaland, NOR.

gifta seg med Asgaut O. Øverland cirka 1592 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

652. Odd Osmundson Landsnes, son av Osmund Oddson Tendeland, vart fødd cirka 1550 i Tendeland, Nedstrand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1645 i Landsnes, Jelsa, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 95 år.

Generelle notat: Odd kom til Landsnes rundt 1600. Han var utsending til kongehyllinga i Oslo i 1610. Det er vanleg mellom ættegranskarar å kalla Osmund Tendenes for far til Odd Osmundson på Landsnes. Han er nemnt som tollar og lensmann i 1602 i Jelsa skipreide. Han var lensmann til 1610. I 1610 var han utsending til kongehyllinga i Oslo. Ellers møtte han mest kvart år som lagrettemann på tinget like frå 1616 til han døydde, truleg ikring 1645. Etter jordeboka for 1624 eig han Landsnes 1 laup smør, Vikse (Karmsund) 2 ½ laupar smør, Tendeland ½ pund korn og Åsland skogteig ½ pund smør. I 1612 er han nemnt som utskipar av trelast frå Erfjord. Odd var gift første gong med ei dotter til Henrik Andersson Berakvam og hadde truleg barna Osmund Berakvam og Siri som var truleg var gift med Orm Nilsson (Bokn?). Andre kona var truleg dotter til Nils Landsnes og det var vel då han flytta til Landsnes. Nils Landsnes var truleg son til Odd og Nilsdottera. Simon Oddson som budde på Ytre Bjerga i Sand og seinare på Veka i Suldal kan òg vere ein son til Odd og Nilsdottera.

Odd Osmundson gifta seg med Henriksdotter cirka 1575 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

326       i.  Osmund Oddson Berakvam. Osmund gifta seg med ukjend.

         ii.  Siri Oddsdotter vart fødd cirka 1580 i Tendeland, Nedstrand, Rogaland, NOR og døydde i Bokn store, Fister, Rogaland, NOR. Siri gifta seg med Orm Nilsson Bokn, son av Niels Nilsson Fister og Marit Ormsdotter, cirka 1614 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

Odd Osmundson gifta seg så med Nilsdotter, dotter av Nils Landsnes, cirka 1600 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Nils Oddson Landsnes vart fødd cirka 1600 i Landsnes, Jelsa, Rogaland, NOR og døydde cirka 1648 i Landsnes, Jelsa, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 48 år. Nils gifta seg med Guri Pedersdotter, dotter av Peder Tormodson Foss og Sissela Olsdotter, cirka 1643 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

         ii.  Simon Oddson Veka vart fødd i 1605 i Landsnes, Jelsa, Rogaland, NOR og døydde i Veka, Suldal, Rogaland, NOR. Simon gifta seg med Steinsdotter, dotter av Sten Jørgenson Vidvei, cirka 1640 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.


653. Henriksdotter, dotter av Henrik Andersson Berakvam, vart fødd cirka 1555 i Berakvam, Jelsa, Rogaland, NOR og døydde cirka 1590 i Tendeland, Nedstrand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 35 år.

gifta seg med Odd Osmundson Landsnes cirka 1575 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

662. Truls Nilsson Furre vart fødd i 1580 i Jelsa, Rogaland, NOR og døydde cirka 1650 i Furre, Sjernarøy, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 70 år.

Generelle notat: Truls Nilsson var truleg frå Jelsa og budde på Hebnes i Jelsa 1603-1613 men er der kalla Truls Olson. Truls er nemnd på Skjelsnes i Sjernarøy frå 1613 og frametter. Han leigde også Solberg i 1615 av Hinderå-presten, men sjølv budde han ikkje der. Truls er nemnd i tingbøkene i mange høve. Han var lagrettemann og møtte på tinga i mange år. Han var lensmann i Sjernarøy skipreide 1626-1629, noko han framleis var etter han flytta til Furre.
Truls flytte til Skjelsnes i Sjernarøy og er nemnd der til 1629 då dottera Åsa og mannen hennar Olav Njelson overtok Skjelsnes. Truls leigde Vestre Bjerga av Sebjørn Sørhaug. Sebjørn makeskifte bort det han åtte i Vestre Bjerga mot 1 vett korn i Oppsal og ½ laup smør i Selvåg til Knut Nilsson. Truls Nilsson Skjelsnes og Torborg hadde m.a. sonen Sevat. Truls sette inn denne sonen som leiglending på halve Vestre Bjerga. Dette vart det strid om.
Den 2. mars 1630 vart det halde ting på Bjerga. Lagretten var samansett av Eirik Byre, Orm Bokn, Lydik Skartveit, Torfinn Lund, Tøres Hauge og Tjøster Eik. Her stemna Knut Nilsson Skanderborg inn Truls Nilsson vedkomande bygslinga i Vestre Bjerga. Knut bruka sjølv halve garden, men nå hadde Truls sett inn sonen sin, Sevat, som bygslemann der. Knut sa at han var odelsmann der og at han åtte ein part i garden. Han meinte difor at han var nærare til å setje eit av barna sine inn der enn Truls, som berre var leiglending. Til stadfesting av eigaretten sin la Knut fram eit kjøpebrev som Sebjørn Sørhaug sjølv fjorde, hadde sett segl under, dagsett 6. desember 1628.
I dette brevet heiter det at Knut hadde makeskifta dette til seg frå Sebjørn Sørhaug, mot 1 vett korn i Oppsal og ½ laup smør i Selvåg. Vidare la Knut fram eit brev dagsett 12. november 1629. Det hadde Knut sjølv tridje sett segl under. Det var eit gåvebrev frå Knut til dottera Gunnhild på ½ laup smør i Vestre Bjerga til evig odel og eigedom. Dette hadde Knut pantsett til mannen hennar Gunnhild - namn ukjent - for 20 riksdalar. Tore Severinson møtte for Truls Nilsson med skriftleg fullmakt, dagsett 2. februar 1630. Tore la fram eit forlik mellom Truls Nilsson og ein Hans Skreddar. Her heiter det at Hans i 1628 hadde avstått åsetet sitt på Bjerga til fordel for Sevat, son hans Truls. Vidare vart framlagt bygslebrev på 1 laup og 18 merker smør og 2½ vett korn i Vestre Bjerga, frå Henrik Henrikson Blank til Truls Nilsson, dagsett Erøy 4. januar 1628. Lars Sande, ein svigerson åt Henrik, møtte i retten og sa at Henrik vedstod seg bygslebrev. Retten kom då til at då både breva og bygselsetelen sto ved makt, så burde Sevat Trulsson ha lov til å bygsle og bruke parten i Vestre Bjerga i fred. Sevat er truleg nok identisk med den Siver som er nemnd på Vestre Bjerga i 1649.
Truls og Torborg let Skjelsnes over til dottera Åsa og flytta til Furre omlag 1629. Truls og Torborg er nemnde med fem barn, men hadde truleg seks.

Truls Nilsson gifta seg med Torborg Sevatsdotter cirka 1600 i Sjernarøy kyrkje, Sjernarøy, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Trulsdotter vart fødd cirka 1600 i Hebnes, Jelsa, Rogaland, NOR og døydde i Sæbø, Hjelmeland, Rogaland, NOR. Trulsdotter gifta seg med Eileff Sivertson Sæbø, son av Siver Steinson Jelsa og Bårdsdotter, cirka 1620 i Sjernarøy kyrkje, Sjernarøy, Rogaland, NOR.

         ii.  Trulsdotter vart fødd cirka 1604 i Skjelsnes, Sjernarøy, Rogaland, NOR og døydde i Helle nedre, Nedstrand, Rogaland, NOR. Trulsdotter gifta seg med Gjert Gunnarson Helle, son av Gunder Johannesson Rørheim og Guri Pedersdotter, cirka 1630 i Sjernarøy kyrkje, Sjernarøy, Rogaland, NOR.

        iii.  Sevat Trulsson Amdal vart fødd i 1606 i Hebnes, Jelsa, Rogaland, NOR og døydde cirka 1684 i Amdal indre, Nedstrand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 78 år. Eit anna namn for Sevat var Siffuer Torkelson. Sevat gifta seg med Malena Olsdotter, dotter av Ole Halvardson Vervik og Marta Hansdotter, cirka 1639 i Strand kyrkje, Strand, Rogaland, NOR.

331      iv.  Jorunn Trulsdotter. Jorunn gifta seg med Knud Topnes cirka 1628 i Sjernarøy kyrkje, Sjernarøy, Rogaland, NOR. Jorunn gifta seg så med Lars Torgilsson Topnes, son av Torgils Edvardson Bjerga og Olsdotter, cirka 1649 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

          v.  Ragnhild Trulsdotter vart fødd cirka 1610 i Hebnes, Jelsa, Rogaland, NOR og døydde cirka 1648 i Varland, Finnøy, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 38 år. Ragnhild gifta seg med Jon Larsson Varland, son av Lars Varland, cirka 1635 i Sjernarøy kyrkje, Sjernarøy, Rogaland, NOR.

         vi.  Åsa Trulsdotter vart fødd i 1620 i Skjelsnes, Sjernarøy, Rogaland, NOR og døydde i Skjelsnes, Sjernarøy, Rogaland, NOR. Åsa gifta seg med Ole Njelson Skjelsnes, son av Njell Steinson Jelsa og Birgitta Olsdotter, cirka 1640 i Sjernarøy kyrkje, Sjernarøy, Rogaland, NOR. Åsa gifta seg så med Asgaut Larsson Skjelsnes, son av Lars Asgautson Jørstad og Siri Olsdotter, i 1656 i Sjernarøy kyrkje, Sjernarøy, Rogaland, NOR.


663. Torborg Sevatsdotter, dotter av Sevat Furre, vart fødd cirka 1571 i Furre, Sjernarøy, Rogaland, NOR og døydde cirka 1664 i Furre, Sjernarøy, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 93 år.

Generelle notat: Torborg Sevatsdotter gifta seg opp att med Hans Kristofferson som var bror åt Børge Kristofferson i Aubø. Hans var ikring 35 år ved vigsla, Torborg Sevatsdotter ikring 80. Dei hadde sjølvsagt ikkje barn saman.
Av ein eller annan grunn kom Torborg på at ho ville gjeva Furre som gåve til Kongen. Den 17. juni 1651 sende ho gåvebrev på Furre til Frederik III. Brevet har det atterhaldet, at ho som vederlag for gåva ville sitje skatte- og avgiftsfritt på Furre si levetid ut. Gåvebrevet er datert Furre 2. mai 1651. Som rimeleg var, protesterte barna hennar Torborg frå hennar første ekte mot dette gåvebrevet. Dei la ved protestskriv med gåvebrevet. Dei meinte at når mor deira hadde livsarvingar då hadde ho ingen rett til å gje bort arvegodset deira. Sevat, eldste sonen, ville nekta futen å føre gåvebrevet inn i tingboka. Gåva var til stor skade for han og søskena hans, sa han. Han meinte og at all den stund mora hadde livsarvingar, streid denne gåva mot norsk lov. Futen, Mikkel Nilsson Alantz på Nesheim meinte at han berre gjorde si plikt då han førte det inn i tingboka. Og ville Sevat og søskena hans prøve kor vidt gåvebrevet var lovleg eller ikkje, burde dei gå til retten med det. Hans Kristofferson og Torborg fekk året etter Kongens brev, dagsett København 8. oktober 1662. Der heiter det at Hans og Torborg har Kongens løyve til å bu på og bruke garden Furre vederlagsfritt si levetid ut, som vederlag for gåva. Samstundes vart det og sett forbod mot alle freistnader på å hindre dei i det.
På lagtinget 14. september 1665 anka Sevat Trulsson på eigne og søsken sine vegner dette gåvebrevet. Det vart lagd fram i retten eit bønebrev til Kongen om å få garden attende. Dette bønebrevet, som og var underskrive av lensherren, er dagsett 3. august 1665. Josef Josefson Eik møtte med fullmakt for Hans Kristofferson. I innlegget frå Hans heiter det at han kjenner seg urett medfaren av stebarna sine i denne saka. Det har og ført til stort pengetap for han, noko han meiner at Sevat Trulsson bør stå ansvarleg for. Domen fall 25. oktober 1665. Den gjekk i Kongens og Hans Kristofferson favør. Gåvebrevet vart ståande ved makt og Hans fekk som Kongens leiglending lov til å bruke garden si levetid ut.
Torborg døydde ikring 1664. Barna etter henne reiste saka på ny i 1674. Det førte nok ikkje til noko. Garden vart verande i Kongens eige og Hans Kristofferson heldt fram som leiglending der.

Torborg gifta seg med Truls Nilsson Furre cirka 1600 i Sjernarøy kyrkje, Sjernarøy, Rogaland, NOR.

Torborg gifta seg så med Hans Kristofferson Furre, son av Christopher Klausson Birkeland og Mette Børgesdotter, cirka 1651 i Sjernarøy kyrkje, Sjernarøy, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

Generelle notat: Hans Kristofferson gifte seg opp att med Sissel Tomasdotter. Ho var dotter åt sorenskrivar Tomas Kristenson på Nag i Strand og andre kona hans, Karen Tårnsdotter Schive. Hans og Sissel hadde 2 barn som ein veit om. I 1670 var Furre gått over frå Krongods til Adelsgods. Då hadde Kongen selt garden til Kanslaren Peter Reitz. Han selde garden ikring 1700 til major Montagne de Lillienskiold. Hans gifte seg opp att med Sissel Tomasdotter. Ho var dotter åt sorenskrivar Tomas Kristenson på Nag i Strand og andre kona hans, Karen Tårnsdotter Schive. Hans og Sissel hadde 2 barn som ein veit om. Då Hans Kristofferson vart for gamal til å bruke garden, vart den bygsla bort ikring 1680 til Bjørn Olson Norheim. Hans døydde ikring 1682 og Sissel vart så gift opp att med Bjørn Olson Norheim og fekk fem barn med han.

Hendingar i livet hans var:

• Han er nemnd i 1666-teljinga i Furre, Sjernarøy, Rogaland, NOR.


664. Tormod Olson Foss, son av Ole Jonson Foss og Siri Oddsdotter, vart fødd i 1535 i Foss, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde etter 1608 i Foss, Hjelmeland, Rogaland, NOR.
(Same som person 530 på side 1)

665. Anna Ormsdotter, dotter av Orm Ånenson Byre, vart fødd cirka 1538 i Byre, Fister, Rogaland, NOR og døydde etter 1612 i Foss, Hjelmeland, Rogaland, NOR.
(Same som person 531 på side 1)

668. Østen Halvardson Asheim, son av Halvard Asheim, vart fødd i Asheim, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde etter 1624 i Asheim, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

Generelle notat: Østen Hallvardson er oppført som brukar i skattelistene 1603-1627. Han åtte fire pund i garden i 1624. Med dei andre barna sitt samtykke gav Østen og kona Gunnhild Åselsdotter (Åsel vert òg skrive Osmund) ein laup smør i garden til sonen Hauskoll "thill Aasæde och landschylde" i 1625. Men Hauskoll flytta til Steinsland, og det var broren Hallvard som kom til å ta over etter foreldra. Det er berre kjnet desse to sønene etter Gunnhild og Østen.

Østen Halvardson gifta seg med Gunhild Åselsdotter cirka 1600 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

334       i.  Halvard Øysteinson Asheim. Halvard gifta seg med Marit Klengsdotter d.e., dotter av Kleng Ommundson Steinsland og Siri Vilhelmsdotter, cirka 1628 i Årdal kyrkje, Årdal, Rogaland, NOR.

         ii.  Hoskuld Øysteinson Steinsland vart fødd i 1602 i Asheim, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde i 1666 i Steinsland, Hjelmeland, Rogaland, NOR 64 år gamal. Eit anna namn for Hoskuld var Hoskuld. Hoskuld gifta seg med ukjend. Hoskuld gifta seg med Berta Knudsdotter, dotter av Knud Jonson Einervoll og Marita Halvorsdotter d.e., cirka 1660 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.


669. Gunhild Åselsdotter vart fødd cirka 1575 og døydde etter 1625 i Asheim, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

Gunhild gifta seg med Østen Halvardson Asheim cirka 1600 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

670. Kleng Ommundson Steinsland, son av Omund Klengson Bjerga og Tjerandsdotter, vart fødd cirka 1565 i Bjerga indre, Sand, Rogaland, NOR og døydde før 1658 i Steinsland, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

Generelle notat: Kleng Osmundson er nemnt på Steinsland som oppsittar i lensrekneskapen frå 1603-1649. Han brukte 2 laupar smør i garden. Dette var han og kona eigarar av. Ved skiftet etter kona i 1625 vart 1 laup 1 pund smør i Steinsland utlagt til Kleng og 2 pund til sonen Daniel. Kleng var medeigar i saga på Fevoll.
Kleng var son til Ommund Klengson på Indre Bjerga i Sand og skal ha gifta seg opp att med ei Kirsten Sjursdotter før 1616, for då finn ein i tingboka:
"Kling Steensland haffde med velbiurdige Gabriell Krussis steffningh vdi rette ladit steffne Thrugils Hoffde for en andeell jordeguodtz hans Quinde Kirstenne Siffursdtr var thilfalden effter hindis affgangne fader Siffuer Matissøn udi forne Houffde, som hand hannemn forholt for. Etterdi ingen møtte for å svare er hand dømd å betale o.s.v.".

Kleng hadde i følgje Rogaland Historie og Ættesogelag (Ætt og Heim 1997) side 17-18, tre barn i første ekteskap og 7 barn i andre ekteskap. Det vert ført tre døtre som er kalla Bergitte, ei dotter frå første ekteskap og to døtre i andre.
1658 var året for mange deseteringar frå danskekongen sin hær. Då vert Ommund Klengson Steinsland stemna. Han vert då kalla ein enkeson og enka hadde nettopp mista ein dreng, så Ommund kom heim. Han var klar til å reisa tilbake, men venta. Same ting vart Ommund dømd for lejemål med Anna Torbjørnsdotter og mora måtte betale 12 riksdalar i bot på sonen sine vegne.
Ved skiftet etter ei av døttrene som heitte Birgitte Klengsdotter frå andre ekteskap 15. juni 1697 vert heil og halvsøskena hennar rekna opp.
Heilsøskena (frå andre ekteskap) var:
1) Ingeborg Helge Rasmussens,
2) Marthe Sæbø sine barn Kleng og Njell Sevatson og Anna Sevatsdatter,
3) Omund Klengson sine barn: Knut, Kleng og Jon Omundsønner og Helga Omundsdotter,
4) Salige Berete Klengsdatter sitt barn: Kirsten Ingevoldsdatter,
5) Salige Siri Skiftun sine barn: Anders og Kleng Hanssønner samt Marit, Kirsten, Bergitte, Karen og Magla Hansdøtre.

Deretter følgjer halvsøskena hennar:
1) Salige Daniel Steinsland si datter Siri,
2) Salige Bergitte Mele sine barn: Reijer Mele, Kleng Dybvig, Siri Vallen og Siri Tysdal som alle lever og arver i moderens sted, Berete Aadzersdatter er død og i hennes sted arver Ivar og Aadser Olssønner, Gjertrud og Signe Olsdøtre,
3) Marit Adzembs trende døtre: Siri Halvorsdatter, Salige Gunnhild Halvorsdatters barn og Salige Ingeborg Halvorsdatter som har 2 barn: Bjørn Olsen og Marte Olsdatter. Mari Olsdotters fedrene arv står i boet.
Bergitte Klengsdotter som det var skifte etter i 1697 hadde vore gift med Einar Torsteinson i Stavanger.

Kleng Ommundson gifta seg med Siri Vilhelmsdotter cirka 1603 i Årdal kyrkje, Årdal, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Daniel Klengson Steinsland vart fødd cirka 1603 i Steinsland, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde cirka 1640 i Steinsland, Hjelmeland, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 37 år. Daniel gifta seg med Olsdotter, dotter av Ole Osmundson Kilane og Asbjørnsdotter, cirka 1630 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

335      ii.  Marit Klengsdotter d.e.. Marit gifta seg med Halvard Øysteinson Asheim, son av Østen Halvardson Asheim og Gunhild Åselsdotter, cirka 1628 i Årdal kyrkje, Årdal, Rogaland, NOR.

        iii.  Birgit Klengsdotter d.e. vart fødd cirka 1610 i Steinsland, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde cirka 1644 i Mæle nedre, Årdal, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 34 år. Andre namn for Birgit var Bergitte og Berte. Birgit gifta seg med Asser Reiarson Mæle, son av Reiar Asserson Mæle og Siri Olsdotter, cirka 1628 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

Kleng Ommundson gifta seg så med Kirsten Sjursdotter, dotter av Sjur Mattisson Kleppa, cirka 1615 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

Generelle notat: I 1661 vert Kirsten Steinsland stemna for 8 riksdalar ho skyldar til Ola Vormestrand. Ho vert dømd til å betale elles skulle de tast pant i buet hennar. Kirsten vert nemnd som enke og brukar på Steinsland i åra 1661 til 1666. Ho bruka 1 laup smør.

(Sjå: Rogaland Historie og Ættesogelag (Ætt og Heim 1997) side 7)

Hendingar i livet hennar var:

• Ho er nemnd i 1666-teljinga i Steinsland, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Birgit Klengsdotter d.y. vart fødd cirka 1615 i Steinsland, Hjelmeland, Rogaland, NOR, døydde i 1697 i Østervåg, Stavanger, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 82 år, og vart gravlagd den 15. apr. 1697 i Stavanger domkyrkje, Stavanger, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Birgit var Bergitte. Birgit gifta seg med Einer Torsteinson cirka 1657 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

         ii.  Siri Klengsdotter vart fødd cirka 1620 i Steinsland, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde cirka 1657 i Skiftun, Hjelmeland, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 37 år. Siri gifta seg med Hans Sevatson Skiftun, son av Sevat Olson Koll og Margrete Hansdotter, cirka 1649 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

        iii.  Berta Klengsdotter vart fødd cirka 1620 i Steinsland, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde før 1697 i Bratland, Suldal, Rogaland, NOR. Andre namn for Berta var Berete og Birgitte. Berta gifta seg med ukjend.

         iv.  Omund Klengson Kleppa vart fødd i 1626 i Steinsland, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde cirka 1695 i Kleppa, Hjelmeland, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 69 år. Eit anna namn for Omund var Amund. Omund gifta seg med Marit Knudsdotter cirka 1659 i Årdal kyrkje, Årdal, Rogaland, NOR.

          v.  Marit Klengsdotter d.y. vart fødd cirka 1628 i Steinsland, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde cirka 1695 i Sæbø, Hjelmeland, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 67 år. Eit anna namn for Marit var Marthe. Marit gifta seg med Sevat Sjurson Sæbø, son av Sjur Larsson Selvåg, cirka 1662 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

         vi.  Ingeborg Klengsdotter vart fødd cirka 1630 i Steinsland, Hjelmeland, Rogaland, NOR, døydde i 1700 i Skagen, Stavanger, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 70 år, og vart gravlagd den 30. okt. 1700 i Stavanger domkyrkje, Stavanger, Rogaland, NOR. Ingeborg gifta seg med Helge Rasmusson cirka 1669 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

        vii.  Ole Klengson Sedberg vart fødd cirka 1632 i Steinsland, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde før 1697 i Sedberg midtre, Årdal, Rogaland, NOR.


671. Siri Vilhelmsdotter, dotter av Vilhelm Mæle og Berta Tollaksdotter, vart fødd cirka 1563 i Mæle nedre, Årdal, Rogaland, NOR og døydde cirka 1612 i Steinsland, Hjelmeland, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 49 år.

Siri gifta seg med Kleng Ommundson Steinsland cirka 1603 i Årdal kyrkje, Årdal, Rogaland, NOR.

676. Navar Torbjørnson Eide, son av Torbjørn Navarson Vanvik, vart fødd cirka 1515 i Vanvik indre, Sand, Rogaland, NOR og døydde etter 1587 i Eide, Sand, Rogaland, NOR.

Generelle notat: Frå 10.06.1656 har me ein lagmannsdom mellom Navar og Olav Eide på den eine sida, og Gjert Tysseland på den andre (Stavanger Amtmannsarkiv pakke 25 omslag 1660-1674). Det vart då lagt fram eit brev datert 18.09.1587. Fem namngjevne menn svara til Navar Torbjørnson Eide, at stølen Åshilder mellom Ås og Tysseland, på den andre sida av fjorden, låg under Eide og var deira (Eide-mennene sin ) rette odel. Det tykkjest å framgå at Navar Torbjørnson på Eide i 1587 var odelsmann til Eide. Torbjørn Vanvik var òg odelsmann til Eide, så me kan vel rekna med at han var son til Navar Torbjørnson Eide. I ei rettsak mellom Kristoffer Henrikson og Hadle Torbjørnson Vanvik i 1623 som enda med forlik, skulle Hadle gje 1 riksdalar til Askjell Kvestad og det same til Torgils Eide. Torgils Eide var brorson til Askjell. Dette skulle tyda på at desse to hadde medeigar-rett i den smørlaupen som kom frå Torbjørn Vanvik. Dei var truleg son og soneson til Navar Torbjørnson Eide. (Sjå: Rogaland Historie- og Ættesogelag Årshefte 1962 side 150)
Navar Torbjørnsonovertok garden Eide i andre halvpart av 1500-talet, kan hende så tidleg som ikring 1570. Han var av velstandsfolk i Vanvik.
Navar hadde i alle høve teke over på Eide i 1587. Ein kyrkjesøndag dette året bad han lens­mannen i Suldal, Anders Sveinson på Foss, stogga att på kyrkjegarden etter gudstenesta i lag med 4 lagrettemann frå Sandsbygda. Det var ein haust­dag, den 18. september. Store delar av kyrkjefol­ket var elles òg til stades då Navar Eide steig fram og spurde "i god lyd, om oss var vitterlig om en seterstøl som ligger norden på hin side fjorden imellem Aas og Tøsseland opp i vest i heiden(?). Her til svarte fornevnte mend med god beraad at vi aldri andet hørte eller viste end fornevnte "Aas helder" (Ashidler) ligger under Eide og er hendes rette odel for Gud og verden" (noko normalisert). Navar fekk altså ei stadfesting av kyrkjeallmugen på at Eide åtte eit stølsbeite på andre sida av fjorden. Det må ha vore Tysselandsdalen.
Det er elles rimeleg å tru at Navar Torbjørnson også hadde andre næringsinteresser på andre sida av fjorden, nemleg i sagbruksdrifta i Tysselands­elva, på same måten som etterkomarane hans var involvert i drifta der ut på 1600-talet.
1500-talet er et kjeldefattig tid, men kva kan vi finna ut om familien til Navar Eide bortsett frå at han sjølv kom frå Vanvik? I 1624 finn vi Torjus Navarson Eide omtala som brorson til Askjel Kvestad i Suldal. Det heitte då at Torjus på eit tidspunkt (truleg kring 1620) hadde teke over som formyndar for ei Birgitta Torbjørnsdotter (Vanvik). Bakgrunnen var at Askjel kjende seg gamal og skrøpeleg. Han var då altså noko opp i åra ei tid før 1624. I 1617 sat han framleis med formyndarvervet.
Vi må rekna med at både Askjel og Torjus var i slekt med Birgitta, men det vert ikkje sagt korleis slektskapen var. Når det skulle nemnast opp for­myndar til umyndige - i samband med arv - var det likevel dei nærmaste mannlege slektningane som var dei mest aktuelle. Vi finn at når far til Birgitta Vanvik døydde kring 1606, vart Askjel Kvestad oppnemnd til formyndar. Det er difor god grunn til å tru at han var farbror hennar. Så­leis har Birgitta òg vore søskenbarn til Torjus Eide. Dermed har vi i det minste ein syskenflokk på tre brør: 1) Askjel Kvestad, 2) Torbjørn, som var far til Birgitta (mora var frå Foldøy) og 3) Navar, som var far til Torjus Eide.
Torjus Eide har vore fødd seinast kring 1590, men gjerne eit par år før. Eldste dotter til Tor­bjørn (Gunnilla) kan ha vore fødd eit par år sei­nare. Askjel Kvestad får sine barn først etter 1600, og etablerer seg på Kvestad først kring 1604/05. Dette kan likevel godt vera i andre ek­teskapet hans. Dei tre brørne må ha vore fødde seinast på 1550-60-talet.
Jamvel om vi ikkje har farsnamnet på nokon av dei tre brørne, må Navar Torbjørnson Eide ha vore far deira. At Askjel Kvestad har sonen Navar byggjer opp om det. Noko som går mot hypote­sen er at Askjel Kvestad kring 1620 vert nemnd som ein gamal og skrøpeleg mann. Dersom han var fødd kring 1550, var han likevel 70 år på den­ne tida, og vi ser at dei ofte la litt til både på alder og skrøpeligheit dersom det kunne tena ei sak.
Kona til Navar Torbjørnson Eide er ukjend, men sidan dei har ein son Askjel, er det ikkje umogeleg at ho var ei Askjels-dotter. Om sonen Torbjørn Vanvik veit vi at han døydde ung, men at enkja hans kom til Eide kring 1611 og hadde eit lite stykke i bruk her frametter. Den tredje so­nen har altså vore kalla opp etter far sin, Navar.

Navar Torbjørnson gifta seg med ukjend.

Barna hans var:

338       i.  Torbjørn Navarson Vanvik. Torbjørn gifta seg med Øysteinsdotter, dotter av Østen Foldøy, cirka 1585 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

         ii.  Navar Navarson Eide vart fødd cirka 1556 i Eide, Sand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1604 i Eide, Sand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 48 år. Navar gifta seg med ukjend. Navar gifta seg med Asgjerd Torgersdotter, dotter av Torger Molla, cirka 1600 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

        iii.  Askild Navarson Kvæstad vart fødd cirka 1560 i Eide, Sand, Rogaland, NOR og døydde etter 1628 i Kvæstad, Suldal, Rogaland, NOR. Askild gifta seg med ukjend.


678. Østen Foldøy, son av Ragnhild Soland, vart fødd cirka 1535 i Soland, Jelsa, Rogaland, NOR og døydde cirka 1609 i Foldøy, Jelsa, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 74 år.

Generelle notat: Øystein budde og på Soland i 1563. Truleg har han brukt halve garden. Men seinare, truleg ettermora døydde, vart han driven frå garden av Tormod på Foldøy som var eldste bror på Soland. Øystein er truleg den same Øystein som me seinare (1590) finn på Foldøy. Etterkomarar av Øystein på Foldøy eig gods i Soland minst i hundre år etterpå. Øystein Foldøy er brukar på Foldøy ikring 1600. Første gong me råkar på han er som lagrettesmann i 1590. Det vart det året teke ut utsendingar til kongehyllinga i Oslo 1591. Det er i tingbøkene fleire gonger nemnd eit arveskifte på Foldøy i 1595 og 1596. I det skiftet vart 1 pund smør i Indre Høyvik utlagt til Øystein for husetømmers skuld som det ikkje var noko av på Foldøy. Det er mogeleg at første kona til Øystein har vore enke då Øystein gifte seg med henne. Det må vera henne det er skifte etter i 1595. Ser me på Nådland på Ombo, så eig dei ½ pund smør i Høyvik, og sønene til Øystein eig gods i Nådland seinare. Det mest rimelege er at ei stedotter til Øystein er gift til Nådland. Øystein bruka truleg heile Foldøy. Ingen annan frå Foldøy er oppført i lensreknskapen i denne tid.
I sakefallsmeldinga 1603-1604 står: "Østen på Follerøen for han sådde sin jord ulovlig og ikke udi rette tid tok sin måle igjen. Sonet derfor med 10 rd." Øystein har nok ikkje betalt sin 3-års bygsel i 1603, men sådde åkeren likevel. Difor måtte han bøta til Kongens kasse. I 1610 må Øystein vera avliden. Det året skattar enka på Foldøy for halve garden. Den andre halvpart skattar stesonen Anders Øysteinson av.

Me kjenner desse barna til Øystein, alle truleg med 1. kona:
Anders Øysteinson, bonde Foldøy.
Halvar Øysteinson, bonde Østhus i Bygda.
Marta Øysteinsdotter, gift med Ola Tosteinson Haug i Refsbygda.
Ei dotter gift med Torbjørn, truleg på Eide eller Vanvik i Sand. Døtrene hennar, den eine budde på Eide, gjer krav på odelsgods i Vanvik seinare.

Østen gifta seg med ukjend.

Barna hans var:

339       i.  Øysteinsdotter. Øysteinsdotter gifta seg med Torbjørn Navarson Vanvik, son av Navar Torbjørnson Eide, cirka 1585 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

         ii.  Marta Øysteinsdotter vart fødd cirka 1565 i Foldøy, Jelsa, Rogaland, NOR og døydde i Haug, Jelsa, Rogaland, NOR. Marta gifta seg med Ole Torsteinson Haug, son av Torstein Olson Hallingstad og Guri Hallingstad, cirka 1620 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

        iii.  Anders Øysteinson Foldøy vart fødd cirka 1568 i Foldøy, Jelsa, Rogaland, NOR og døydde mellom 1650 og 1664 i Foldøy, Jelsa, Rogaland, NOR. Anders gifta seg med Turid Olsdotter, dotter av Ole, cirka 1620 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.

         iv.  Halvard Øysteinson Østhus vart fødd cirka 1570 i Foldøy, Jelsa, Rogaland, NOR og døydde cirka 1641 i Østhus i Bygda, Jelsa, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 71 år. Halvard gifta seg med ukjend.


688. Ole Erlendson Østerhus, son av Erlend Sevatson Østerhus, vart fødd cirka 1530 i Østerhus, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

Generelle notat: Olav Erlendson var i eit skiftebrev frå 1596 arving til 1 laup smør i Østerhus. I same skifte er omtala 1 pund smør i "Førre Ødt" som går til Tosten Oddson Vadla.

(Sjå også: Rogaland Historie- og Ættesogelag Årshefte 1979 side 120)

Ole Erlendson gifta seg med ukjend.

Barnet hans var:

344       i.  Halvor Olson Østerhus. Halvor gifta seg med ukjend.


698. Ole Knudson Håland vart fødd cirka 1525 i Finnøy, Rogaland, NOR og døydde cirka 1598 i Håland, Erfjord, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 73 år.
(Same som person 496 på side 1)

699. Guri Sebjørnsdotter, dotter av Sebjørn Toreson Talgje og Sissel Jonsdotter, vart fødd cirka 1545 i Talgje (nord), Sjernarøy, Rogaland, NOR og døydde i 1619 i Randa, Fister, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 74 år. Eit anna namn for Guri var Gudrund.

Generelle notat: Guri (Gudrund) Sæbjørnsdotter er nemnt som brukar på Randa frå lensrekneskapen tek til i 1603 og til 1613. Halvard (i bygdeboka for Jondal er han kalla Halldor Randa og det står at han truleg var frå Måge i Ullensvang) var første mannen til Guri Sæbjørnsdotter. Elles er han ukjent. Han åtte ein part i Underhaug i Jondal. I åra 1611-1613 låg ho og andre (tredje?) mannen Ola Toreson i rettsak mot kvarandre for domkapitlet i Stavanger. Dei kom dårleg overeins, og saka starta i 1611 med at han stemna henne "fordi hun nu i langsommelig tid wden skellig oc billig aarsage (som hand formeente) haffde selff affskild sig fra hannem baade met godz oc eiendeler, saa oc met seng, disk dug oc anden omgengelse som ecteskap wdkreuffuer (---) mange menniske thil forargelse oc hannem thil stor skade oc forhaanelse."
Guri svara til dette at ho makta ikkje leva saman med han fordi han hadde teke frå henne husets nøklar, som ho som matmor skulle ha, og dessutan "ocsaa offuerfalt hende met hug oc slag, haardtag oc andet saadant, at hun end icke om nattetide kunde være i fred for hannem, nøddis derfor at rømme sin ecteseng emod hendes villie oc forsett".
Trass i dei dryge klagene frå begge sider, enda saka med forlik. Domkapitlet formante dei om å leva saman som gode ektefolk og det vart sett opp ein detaljert "samlivskontrakt".
Fred vart det likevel ikkje mellom dei. Året etter var det ho som klaga han inn for domkapitlet fordi han hadde halde fram som før. Ho sa at ho ikkje kunne bu saman med han lenger "wden sin helbredis oc liffs fortabelse" og ba om å bli skilt frå han så ho heretter kunne "leffue it enligt oc roligt leffnet i denne hendis høie alder". Ola vedgjekk at han hadde slege henne ein gong, men det var fordi ho først hadde vore ute etter han med hans eigen dolk.
Påstand stod mot påstand, og ingen hadde vitne. Domkapitlet innsåg at der ikkje var "forhaabning om god forligelse dennem emellum effter denne dag". Dei avgjorde difor at dei skulle leva frå kvarandre i eitt år "paa det Gud aff deris indgrode had oc affuind, daglig oc idelig kiff oc trette, skenden oc banden iche skall ydermhere fortørnis oc den christen kirke forargis". Dei vona då at dei kunne ta til vit og bli betre forlikte. Korleis det skulle ordnast med "deris husz oc hiemb, ager, eng, bo oc boskap oc andet saadant", overlet dei til lagretten å døma om.
Då eit år var gått, stemna Ola kona på nytt. Separasjonstida var no ute, og han ville ha henne tilbake. Men ho ville framleis ikkje. Igjen vart det gjensidige klager i retten. Han skulle ha slege henne til blods, og lensmann Erik Byre kunne vitna at han hadde sett henne i slik tilstand, Men Ola meinte Guri hadde tilreidt seg slik sjølv, og at ho hadde gitt han eit blåauga først, noko soknepresten, hr. Daniel, kunne sanna. Igjen kom retten til at det var skuld på begge sider. Etterdi "intet bedre, men altid verre forligelse dennem emellum er at formode", dømde domkapitlet at separasjonstida skulle forlengast med to nye år.
Her endar historia; vi veit ikkje korleis det sidan gjekk dei. Samlivsproblem mellom ektefolk er tydelegvis ikkje noko nytt. Den 23. april 1617(1619?) var det skifte etter Guri, men skiftet vart anka av arvingane, og det vart halde nytt skifte 09.12.1621. Ho hadde ått gods i 11 gardar i Rogaland og Hardanger med ei samla skuld på vel 15 laupar smør. Då Guri var død gifte truleg Ola Toreson seg opp att med Kirsten Larsdotter.

Guri gifta seg med Halvard Måge cirka 1570 i Sjernarøy kyrkje, Sjernarøy, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Torbjørn Halvardson Randa vart fødd cirka 1572 i Talgje (nord), Sjernarøy, Rogaland, NOR og døydde i 1627 i Randa, Fister, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 55 år.

         ii.  Knud Halvardson Måge vart fødd cirka 1575 i Talgje (nord), Sjernarøy, Rogaland, NOR og døydde i 1645 i Måge, Ullensvang, Hordaland, NOR i ein alder av omkring 70 år. Knud gifta seg med Ingebjørg Samsonsdotter, dotter av Samson Ormson Tokheim og Siri Saksbjørnsdotter, cirka 1620 i Ullensvang kyrkje, Ullensvang, Hordaland, NOR.

        iii.  Torbjørg Halvardsdotter vart fødd cirka 1579 i Talgje (nord), Sjernarøy, Rogaland, NOR og døydde cirka 1603 i Lindanger, Skjold, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 24 år. Torbjørg gifta seg med Holger Olson Koll, son av Olav Koll og Birgitta Sjovatsdotter, cirka 1598 i Sjernarøy kyrkje, Sjernarøy, Rogaland, NOR.

Guri gifta seg så med Ole Knudson Håland cirka 1580 i Sjernarøy kyrkje, Sjernarøy, Rogaland, NOR.

Guri gifta seg så med Ole Toreson Randa cirka 1600 i Sjernarøy kyrkje, Sjernarøy, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.


700. Jone Jonson Tøtland, son av Jone Olson Foss og Berta Tollaksdotter, vart fødd i 1565 i Tøtland, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde cirka 1626 i Tøtland, Hjelmeland, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 61 år.

Generelle notat: Jone Jonson budde først på Ytre Skår der han er nemnt i 1603 til 1608. Då foreldra flytte til Foss ikring 1608, overtok han Tøtland. Jone hadde ei sak oppe på Herredagen i Bergen i 1604, dåtidas høgaste rett. Han og Anders Ågeson på "Indernesz" stemna hans Hess, sokneprest i Lindås, og Mads Jensson, sokneprest på Voss, og kravde eigedomsrett til garden Amla i Sogn. Saka vart avvist av di ikkje alle eigarane til garden var innkalla.
Jone er nemnt som brukar på Tøtland til 1625. Han fungerte som lensmann ei tid før 1616. Han var ein svært velståande mann. I odelsjordeboka i 1624 er Jone oppført med gardpartar i tilsaman 27 gardar i Hjelmeland, Ryfylke og på Jæren. Den samla skulda på desse tilsvara knapt 27 laupar smør. Jone var saman med broren Olav Aukland og brorsonen Peder Tormodson Foss, utsending frå Hjelmeland skipreide til kongehyllinga av prins Christian i 1610. Enka Kari Ågesdotter er ført som brukar på Tøtland i 1626 og 1627.

Jone Jonson gifta seg med Kari Ågesdotter cirka 1594 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Aage Jonson Tøtland vart fødd i 1595 i Tøtland, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde cirka 1663 i Tøtland, Hjelmeland, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 68 år. Aage gifta seg med Siri Gudmundsdotter, dotter av Gudmund Toreson Fosen og Marta Larsdotter, cirka 1627 i Avaldsnes kyrkje, Avaldsnes, Rogaland, NOR.

350      ii.  Odd Jonson Hauge. Odd gifta seg med Elisabet Tolleivsdotter, dotter av Tolleff Bjørnson Norheim og Birgitta Nilsdotter, i 1622 i Grindheim kyrkje, Etne, Hordaland, NOR.

425     iii.  Marit Jonsdotter. Marit gifta seg med Lars Larsson Opsal, son av Laurits Knudson Hogganvik og Hogganvik, cirka 1615 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

         iv.  Jone Jonson Vadla vart fødd i 1598 i Tøtland, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde i 1659 i Vadla, Hjelmeland, Rogaland, NOR 61 år gamal. Jone gifta seg med Siri Johannesdotter, dotter av Johannes Osmundson Stokka og Brønela Knudsdotter, cirka 1635 i Vats kyrkje, Vats, Rogaland, NOR.

          v.  Siri Jonsdotter vart fødd cirka 1601 i Tøtland, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde cirka 1650 i Åsland, Hjelmeland, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 49 år. Siri gifta seg med Osmund Olson Kilane, son av Ole Osmundson Kilane og Kilane, cirka 1621 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

         vi.  Anna Jonsdotter vart fødd cirka 1603 i Tøtland, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde i 1670 i Norheim, Etne, Hordaland, NOR i ein alder av omkring 67 år. Anna gifta seg med Sakarias Tolleivson Norheim, son av Tolleff Bjørnson Norheim og Birgitta Nilsdotter, cirka 1625 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

        vii.  Jonsdotter vart fødd cirka 1610 i Tøtland, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde i Pundsnes, Hjelmeland, Rogaland, NOR. Jonsdotter gifta seg med Tosten Johannesson Pundsnes cirka 1637 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

       viii.  Liva Jonsdotter vart fødd cirka 1612 i Tøtland, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde i Skikelstrand, Vikedal, Rogaland, NOR. Liva gifta seg med Osmund Johannesson Skikelstrand, son av Johannes Osmundson Stokka og Brønela Knudsdotter, cirka 1630 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.


701. Kari Ågesdotter, dotter av Åge Olson Nessa og Liva Olsdotter, vart fødd cirka 1570 i Nessa indre, Nedstrand, Rogaland, NOR og døydde i Tøtland, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

Hendingar i livet hennar var:

• Ho budde i 1627 i Tøtland, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

Kari gifta seg med Jone Jonson Tøtland cirka 1594 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.

702. Tolleff Bjørnson Norheim, son av Bjørn Oddson Norheim, vart fødd i 1565 i Norheim, Etne, Hordaland, NOR og døydde i 1637 i Norheim, Etne, Hordaland, NOR 72 år gamal.

Generelle notat: Tolleiv Bjørnson var fødd ikring 1565. Han overtok garden etter faren ikring 1603 og budde der som sjølveigande bonde heile sitt liv. Han er nemnt på Norheim frå 1605 til 1637.

Tolleff Bjørnson gifta seg med Birgitta Nilsdotter cirka 1594 i Stødle kyrkje, Etne, Hordaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Sakarias Tolleivson Norheim vart fødd i 1595 i Norheim, Etne, Hordaland, NOR og døydde cirka 1676 i Norheim, Etne, Hordaland, NOR i ein alder av omkring 81 år. Sakarias gifta seg med Anna Jonsdotter, dotter av Jone Jonson Tøtland og Kari Ågesdotter, cirka 1625 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

351      ii.  Elisabet Tolleivsdotter. Elisabet gifta seg med Odd Jonson Hauge, son av Jone Jonson Tøtland og Kari Ågesdotter, i 1622 i Grindheim kyrkje, Etne, Hordaland, NOR.

        iii.  Anna Tolleivsdotter d.e. vart fødd i 1605 i Norheim, Etne, Hordaland, NOR og døydde cirka 1675 i Ve, Etne, Hordaland, NOR i ein alder av omkring 70 år. Anna gifta seg med Tørris Sjurson Ve, son av Sjur Ormson Ve og Synnøve Ve, cirka 1633 i Grindheim kyrkje, Etne, Hordaland, NOR.

         iv.  Anna Tolleivsdotter d.y. vart fødd cirka 1607 i Norheim, Etne, Hordaland, NOR og døydde før 1655 i Høyland, Etne, Hordaland, NOR. Anna gifta seg med Tjerand Toreson Høyland, son av Tore Torbjørnson Fossa og Guri Fossa, cirka 1626 i Grindheim kyrkje, Etne, Hordaland, NOR.

          v.  Jon Tolleivson Skjold vart fødd cirka 1615 i Norheim, Etne, Hordaland, NOR og døydde i 1666 i Skjold, Etne, Hordaland, NOR i ein alder av omkring 51 år. Jon gifta seg med Marta Helgesdotter, dotter av Helge Håkonson Skjold, cirka 1650 i Grindheim kyrkje, Etne, Hordaland, NOR.

         vi.  Biørn Tolleivson Helgeland vart fødd i 1620 i Norheim, Etne, Hordaland, NOR og døydde cirka 1695 i Helgeland, Sandeid, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 75 år.

        vii.  Tolleivsdotter vart fødd cirka 1622 i Norheim, Etne, Hordaland, NOR og døydde i Frønsdal, Ølen, Hordaland, NOR. Tolleivsdotter gifta seg med Bernt Nilsson Frønsdal, son av Nils Jonson Frønsdal, cirka 1655 i Grindheim kyrkje, Etne, Hordaland, NOR.

       viii.  Niels Tolleivson Milja vart fødd i 1624 i Norheim, Etne, Hordaland, NOR og døydde i 1693 i Milja, Skånevik, Hordaland, NOR 69 år gamal. Niels gifta seg med Maritte Johannesdotter cirka 1658 i Skånevik kyrkje, Skånevik, Hordaland, NOR.

         ix.  Johannes Tolleivson Tednes vart fødd i 1625 i Norheim, Etne, Hordaland, NOR og døydde cirka 1681 i Tednes, Erfjord, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 56 år. Johannes gifta seg med Ingeborg Bjørnsdotter, dotter av Biørn Knudson Våge og Borgilla Henriksdotter, cirka 1658 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.


703. Birgitta Nilsdotter, dotter av Niels Pederson Bugge, vart fødd cirka 1580 i Etne Prestegard (Enge), Etne, Hordaland, NOR og døydde i Norheim, Etne, Hordaland, NOR. Eit anna namn for Birgitta var Birgitta Bugge.

Birgitta gifta seg med Tolleff Bjørnson Norheim cirka 1594 i Stødle kyrkje, Etne, Hordaland, NOR.

720. Orm Olson Skiftun, son av Ole Jensson Heimnes, vart fødd cirka 1540 i Hebnes, Jelsa, Rogaland, NOR og døydde cirka 1600 i Skiftun, Hjelmeland, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 60 år.

Generelle notat: Orm Olavson var kanskje frå Nesheim i Sjernarsøy (son til Ola på Nesheim, sjå Sjernarøy bygdebok s. 256). Orm Olavson er nemnt på Skiftun i 1571, 1586 og 1599. Han var saman med broren Åge ein av dei rikaste jordeigarane i Ryfylke. Han var blandt lagrettemennene som 23. april 1591 besegla fullmakta til kongehyllinga same året i Oslo. Den 2. februar 1586 selde han på eigne og slektningars vegne saman med Eirik Jakobson Koll i Byre, gods i Amla i Sogn. I 1599 vert han saksøkt av mannen til Barbra Olavsdotter (Axel Axelsson borgar i Bergen). Ho var dottera til Olav Matsson. I Finnøyboka er Orm kalla Orm Olson Koll. Jess Selvåg skriv at han er fødd omlag 1532, og var død før 1603.

Orm Olson gifta seg med Birgitta Sjovatsdotter cirka 1560 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

360       i.  Ole Ormson Birkeland. Ole gifta seg med Marta Johannesdotter, dotter av Johannes Larsson Galte og Herborg Torbjørnsdotter, cirka 1603 i Jondal kyrkje, Jondal, Hordaland, NOR.

         ii.  Ingrid Ormsdotter vart fødd cirka 1565 i Skiftun, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde cirka 1619 i Skudegjerd, Finnøy, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 54 år. Ingrid gifta seg med Elling Simonsen cirka 1585 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.


721. Birgitta Sjovatsdotter, dotter av Sjovat Oddson Sandanger og Jonsdotter, vart fødd cirka 1540 i Skiftun, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde cirka 1625 i Skiftun, Hjelmeland, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 85 år.

Generelle notat: Birgit var enke for andre gong og er ført som brukar i lensrekneskapa 1603-1625. Kruna åtte ein halv laup smør i Skiftun, og den betalte Birgit tredjeårsbygsel av i 1603. Ho åtte ein laup i Skiftun i 1617. I 1624 åtte ho 4 laupar 1 pund i fire andre gardar. Det var skifte etter henne i 1625. Buet var rikt både på jordegods og lausøyre i sølv, tinn, sengkle, skap og kister. Her var mellom anna "8 Malide Leritz thaffler". Dei vart verdsette til berre 2 dalar, men er likevel eit vitnemål om ein velstand godt over det vanlege.

Hendingar i livet hennar var:

• Skifte etter ho vart halde i 1625 i Skiftun, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

Birgitta gifta seg med Orm Olson Skiftun cirka 1560 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

Birgitta gifta seg så med Olav Koll cirka 1563 i Fister kyrkje, Fister, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Sevat Olson Koll vart fødd cirka 1575 i Skiftun, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde cirka 1662 i Skiftun, Hjelmeland, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 87 år. Eit anna namn for Sevat var Sjovat. Sevat gifta seg med Margrete Hansdotter cirka 1601 i Fister kyrkje, Fister, Rogaland, NOR.

458      ii.  Holger Olson Koll. Holger gifta seg med Torbjørg Halvardsdotter, dotter av Halvard Måge og Guri Sebjørnsdotter, cirka 1598 i Sjernarøy kyrkje, Sjernarøy, Rogaland, NOR. Holger gifta seg så med Anna Eriksdotter, dotter av Erich, cirka 1603 i Skjold kyrkje, Skjold, Rogaland, NOR. Holger gifta seg så med Johanna Eilivsdotter d.e., dotter av Eiliv Sjurson Baustad og Helga Olsdotter?, cirka 1619 i Skjold kyrkje, Skjold, Rogaland, NOR.


722. Johannes Larsson Galte, son av Laurits Johannesson Galte og Anna Fartegnsdotter, vart fødd i 1550 i Valo, Fjelberg, Hordaland, NOR og døydde cirka 1620 i Torsnes, Jondal, Hordaland, NOR i ein alder av omkring 70 år.

Generelle notat: Johannes Lauritsson Galte er nemnt på Valo i tida 1563 til 1578. Han var då lauskar og sagbrukar. Under sjuårskrigen let han seg bruka som brevbud for slektningen sin og eventyraren Enno Brandrøk, som prøvde å få til ein oppreist mot danskane. Han vart sett i tårnet på Bergenhus og måtte "løysa halsen sin" med 100 riksdalar.
Johannes vart gift ikring 1580 med Herborg Torbjørnsdotter Sandvin, og samstundes tok han over som brukar på Torsnes etter farbroren sin Torgils Johannesson. Herborg arva saman med broren sin Olav Sandvin, halve Torsnes, og saman med verbroren, Olav på Sandvin, tok han opp saka som Torbjørn på Sanvin hadde starta for å få retten til Torsnes. Dei saksøkte gamle Barbro Nilsdotter (dotter til Nils Guttormson) som no budde på Mundheim, der sonen Nils Jonson og versonen Gitle Pederson budde. Ved ny lagmannsdom i 1609 vart dommen frå 1557 omstøytt, og arvingane etter Nils Guttormson vart fråkjent odelsjorda si i Torsnes. Dommen vart anka til herredagen i Skien i 1613. Men der kunne dei legga fram eit forliksbrev frå 1610 der Barbro og arvingane hennar fråskreiv seg alle rettane sine. Saka kunne no berre gjelda løysingsretten til Torsnes, for heile Torsnes var for lenge sidan gått over til Olav Sandvin og Johannes Galte.
Johannes åtte mykje jordegods og var ein av Strandebarm sine utsendingar til kongehyllinga i 1591. Då han døydde i 1620 rådde han over eit jordegods på over 20 laupar smør. Innseglet hans er eit svinehovud. Då Herborg vart enke, flytta ho til Kaldestad. Det er oppført i odelsmanntalet for 1624 at Herborg åtte gardar ikring 15 laupar smørs leige i jordegods. Ho var død før 1626. Barna etter Herborg Torbjørnsdotter og enka etter Olav Torbjørnson arva dei store eigedomane etter Olav, som døydde barnlaus. I bygdeboka for Jondal er det berre dottera Birgit og sonen Laurits av barna til Johannes og Herborg som er nemnde.

(Sjå også: Rogaland Historie- og Ættesogelag Årshefte 1988 side 136).

Johannes Larsson gifta seg med Herborg Torbjørnsdotter cirka 1575 i Jondal kyrkje, Jondal, Hordaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Anna Johannesdotter vart fødd cirka 1575 i Torsnes, Jondal, Hordaland, NOR og døydde i Gjersvik store, Tysnes, Hordaland, NOR. Anna gifta seg med Nils Kristenson Gjersvik, son av Christen Jensson Kaupanger og Nilsdotter, cirka 1595 i Jondal kyrkje, Jondal, Hordaland, NOR.

         ii.  Birgitta Johannesdotter vart fødd cirka 1578 i Torsnes, Jondal, Hordaland, NOR og døydde cirka 1655 i Bjerga vestre, Sjernarøy, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 77 år. Eit anna namn for Birgitta var Birgitta Galte. Birgitta gifta seg med Lars Nilsson Torsnes, son av Nils Guttormson Torsnes, cirka 1597 i Jondal kyrkje, Jondal, Hordaland, NOR. Birgitta gifta seg så med Niels Knudson Skanderborg, son av Knud Nilsson Baustad og Bjørnsdotter, cirka 1619 i Jondal kyrkje, Jondal, Hordaland, NOR.

361     iii.  Marta Johannesdotter. Marta gifta seg med Ole Ormson Birkeland, son av Orm Olson Skiftun og Birgitta Sjovatsdotter, cirka 1603 i Jondal kyrkje, Jondal, Hordaland, NOR.

         iv.  Lars Johannesson Galte vart fødd i 1587 i Torsnes, Jondal, Hordaland, NOR og døydde den 24. apr. 1659 i Torsnes, Jondal, Hordaland, NOR 72 år gamal. Eit anna namn for Lars var Laurits. Lars gifta seg med Lisbeth Ottesdotter, dotter av Otte Tomasson Orning og Anna Eriksdotter, cirka 1610 i Stord kyrkje, Stord, Hordaland, NOR.


723. Herborg Torbjørnsdotter, dotter av Torbjørn Olson Sandven, vart fødd cirka 1555 i Sandven, Kvam, Hordaland, NOR og døydde cirka 1625 i Kaldestad, Kvam, Hordaland, NOR i ein alder av omkring 70 år.

Generelle notat: Herborg Torbjørnsdotter var i følgje Norsk Slekthistorisk Tidsskrift Bind XXXII Hefte I side 73 fødd ikring 1555.

Herborg gifta seg med Johannes Larsson Galte cirka 1575 i Jondal kyrkje, Jondal, Hordaland, NOR.

724. Ole Tengesdal vart fødd cirka 1540 og døydde før 1603 i Tengesdal, Sand, Rogaland, NOR.

Generelle notat: Busetnaden på Tengesdal i Sand må vere gamal, men det er ikkje gjort førhistoriske funn eller registrerte fornminne som kan fortelje noko om dette. Vegetasjonshistoriske undersøkingar som er gjort i heiane til Tengesdal og Lingvong har like vel funne spor etter menneskeleg bruk av heia attende til 2-800 år før Kristi fødsel. Tengesdal har store fjellvidder. Gardsvaldet til ein opphaveleg og stor Tengesdal-gard må ha femna naborgarden i aust i fjellet, Selland.
Selland er ein "land-gard", og dette var gardar som truleg vart rydda i hundreåra mellom 500 til 1000 e.Kr. Gardsnamnet vert uttala Tængjesdal. Oftast vert det brukt ubunden form. Men i skrift finn ein namnet i bunden form langt fram mot vår tid, altså Tengesdalen.
Garden Tengesdal vert første gong omtala i 1567: "Aff Thennsdall øtt". Det vart då gjeve eit kalveskinn i leidang av garden. Ikkje lenge etter vart garden teken opp att, truleg på 1580-talet. I 1658 var det sak om rydningsretten til Tengesdal. Ei kvinne, Gyri Veka, vitna då at ho hadde tent på garden for "en megen Rom tid siden". Då var det berre bygd eit hus i Tengesdalen "og ei videre røddet". Gyri kan på det beste ha vore fødd på 1560-talet. Og var ho 15 år då ho tente i Tengesdal, kan det ha vore ikring 1580. Sidan var det Styrkar Tengesdal sin far kom til Tengesdal, fortel Gyri. Han heitte Ola. Men Styrkar var òg vaksen då og far og son rydda og forbetra garden frå år til år, "til de havde faaet den i sin makt", som det heitte. Styrkar gjorde visst mest, og det "havde kostet meget". Det var det Stein Jelsa som vitna etter stefar sin, Orm Bokn. Det huset Gyri vitna stod i Tengesdal må ha vore eit stølshus, og ho har i beste fall vore budeia der.
I ei ny sak om rydningsretten i 1667 heiter det at gamle Ola tok Tengesdal opp "av øde og stokklending". Ordet stokklending vart nytta i dei gamle norske lovene, og tyder eit jordstykke opprydda i skogen, kan hende av di ein del stubbar av dei nedhogne trea stod att. I alle høve går det fram av vitnemåla i 1658 at Styrkar (og Ola) sine barn og etterkomarar var "rette rydningsarvinger" til Tengesdal. Men dei åtte ikkje garden. Tengesdal var på slutten av 1500-talet ått av ei grein av låg-adelsætta Koll i Nessa i Nedstrand. Jacob Koll som døydde før 1563, let mellom anna etter seg døtrene Ingeborg og Eli. Etter odelsjordeboka 1617 var eigarane Orm Nilsson St. Bokn (gift med Elen Jakobsdotter Koll) og Just Hansson Hetland (gift med Ingeborg Jakobsdotter Koll).
Eiliv Olson fekk koma inn på 1½ laup smør i Dalva, som òg var Koll gods. I 1617: Peder Koll, Knut Dalva, Olav Vatland, Orm Bokn og Just Hetland. Ei dotter av Størker var Apelone. Dette kan tyda på samband med Apelone Koll som er oppført som jordeigar i Leranger i 1613. Alt dette kan vere tilfeldeg, men det er likevel mogleg at det er slektsamanheng med Koll-ætta. I 1624 var det Ingeborg Jakobsdotter Koll som sat med heile garden, då ført som 1 laup smør og 9 spann tak skyld. Såleis var det ei slekt som sat med odelsretten og ei anna som sat med rydningsretten til Tengesdal. Dette var begge sterke rettar etter norsk lov, og når det frametter 1600-talet byrja verta noko trongare med ledig jord, skulle dei to ættene tørna saman for retten. Men dei hadde òg oppgjer seg imellom utanfor retten med nevar og kniv.
Ola hadde sønene Styrkar og Eiliv som begge skatta av kvar sine bruk frå 1606. Ola hadde òg sonen Osmund som budde i Vågen i Imsland. Kven Ola Tengesdal var og kvar han kom frå, får me vel aldri sikkert vita. Men det er ikkje umogleg at han kan kome frå Suldal. Suldal var på mange måtar i bakevja frametter 1500-talet. Då var fjordane sentrum for aktivitet og velstand, grunna sagbruk og trelasthandel. Og når Ola, som må ha vore noko opp i åra, valde å ta opp Tengesdal, framfor å sitja der han sat, kan det vera grunn til å tru at det ikkje berre var garden han var ute etter, men like mykje Tengesdal-elva. Sagbruket i Tengesdal vert nemnt første gong i 1603, men saga hadde då truleg produsert bord i mange tiår.
Ola Tengesdal kan ha vore farbror til Johannes Osmundson Stokka i Vats. Johannes Stokka og Styrkar Tengesdal hadde bortimot identiske segl. Dei kan ha vore søskenbarn. Me kan òg merke oss at det ikring 1605 budde ein Eiliv Osmundson på Ørland, og kan hende sidan på Østabø. Ola Tengesdal hadde ein son Eiliv og ein son Osmund. Eiliv Osmundson kan vere bror til Ingemund Tysseland, som truleg var frå Ritland i Suldal. I så fall kan Ola vere bror til Osmund Ritland, og dei kan begge ha vore søner til ein Eiliv. Osmund Ritland hadde i så fall mange søner.

Ole gifta seg med ukjend.

Barna hans var:

386       i.  Styrkar Olson Tengesdal. Styrkar gifta seg med ukjend. Styrkar gifta seg med Siri Gunnarsdotter cirka 1600 i Sauda kyrkje, Sauda, Rogaland, NOR.

362      ii.  Osmund Olson Vågen. Osmund gifta seg med Helga Ommundsdotter, dotter av Omund Klengson Bjerga og Tjerandsdotter, cirka 1600 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

        iii.  Eiliv Olson Dalva vart fødd i 1578 i Tengesdal, Sand, Rogaland, NOR og døydde i Dalva, Nedstrand, Rogaland, NOR. Eiliv gifta seg med Gyrid Dalva cirka 1605 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.


726. Omund Klengson Bjerga, son av Kleng Løland, vart fødd cirka 1540 i Løland, Sand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1614 i Bjerga indre, Sand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 74 år.

Generelle notat: Ommund Klengson (Løland?) budde først på Tjelmeland, heiter det i ei sak på Bjerga i 1624. Han flytta så til Indre Bjerga. Ommund var gift med ei dotter til Tjerand Vormestrand. Ein kjenner fem barn etter dei.
I 1663 vert det sagt at Ommund "aff øede oprøedet" Indre Bjerga. Ommund vert nemnd på Bjerga i manntala frå 1603 til 1614. Då Ommund Klengson sette opp hus på øyde tufter på Indre Bjerga på 1590-talet, var det der tunet sidan har vore. Bjerga sag vert nemnd med skurd i 1603, men hadde nok då vore i drift i fleire tiår. I 1606 var det to sagbruk på Bjerga. Medan den gamle Bjerga-saga skar 300 bord dette året, vart Ommund Indre Bjerga si sag ført med ein skurd på berre 40 (?) bord. Det må vere ei ny sag han hadde sett opp. Den same saga var det Ola Løland og Tjerand Bjerga skatta av i 1614, både 1 dalar i sagskatt og særskilt skatt av 20 tylfter bord (altså 240 bord).

Omund Klengson gifta seg med Tjerandsdotter cirka 1560 i Vikedal kyrkje, Vikedal, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Johannes Ommundson Ropeid vart fødd i 1560 i Bjerga indre, Sand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1643 i Ropeid, Sand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 83 år. Johannes gifta seg med Gunhild Bårdsdotter, dotter av Bård Ørland, cirka 1588 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

670      ii.  Kleng Ommundson Steinsland. Kleng gifta seg med Siri Vilhelmsdotter, dotter av Vilhelm Mæle og Berta Tollaksdotter, cirka 1603 i Årdal kyrkje, Årdal, Rogaland, NOR. Kleng gifta seg så med Kirsten Sjursdotter, dotter av Sjur Mattisson Kleppa, cirka 1615 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

        iii.  Tjerand Ommundson Steinsland vart fødd i 1570 i Bjerga indre, Sand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1655 i Steinsland, Sand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 85 år. Tjerand gifta seg med ukjend.

         iv.  Brynhild Ommundsdotter vart fødd cirka 1575 i Bjerga indre, Sand, Rogaland, NOR og døydde i Herheim, Sauda, Rogaland, NOR. Brynhild gifta seg med Helge Johannesson Herheim, son av Johannes Herheim, cirka 1594 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

363       v.  Helga Ommundsdotter. Helga gifta seg med Osmund Olson Vågen, son av Ole Tengesdal, cirka 1600 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.


727. Tjerandsdotter, dotter av Tjerand Vormestrand, vart fødd cirka 1540 i Vormestrand, Vikedal, Rogaland, NOR og døydde i Bjerga indre, Sand, Rogaland, NOR.

Hendingar i livet hennar var:

• Ho budde i 1570 i Bjerga indre, Sand, Rogaland, NOR.

gifta seg med Omund Klengson Bjerga cirka 1560 i Vikedal kyrkje, Vikedal, Rogaland, NOR.

729. Siri Steinsland døydde i Steinsland, Sandeid, Rogaland, NOR,.

Siri gifta seg med ukjend.

Barnet hennar var:

364       i.  Torbjørn Nilsson Steinsland. Torbjørn gifta seg med ukjend.


752. Tollak Larsson Barkeland døydde i 1636 i Barkeland, Jelsa, Rogaland, NOR,. Eit anna namn for Tollak Larsson var Tallak.

Generelle notat: Tallak Larsson kom til Vatland i Refsbygda ikring 1601 og vart kan hende gift med enka etter Jon Tormodson, Ingegjerd Nilsdotter. Han brukte Vatland til 1614-1615. Då flytta han til Barkeland og var gift med Ingrid Reidarsdotter. Han var skrivefør og prestens medhjelpar i kyrkjelyden, ein vørd mann. Han vart mykje nytta som lagrettesmann og domsmann den tida han budde på Barkeland. Tallak døydde truleg rett etter nyttår i 1636. Ingrid levde etter han og er nokre år oppført i lensrekneskapen saman med sonen Stein. Tallak hadde ikkje barn med Ingegjerd, men med Ingrid hadde han fire barn.

Tollak Larsson gifta seg med Inger Nilsdotter, dotter av Niels Nilsson Fister og Marit Ormsdotter, cirka 1601 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

Tollak Larsson gifta seg så med Ingrid Reidarsdotter cirka 1610 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

376       i.  Sten Tollakson Barkeland. Sten gifta seg med Ellen Steinsdotter, dotter av Steen Siverson Jelsa og Birgit Andersdotter, cirka 1636 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

         ii.  Kari Tollaksdotter vart fødd cirka 1612 i Barkeland, Jelsa, Rogaland, NOR og døydde i Steinsland, Hjelmeland, Rogaland, NOR. Kari gifta seg med Ole Åsulvson Steinsland, son av Åsulv Larsson Steinsland, i 1633 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

        iii.  Holger Tollakson Riskedal vart fødd i 1614 i Vatland i Refsbygda, Jelsa, Rogaland, NOR og døydde i 1677 i Riskedal, Årdal, Rogaland, NOR 63 år gamal. Eit anna namn for Holger var Holgeir. Holger gifta seg med Berete Eriksdotter, dotter av Erich Jakobson Koll og Magnhild Olsdotter, cirka 1645 i Årdal kyrkje, Årdal, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn. Holger gifta seg så med Kristi Mortensdotter cirka 1674 i Årdal kyrkje, Årdal, Rogaland, NOR.

         iv.  Njel Tollakson Hamra vart fødd i 1616 i Barkeland, Jelsa, Rogaland, NOR og døydde cirka 1682 i Hamra, Erfjord, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 66 år. Njel gifta seg med Ingrid Helgesdotter cirka 1645 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.


753. Ingrid Reidarsdotter, dotter av Reidar Knudson Barkeland og Anna Steinsdotter, vart fødd cirka 1587 i Barkeland, Jelsa, Rogaland, NOR og døydde i Barkeland, Jelsa, Rogaland, NOR.

Hendingar i livet hennar var:

• Ho budde i 1636 i Barkeland, Jelsa, Rogaland, NOR.

Ingrid gifta seg med Tollak Larsson Barkeland cirka 1610 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

756. Osmund Oddson Berakvam, son av Odd Osmundson Landsnes og Henriksdotter, vart fødd cirka 1575 i Tendeland, Nedstrand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1645 i Berakvam, Jelsa, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 70 år.
(Same som person 326 på side 1)

758. Jon Andersson Berakvam, son av Anders Berakvam, vart fødd i Berakvam, Jelsa, Rogaland, NOR og døydde cirka 1630 i Berakvam, Jelsa, Rogaland, NOR.

Generelle notat: Jon Andersson er blant dei lagrettemenn som valde utsendingar til kongehyllinga i Oslo i 1591. Han må difor ha teke mot Berakvam før den tid. Han er oppført som brukar fram til ikring 1630, men truleg har han frå 1617 delt gard med Osmund Oddson. Jon kan ha vore gift to gonger ut frå alderen på barna.

Jon Andersson gifta seg med ukjend.

Barna hans var:

          i.  Anders Jonson Foldøy vart fødd i 1601 i Berakvam, Jelsa, Rogaland, NOR og døydde i Foldøy, Jelsa, Rogaland, NOR. Anders gifta seg med Andersdotter, dotter av Anders Øysteinson Foldøy og Turid Olsdotter, cirka 1635 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

440      ii.  Torstein Jonson Skår. Torstein gifta seg med Marta Sigvardsdotter cirka 1629 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn. Torstein gifta seg så med Olsdotter, dotter av Ole Osmundson Kilane og Asbjørnsdotter, cirka 1640 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Torstein gifta seg så med Olsdotter, dotter av Ole Nilsson Fister og Anna Olsdotter, cirka 1660 i Fister kyrkje, Fister, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

379     iii.  Jonsdotter. Jonsdotter gifta seg med Odd Osmundson Berakvam, son av Osmund Oddson Berakvam, cirka 1654 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

         iv.  Bodil Jonsdotter vart fødd cirka 1619 i Berakvam, Jelsa, Rogaland, NOR og døydde i 1718 i Foldøy, Jelsa, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 99 år.


772. Ole Tengesdal vart fødd cirka 1540 og døydde før 1603 i Tengesdal, Sand, Rogaland, NOR.
(Same som person 724 på side 1)

784. Endre Olson Hauge døydde cirka 1622 i Hauge, Sand, Rogaland, NOR,.

Generelle notat: Endre Olsen "paa Houg" i Sand sokn var i Sandskyrkjå 18. september 1587, stogga att på kyrkjebakken og var ein av fem som då vitna om Eide sitt stølsbeite på andre sida av fjorden. Endre har då vore ein etter måten ung mann, for det må ha vore same Endre som skatta på Haua som einebrukar 1603-22. Han var leiglending under Halsnøy kloster. Vi finn til dømes at han som Endre Haua i "Sanndtz soggen i Suldall" i 1611 gav 2½ dalar tredjetake til klos­teret. I klosterkjeldene på denne tida vert gardane i Sand ført på denne måten. Det kan ha vore ein levning frå sein-mellomalderen, då Suldal preste­gjeld kan ha strekt seg like til sjøen på Sand.
Endre Haua hadde ein dreng som kunne gje skatt i 1606. Det var Tollak. Vi kan merka oss at det var ein kar med same namnet på Fattland i 1614. I 1611 var Endre med grannane på Flåtå og skreiv ut soldaten Knut Bergeson.
Endre Haua kan ha vore bror til Pål Berge. Vi veit elles at han hadde dottera Asgjer, som sidan tok over garden etter han. Men det er òg særs truleg at ein son Ola gifta seg ung med ei enkja på Hiim, som var ein annan kloster­gard. Det var ikkje alltid slik på leiglendingsgar­dane at det var eldste son som tok over etter far, jamvel om det ofte var slik, altså på same måten som på odelsgardane.

Endre Olson gifta seg med ukjend.

Barna hans var:

          i.  Asgjer Endresdotter vart fødd i Hauge, Sand, Rogaland, NOR og døydde i Hauge, Sand, Rogaland, NOR. Asgjer gifta seg med Svend Aslakson Sand cirka 1622 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR. Asgjer gifta seg så med Jakob Davidson Hauge cirka 1625 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

392      ii.  Ole Endreson Hiim. Ole gifta seg med Helga Hiim cirka 1610 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.


788. Osmund Guggedal døydde cirka 1605 i Guggedal, Suldal, Rogaland, NOR,.

Osmund gifta seg med Knudsdotter cirka 1580 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Ole Osmundson Bjerga vart fødd cirka 1580 i Guggedal, Suldal, Rogaland, NOR og døydde etter 1626 i Bjerga ytre, Sand, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Ole var Olav. Ole gifta seg med ukjend.

394      ii.  Tormod Osmundson Guggedal. Tormod gifta seg med Valborg Olsdotter, dotter av Ole Osmundson Kilane og Asbjørnsdotter, cirka 1625 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

        iii.  Mons Osmundson Bratland vart fødd i 1585 i Guggedal, Suldal, Rogaland, NOR og døydde etter 1660 i Bratland, Suldal, Rogaland, NOR. Mons gifta seg med ukjend.

         iv.  Nils Osmundson Århus vart fødd cirka 1588 i Guggedal, Suldal, Rogaland, NOR og døydde etter 1628 i Århus, Suldal, Rogaland, NOR. Nils gifta seg med Halvardsdotter, dotter av Halvard Toreson Hamra og Guri Olsdotter, cirka 1615 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

          v.  Osmundsdotter vart fødd cirka 1604 i Guggedal, Suldal, Rogaland, NOR og døydde cirka 1668 i Våge, Suldal, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 64 år. Osmundsdotter gifta seg med Nils Våge cirka 1622 i Suldal kyrkje, Suldal, Rogaland, NOR. Osmundsdotter gifta seg så med Knud Ormson Bjerga, son av Orm Knudson Hauge og Jonsdotter, cirka 1656 i Suldal kyrkje, Suldal, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.


789. Knudsdotter, dotter av Knud Mikkelson Vanvik, vart fødd cirka 1558 i Vanvik indre, Sand, Rogaland, NOR og døydde i Guggedal, Suldal, Rogaland, NOR.

Generelle notat: Osmund Guggedal er nemnd 1603-1605. Han bruka Guggedal og Århus. I 1610 er enkja nemnd. Han hadde truleg barna Tormod Bratland, Mons Brattland. Mora til Mons var dotter til Knut Mikkelson Vandvik. Ho hadde sønene: Olav Bjerga Sand nemnd 1603-1625, og Mogens (Mons) Brattland Suldal nemnd 1610-1660. Enka kan ha gifta seg opp att med Knut på Bratland. Knut vert nemnd på Bratland frå 1605 til 1610. Han bruka heile Bratland åleine. Denne Knut kan vere son til Bård på Håra i Røldal. Bård åtte 1 pund i Brattland i Suldal i 1615.

gifta seg med Osmund Guggedal cirka 1580 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

gifta seg så med Knud Bårdson Håra, son av Bård Olson Håra og Kristi Knudsdotter, cirka 1605 i Suldal kyrkje, Suldal, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.


790. Ole Osmundson Kilane, son av Osmund Knudson Åsland, vart fødd cirka 1575 i Åsland, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde cirka 1645 i Kilane, Erfjord, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 70 år. Eit anna namn for Ole Osmundson var Oluff.

Generelle notat: Oluff Kilane, eller Olav Osmundson er på garden i 1613. Han er den andre jordeigande bonde i Erfjord dette året ved sida av Henrik Blank. Han legg skatt av 2 laupar smør, 1 dalar i pengar. Av Kilane sag legg han 2 dalar og i bordskatt 6½ dalar 1 ort. Han er og nemnd i jordbok 1617 med 2 pund smør, legg i skatt 3 kalvskinn, 3 skilling.
Frå odelsjordebok 1624 er Olav Kilane oppført med dette gods: Djuff 2 pund smør, Vik ½ laup 9 merker smør, Rørtveit 2 pund smør, Natland 1 laup smør, Tveit 2½ pund smør, Vadla 1 laup smør, Sande 2 pund 4 merker smør, Hetland 2 laupar smør. Og ombods-gods på hans son sine vegne: Åsland 1 laup smør, Moxnes 1 laup smør, Randa ½ pund korn, Solberg 18 merker smør og Aukland 1 pund smør.
25. februar 1642 vert Olav nemnt som lagrettemann i Hemnes fjerding og i seglet hans står bokstavane O.O. I hovudskatten 1645 er for Kilane øydegard oppført: Enka, 1 dreng og 1 gjente, skatt ½ mark. Olav Kilane var rettsmedlem på Hesby fjerdingsting 18. mai 1617. Første kona til Olav Kilane er ukjent. Dei hadde sonen Osmund. Andre kona var dotter til Asbjørn Ims.
I Rogaland Historielag sitt årshefte 1952 side 48 står det: "Oluf Kilen hadde løst fra sin verfar Asbjørn Ims....".
Tredje kona Ingeborg Jonsdotter var enke etter Lars Olavson Håland som døydde i 1625. Ut frå årsheftet "Ætt og Heim" for 1996, kan Olav vere frå Åsland i Hjelmeland, og son til Osmund Knutson Åsland.

Ole Osmundson gifta seg med Kilane cirka 1603 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

Barnet av dette paret var:

          i.  Osmund Olson Kilane vart fødd i 1603 i Kilane, Erfjord, Rogaland, NOR og døydde cirka 1676 i Kilane, Erfjord, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 73 år. Osmund gifta seg med Siri Jonsdotter, dotter av Jone Jonson Tøtland og Kari Ågesdotter, cirka 1621 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR. Osmund gifta seg så med Magla Steinsdotter, dotter av Steen Siverson Jelsa og Birgit Andersdotter, cirka 1650 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

Ole Osmundson gifta seg så med Asbjørnsdotter cirka 1605 i Høle kyrkje, Høle, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

395       i.  Valborg Olsdotter. Valborg gifta seg med Tormod Osmundson Guggedal, son av Osmund Guggedal og Knudsdotter, cirka 1625 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

         ii.  Olsdotter vart fødd cirka 1607 i Kilane, Erfjord, Rogaland, NOR og døydde i Steinsland, Hjelmeland, Rogaland, NOR. Olsdotter gifta seg med Daniel Klengson Steinsland, son av Kleng Ommundson Steinsland og Siri Vilhelmsdotter, cirka 1630 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Olsdotter gifta seg så med Ole Gunnarson Tveit cirka 1645 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

        iii.  Anna Olsdotter vart fødd i 1610 i Kilane, Erfjord, Rogaland, NOR og døydde i Mæle øvre, Årdal, Rogaland, NOR. Anna gifta seg med Ole Nilsson Fister, son av Niels Nilsson Fister og Pedersdotter, cirka 1633 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Anna gifta seg så med Daniel Asserson Mæle, son av Asser Reiarson Mæle og Birgit Klengsdotter d.e., cirka 1661 i Årdal kyrkje, Årdal, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

441      iv.  Olsdotter. Olsdotter gifta seg med Torstein Jonson Skår, son av Jon Andersson Berakvam, cirka 1640 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

          v.  Olsdotter vart fødd cirka 1615 i Kilane, Erfjord, Rogaland, NOR og døydde i Vågane, Erfjord, Rogaland, NOR. Olsdotter gifta seg med Knud Torgerson Vågane cirka 1657 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

Ole Osmundson gifta seg så med Ingeborg Jonsdotter cirka 1630 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

791. Asbjørnsdotter, dotter av Asbjørn Rasmusson Ims og Elen Salvesdotter, vart fødd i 1588 i Ims, Høle, Rogaland, NOR og døydde cirka 1625 i Kilane, Erfjord, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 37 år.

gifta seg med Ole Osmundson Kilane cirka 1605 i Høle kyrkje, Høle, Rogaland, NOR.

792. Aslak Olson Sukka, son av Ole Aslakson Sukka og Sukka, vart fødd i 1557 i Sukka, Suldal, Rogaland, NOR og døydde etter 1635 i Sukka, Suldal, Rogaland, NOR.

Generelle notat: Aslak Olson er nemnd fyrste gong 17. april 1577. Han hadde kome i skade for å ha drepe Sjur Saksbjørnson Steinbru. Drapet vart sona med at Aslak betalte mannsbot med 32 riksdalar til far åt den drepne. Aslak åtte i 1617 1 ½ pund smør i Sukka og 9 spann korn i øydegarden Meland under Sukka. Vidare åtte han ½ pund i Ytre Vanvik, 1 pund i øydegarden Tysdal under Haugen og 1 pund i øydegarden Refsvoll. Ved sida av Sukka bruka han øydegarden Stubødt (Stuv) som han bygsla av kongen. I 1624 åtte han 2 pund i Sukka, ½ pund i Refsvoll, 16 merker i Tysdal og ½ pund i Nordmork. Både Aslak og faren hadde lenge brukt øydegarden Øystad utan å svara skatt av han. Ved lagtingsdom i 1618 vart Øystad lagt under kongen, men Aslak fekk førsteretten til å bygsla garden. Han bruka Øystad og Refsvoll ved sida av hovudbruket Sukka. Kona hans er ukjent.
(Sjå også: Rogaland Historie- og Ættesogelag Årshefte 1962 side 146-156)

Aslak Olson gifta seg med ukjend.

Barnet hans var:

396       i.  Lars Aslakson Sukka. Lars gifta seg med Siri Jonsdotter, dotter av Jone Olson Foss og Margrete Ingebretsdotter, cirka 1623 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.


794. Jone Olson Foss, son av Ole Jonson Foss og Siri Oddsdotter, vart fødd cirka 1540 i Foss, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde i 1622 i Foss, Hjelmeland, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 82 år.
(Same som person 498 på side 1)

795. Margrete Ingebretsdotter vart fødd cirka 1575 og døydde i Foss, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

Hendingar i livet hennar var:

• Ho budde i 1627 i Foss, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

Margrete gifta seg med Jone Olson Foss cirka 1600 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

800. Jon Hylen døydde cirka 1618 i Hylen, Sand, Rogaland, NOR,.

Jon gifta seg med ukjend.

Barna hans var:

400       i.  Anders Jonson Hylen. Anders gifta seg med Marta Askjellsdotter cirka 1633 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

         ii.  Jonsdotter vart fødd i Hylen, Sand, Rogaland, NOR og døydde i Hylen, Sand, Rogaland, NOR. Jonsdotter gifta seg med Håkon Bråtveit cirka 1627 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.


804. Johannes Ommundson Ropeid, son av Omund Klengson Bjerga og Tjerandsdotter, vart fødd i 1560 i Bjerga indre, Sand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1643 i Ropeid, Sand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 83 år.

Generelle notat: Ropeid gard nr. 1 i gamle Sandog gard nr. 70 i Suldal.
Øydegarden Vindeid vart rydda på slutten av 1500-talet, men garden skifta namn til Ropeid. Frå Ropeid kunne dei "huja" over til Sand.
Garden Vindeid dukkar opp att i kjeldene i 1567. I formene "Winndeijd" og "Winntzey" vert han dette året ført som ein øyde-gard. Men det hadde nok byrja røra på seg der borte på andre sida av fjorden og då truleg først i skogen. Det kunne dei sjå frå Sand og Eide, der det budde folk gjennom heile seinmellomalderen. Dette er tida då Ryfylke vaknar til liv att, og sjølier med skog var ein av dei største herlegdomane dei kunne ha på denne tida. Det hadde mellom anna bakgrunn i stor trong for tømmer i Europa. Skogane i Ryfylke var store og for lengst hogstmodne på den tida. Kombinert med den nye teknologien knytta til vass-saga gav dette ei stordomstid for bygdene på 1600-talet.
Rydningsmannen på Ropeid kan ha heitt Orm, og han må ha dukka opp ikkje lenge etter 1567. Det einaste ein veit om han var at han hadde ei dotter Gitleff (Gitlaug) Ormsdotter fødd på Roped, og som i 1625 vitna i drapssaka i Eidsjøen. Ho vart sagt å vere "en løs quinde som her Wdj Bøgden Omfahrer, och Jngen Wisse tilhold eller woning haffuer". Ho hadde altså ikkje fast tilhald nokon stad, men det vert ikkje direkte sagt at ho var ei fattigkvinne. Orm kan eventuelt ha vore husmann på garden.
Det ligg mykje arbeid bak å rydda garden og setja den i stand. Namneskiftet frå Vindeid til Ropeid var truleg alt gjennomført i daglegtalen på 1500-talet. Ein av dei første gongene garden vert nemnd etter 1567 vert han ført som "Windeide, eller Robede". Det var i eit leidangsmanntal for 1603. I 1608 heiter det "Raabeidt eller Windeid". Sidan vert garden nemnd årleg frametter, men då alltid som Robeid, Raabeid, Robeidt eller liknande. Uttalen er Ropei. Namnet kjem vel av at ein her har kunne ropt etter båt for å koma over til kyrkjebygda Sand.
Det er ei soge om skottekona som fekk varm barnsegngraut frå Ropeid:
"For mange år sidan var det ein skotte som mest kvar sumar kom til Ropeid med fartyet sitt og kjøpte timber og ved. Han og Ropeid-mannen vart svært gode vener. Og sume tider hende det, at den framande hadde kona si med. Kona på Ropeid visste ikkje då det beste ho kunde gjera for den skotske frua, og gjestebod vart det med smørgraut og dravle og lepsa og gome og øl og alt det som godt var, når dei kom. Og alltid hadde dei framande med seg gilde gåvor til Ropeid-folket. Mannen kunde få eit dressty, kona eit silkeplagg eller eit kjolety og borni ymse slag leikgreidor. Dei gjorde seg alltid gode tider, hadde ingen ting å hasta etter. Vart ofte verande der fleire vikor. Skog var det nok av, som der er den dag i dag, så det vanta ikkje på last.
Men so var det ein gong skotten kom åleine med fartyet sitt til Ropeid. Berre eit par leigemenner hadde han med seg. Den gongen hadde han slik ei bråhast. Ingen kunne skyna korleis det hadde seg. Han kom springande til gards og bad Ropeid-mannen skunda på tenarane sine, so dei kunde få timberet umbord i ein fart, han hadde so liti tid sa han, gav seg ikkje stunder til å eta ein gong. Ropeid-kona spurde etter frua, og sistpå fekk ho ut av han at det var nett for hennar skuld at han denne venda laut vera so snar som han berre kunde. Ho venta seg i barnseng kvar dag sa han, og då vilde han gjerne vera heime, berre Vårherre vilde senda han god bør.
Ropeid-kona tenkte seg ikkje lenge um, sette gryta på elden og til å koka den beste barnsenggraut ho hadde lært, auste han upp i ein ambar, la loket på og hadde ei dyna kringum og kom so springande ned til fartyet med han varn nett med det same skuta var ferdig til å sigla.
"Sjå her, tak denne ambaren med deg til kona di", sa ho, "og hels henne so mykje frå meg".
Skotten takka og sette ambaren ned i kahytta, tulla ei mengd med klædeplagg kringum han, og so var det ikkje mange minuttane fyrr skuta for sin veg. Han trefte lagleg vind, strykande austavind, og um få timar lende han på heimstaden sin i Skottland.
So fort han kunde for han i land med grautambaren i handi og upp til huset sitt. Då han kom inn i stova, låg frua i sengi og ein 2-3 dagar gamall gut i vogga. "Sjå her, her kjem eg med varm barnsenggraut til deg frå Norig, det var den gilde kona på Ropeid som sende han med meg og bad meg helsa deg".
"Velsigne deg og velsigne Ropeidkona", sa frua, "kom hit, lat meg smaka han!". Han tok loket av, og då rauk der av han."
(Denne segna vart første gong publisert av Aamund Salveson i 1923).
Det kan vere Johannes Ommundson og kona Gunilla Bårdsdotter som var på Ropeid på den tida. Dei kom til Ropeid på 1590-talet frå Rørvikjå. Og i deira tid hadde Ropeid si første stordomstid. Dei var elles begge av storfolk. Gunilla var moster til den vyrde og velståande Stein Jelsa. Johannes sat lenge med odelsgods i Indre Bjerga, nemleg 18 merker smør. Sonen Søren overtok i si tid odelsgarden Indre Bjerga. Johannes vart noko nytta som lagrettemann.
Som segna fortel var det årleg skotteskip og handla tømmer og trelast på Ropeid. Me har tollrekneskap frå nokre tiår i første halvpart av 1600-talet som fortel at Johannes Ropeid var ein av dei i bygdene som leverte mest.
Den eldste registrerte leveransen er frå 1605-1606, då Johannes leverte 500 bandstakar til skipperen Giell Thagersen, av ukjent nasjonalitet. Tore Loverneset leverte samstundes 5 famnar brenneved. Dei neste kjende leveransane var i 1610-1611. Då selde Johannes Ropeid i alt 5.000 bandstakar (det vil seie vyrke av hassel som skulle brukast til band på tønner), 14 tylfter 9 alens forebjelkar og 2½ tylft og 100 12 alens bjelkar. Bandstakar og trelast vart levert både i Vindafjorden (Kvaløy) og i Sandsfjorden, nemleg i Horborsvikjå (Ås-sjøen). Dei som lasta var skipperar frå Bremen, Frisland, Skotland og Holland.
Johannes leverte årleg mykje trelast til dei utanlandske skipperane, og må ha hatt i arbeid både tenarar og husmenn på garden.
I 1610-1613 skatta Johannes Ropeid av Rørvik sag, men åtte truleg ikkje saga åleine. Det var nok ein sagpart han hadde med seg då han flytta frå Rørvikjå til Ropeid. I 1617 heiter det at Johannes Ropeid og grannen Ingemund Tysseland hadde fått leiga Rørvik sag mot viljen til eigaren, som var biskopen i Stavanger.
Johannes vert nemnd årleg frametter med leveransar til dei framande skipa. Forutan Kvaløy i Imsland og i Horborgsvikjå leverte han trelast i Drarvikjå, på Loverneset, på Sand, Åsarøynå, Eide og Honganvik.
Gunilla og Johannes hadde både vener og uvener, som folk flest. I 1611 måtte David Andersson Øye i Sauda bøta 3 dalar for å ha slege kona til Johannes Ropeid mot jorda. Klaus og Jens sagmeistrar, truleg på kvar si Tysselandssag, måtte bøta avdi dei hadde teke Gunilla hardt i forsvar, med 2 slag over kjeften kvar til David Øye. Desse slaga måtte dei bøta for, ½ dalar i lag.
Gamle Johannes Ropeid sa opp halve garden for sonen Navar i 1635, då han kjende seg "gammell och Schrøbeligh" og sonen var den nærmaste til å leiga å festa garden etter hans død, som det heitte. I 1649 sat enka Gunnilla Bårdsdotter med halve garden, men ikring 1650 fekk sonen Navar ta over resten av garden.
Det vert nemnd fire barn etter Gunilla og Johannes. Sonen Navar Ropeid stemna i 1658 søskena for pengar han hadde lagt ut til godtfolk som mora hadde skulda pengar. Han meinte dei burde betala sitt i dette. Det var snakk om 15 ½ dalar og 20 skilling. Berre systermennene Sjur Fattnes og Jørgen Drarvik møtte. Ved å dela summen opp i 9 systerpartar kom det på kvar syster 1½ dalar og 12 skilling. Skal ein prøve å tolka reknestykket skulle det tyde på at Gunilla og Johannes hadde anten 3 døtrer til eller ein son og ei dotter til.

Johannes Ommundson gifta seg med Gunhild Bårdsdotter cirka 1588 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Navar Johannesson Ropeid vart fødd i 1600 i Ropeid, Sand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1660 i Ropeid, Sand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 60 år. Navar gifta seg med Gunilla Steinsdotter, dotter av Sten Jørgenson Vidvei, cirka 1630 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

409      ii.  Johannesdotter. Johannesdotter gifta seg med Jørgen Ormson Drarvik, son av Orm Drarvik og Birgitta Hadlesdotter?, cirka 1628 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

402     iii.  Søren Johannesson Bjerga. Søren gifta seg med Anna Hadlesdotter, dotter av Hadle Torbjørnson Vanvik og Ingrid Torkelsdotter, cirka 1630 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

         iv.  Johannesdotter vart fødd cirka 1615 i Ropeid, Sand, Rogaland, NOR og døydde i Fatnes austre, Sand, Rogaland, NOR. Johannesdotter gifta seg med Sjur Torbjørnson Fatnes, son av Torbjørn Hadleson Fatnes, cirka 1635 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.


805. Gunhild Bårdsdotter, dotter av Bård Ørland, vart fødd cirka 1570 i Vanvik ytre, Sand, Rogaland, NOR og døydde i Ropeid, Sand, Rogaland, NOR.

Hendingar i livet hennar var:

• Ho budde i 1650 i Ropeid, Sand, Rogaland, NOR.

Gunhild gifta seg med Johannes Ommundson Ropeid cirka 1588 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

806. Hadle Torbjørnson Vanvik, son av Torbjørn Hadleson Fatnes, vart fødd i 1580 i Fatnes austre, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1643 i Vanvik indre, Sand, Rogaland, NOR 63 år gamal.
(Same som person 310 på side 1)

807. Ingrid Torkelsdotter, dotter av Torkel Torgerson Fatland og Anna Knudsdotter, vart fødd cirka 1595 i Fattland, Sand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1653 i Vanvik ytre, Sand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 58 år.
(Same som person 311 på side 1)

810. Lars Eivindson Askvik, son av Peder Eivindson Askvik, vart fødd cirka 1564 i Askvik, Jelsa, Rogaland, NOR og døydde cirka 1620 i Askvik, Jelsa, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 56 år. Eit anna namn for Lars Eivindson var Laurits.

Generelle notat: Laurits i Askvik er nemnd som øydegardsmann i 1617. Den Lisbet i Askvik som i 1624 eig og brukar 18 merker smør i Askvik er truleg enka etter Laurits. 2 pund smør i Askvik kjøper Stein Jelsa i 1632 av Gunla Eivindsdotter Fjelle i Helleland prestegjeld. Ho sel godset på eigne og bror sin Tallak Eivindsons vegne. Godset betalt med 60 riksdalar. Ei enke, Lisbet i Askvik, truleg enka etter Laurits (Lars) i Askvik, protesterar mot jordsalet i Askvik. Ho har rett til 18 merker smør der, men Gunhard Riveland har seld også dette til Stein Jelsa. Ho stemner både Gunhard og Stein til tings gong etter gong, men alltid er det ein av dei som ikkje møter. Tilslutt tapar ho retten sin. Det er liten nytte for henne at Stein vart ilagt ei bot på 8 ørtug 13 mark sølv fordi han ikkje møter. Truleg var godset så utpanta til Gunhard Riveland at det var berre bruksretten som Lisbet åtte. Dotter til Laurits (Lars) Gunda Lauritsdotter sel odelsretten til 17 ½ m. sm. i Askvik til Stein Jelsa. Laurits i Askvik har då hatt eit bruk på ½ laupar smør. Enka Lisbet set i hel­ming med dei 18 merker smør.

Lars Eivindson gifta seg med Lisbet Askvik cirka 1605 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

Barnet av dette paret var:

405       i.  Gunda Larsdotter. Gunda gifta seg med Ingebret Mollatveit cirka 1636 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Gunda gifta seg så med Isak Jakobson Fatnes, son av Jacob Oveson Nes, cirka 1645 i Sauda kyrkje, Sauda, Rogaland, NOR.


811. Lisbet Askvik vart fødd cirka 1580 og døydde etter 1624 i Askvik, Jelsa, Rogaland, NOR.

Lisbet gifta seg med Lars Eivindson Askvik cirka 1605 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

812. Styrkar Olson Tengesdal, son av Ole Tengesdal, vart fødd cirka 1573 i Tengesdal, Sand, Rogaland, NOR og døydde etter 1650 i Tengesdal, Sand, Rogaland, NOR.
(Same som person 386 på side 1)

814. Torbjørn Hadleson Fatnes, son av Agate Fatnes, vart fødd i 1550 i Fatnes austre, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1628 i Fatnes austre, Sand, Rogaland, NOR 78 år gamal.
(Same som person 620 på side 1)

816. Orm Drarvik døydde etter 1624 i Drarvikjå, Sand, Rogaland, NOR,.

Generelle notat: Orm heitte den første kjente mannen i Drarvikjå. Ætta hans sit framleis på garden. Truleg var det på 1590-talet Orm tok opp denne øydegarden som då kan ha lege øyde i eit par hundre år. Første kona til Orm er ukjent, men Orm var mykje truleg svoger til Stein Vanvik. òg sjølv hadde han nok røtene sine på Hylstronnå, kan hende litt lenger inne i fjorden. I 1658 var det sak om rydningsretten til Tengesdal. Jørgen Drarvikjå vitna då etter far sin. For lenge sidan, inne ved Tengesdals-sagjå hadde Størkar Tengesdal spurt far hans, medan Orm Bokn høyrde på, om det ikkje var slik at han (Størkar) var rett rydningsmann til Tengesdal. Då svarte Orm Drarvikjå at "hand ikke viste andre end Størker og hans fader" (noko normalisert). Orm arbeidde seg raskt fram til velstand og velmakt i Drarvikjå, og vart mellom dei fremste mennene i bygda. Han var mellom anna nytta ein del som lagrettemann. Men så hadde han òg tidene med seg. Det var ei jobbetid i skogbruket. Drarvikjå var ei viktig leverandørhamn for dei skotske og hollandske fartøya som var inne i fjordane og kjøpte opp trelast, år etter år. Og Orm var ein av dei store leverandørane.
Åra 1610-1623 var leveransen frå Ryfylke kjende ned på personplanet. Orm hadde leveransar kvart einaste år. Ser me på eit einskild år, 1611-1612, så leverte Orm Drarvikjå då 246 bord, 344 9-alens bjelkar, 18 12-alens bjelkar, 1.500 bandstakar og 6 famnar ved. Den eldste kjente leveransen var almeved i 1605-1606 i lag med Gaute Tjelmeland og Ommund og Hallvard Bjerga. Åra 1620-1622 skatta Orm av leige for sag. Dette må ha vore ei lita oppgangssag borte i Teigadn, jamvel om det er vanskeleg å forstå, bratt som det er der. Dette er einaste åra denne saga er funnen omtala. I 1629 veit ein om at Øystein Villumson i Stavanger hadde fått eit halvt hundre bord av Orm Drarvikjå.
Drarvikjå var odelsgods, og den eldste kjente eigedoms-transaksjonen er frå 1602. Då var det Tjerand Fattnes som selde ½ part i den delen av Drarvikjå som låg "inden beken", som det heitte, for 10 gamle dalar. Dei rekna altså utom og innom bekken i Drarvikjå, som deler garden i to ikkje heilt like store partar. Kjøparane i 1602 var Torbjørn Hadleson Fattnes og ein Anders Asbjørnson. I 1617 vert Orm nemnd å sitja med eigedomsretten til heile garden, men i 1624 berre til 1 pund 6 merker smør, medan Torbjørn Fattnes hadde ½ pund smør og Knut Gauteson "med sine halvsøsken" like mykje som Torbjørn. Det vanta då 18 merker smør.
Orm med sine ættlingar sat med eigedomsretten til det meste av garden frametter 1600-talet, men det var òg andre eigarar inne i biletet. For ein stor del har det vore nære slektningar som sat med kvar sine mindre eigedomspartar, og det var ikkje alltid dei heldt greie på kva dei åtte. I 1675 fekk Ola Åsarøy (son til Orm) tingsvitne på at han ikkje hadde hatt meir enn 6 merker smør i Drarvikjå. Han hadde nemleg fått dom på seg for skattesvik, for ikkje å ha skatta av 12 merker smør.
Orm døydde ikring 1629 og sonen Jørgen overtok då 2/3-partar av garden medan enka Birgitta, som må ha vore andre kona hans, overtok den andre halvparten. Sidan var det to bruk på garden fram til ikring 1714. I tillegg var det plssbusetnad i Drarvis-teigen, på andre sida av Hylsfjorden, i tiåra midt på 1600-talet. Ein av husmennene var av den slekta som åtte Drarvikjå.
Både Jørgen Ormson og Birgitta var aktive i skogbruket, på same måten som Orm. Enka Birgitta stemna i 1636 Sjur Torbjørnson Bjerga for tømmer han hadde hogge i hennar skog. Sonen Tjerand overtok Birgitta sin part ikring 1645.
Første kona til Orm kan ha vore ei Jørgensdotter frå Vanvik. Birgitta kan vere syster til Hallvard Fattnes (eller kona hans). I 1669 vert det nemleg nemnt at Jørgen Ormson var søskenbarn med barna til Hallvard Fattnes. Orm vert nemnt med 8 barn, men ein kjenner ikkje til om dei var frå første eller andre ekteskap, men Jørgen nemner i 1669 Birgitta som si mor.

Orm gifta seg med Birgitta Hadlesdotter? cirka 1600 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

408       i.  Jørgen Ormson Drarvik. Jørgen gifta seg med Johannesdotter, dotter av Johannes Ommundson Ropeid og Gunhild Bårdsdotter, cirka 1628 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR. Jørgen gifta seg så med Svendsdotter?, dotter av Guri Torbjørnsdotter, cirka 1640 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

         ii.  Kari Ormsdotter vart fødd cirka 1605 i Drarvikjå, Sand, Rogaland, NOR.

        iii.  Gunhild Ormsdotter vart fødd cirka 1610 i Drarvikjå, Sand, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Gunhild var Gunilla.

         iv.  Halvard Ormson Skeie vart fødd i 1614 i Drarvikjå, Sand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1695 i Skeie, Sand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 81 år. Eit anna namn for Halvard var Hallvard. Halvard gifta seg med Kari Jensdotter, dotter av Jens Rasmusson Skeie og Tormodsdotter, cirka 1645 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

          v.  Ole Ormson Åserød vart fødd i 1615 i Drarvikjå, Sand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1680 i Åserød indre, Jelsa, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 65 år. Ole gifta seg med Berit Gunnarsdotter, dotter av Gunnar Åserød og Knudsdotter, cirka 1640 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Ole gifta seg så med Ådnesdotter, dotter av Ådne Ivarson Rossavik og Sygni Tormodsdotter, cirka 1665 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

         vi.  Tjerand Ormson Drarvik vart fødd i 1618 i Drarvikjå, Sand, Rogaland, NOR og døydde etter 1672 i Drarvikjå, Sand, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Tjerand var Thieran. Tjerand gifta seg med ukjend.

Orm gifta seg med Jørgensdotter, dotter av Jørgen Robertson Vanvik og Gunhild Steinsdotter, cirka 1603 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Randi Ormsdotter vart fødd cirka 1603 i Drarvikjå, Sand, Rogaland, NOR og døydde i Sand, Rogaland, NOR.

         ii.  Marta Ormsdotter vart fødd cirka 1605 i Drarvikjå, Sand, Rogaland, NOR og døydde i Gunnarsrød, Sauda, Rogaland, NOR. Marta gifta seg med Åsulv Halvardson Gunnarsrød, son av Halvard S. Gunnarsrød, cirka 1627 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.


817. Birgitta Hadlesdotter?, dotter av Agate Fatnes, vart fødd cirka 1575 i Fatnes vestre, Sand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1645 i Drarvikjå, Sand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 70 år.

Birgitta gifta seg med Orm Drarvik cirka 1600 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

818. Johannes Ommundson Ropeid, son av Omund Klengson Bjerga og Tjerandsdotter, vart fødd i 1560 i Bjerga indre, Sand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1643 i Ropeid, Sand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 83 år.
(Same som person 804 på side 1)

819. Gunhild Bårdsdotter, dotter av Bård Ørland, vart fødd cirka 1570 i Vanvik ytre, Sand, Rogaland, NOR og døydde i Ropeid, Sand, Rogaland, NOR.
(Same som person 805 på side 1)

836. Sten Jørgenson Vidvei, son av Jørgen Robertson Vanvik og Gunhild Steinsdotter, vart fødd cirka 1580 i Ørland, Sand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1656 i Vidvei, Suldal, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 76 år.

Generelle notat: Stein Jørgenson overtok Ytre Vanvik etter mor si noko før 1610. På slutten av 1630-talet flytta han over fjorden til Vidvei i Suldal der han vert nemnt frå 1636 til 1645. I 1657 festa sonen hans Torger Vidvei "Cronens gaard 1 l. som hans gamle fader oplod". Stein hadde barna Torger som budde ei tid på Tjelmeland, men som så overtok på Vidvei, dottera Gunilla Vanvik, og så kan Stein ha hatt ei dotter gift med Simon Oddson Tengesdal. Ein Lars Steinson som budde på Austre Fattnes kan òg vere son til Stein Jørgenson, men denne Lars kan òg vere son til ein Stein (Torbjørnson?) på Fattnes. Det er ting som talar for begge desse teoriane om kven far til Lars Steinson Fattnes var.

Sten Jørgenson gifta seg med ukjend.

Barna hans var:

418       i.  Torger Steinson Vidvei. Torger gifta seg med Tjerandsdotter, dotter av Tjerand Ommundson Steinsland, cirka 1639 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

         ii.  Gunilla Steinsdotter vart fødd cirka 1610 i Vanvik ytre, Sand, Rogaland, NOR og døydde i Imsland, Imsland, Rogaland, NOR. Gunilla gifta seg med Navar Johannesson Ropeid, son av Johannes Ommundson Ropeid og Gunhild Bårdsdotter, cirka 1630 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR. Gunilla gifta seg så med Gabriel Nilsson Imsland, son av Niels Pedersen og Barbara Jørgensdotter, i 1664 i Imsland kyrkje, Imsland, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

        iii.  Steinsdotter vart fødd cirka 1615 i Vanvik ytre, Sand, Rogaland, NOR og døydde i Bjerga ytre, Sand, Rogaland, NOR. Steinsdotter gifta seg med Simon Oddson Veka, son av Odd Osmundson Landsnes og Nilsdotter, cirka 1640 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.


838. Tjerand Ommundson Steinsland, son av Omund Klengson Bjerga og Tjerandsdotter, vart fødd i 1570 i Bjerga indre, Sand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1655 i Steinsland, Sand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 85 år.

Generelle notat: Tjerand Ommundson Indre Bjerga skatta av del av Fattnes frå 1603-1612, men budde der alt i 1602 då han selde gods i Drarvikjå. Tjerand flytta så til Indre Bjerga der han overtok i 1612.
Tjerand si kone var kanskje i slekt med Torbjørn Hadleson Fattnes. Ein kjenner til åtte barn etter Tjerand. Tjerand var ein stor leverandør av trelast og var ein særs aktiv person. Det må ha vore han som i fleire år ikring 1620 hadde drengen Mads, som tente såpass at han kunne skatta av det. Truleg var det òg han som hadde drengen Endre i 1632. Tjerand var kyrkjeverje i tida 1617 til 1622. Som heilt gamal mann kom Tjerand attende til Fattnes. Åra 1650-1653 finn me at han leigde halve øydegarden Steinsland.
Indre Bjerga var gamalt Lølands-gods, og Tjerand åtte i 1617 berre 20 merker smør i garden, medan Ola Løland åtte 1 pund, Johannes Ropeid 14 merker, Synneva Eikeland (i Vikedal) og ein Erik Hundsås (Hundseid i Vikedal?) kvar sine 6 merker smør. Dette var alt Løland-slekt. I 1624 hadde Tjerand løyst inn 7 merker smør til. Sidan vart han truleg sjølveigar for heile garden. I tillegg hadde han i 1623 til dømes 50 dalar å låna vekk til Peder Tjelmeland. med pant i Tjelmeland og to vårfødde kyr. Så åtte han jordegods i Lunde i Suldal i 1624 (1 pund 10 merker smør).
Tjerand døydde ikring 1655, barna busette seg på andre gardar og ein brorson, Søren, overtok på Indre Bjerga.

Tjerand Ommundson gifta seg med ukjend.

Barna hans var:

          i.  Tjerandsdotter vart fødd cirka 1610 i Fatnes vestre, Sand, Rogaland, NOR og døydde før 1655 i Sand, Rogaland, NOR. Tjerandsdotter gifta seg med Jakob i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

         ii.  Tjerandsdotter vart fødd cirka 1613 i Fatnes vestre, Sand, Rogaland, NOR og døydde i Amdalsrød, Sauda, Rogaland, NOR. Tjerandsdotter gifta seg med Halvard Amdalsrød cirka 1644 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

        iii.  Truls Tjerandson Kalvik vart fødd i 1616 i Fatnes vestre, Sand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1682 i Kalvik, Jelsa, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 66 år. Truls gifta seg med Kari Ormsdotter, dotter av Orm Nilsson Bokn og Eli Jakobsdotter, cirka 1641 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn. Truls gifta seg så med Siri Tjerandsdotter cirka 1663 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

         iv.  Anna Tjerandsdotter vart fødd cirka 1618 i Fatnes vestre, Sand, Rogaland, NOR og døydde i Åbø, Sauda, Rogaland, NOR. Anna gifta seg med Michel Ormson Åbø, son av Orm Mikkelson Søndenå og Brita Søndenå, cirka 1655 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

419       v.  Tjerandsdotter. Tjerandsdotter gifta seg med Torger Steinson Vidvei, son av Sten Jørgenson Vidvei, cirka 1639 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

         vi.  Ingebret Tjerandson Fatnes vart fødd i 1620 i Fatnes vestre, Sand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1683 i Fatnes austre, Sand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 63 år. Eit anna namn for Ingebret var Egbord. Ingebret gifta seg med Kari Olsdotter, dotter av Ole Osmundson Bjerga, cirka 1650 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

        vii.  Borghild Tjerandsdotter vart fødd cirka 1625 i Fatnes vestre, Sand, Rogaland, NOR og døydde i Søndenå, Sauda, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Borghild var Borgilla. Borghild gifta seg med Lars Ormson Søndenå, son av Orm Mikkelson Søndenå og Brita Søndenå, cirka 1648 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

       viii.  Ragna Tjerandsdotter vart fødd cirka 1630 i Fatnes vestre, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1682 i Amdal, Sauda, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 52 år. Ragna gifta seg med Jacob Osmundson Amdal, son av Osmund Hermannson Amdal, cirka 1656 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.


842. Jon Hauge døydde cirka 1620 i Hauge øvre, Hjelmeland, Rogaland, NOR,.

Generelle notat: Nedre og Øvre Hauge (Nera og Øvra Haua i dagleg tale) ligg på austsida av Ulla. Her er ein stor flat terrasse på ikring 700 mål som ligg ikring 50 meter over havet. Mot sjøen er det bratte kantar, der det har vore teke ut mykje grus og sand. Gardane har utmark i nordaust oppover mot Sjølsnuten på 838 meter over havet.
På Hauge er det uvanleg mange fortidsminne. Alle er steinrøyser og haugar i ulike storleikar. Her må vere nærare 300 av slike. Dei aller fleste ligg på Nedre Hauge. Dei fleste er nok rydningsrøyser, det vil seie at dei vart opplagde ved rydding og dyrking av jorda. Når det skjedde, veit me ikkje sikkert. Men det er rimeleg å tru at det kan ha vore i eldre jernalder, det vil seie i dei par første hundre åra av vår tidsrekning. Det vart gjort undersøkingar i to felt med røyser i l985. Røysfelta ligg i sørvestre kant av Haugeterrassen og inneheld 52 røyser i alt. Det vart gjort småfunn av brende bein, brent flint og nokre keramikkskår. I alle fall ei av røysene i desse felta reknar ein med er gravrøys. Nokre av dei andre røyrsene på garden er nok også gravrøyser. Dei fleste av dei ligg ute på kanten av terrassen, mot fjorden i sør. Eit bryne av kvartsitt som vart funne i 1934,er òg datert til eldre jernalder. Her er òg gjort fleire funn. Frå folkevandringstida (400 - 600 etter Kristi fødsel) stammar ei bronsesølje og eit leirkarskår. Eit stykke av eit sverd meiner ein er frå merovingartida (600 - 800 etter Kristi fødsel). Det låg i ein stor haug som vart utjamna i 1940-åra. I haugen var der òg ein pilspiss, brende bein og leirkarstykke, men dei vart ikkje tekne vare på. Ei jernøks, ein spydspiss av jern og eit fiskesøkke er frå vikingtida (800-1030 etter Kristi fødsel). Dei vart funne ved graving i ein haug i 1911.
Namnet Hauge er rett fram å for stå. Det kjem av haug, fleirtal haugar. Her er ikkje mange naturlege haugar, mesteparten av Haugaterrassen er flat som ei pannekake. Det er lite rimeleg å tru at heile Haugeterrassen har gjeve namn til garden. Ein Haug er avrunda på toppen, men på Hauge er det heilt flatt. Det er meir truleg at dei mange menneskelaga haugane på garden, alle rydningsrøysene og dei meir fåtalige gravhaugane som har gjeve namn til garden. Me veit ikkje kva tid Hauge vart delt i eit Øvre og eit Nedre Hauge. Leidanglista for 1567 skil mellom Øvre og Nedre Hauge, men i 1584 i eit kongebrev med opprekning over kva jordegods kongen makeskifte med Henrik Brockenhus, er det brukt berre Hauge. Her var det nok Øvre Hauge det var tale om.
Om brukarane på garden tidlegare på 1500-talet står det berre at dei budde på "Howg", "Høge" eller liknande. Jon har nok budd på Øvre Hauge lenge, men han er nemnt som skattytar der berre i 1612-1614. I 1624 er kona Anna Ånonsdotter nemnt som eigar av jord på Øye og Fister.

Jon gifta seg med Anna Ånensdotter cirka 1592 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Siri Jonsdotter vart fødd cirka 1592 i Hauge øvre, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde i Bjelland, Fister, Rogaland, NOR. Siri gifta seg med Peder Endreson Bjelland, son av Endre Torsteinson, cirka 1612 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

421      ii.  Jonsdotter. Jonsdotter gifta seg med Orm Knudson Hauge cirka 1618 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

        iii.  Knud Jonson Einervoll vart fødd i 1600 i Hauge øvre, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde i Einervoll, Hjelmeland, Rogaland, NOR. Knud gifta seg med Marita Halvorsdotter d.e., dotter av Halvor Andersson Kvame og Helga Toresdotter, cirka 1638 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

         iv.  Anna Jonsdotter d.e. vart fødd i 1601 i Hauge øvre, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde i Kleivaland, Hjelmeland, Rogaland, NOR. Anna gifta seg med Knud Kleivaland cirka 1623 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR. Anna gifta seg så med Jon Jonson Kleivaland cirka 1635 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

          v.  Samson Jonson Kvame vart fødd i 1602 i Hauge øvre, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde cirka 1692 i Kvame, Hjelmeland, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 90 år. Samson gifta seg med Helga Toresdotter, dotter av Tore Svendson Breiland og Ragnhild Steinsdotter, i 1633 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn. Samson gifta seg så med Elisabet Jørgensdotter, dotter av Jørgen Knudson Hauske og Brita Reiarsdotter, cirka 1667 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

         vi.  Anna Jonsdotter d.y. vart fødd cirka 1610 i Hauge øvre, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde i Tjøstheim, Suldal, Rogaland, NOR. Anna gifta seg med Jacob Narveson Tjøstheim, son av Narve V. Tjøstheim, cirka 1633 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

        vii.  Marit Jonsdotter vart fødd cirka 1615 i Hauge øvre, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde i Jørmeland, Hjelmeland, Rogaland, NOR. Marit gifta seg med Johannes Jørmeland cirka 1635 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR. Marit gifta seg så med Peder Torgerson Jørmeland cirka 1649 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

       viii.  Jonsdotter vart fødd cirka 1620 i Hauge øvre, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde i Hauge øvre, Hjelmeland, Rogaland, NOR. Jonsdotter gifta seg med Orm Halvorson Hauge, son av Halvor Andersson Kvame og Helga Toresdotter, cirka 1650 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.


843. Anna Ånensdotter, dotter av Ånen Ormson Marvik og Berit Torgersdotter, vart fødd cirka 1572 i Marvik, Jelsa, Rogaland, NOR og døydde i Hauge øvre, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

Hendingar i livet hennar var:

• Ho budde i 1624 i Hauge øvre, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

Anna gifta seg med Jon Hauge cirka 1592 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

844. Hadle Torbjørnson Vanvik, son av Torbjørn Hadleson Fatnes, vart fødd i 1580 i Fatnes austre, Sand, Rogaland, NOR og døydde i 1643 i Vanvik indre, Sand, Rogaland, NOR 63 år gamal.
(Same som person 310 på side 1)

845. Ingrid Torkelsdotter, dotter av Torkel Torgerson Fatland og Anna Knudsdotter, vart fødd cirka 1595 i Fattland, Sand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1653 i Vanvik ytre, Sand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 58 år.
(Same som person 311 på side 1)

846. Ole Endreson Hiim, son av Endre Olson Hauge, vart fødd i Hauge, Sand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1656 i Hiim, Sand, Rogaland, NOR.
(Same som person 392 på side 1)

847. Helga Hiim vart fødd i Førland, Suldal, Rogaland, NOR og døydde etter 1658 i Hiim, Sand, Rogaland, NOR.
(Same som person 393 på side 1)

848. Laurits Knudson Hogganvik, son av Knud Hogganvik og Håkonsdotter, vart fødd cirka 1555 i Hogganvik, Vikedal, Rogaland, NOR og døydde i 1626 i Hogganvik, Vikedal, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 71 år.
(Same som person 534 på side 1)

849. Hogganvik vart fødd cirka 1565 og døydde cirka 1618 i Hogganvik, Vikedal, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 53 år.
(Same som person 535 på side 1)

850. Jone Jonson Tøtland, son av Jone Olson Foss og Berta Tollaksdotter, vart fødd i 1565 i Tøtland, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde cirka 1626 i Tøtland, Hjelmeland, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 61 år.
(Same som person 700 på side 1)

851. Kari Ågesdotter, dotter av Åge Olson Nessa og Liva Olsdotter, vart fødd cirka 1570 i Nessa indre, Nedstrand, Rogaland, NOR og døydde i Tøtland, Hjelmeland, Rogaland, NOR.
(Same som person 701 på side 1)

852. Siver Steinson Jelsa, son av Stein Siverson Landsnes, vart fødd cirka 1560 i Kjølvik, Jelsa, Rogaland, NOR og døydde cirka 1601 i Jelsa, Jelsa, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 41 år.

Generelle notat: Siver Steinson budde på Jelsa. Etter Ryfylke tingbok for 16.12.1622 var "Siffuer Steenßen på Jelße" med og ferda ut eit dokument 14. september 1600. Det er klussa noko med det siste talet, så det kan sjå ut som om det står 1609. Men den same skrivaren har andre stader ei heilt anna form på 9-talet.
Siver døydde ikkje lenge etter. Enka hans vart gift opp att med Orm Nilsson Store Bokn, som seinast i 1602 flytta frå Bokn til Jelsa og er nemnd der til 1614. Den einaste sonen som ein er sikker på er Stein. Men Sevat Siverson som i 1621 får bygslebrev på halve Foldøy er truleg og son til Siver. Seinare ved fornyinga av bygsla på Foldøy er namnet skrive Eiluf Siverson, og dette kan vere tredje son til Siver. Kona var truleg ei Bårdsdotter då Erik Bårdson Hidle kalla son til Siver Steinson (Stein Siverson) for systersonen sin.

Siver Steinson gifta seg med Bårdsdotter cirka 1585 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

426       i.  Steen Siverson Jelsa. Steen gifta seg med Birgit Andersdotter cirka 1618 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Steen gifta seg så med Kirsten Jensdotter, dotter av Jens og Marette Hansdotter, cirka 1649 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

         ii.  Sevat Sivertson Foldøy vart fødd cirka 1598 i Jelsa, Jelsa, Rogaland, NOR og døydde etter 1621 i Foldøy, Jelsa, Rogaland, NOR.

        iii.  Eileff Sivertson Sæbø vart fødd cirka 1600 i Jelsa, Jelsa, Rogaland, NOR og døydde i Sæbø, Hjelmeland, Rogaland, NOR. Eileff gifta seg med Trulsdotter, dotter av Truls Nilsson Furre og Torborg Sevatsdotter, cirka 1620 i Sjernarøy kyrkje, Sjernarøy, Rogaland, NOR.


853. Bårdsdotter, dotter av Bård Ørland, vart fødd cirka 1560 i Vanvik ytre, Sand, Rogaland, NOR og døydde før 1614 i Jelsa, Jelsa, Rogaland, NOR.

gifta seg med Siver Steinson Jelsa cirka 1585 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

gifta seg så med Orm Nilsson Bokn, son av Niels Nilsson Fister og Marit Ormsdotter, cirka 1602 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

Generelle notat: Orm Nilsson Bokn var dotterson til Orm Anundson i Byre, og er tidlegare nemnt i Bokn 27. desember 1595, 21. november 1597 (begge gongene i papirdiplom i Riksarkivet) og 30. mars 1598, og seinare finn me han der på nytt frå 1617.
At Orm i Bokn og Orm på Jelsa er den same mannen, går fram både av oppgåvene i skattelistene om jordegodset hans og av at Orm i Bokn i 1595, 1597 og 1624 (odelsjordeboka 1624 for Ryfylke) hadde same seglet som Orm på Jelsa i 1610 (fullmakta til hyllinga på Akershus).
I eit dokument frå 30. mars 1598, der det stod at Just Hansson, Peder Olavsson og Orm Nilsson i Bokn på vegner av sine kvinner Karen, Elen og Ingeborg Jakobsdøtrer selde til Holger Olavsson på Lindanger 25 famnar notstad i Yrkesvåg som dei 3 kvinnene hadde arva etter sin sæle far Jakob Koll. Elen har då vore gift med Orm Nilsson. Ho må vera død seinast i 1601, kanskje i det store sott-året 1600, sidan Orm alt i 1602 var gift oppatt med enka etter Stein Jelsa.
Orm Nilsson Store Bokn flytta seinast i 1602 frå Bokn til Jelsa og er nemnt der til 1614. I skattelista 1617 er Orm i Bokn oppført med eit jordegods på 1½ pund 1 vett korn og 4 laupar smør. I 1618 står "Ormb Buckenn" med 1 pund 1 vett korn og 3 laupar ½ pund smør og "Steen i Buckenn" med ½ pund korn og 2½ pund smør. Han kan ha vore gift for tredje gong med ei dotter til Odd Osmundson Landsnes, Siri. Odd Landsnes omtalar Orm Nilsson (Bokn?) som sin Måg.
Orm Bokn var langt på veg å rekna for sjølveigar, og han hadde òg jordeigedom utanom det han åtte i Store Bokn. Det tyder på at han var ein velhalden mann, og at han dessutan var ei respektert bygdemann, lagrettemann i ei årekke og mykje nytta som takstmann og som medlem av domsnemnder.
I ei åstadssak i 1624 vert det sagt at han tidlegare hadde hatt bruk på Jelsa. Same året hadde han vorte heimsøkt av ein tjuv som hadde fått med seg ei øks, ei huve, ein blystein (søkke til garn?) og "en gammel krave" (truleg "krake", avhogd og kvista tretopp til å tørka korn eller høy på). Ei sak av spesiell interesse var oppe på fleire tingsamlingar i 1623, nemleg spørsmålet om "galeiens bygning". Ute i Europa var det krig - 30-årskrigen - og den dansk-norske kongen Kristian 4. førebudde seg på å ta del i krigen. Då trongst opprustning både på land og sjø, og Noreg måtte ta sin del. Lensherrane rundt om i landet vart pålagde å skaffa galeiar til flåten, og som alltid var det allmugen som måtte ta dei tyngste taka. Bøndene på gardar som hadde skog, mellom anna på Bokn, vart pålagde å levere tømmer, og det måtte avgjerast på tingsamlingar korleis dette skulle skje. Ein særskild galeiskatt vart òg utskriven år om anna

(Sjå også: Rogaland Historie- og ættesogelag 1959 side 28-31).


856. Ole Larsson Håland, son av Lars Olson Håland og Ingeborg Jonsdotter, vart fødd i 1603 i Håland, Erfjord, Rogaland, NOR og døydde i 1677 i Håland, Erfjord, Rogaland, NOR 74 år gamal.

Ole Larsson gifta seg med Marta Larsdotter i 1628 i Avaldsnes kyrkje, Avaldsnes, Rogaland, NOR.

Ole Larsson gifta seg så med Anna Klausdotter, dotter av Klaus, cirka 1667 i Stavanger domkyrkje, Stavanger, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.


857. Marta Larsdotter, dotter av Laurits Knudson Hogganvik og Hogganvik, vart fødd i 1591 i Hogganvik, Vikedal, Rogaland, NOR og døydde cirka 1666 i Håland, Erfjord, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 75 år.
(Same som person 615 på side 1)

858. Osmund Johannesson Skikelstrand, son av Johannes Osmundson Stokka og Brønela Knudsdotter, vart fødd i 1610 i Stokka, Vats, Rogaland, NOR og døydde i 1670 i Skikelstrand, Vikedal, Rogaland, NOR 60 år gamal.

Generelle notat: Osmund Johannesson er ført på Stokka i futemanntalet 1664. Mora er truleg nett død og han har hatt garden. Ein gong før 1635 flytte han til Skigelstrand i Vikedal og hadde leiglending på Stokka ei tid. Osmund brukte Tjeltveit på lodd, og i Vikedal brukte han Viland ved sida av Skigelstrand. Etter kvart samla han seg endå meir gods enn arven etter faren.
I 1670 sat enka Liva med over 20 laupar smør i 15 gardar.Det må ha vore han som har drive Stokka i 1657 då det var 2 hestar, 2 stutar, 16 kyr, 2 kviger, 48 sauer og 1 gris på garden. I 1668 sådde dei 5 tønner korn og fødde 1 hest og 20 naut. Det var kvern og brenneskog til husbruk. På garden var ei "ringe flomsaug" der dei kunne skjære 7-800 bord årleg. Leidangen var 1 bukkeskinn og 1 geiteskinn som svara til 108 skilling. Tienden var 5 spann korn og 12 skilling i småredsler. Han hadde berre ei dotter som ein kjenner til.

Osmund Johannesson gifta seg med Liva Jonsdotter cirka 1630 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

Barnet av dette paret var:

429       i.  Brønla Osmundsdotter. Brønla gifta seg med Gudmund Olson Ihle, son av Ole Larsson Håland og Marta Larsdotter, den 24. feb. 1652 i Vikedal kyrkje, Vikedal, Rogaland, NOR.


859. Liva Jonsdotter, dotter av Jone Jonson Tøtland og Kari Ågesdotter, vart fødd cirka 1612 i Tøtland, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde i Skikelstrand, Vikedal, Rogaland, NOR.

Liva gifta seg med Osmund Johannesson Skikelstrand cirka 1630 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

860. Christopher Klausson Birkeland, son av Claus Lindland og Kirsten Lindland, vart fødd cirka 1575 i Lindland, Feda, Vest-Agder, NOR og døydde cirka 1620 i Birkeland, Feda, Vest-Agder, NOR i ein alder av omkring 45 år.

Christopher Klausson gifta seg med Mette Børgesdotter cirka 1598 i Feda kyrkje, Feda, Vest-Agder, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Claus Kristofferson Kåda vart fødd cirka 1599 i Birkeland, Feda, Vest-Agder, NOR og døydde cirka 1670 i Kåda, Fister, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 71 år. Claus gifta seg med Karen Toresdotter, dotter av Tore Sebjørnson Talgje og Marta Bergesdotter, cirka 1626 i Fister kyrkje, Fister, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

430      ii.  Børge Kristofferson Aubø. Børge gifta seg med Birgitte Fartegnsdotter, dotter av Fartegn Olson Bagge og Sissel Jakobsdotter, cirka 1641 i Fjelberg kyrkje, Fjelberg, Hordaland, NOR.

        iii.  Hans Kristofferson Furre vart fødd i 1615 i Birkeland, Feda, Vest-Agder, NOR og døydde cirka 1682 i Furre, Sjernarøy, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 67 år. Hans gifta seg med Torborg Sevatsdotter, dotter av Sevat Furre, cirka 1651 i Sjernarøy kyrkje, Sjernarøy, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn. Hans gifta seg så med Sissel Tomasdotter, dotter av Tomas Kristenson Nag og Karen Schive, cirka 1664 i Strand kyrkje, Strand, Rogaland, NOR.


861. Mette Børgesdotter, dotter av Børge Torgrimson Birkeland og Ingjerd Tolleivsdotter, vart fødd cirka 1575 i Birkeland, Feda, Vest-Agder, NOR og døydde cirka 1630 i Birkeland, Feda, Vest-Agder, NOR i ein alder av omkring 55 år.

Generelle notat: Kristoffer Birkeland i Feda var son til Klaus Lindland som truleg var død før 1600. Kristoffer vert nemnt på Birkeland 1611-1615 og var gift med Mette Børgesdotter. Dei hadde sønene Klaus Kåda (66 år i 1666), Børge Aubø (66 år i 1666) og Hans Fora (Furre i Sjernarøy. Hans var 50 år i 1666). Sønene Klaus og Børge var i teneste hjå futen Anders Hansson. Kristoffer Klausson døydde tidleg, og begge sønene Klaus og Børge følgde futen Anders Hansson då han flytta frå Lista len til Rogaland. Han var fut i Ryfylke frå 1618 til 1628. Kristoffer må då vera død ikring 1620.
Mette Børgesdotter var syster til Torgrim Hundingsland i Austad. Mette vart gift opp att med Tore Besseson som døydde hjå stesonen sin i 1632 eller 1633. Tore kom i slagsmål med son til rådmannen i Stavanger, Sven Hansson. Natta etter slagsmålet kom Tore bort. Han gjekk truleg på sjøen og drukna. Det er ikkje nemnt barn etter Mette og Tore.

Mette gifta seg med Christopher Klausson Birkeland cirka 1598 i Feda kyrkje, Feda, Vest-Agder, NOR.

Mette gifta seg så med Tore Besseson cirka 1625 i Feda kyrkje, Feda, Vest-Agder, NOR. Dei fekk ikkje barn.


862. Fartegn Olson Bagge, son av Ole Fartegnson Bagge og Birgitte Larsdotter, vart fødd cirka 1570 i Valo, Fjelberg, Hordaland, NOR og døydde i 1630 i Valo, Fjelberg, Hordaland, NOR i ein alder av omkring 60 år. Eit anna namn for Fartegn Olson var Valentin.

Fartegn Olson gifta seg med Sissel Jakobsdotter cirka 1607 i Fjelberg kyrkje, Fjelberg, Hordaland, NOR.

863. Sissel Jakobsdotter, dotter av Jacob Knudson Koll og Birgit Tormodsdotter, vart fødd i 1575 i Raunes, Vats, Rogaland, NOR og døydde den 27. aug. 1665 i Valo, Fjelberg, Hordaland, NOR 90 år gamal. Eit anna namn for Sissel var Cesilie.
(Same som person 637 på side 1)

864. Peder Nielsen døydde cirka 1618 i Valle prestegard, Valle, Aust-Agder, NOR,.

Generelle notat: I diplom 12. januar 1571 R.A. skriv presten Peder Nilsson i Valle eit leidebrev for to menn som skal ein tur til Oslo. Og i N.H.D. 9. juli 1585 heiter det at "hederlige og høglærde mann herr Peder Nielsen, sogneprest til Setersdal" ber om at grensene på prestegarden mot naboane vert fastsett.
Den 10. april 1610 heiter det i samband med dei norske stendermøte: "Råbygdelaget: Peder Nielsen, sogneprest i Setersdalen ... Hæderlig og vellærde mann, Niels Pedersen, Guds ords tjener i Setersdal ..."
Det vert antatt at Nils Pederson er son til Peder Nilsson, og dei har begge to vore fullt utdanna prestar, "hæderlig og vellærde".
Den 18. februar 1613 vert Nils Pederson nemnt som sokneprest, og i 1619 vert Peder Nilsson omtala som "salig".

Kjelde:
Rogalands historielag Årshefte 1959 side 145

Peder gifta seg med ukjend.

Barnet hans var:

432       i.  Niels Pedersen. Niels gifta seg med Helga Torkelsdotter, dotter av Torkel Torgerson Fatland og Anna Knudsdotter, cirka 1615 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.


866. Torkel Torgerson Fatland, son av Torger Molla, vart fødd i Molla ytre, Sauda, Rogaland, NOR og døydde cirka 1599 i Fattland, Sand, Rogaland, NOR.
(Same som person 622 på side 1)

867. Anna Knudsdotter, dotter av Knud Mikkelson Vanvik, vart fødd cirka 1560 i Vanvik indre, Sand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1624 i Fattland, Sand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 64 år.
(Same som person 623 på side 1)

868. Peder J. Vatne døydde i 1606 i Vatne store, Høyland, Rogaland, NOR,.

Peder J. gifta seg med Magdalena Svendsdotter cirka 1565 i Høyland kyrkje, Høyland, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Jens Pederson Hielm vart fødd cirka 1565 i Stavanger, Rogaland, NOR og døydde i 1601 i Prestegarden, Hjelmeland, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 36 år. Jens gifta seg med ukjend.

         ii.  Jacob Pederson Vagle vart fødd cirka 1568 i Håland, Sola, Rogaland, NOR og døydde i Vagle, Høyland, Rogaland, NOR. Jacob gifta seg med Ingerid Vagle cirka 1597 i Høyland kyrkje, Høyland, Rogaland, NOR.

        iii.  Daniel Pederson Vatne vart fødd cirka 1570 i Vatne store, Høyland, Rogaland, NOR og døydde den 19. mai 1630 i Vanse prestegard, Lista, Vest-Agder, NOR i ein alder av omkring 60 år. Daniel gifta seg med ukjend.

         iv.  Klaus Pederson Stangeland vart fødd cirka 1572 i Håland, Sola, Rogaland, NOR og døydde etter 1631 i Stangeland, Klepp, Rogaland, NOR. Klaus gifta seg med Dortea Stangeland cirka 1597 i Bore kyrkje, Klepp, Rogaland, NOR.

          v.  Elline Pedersdotter vart fødd cirka 1572 i Vatne store, Høyland, Rogaland, NOR og døydde i Egersund, Eigersund, Rogaland, NOR. Elline gifta seg med Asser Einarson Tengs, son av Einar Torgerson Tengs, cirka 1595 i Høyland kyrkje, Høyland, Rogaland, NOR.

         vi.  Kirsti Pedersdotter vart fødd cirka 1575 i Vatne store, Høyland, Rogaland, NOR og døydde i Lerang, Forsand, Rogaland, NOR. Kirsti gifta seg med Ole Einarson cirka 1600 i Høyland kyrkje, Høyland, Rogaland, NOR. Kirsti gifta seg så med Jacob Sørenson i 1608 i Stavanger domkyrkje, Stavanger, Rogaland, NOR. Kirsti gifta seg så med Hans Rasmusson Lerang, son av Rasmus Halvardson Ims, cirka 1622 i Høle kyrkje, Høle, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

        vii.  Magdelen Pedersdotter vart fødd cirka 1575 i Vatne store, Høyland, Rogaland, NOR og døydde i Slettebø, Eigersund, Rogaland, NOR. Magdelen gifta seg med Hans Njelson Slettebø, son av Njeld Torgerson Slettebø, cirka 1595 i Høyland kyrkje, Høyland, Rogaland, NOR.

       viii.  Pedersdotter vart fødd cirka 1580 i Vatne store, Høyland, Rogaland, NOR og døydde i Skei, Høyland, Rogaland, NOR. Pedersdotter gifta seg med Rasmus Anfinnson Skei, son av Anfinn Halvardson Skas, cirka 1603 i Høyland kyrkje, Høyland, Rogaland, NOR.

434      ix.  Samuel Pederson Vatne. Samuel gifta seg med Maren Bloch, dotter av Peder Bloch og Anna Bertelsdotter, cirka 1615 i Stavanger domkyrkje, Stavanger, Rogaland, NOR.


869. Magdalena Svendsdotter, dotter av Svend Ivarson Hognestad, vart fødd cirka 1542 i Bergen, Hordaland, NOR og døydde etter 1608 i Vatne store, Høyland, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Magdalena var Madelone.

Generelle notat: Magdalena eller Malena Svensdotter var frå Bergen og dotter til borgaren i Bergen Sven Ivarson. Ho vart gift første gong med Gjert Mikkelson. Gjert fekk 6. februar 1557 brev på det ledige Hindens kannikedom i Stavanger domkyrkje, og han var sannsynlegvis den første evangeliske prest i Gand etter reformasjonen. Det er ikkje utenkeleg at Gjert og var frå Bergen. Han var sokneprest til ikring 1570. Magdalena og Gjert fekk rett til å bruka Store Vatne for si livstid "fordi der icke var schouff til deris rette prestegaard". Det er ukjent om dei hadde barn.
Ein glassmeister Mikkel Krøger hadde ser det ut til fått i arv eigedommen sin i Stavanger som før hadde høyrt til byfuten Jakob Sørenson, og som denne hadde fått med kona si Kirsti Pedersdotter som var dotter til Magdalena Svensdotter og andre mannen Peder Jensson (han vert kalla Peder Jakobson i soga om Sola og Madla band I side 587). Det kan nok tenkast at Mikkel Krøger har vore son til Magdalena og Gjert, og slik var halvbror til Kirsti Pedersdotter. Men dette er berre ein hypotese.
Andre mannen til Magdalena Peder Jensson, vart gjort til kannik av biskop Jørgen Erikson i 1574. Peder var sokneprest i Høyland til ikring 1606. Han budde på Store Vatne. På den tid sørgde staten for presteenker ved at ettermannen gifta seg med enka etter førre prest - som var det billigaste, eller staten gav henne til livets opphald. Peder var kan henda av Bonde-ætta. Han var medlem av Stavanger Domkapitel (kannik) og sokneprest i Høyland til han døydde i 1606. Den 25. mars 1608 er Magdalena Svensdotter enke for andre gong og bur på Vatne, kva tid ho døydde er ukjent. Ola Aurenes skriv i "Aaslands-Ætten" side 39: "For noen år siden fremsatte nærværende boks forfatter den hypotese at Peder Jensson tilhørte ætten Bonde. Jeg bygde dette i første rekke på den merkverdige navnelikhet som der er mellom Peder Jenssons og biskop Jørgen Eriksons barn. Peder Jenssons to sønner heter Samuel og Daniel; også to av Jørgen Erikssons sønner bærer de samme ikke helt alminnelige navn. Jørgen Eriksons hustru Adriane Jensdatter var datter av biskop i Bergen Jens Schielderup, og biskop Schielderups syster var gift med Jens Bonde. Disse mener jeg var Peder Jenssons foreldre. Jeg må dog uttrykkelig gjøre merksam på, at jeg ennå savner eksakte beviser på dette, og jeg kan derfor bare gi det ut som en hypotese." Ein Peder var far til Klaus Pederson Stangeland i Klepp og Jakob Pederson som budde på Vagle i Høyland. Nokre meiner at denne Peder er den same som Peder Jakobson, sokneprest i Sola. Dersom namnet på denne Peder var Peder Jakobson, så kan det høve at han hadde ein son Jakob. Men etter gamal skikk skulle dei hatt ein son Sven og Gjert, men dette vert ikkje nemnt. I Ætt og Heim for 1963 side 120 vert det nemnt at Magdelen Pedersdotter, som var ei prestedotter og gift med Hans Njeldson Slettebø i Eigersund, truleg var ei dotter til Magdalena og Peder. Jens Pederson var sokneprest i Hjelmeland 1597-1601 og skal vere fødd i Stavanger. Kan han vere son til Peder Jensson, sokneprest i Høyland ? Var soknepresten i Hjelmeland den same som sonen Jens som var død før 1608?

Hendingar i livet hennar var:

• Ho budde i 1608 i Vatne store, Høyland, Rogaland, NOR.

Magdalena gifta seg med Gjert Mikkelson i Bergen, Hordaland, NOR.

Generelle notat: Sjå også: Rogaland Historielag Årshefte 1937 side 37

Magdalena gifta seg så med Peder J. Vatne cirka 1565 i Høyland kyrkje, Høyland, Rogaland, NOR.

870. Peder Bloch døydde cirka 1619 i Stavanger, Rogaland, NOR,.

Generelle notat: I Stavanger borgarbok for 1597 side 10: "Peder Bloch, drev handel, tappede øl, 1618, + før 25. jun. 1621. g. Anne Bartelsdatter, 1622".
Dotter deira Maren Pedersdotter Bloch vart gift med Samuel Pederson Store Vatne i Høyland. 22.11.1618 vert Peder Blok stemna saman med ein del andre for gjeld i følgje "salige" Jørgen Lauritsson rekneskapsbok. 10. april 1619 vert "Anne Peder Bloks" saman med andre stemna for gjeld. 30. mars begjærte Torn Søfrenson skudsmål for "Anne Bertelsdotter sl. Peder Bloks. Naboer og granner, Horken skomaker, Povel Jørgensen, Klaus Olsen, Anne Hansdtr., Hans Surland, Gilbart Davidsen og Johan baker møtte, og visste intet annet enn godt å vite. Det samme skudsmål ga også lagrettet".

På Korshavn i Austad vert det nemnt ein Bertel Pederson Bloch fødd i 1614 og som i prestemanntalet for 1664 er oppført som gjestgjevar under Ytre Revøy. Bertel Bloch hadde borgarskap i Kristiansand frå 1661 eller før. Han åtte ein spiljakt (lystfartøy) og i 1662 ba han om å sleppa fartoll og aksise (det vil seie innførselstoll) på østers, hummar og fersk-fisk som han førte til Kristiansand. Bertel Bloch tilpanta seg elles gardsbruk på Vestre Selør og hadde hus både der og i Korshavn. Han flytta frå Austad truleg ikring 1680. I 1696 var han busett på Østre Risør. Denne Bertel Pederson Bloch kan vere ein son til Peder Bloch og Anna Bertelsdotter. I 1685 vert det nemnt ein Søren Pederson Bloch som kan vere ein son eller det kan vere ein dotterson til Peder Bloch.

Peder gifta seg med Anna Bertelsdotter.

Barn av dette paret var:

435       i.  Maren Bloch. Maren gifta seg med Samuel Pederson Vatne, son av Peder J. Vatne og Magdalena Svendsdotter, cirka 1615 i Stavanger domkyrkje, Stavanger, Rogaland, NOR.

         ii.  Bertel Pederson Bloch vart fødd i 1614 i Stavanger, Rogaland, NOR og døydde i Risør, Aust-Agder, NOR. Bertel gifta seg med Dorte Andersdotter cirka 1640 i Austad kyrkje, Austad, Vest-Agder, NOR. Bertel gifta seg så med Kirsten Klausdotter, dotter av Klaus Didrikson Årnes og Karen Jonsdotter, cirka 1660 i Lyngdal kyrkje, Lyngdal, Vest-Agder, NOR.


871. Anna Bertelsdotter vart fødd cirka 1570 og døydde etter 1622 i Stavanger, Rogaland, NOR.

Anna gifta seg med Peder Bloch.

880. Jon Andersson Berakvam, son av Anders Berakvam, vart fødd i Berakvam, Jelsa, Rogaland, NOR og døydde cirka 1630 i Berakvam, Jelsa, Rogaland, NOR.
(Same som person 758 på side 1)

882. Ole Osmundson Kilane, son av Osmund Knudson Åsland, vart fødd cirka 1575 i Åsland, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde cirka 1645 i Kilane, Erfjord, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 70 år. Eit anna namn for Ole Osmundson var Oluff.
(Same som person 790 på side 1)

883. Asbjørnsdotter, dotter av Asbjørn Rasmusson Ims og Elen Salvesdotter, vart fødd i 1588 i Ims, Høle, Rogaland, NOR og døydde cirka 1625 i Kilane, Erfjord, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 37 år.
(Same som person 791 på side 1)

886. Helge Johannesson Herheim, son av Johannes Herheim, vart fødd i Herheim, Sauda, Rogaland, NOR og døydde cirka 1648 i Herheim, Sauda, Rogaland, NOR.

Generelle notat: Helge Johannesson er nemnt på Herheim i skattelistene frå 1603-1645. Han var ein av dei største jordegodseigarane i Sauda i byrjinga av 1600-talet. Han åtte gods i Løyning, Handeland, Brekke og Årtun forutan i Herheim. Det var utan tvil gods som høyrde ætta til frå gamalt. I 1617 er Helge ført med 18 merker smør ½ vett korn i Herheim. Elles åtte enka på Tveit 1 pund smør 1 vett korn, Ingeborg Austarheim 8 merker smør 1½ spann korn, Tolleiv Sævereid 1 pund smør, Per Hanakam 6 merker smør og Torjus Eide 6 merker smør 1 spann korn i garden. I 1624 hadde Orm Molla teke over 2 pund smør 8 spann korn av dett.
Helge døydde på slutten av 1640-talet, men enka etter han levde framleis på slutten av 1650-åra. Helge etterlet seg to barn som ein kjenner til: sonen Ola og ei dotter som vart gift med Kolbein Erikson. Kona til Helge var i følgje bygdeboka for Sand, dotter til Ommund Klengson på Indre Bjerga og heitte truleg Brynhild.

Helge Johannesson gifta seg med Brynhild Ommundsdotter cirka 1594 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

443       i.  Helgesdotter. Helgesdotter gifta seg med Kolben Erikson Fløgstad cirka 1612 i Sauda kyrkje, Sauda, Rogaland, NOR. Helgesdotter gifta seg så med Anders Erikson Fløgstad cirka 1627 i Sauda kyrkje, Sauda, Rogaland, NOR.

         ii.  Ole Helgeson Herheim vart fødd i 1607 i Herheim, Sauda, Rogaland, NOR og døydde cirka 1683 i Herheim, Sauda, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 76 år. Eit anna namn for Ole var Olle. Ole gifta seg med Tyra Herheim cirka 1634 i Sauda kyrkje, Sauda, Rogaland, NOR.


887. Brynhild Ommundsdotter, dotter av Omund Klengson Bjerga og Tjerandsdotter, vart fødd cirka 1575 i Bjerga indre, Sand, Rogaland, NOR og døydde i Herheim, Sauda, Rogaland, NOR.

Brynhild gifta seg med Helge Johannesson Herheim cirka 1594 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

912. Erich Jakobson Koll, son av Jakob Koll og Liva Olsdotter, vart fødd cirka 1560 i Nessa indre, Nedstrand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1650 i Byre, Fister, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 90 år.
(Same som person 562 på side 1)

913. Magnhild Olsdotter, dotter av Ole Jonson Foss og Siri Oddsdotter, vart fødd cirka 1555 i Foss, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde cirka 1635 i Byre, Fister, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 80 år.
(Same som person 563 på side 1)

914. Bjørn Toreson Riskedal vart fødd i 1565 og døydde cirka 1636 i Riskedal, Årdal, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 71 år.

Generelle notat: Bjørn Toreson var lagrettesmann ved ein markegang på Grødem i Strand i 1618. Han var underskrivar med segl på lista over odelsjordegods i 1617, og domsmann på skipreidetinget på Tjentland i 1616, 1620 og 1621. Han kjøpte 14.03.1636 1 ¾ laup smør i garden og fekk skjøte av Søffren Pedersen. Kona hans er ukjent, men var død før 1645. Det er nemnt to barn men han skal også ha hatt dottera Kari som var gift med Ola Erikson på Indre Nessa i Nedstrand.
I følgje Rogaland Ættesogelag Årshefte 1945 side 355 døydde Bjørn ikring 1636

Bjørn Toreson gifta seg med ukjend.

Barna hans var:

          i.  Anders Bjørnson Riskedal vart fødd i 1590 i Riskedal, Årdal, Rogaland, NOR og døydde cirka 1643 i Riskedal, Årdal, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 53 år. Anders gifta seg med Berete Eriksdotter, dotter av Erich Jakobson Koll og Magnhild Olsdotter, cirka 1616 i Fister kyrkje, Fister, Rogaland, NOR.

457      ii.  Kari Bjørnsdotter. Kari gifta seg med Olav Erikson Koll, son av Erich Jakobson Koll og Magnhild Olsdotter, cirka 1614 i Årdal kyrkje, Årdal, Rogaland, NOR.

        iii.  Marta Bjørnsdotter vart fødd cirka 1600 i Riskedal, Årdal, Rogaland, NOR og døydde i 1683 i Kaltveit, Årdal, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 83 år. Marta gifta seg med Niels Nilsson Yttrevold, son av Niels Nilsson Fister og Pedersdotter, i Årdal kyrkje, Årdal, Rogaland, NOR. Marta gifta seg så med Ole Pederson Kaltveit, son av Peder Torbjørnson Knudsvik og Knudsvik, cirka 1652 i Årdal kyrkje, Årdal, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.


916. Olav Koll døydde cirka 1575 i Skiftun, Hjelmeland, Rogaland, NOR,.

Generelle notat: Ordet "kollr" tyder hovud eller skalle på gamal­norsk. Det er brukt i samanstillingar som kjæle­namn som "kollr min" guten min; men ordet kunne og nyttast med tydinga "skalle" i mindre høviske vendingar.
Heilt attende til 900-talet er det dømet på menn på Island og i Noreg som brukte tilnamnet Koll. Namn som Torbjørn Koll, Einar Koll, Audun Koll, Tor­stein Koll, Tord Koll og Anders Koll er kjende på Island fram til ikring 1400.
Det eldste dømet i Noreg er Jon Koll nemnd 1184. Han var ein av tre menn som fiska opp liket av kong Magnus Erlingson etter slaget ved Fimreite. I 1240 vart ein Håvard Koll drepen saman med hertug Sku­le Bårdson. Det neste hundreåret har kjeldene man­ge døme på menn som nytta tilnamnet Koll:
Haldor Koll, Stavanger ikring 1286; Jon Koll, Stav­anger 1297, Bergen 1307, Avaldsnes 1322; Lodvid Koll og Arne Koll, i Bergen 1303; Halvard Koll, 1306; Arnald Koll 1306; Sigurd Koll, Hedmark 1317, Torkel Koll, Stavanger 1322; Steinar Koll, Speberg 1342; Jon Koll, Follo 1341; Gutte Koll, Oslo 1313, 1366; Guttorm Koll, Oslo 1316; Tor­bjørn Koll, Oslo 1381; Svein Koll, Skjeberg ikring 1400; Olav Koll, Nordfjord i kring 1430; Arne Koll, Selbu 1430; Eindride Koll, rådmann Bergen 1488; Tore Koll, lagmann Stavanger 1489; Arne Koll, Jemtland 1515; Anders Koll, Helgeland 1521; Ja­kob Koll, Lofoten 1521.
Den fremste ættekrinsen blant dei Koll-ane som er kjende, finn ein i Ryfylke med tilknytning til Nessa­garden. Alt ikring 1300 finn ein tre slike menn med framståande posisjonar i landet. Den eine var Hal­dor Koll; han er nemnd 1286 og var lagmann i Ry­fylke og vert omtala i brev frå 1292 og 1295. Haldor vart utnemnd som riddar av kongen. Jon Koll som er nemnd 1297, var ombodsmann i Stavanger for riddaren Basse Guttormsen. Jon kan ha vore son til Haldor Koll. Me veit at Basse Guttormsen kjende
Haldor Koll; dei skreiv under same brev i 1286. Jon Koll er kjend frå brev i 1297, 1307 og 1322; dei to siste vart gjevne i Bergen og på Avaldsnes. I 1322 var ein Torkel Koll med og gav ut eit brev i Stavan­ger. Torkel kan ha vore son eller bror av Jon.
I 1458 vart Tore Torkelsen lagmann i Stavanger. Han var av Koll-ætta. Tore var lagmann til kring 1490. Truleg døydde han i 1491.I 1488 heitte ein rådmann i Bergen Eindride Koll.
I eit ættlegg som kom opp på tinget i 1757 i ei sak om odelsretten på Nessa, vart sagt at ein "Torger" Koll var første odelsmannen på Nessa. Torger Koll skal ha vore riddar og odelsmann til Nessa; det tok tre generasjonar å vinna odel, så Nes­sa må ha vore i same ætta sidan 1200-talet og kan hende før det og. Ei Karen Koll til Nessa, fødd i 1460-åra vart gift med Trond Sigurdsen Rustung. Ho kan ha vore dotter til Tore Koll. Ein Eivind Koll som var kannik i Stavanger og døydde i 1553 lyt og ha vore frå Nessa; kan hende var han bror til Nils på Store Nessa 1521.
Samanhangen mellom Tore Koll og Koll-folket på 1200-1300-talet er ukjend, men dei er truleg i slekt i rett nedstigande line med eit par-tre ættlegg imel­lom. Samanhengen mellom Tore Torkelsen og Nils på (Store) Nessa i 1521 og dei to brørne (trur me) på Store og Indre Nessa midt på 1500-talet er likeeins ikkje prova. Men om Nils er far til Jakob og Peder, kan Nils vel ha vore son eller soneson til lagmannen Tore Torkelsen Koll.
Ola Koll, som budde på Skiftun i Hjelmeland, far til Holger Olsen Koll på Lindanger, hadde eigarinteresser i noko av det same jordegodset som Peder Koll og Jakob Koll og barna deira. Det er truleg at Ola var bror eller syskenbarn til dei to Koll-menne­ne på Nessa-gardane.
Ved giftarmål kom Koll-ættlingane i samband med lågadelsættene i Hardanger, så Koll-ætta og andre ætter utgjorde eit rikt bondearistokrati på Sør-Vest­landet i mellomalderen.

Olav Koll vart gift med Birgit Sjovatsdotter Skiftun og dei er nemnde med to barn. Olav er nemnt på Skiftun i 1563. Då betalte han 15 ¼ dalar i skatt og var høgste skattytar i Hjelmeland. Berge Velde trur at han var soneson til Jakob Koll og at faren heitte Jon. Olav døydde truleg ikring 1576 og Birgit Sjovatsdotter gifta seg opp att med Orm Olson som tok over bruket på Skiftun.

Olav gifta seg med Birgitta Sjovatsdotter cirka 1563 i Fister kyrkje, Fister, Rogaland, NOR.

917. Birgitta Sjovatsdotter, dotter av Sjovat Oddson Sandanger og Jonsdotter, vart fødd cirka 1540 i Skiftun, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde cirka 1625 i Skiftun, Hjelmeland, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 85 år.
(Same som person 721 på side 1)

918. Eiliv Sjurson Baustad, son av Sjur Hetland og Johanna? Pedersdotter, vart fødd i 1565 i Hetland, Nedstrand, Rogaland, NOR og døydde i 1627 i Baustad, Nedstrand, Rogaland, NOR 62 år gamal. Eit anna namn for Eiliv Sjurson var Eilif.

Generelle notat: Eiliv Sjurson var gift med Helga som er nemnt i 1619. Ho var syster til kona åt Gunnar Villasson på Nedre Helle, Guri Olsdotter. I 1625 vart sagt at Magla Pedersdotter - kona til Ola Torgerson på Raunes - var morsøs­ter til Eiliv. Magla hadde odelsgods i Musland der Eiliv også åtte ein større part. Når Turid Olsdotter (som var gift med Anders Østenson på Foldøy i Jelsa), som hadde odelsgods i Musland, i 1626 vart kalla nær­skyld frende til Ola Eilivson, må ein tru ho kan ha vore syster til Guri Olsdotter, og at me her har nok ei (halv)syster av mor til Ola.
I 1624 meinte Eiliv at han hadde rett til åsetet i Sil­gjerd, ein rett Sjur Klementson på Silgjerd had­de i 1568. Det må ha vore nært skyldskap mellom Eiliv og Sjur Klementson.
Sjur på Hetland var ein av dei større jordeigande bøndene i Nedstrand ikring 1600. Då han døydde, ser det ut til at det meste av den skylda han åtte i 1603, er ein del av skylda til Eiliv Baustad. Ein kan difor tru at Sjur på Hetland er far til Eiliv Sjurson. Samstundes veit ein at ei kone, Ingjerd, hadde bru­ket på Hetland i 1521. Mora til Sjur Klementson på Silgjerd heitte Ingjerd Svensdotter. Ingjerd er elles ikkje kjend som kvinnenamn i Nedstrand, så her er det duka for hypotesar om nært skyldskap mellom folk på ei rad gardar, mellom anna Baustad, Hetland, Sil­gjerd, Bjellandgardane, Musland og Nedre Helle.
Eiliv var lensmann seinast sidan 1599, så han budde nok på garden alt før det. Han er nemnd som lens­mann heilt fram til 1627, det året han truleg døydde. Sonen Ola Eilivson tok over som lensmann i Ned­strand. I 1605 og 1610 er ein Torbjørn nemnd som brukar saman med Eiliv, men etter 1610 er Eiliv nemnd åleine som brukar av heile Baustad. Torbjørn kan ha vore son av Søren Jensson som er nemnd i 1581.
Eiliv var ein særs velståande mann. Han skatta av fylgjande jordegods som han åtte og som hadde ei samla landskyld:
1603: 2 ½ pund smør 1 vett korn.
1606: 5 laupar smør 1 pund korn
1610-1613: 5 ½ laupar 18 merker smør, 2 ½ pund 1 vett korn.
1617: 7 ½ laupar ½ pd. 4 merker smør 2 pund 1 spann korn
1626-1628:7 ½ laupar ½ pund smør 1 ½ pund ½ spann korn.
I 1617 åtte han 1 ½ laupar smør her i Baustad, 2 laupar smør i Musland, 1 vett korn i Hetland, 18 merker smør i Landråk, og 2 pund smør pantegods i Øvre Amdal.
I 1624 åtte han 1 ½ laup ½ pund smør i Musland, 18 merker smør i Litle Bjelland, 18 merker smør i Land­råk, ½ laup smør i (Øvre?) Amdal, 1 ½ laup smør 9 ½ spann korn i Baustad samt pantegods 1 ½ laup smør 3 vett korn og anna eige ½ laup 18 merker smør 9 spann korn.
Han var lensmann i Leiranger skipreide frå seinast 1599 til han døydde i 1627.
I 1624 betalte han treårsleige av Dokkskar for seint, så han brukte Dokkskar og ei tid. I 1617 var Østen Bjelland og Eiliv medeigarar i Store Bjelland; kan hende var kona til Østen nærskyld med Eiliv Baustad?
Helga og Eiliv hadde sønene Ola og Sjur, samt døtrene Dorte (nemnt i 1635 då ho fekk jordegodst i Baustad i gåve frå broren Ola), Johanna gift med Eiel Knutson og truleg Johanna gift med Holger Olson Lindanger (nemnt i 1635 då ho fekk jordegodst i Baustad i gåve frå broren Ola).

Eiliv Sjurson gifta seg med Helga Olsdotter? cirka 1595 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

459       i.  Johanna Eilivsdotter d.e. (Mogleg). Johanna gifta seg med Holger Olson Koll, son av Olav Koll og Birgitta Sjovatsdotter, cirka 1619 i Skjold kyrkje, Skjold, Rogaland, NOR. Johanna gifta seg så med Thore Jakobson Sørtveit, son av Jacob Erikson Koll og Toresdotter, i 1652 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

468      ii.  Ole Eilivson Baustad. Ole gifta seg med Eli Holgersdotter, dotter av Holger Olson Koll og Torbjørg Halvardsdotter, cirka 1618 i Skjold kyrkje, Skjold, Rogaland, NOR.

        iii.  Johanna Eilivsdotter d.y. vart fødd cirka 1605 i Baustad, Nedstrand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1625 i Baustad, Nedstrand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 20 år. Johanna gifta seg med Eiel Knudson Venja, son av Knud Nilsson Baustad og Bjørnsdotter, cirka 1625 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.

         iv.  Dorte Eilivsdotter vart fødd cirka 1610 i Baustad, Nedstrand, Rogaland, NOR.

          v.  Sjur Eilivson Topnes vart fødd i 1622 i Baustad, Nedstrand, Rogaland, NOR og døydde i Topnes, Nedstrand, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Sjur var Siffuert. Sjur gifta seg med Marta Topnes cirka 1654 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.


919. Helga Olsdotter?, dotter av Ole, vart fødd cirka 1575 i Musland, Nedstrand, Rogaland, NOR og døydde i Baustad, Nedstrand, Rogaland, NOR.

Helga gifta seg med Eiliv Sjurson Baustad cirka 1595 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.

920. Peder Pederson Koll, son av Peder Koll og Apelone Pedersdotter, vart fødd i 1560 i Nessa store, Nedstrand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1649 i Nessa store, Nedstrand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 89 år.

Generelle notat: I Finnøybøkene:
Det var skifte etter Peder Pederson og Anna Hansdotter den 17.11.1649, men Anna var då i live. Me har også andre opplysningar om Peder Matsson og hans slekt, som både kan kasta lys over personane og tilhøve i samtida. Vi stoggar difor opp litt og let rettsdokumenta få fortelja.
Halvbrørne Peder Matsson og Peder Pederson Koll tørna i 1619 saman i ei rettssak som er utførleg referert i tingboka for dette året. Det var Peder Koll som reiste saka, og ei av skuldingane mot halvbroren på Nordbø var at faren, avdøydde herr Mats saman med kona si, som altså var mor både til Peder Koll og Peder Matsson, i fleire år ("23 års tid") hadde hatt ombod for Peder Koll og teke inn landskyld som høyrde han til, utan å avleggja rekneskap. Dessutan hadde dei også pantsett eigedom som retteleg høyrde Peder Koll til. No kravde Peder Koll oppgjer for dette, og han gjorde Peder Matsson ansvarleg. Dessutan ønskte Peder Koll å få gjennomført eit rettferdig skifte av det godset Apelone Pedersdtr. hadde etterlate seg, så ho må nyss vera død. Den gamle Apelone må ha vore ei viktig brikke i striden mellom dei to halvbrørne. Tre bønder frå Nedstrand vitna i 1619 at dei hadde vore på Store Nessa andre dags påske året før. Då hadde kona til Peder Koll, Anne Hansdotter, sagt til Apelone, som på den tid var hjå sonen sin i Nedstrand: "Vi vil unna deg 2 kyr og 1 vett såkorn og lås og nøkkel til den eigedomen du har, dersom du ynskjer det, og du kan gå inn til vårt bord så titt og ofte du ynskjer det, om du vil vera nøgd med tynt og tjukt, slik me har å by deg" (noko fritt attgjeve). Til dette hadde Apelone svara at ho gjerne ville ta mot tilbodet, men at ho ikkje fekk lov av sonen sin på Nordbø å bu på Store Nessa. Bondekona Helga Baustad vitna også at sist sommar hadde Peder Matsson lova henne ei gås dersom ho ville be mora til seg og sidan føra henne ut til øyane. Det vart også ført til protokolls at for nokre år sidan, medan mora budde på Store Nessa, hadde Peder Matsson kome til garden ein sundag medan Peder Koll og familien var i kyrkja, og "sneg hans moder af med sig". Og samstundes hadde han teke med seg ein stor kjele frå eldhuset. Sommaren 1618, siste året Apelone levde, var ho på nytt hjå sonen sin på Nessa. Også då hadde Peder Matsson kome til gards på ein sundag og "snegit hans moder af med sig". Mora gjekk då i barndomen, og medan ho var hjå sonen sin på Nordbø, skulle odelsgodset til Peder Koll, Kallevik i Sjernarøy som mora åtte halvparten av, vorte pantsett til Gudmund Fossen for eit lån, og dette meinte Peder Koll hadde skjedd etter at mora døydde. Dei vart samde om å få saka avgjort ved voldgift. Upartiske menn vart oppnemnde, og den løysinga dei kom fram til, vart godteken. Hovudsaka var at Peder Koll skulle få jordegodset sitt i Kallevik tilbake og ha full råderett over det. Og så heiter det til slutt at med dette let Peder Koll saka mot halvbroren Peder Matsson falla, både når det galdt arv og anna. Men når det galdt den 5 kvarters kjelen som Peder Matsson utan lov hadde teke med seg frå eldhuset på Store Nessa, så måtte den leverast tilbake. Retten tok dette til etterretning, men heldt unnå spørsmålet om eventuell bot til kongen.

I Nedstrandbøkene:
Peder betalte tiend i 1605. Han er nemnd i skattelis-tene frå 1603 til 1646. Han var lagrettemann i åra 1622-1631.
Ikring 1626 delte han garden mellom to av sønene sine. Hans fekk ein del og yngste so-nen Ola fekk den andre delen. Men Peder brukte sjølv 1 laup i 1647 som sidan vart brukt på bruk 6 av sonen Ola.
Peder Koll var ein av dei rikaste mennene som har vore i Ryfylke etter reformasjonen. I 1603 skatta han av ei samla skyld jordgods på 9 laupar smør 3 vett 4 spann korn.
I 1611 skatta Peder "Kjellsen" av til saman 6 ½ laup smør 6 ½ pund korn. Det er feilskrift for "Kold".
I 1617 åtte han heile Store Nessa på 4 laupar, Haukali på ½ laup smør 1 ½ laup i Dalva, heile Sand (Sandsgård) på 1½ laup.
I 1624 åtte han heile Store Nessa på 4 laupar smør l laup i Dalva, ½ laup i Haukali, 4½ laupar i Kallevik, 1 pund smør i Stegaberg, 2 laupar smør ½ pund korn i Selvåg, ½ pund ½ vett korn i Dale, 2½ vett korn i Ytre Ladstein, 18 merker smør i Maur-land. Han må ha handla mykje med jordegods for skylda som han betalte skatt av endra seg frå år til år i odelskattemanntala. Frå ei total skyldeige på 4 lau-par smør 1½ pund 4 spann korn i 1606 vaks skylda han betalte skatt av til 11½ laupar 6 merker smør 1 pund 1½ vett korn i 1628.
Året etter var skylda 9 ½ laupar 1 pund smør 1 ½ pund korn.
I 1634 delte han noko av skylda mellom barna; i 1634 betalte han skatt av 3 laupar smør 1½ pund korn. I 1641 og 1642 skatta han av 1½ laup smør 1½ pund korn. I 1625 pantsette han Maurland og 2 laupar i Store Nessa til soknepresten Anders Kjellson.
Peder er nemnd i 1582 og vart kalla med stormanns-nemninga "Peder Kold till Nesse"; han er og nemnd i 1597 da han reiv ned ein stolestad i kyrkja.
Ein Peder på Store Nessa fekk bot i 1617 for leiar-mål med ei Gjertrud Halvorsdotter; det har truleg vore Peder Koll sjølv.
Ein Povel Koll, som åtte Maurland i 1617, kan ha vore ein bror som døydde ung. Kan hende var Mik-kel Nessa som betalte tiend i 1605 og skatt i 1606, nærskyld til Peder.
Uklårt er og tilhøva mellom Peder Koll og ein "Iver Nessa" som ein ikkje veit noko meir om: Peder åtte Sand i 1617. Året etter meinte Ivar han åtte Sand "formedelst pant og kjøb", men seinare åtte dotter til Peder, Kari Pedersdotter, heile Sand.
Dei fleste barna er kjende; det er noko usikkert om yngste dottera Ingeborg er rett; i det høve har Peder kan hende hatt to dotrer med namn Ingeborg.
I 1619 var det ei større sak som vart handsama på Store Nessa, ei såkalla "stevnestue". Peder Koll klaga halvbrørne Peder Madsen og Nils Madsen på tinget av di han meinte at ikkje alt hadde gått rett til medan far deira rådde for forvaltinga av arvegodset deira, eit ombod han hadde av di han var gift med mor til Peder og var Peder sin stefar. Mellom anna galdt kla-gene odelsgods Peder hadde i Sand, Maurland, Lad-stein, Kallevik og dessutan Dale på Rennesøy. Det vart oppnemnd valdgiftsmenn, - Nedstrand-presten Anders Kjellsen og Stavanger-rådmannen Jesper Egbretsen - og saka vart forlikt.
Det kom fram opplysingar om motsetningar mel-lom dei to familiane i saka. Mor til Peder, Apelone Pedersdotter, hadde vorte gamal og ikkje heilt med vitet lenger; sjølv ville Apelone bu her på garden. Anna Hansdotter, kona til Peder og husfrue her på Nessa, ville gjerne ha henne buande hjå henne og Peder Koll. Det vart førte vitne som sa at Anna had-de sagt til Apelone på 2. påskedag 1618 at "Vi vil unde Eder to kyr og 1 vett saa i aker og laa og lykke for den del I har, om I vil det, og gaa ind saa titt til vort bord som I løster, om I vil nøyes med tynt og tykt hva vi har at give Eder". Apelone ville gjerne ta mot tilbodet, "men hun maatte ikke for hennes sønn Peder (Madsen), han ville ikke tilstede henne at bli-ve der".
Peder Madsen hadde freista å gi Helga Baustad ei gås for at ho skulle få mor hans vekk frå Nessa og "siden lade føre hinde i øer-ne (altså til Finnøy)". Sommaren 1618 hadde Peder Madsen "en søndag snegid hans moder av med seg, som der moxen (nesten) gikk i barndom".
Det er nemnt 8 barn til Anna og Peder.

Peder Pederson gifta seg med Anna Hansdotter cirka 1595 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Karen Pedersdotter vart fødd cirka 1595 i Nessa store, Nedstrand, Rogaland, NOR og døydde i Sandsgård, Nedstrand, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Karen var Karen Koll. Karen gifta seg med Tøger Pederson Schytte, son av Peder Tøgerson Schytte og Elisabet Gjertsdotter, i 1620 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.

         ii.  Liva Pedersdotter vart fødd cirka 1600 i Nessa store, Nedstrand, Rogaland, NOR og døydde i Sørvåg, Avaldsnes, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Liva var Liva Koll. Liva gifta seg med Villas Pederson Sørvåg, son av Peder Villasson Kvam og Sjursdotter, cirka 1629 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.

460     iii.  Hans Pederson Koll. Hans gifta seg med Anna Pedersdotter cirka 1627 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.

         iv.  Peder Pederson Koll vart fødd i 1604 i Nessa store, Nedstrand, Rogaland, NOR og døydde etter 1670 i Kallevik, Avaldsnes, Rogaland, NOR. Peder gifta seg med Karen Kallevik cirka 1633 i Avaldsnes kyrkje, Avaldsnes, Rogaland, NOR.

470       v.  Niels Pederson Koll. Niels gifta seg med ukjend. Niels gifta seg med Sissel Tormodsdotter, dotter av Tormod Pederson Kalsheim og Herborg Holgersdotter, i 1654 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

         vi.  Ingeborg Pedersdotter (Mogleg) vart fødd cirka 1615 i Nessa store, Nedstrand, Rogaland, NOR og døydde i Dalva, Nedstrand, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Ingeborg var Ingeborg Koll. Ingeborg gifta seg med Ole Toreson Dalva cirka 1640 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.

        vii.  Eli Pedersdotter vart fødd cirka 1617 i Nessa store, Nedstrand, Rogaland, NOR og døydde i Sørvåg, Avaldsnes, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Eli var Eli Koll. Eli gifta seg med Just Bårdson Sørvåg, son av Bård Pederson Eik og Kirsten Jensdotter, i 1648 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.

       viii.  Ole Pederson Koll vart fødd i 1619 i Nessa store, Nedstrand, Rogaland, NOR og døydde i 1669 i Nessa store, Nedstrand, Rogaland, NOR 50 år gamal. Ole gifta seg med Anna Olsdotter cirka 1640 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.


921. Anna Hansdotter vart fødd cirka 1570 og døydde i Nessa store, Nedstrand, Rogaland, NOR.

Hendingar i livet hennar var:

• Ho budde i 1649 i Nessa store, Nedstrand, Rogaland, NOR.

Anna gifta seg med Peder Pederson Koll cirka 1595 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.

936. Eiliv Sjurson Baustad, son av Sjur Hetland og Johanna? Pedersdotter, vart fødd i 1565 i Hetland, Nedstrand, Rogaland, NOR og døydde i 1627 i Baustad, Nedstrand, Rogaland, NOR 62 år gamal. Eit anna namn for Eiliv Sjurson var Eilif.
(Same som person 918 på side 1)

937. Helga Olsdotter?, dotter av Ole, vart fødd cirka 1575 i Musland, Nedstrand, Rogaland, NOR og døydde i Baustad, Nedstrand, Rogaland, NOR.
(Same som person 919 på side 1)

938. Holger Olson Koll, son av Olav Koll og Birgitta Sjovatsdotter, vart fødd i 1575 i Skiftun, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde i 1651 i Lindanger, Skjold, Rogaland, NOR 76 år gamal. Eit anna namn for Holger Olson var Hallgeir.
(Same som person 458 på side 1)

939. Torbjørg Halvardsdotter, dotter av Halvard Måge og Guri Sebjørnsdotter, vart fødd cirka 1579 i Talgje (nord), Sjernarøy, Rogaland, NOR og døydde cirka 1603 i Lindanger, Skjold, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 24 år.

Torbjørg gifta seg med Holger Olson Koll cirka 1598 i Sjernarøy kyrkje, Sjernarøy, Rogaland, NOR.

940. Peder Pederson Koll, son av Peder Koll og Apelone Pedersdotter, vart fødd i 1560 i Nessa store, Nedstrand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1649 i Nessa store, Nedstrand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 89 år.
(Same som person 920 på side 1)

941. Anna Hansdotter vart fødd cirka 1570 og døydde i Nessa store, Nedstrand, Rogaland, NOR.
(Same som person 921 på side 1)

944. Ole Eilivson Baustad, son av Eiliv Sjurson Baustad og Helga Olsdotter?, vart fødd cirka 1598 i Baustad, Nedstrand, Rogaland, NOR og døydde i 1644 i Baustad, Nedstrand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 46 år.
(Same som person 468 på side 1)

945. Eli Holgersdotter, dotter av Holger Olson Koll og Torbjørg Halvardsdotter, vart fødd cirka 1598 i Lindanger, Skjold, Rogaland, NOR og døydde cirka 1680 i Musland, Nedstrand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 82 år.
(Same som person 469 på side 1)

946. Jacob Erikson Koll, son av Erich Jakobson Koll og Magnhild Olsdotter, vart fødd cirka 1585 i Byre, Fister, Rogaland, NOR og døydde cirka 1643 i Ringja, Nedstrand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 58 år.

Generelle notat: Jakob Erikson Koll vert nemnd på Øverland frå 1617 til han flytta til Ringja i 1629. Han svor eid som lagrettemann for lagmannen i Stavanger i 1617. Han var lagrettemann på tinget 1622-1627.
Jakob var truleg gift første gong med ei Toresdotter. Første kona er nemnt sjuk i 1626. Jakob gifta seg andre gong i 1629 med Magnhild , enkja etter førre brukaren på Ringja. Jakob kom til Ringja i 1629 frå Øverland. Han vert nemnd på Ringja frå 1629 til 1640. I 1630­ til 1641 betalte han 3-årsbygsel av garden. I åra 1630 til ­1635 var han lagrettemann.
I 1628 kjøpte han halve Dalen under Gjerde i Tys­vær av Jon Endresen Ile til evig odel og eige. I 1634 kjøpte han 20 merker smør i Øvrabø av Tormod Jakobsen. Same året kjøpte han alt godset faren hadde arva etter halvbroren Anders Ågeson Indre Nessa og mora Liva Olsdotter Koll på Indre Nessa. I 1640 tinglys Jakob Ringja eit tingsvitne der arvingane etter Anders Ågeson og Liva Koll fråskreiv seg all denne arven.
I skattemanntala frå 1641 og 1642 står han som jordeigar med samla skyld 7 vetter korn og 1 laup smør.
Der er ulike alderstalfestingar for sønene i mann­tala; fødselsåra er her vurderte etter skjøn. Barna til Jakob, i alle fall dei han hadde med Magnhild, vart stebor­na til neste brukar Henrik Olavson Blank. Dei åtte ½ pund korn og 1 pund 4 merker smør står det i odelsskattemanntalet i 1658.
Ein Anders Jakobsen, kalla Store Kvam, rømde frå utskrivinga, men vart send attende til krigsteneste i 1645. Han kan ha vore ein son til Jakob.
Ein kjenner til tre søner frå første ekteskap og kan hende seks barn med Magnhild.

Jacob Erikson gifta seg med Toresdotter, dotter av Tore Kvam og Berta Ellingsdotter, cirka 1617 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.

Generelle notat: Ola (Toreson Ytre Kvam), Levar (Asbjørnson Ytre Kvam), Sæbjørn (Larsson Ytre Kvam) og enka på Kvam (mor til Ola Toreson Ytre Kvam) vart alle stemna av Erik Jakobson.
Det vert då opplyst på tinget at "bemelte Personer er Slegt och Suogre thill Erich kalsemb".
Samanhengen her kan vere at Sæbjørn var gift med syster til Ola Toreson, altså dotter til enka. Mor til Erik Jakobson kan vere syster til Ola Toreson, og enka dermed mormor til Erik Jakobson.
Første kona til Jakob Erikson Øverland/Ringja var truleg ei Toresdotter då eldste sonen er kalla Tore. Saman med det som er nemnt ovanfor, så kunne dette tyda på at ho var dotter til Tore på Ytre Kvam.

Barn av dette paret var:

          i.  Thore Jakobson Sørtveit vart fødd i 1618 i Øverland, Nedstrand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1706 i Sørtveit, Nedstrand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 88 år. Thore gifta seg med Johanna Eilivsdotter d.e., dotter av Eiliv Sjurson Baustad og Helga Olsdotter?, i 1652 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

         ii.  Sjur Jakobson Musland vart fødd i 1619 i Øverland, Nedstrand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1685 i Musland, Nedstrand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 66 år. Andre namn for Sjur var Siffver og Sivert. Sjur gifta seg med Berit Taraldsdotter, dotter av Tarald Gunnarson Hauske, cirka 1655 i Hesby kyrkje, Finnøy, Rogaland, NOR. Sjur gifta seg så med Eli Holgersdotter, dotter av Holger Olson Koll og Torbjørg Halvardsdotter, cirka 1678 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn. Sjur gifta seg så med Bergitte Olsdotter, dotter av Ole Simonson Hidle og Anna Pedersdotter, cirka 1683 i Sjernarøy kyrkje, Sjernarøy, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

        iii.  Erik Jakobson Kvam vart fødd i 1621 i Øverland, Nedstrand, Rogaland, NOR og døydde i Kvam ytre, Nedstrand, Rogaland, NOR. Erik gifta seg med Herborg Holgersdotter, dotter av Holger Olson Koll og Torbjørg Halvardsdotter, cirka 1650 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.

Jacob Erikson gifta seg så med Magnhild Ringja i 1629 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

473       i.  Marta Jakobsdotter (Mogleg). Marta gifta seg med Holger Olson Baustad, son av Ole Eilivson Baustad og Eli Holgersdotter, cirka 1646 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.

         ii.  Jakob Jakobson Bjelland vart fødd i 1630 i Ringja, Nedstrand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1708 i Bjelland litle, Nedstrand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 78 år. Jakob gifta seg med Johanna Olsdotter, dotter av Ole Eilivson Baustad og Eli Holgersdotter, cirka 1652 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.

        iii.  Daniel Jakobson Hundsnes vart fødd i 1634 i Ringja, Nedstrand, Rogaland, NOR og døydde etter 1711 i Hundsnes, Tysvær, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Daniel var Daniell. Daniel gifta seg med Karen Eriksdotter, dotter av Erich Olson Hundsnes og Jakobsdotter, cirka 1667 i Tysvær kyrkje, Tysvær, Rogaland, NOR.

         iv.  Ingeborg Jakobsdotter (Mogleg) vart fødd cirka 1635 i Ringja, Nedstrand, Rogaland, NOR og døydde i Landråk, Nedstrand, Rogaland, NOR. Ingeborg gifta seg med Jon Johannesson Landråk, son av Johannes Nordtveit og Guri Nordtveit, cirka 1660 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.

          v.  Holger Jakobson Kvam vart fødd i 1641 i Ringja, Nedstrand, Rogaland, NOR og døydde i Kvam ytre, Nedstrand, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Holger var Holgier. Holger gifta seg med Marta Tormodsdotter cirka 1670 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.

         vi.  Helga Jakobsdotter (Mogleg) vart fødd cirka 1643 i Ringja, Nedstrand, Rogaland, NOR og døydde i Sørtveit, Nedstrand, Rogaland, NOR. Helga gifta seg med Jakob Johannesson Sørtveit, son av Johannes Nordtveit og Guri Nordtveit, i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.


947. Magnhild Ringja døydde cirka 1660 i Ringja, Nedstrand, Rogaland, NOR,.

Magnhild gifta seg med Lars Ringja cirka 1626 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.

Generelle notat: Lars var fødd ikring 1564 og døydde i 1628. Han var gift med ei Ellingsdotter frå Kleiberg. Truleg vart han gift for andre gong med Magnhild som vart gift opp att med neste brukar.
I bumerket til Lars frå 1610 står L.T.
Lars er nemnd frå 1601 til 1626. I skattelistene står han frå 1603 til 1628. Han var lagrettemann frå 1616 til 1626. Han bygsla garden og betalte 3-årsbygsel i 1604, 1607, 1610, 1614, 1616, 1619, 1622, 1625 og 1630 av 1 ½ laup smør. Skylda på 1 ½ laup 18 merker vert ikkje nemnd i futerekneskapen før i 1625. Han var arving etter Elling Kleiberg. Mor hans budde i sok­net, kan hende her på garden. Det er nemnd i ting­boka at Lars var 60 år i 1624. I 1622 er det nemnd at det vart hogge tømmer på Ringja, og at Lars brukte sag på Indre Amdal. I 1617 åtte han 7 spann korn i Høyvik.
I 1617 åtte Lars 8 spann korn i Gjerde i Tysvær.
Folk i hushaldet (kan hende søner):
Anders Ringja, fekk bot for leigemål i 1617
Jon Ringja, er nemnd i 1623 då han fekk bot for han låg for tidleg med "sin festemø".
Mads Ringja, vart gift 1625 då kona korn for tidleg i barsel.

Magnhild gifta seg så med Jacob Erikson Koll i 1629 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.

Magnhild gifta seg så med Henrik Olson Ringe, son av Ole Henrikson Blank og Karin Eriksdotter, i 1644 i Nedstrand kyrkje, Nedstrand, Rogaland, NOR.

Generelle notat: Henrik Olavson Blank var son til Olav Henrikson Blank på Nedre Fister, (han er ikkje nemnt som son i boka for Fister) og soneson til skotten Henrik Blank som budde på Erøy i Erfjord. Ei syster var Berit Olavsdotter som var gift til Sandvik.
Henrik vart gift med enka på Ringja, Magnhild. Men henne hadde han sonen Erik (soldat i 1658 - død før 1691), Jakob (heime i 1666, nemnd i 1691 at han var reist frå landet for lang tid sidan) og dottera Marta.
Andre kona, Helga Olsdotter arva gods i Lille Aksland, Slettastøl og Langaland i Imsland etter faren. Med Helga hadde Henrik barna Olav Ringa, Olav Vågen, Henrik, Kristi gift med Daniel Karlson Vassenden, og dottera Kari som var gift med Nils Larsson Raunes.
Henrik var brukar på Ringja frå han gifta seg til han døydde. I 1647, 1649, 1655 og 1662 betalte han 3-årsbygsel av heile garden. Henrik var lagrettemann ved man­ge høve i åra 1661-1688.
I odelskattemanntalet i 1658 står Henrik som eigar av ei skyld på 1 pund korn.
Henrik kjøpte Ringja av stiftskrivaren og jærfuten Peder Sørensen i 1685 med skøyte tinglyst 24. juli 1685.
I 1663 selde Henrik fleire tylfter tømmer, mellom anna ein tylft skottebjelkar. Det var på saga på Indre Amdal Henrik skar tømmer. I 1664 var det ein tvist mellom Henrik og Ola Toreson på Dalva om kven som skulle betala "grunneleie" for saga. I 1685 slutta han å bruka saga på Indre Amdal fordi han var for gamal.
Skiftet etter Henrik var 3. juni 1691. Buet åtte heile Ringja og dessutan 1 pund smør i Galteger (under Litle Aksland i Vikedal), 21 merker smør i Slettestøl (i Vikedal) og 6 merker smør i Langeland (i Vikedal).
Arven vart fordelt slik:
en­ka fekk 1 laup 17 merker smør i Ringja, Ola Henrik­son d.e. 16 merker i Ringja, Henrik Henrikson 13 merker smør i Ringja og 3 merker i Langeland, Jakob Henrik­son 16 merker smør i Slettestøl, Kirsti Henriksdotter 5 merker smør i Slettestøl og 3 merker i Langeland, Ola Henrikson d.y. 16 merker smør i Galteger og Kari Henriksdotter 8 merker i Galteger.
Folk i hushaldet:
Tjæran Halsteinson var soldat i 1665.
Peder Mikkelson Ringja var utskriven soldat 1674­-1682.
Tollak Simonson var soldat i 1682.

Hendingar i livet hans var:

• Skifte etter han vart halde den 3. Jun. 1691 I Ringja, Nedstrand, Rogaland, NOR.

948. Laurits Østebø vart fødd cirka 1575 og døydde i Østabø, Finnøy, Rogaland, NOR.

Generelle notat: Laurits på Østabø bruk A betalte skatt samanhengande frå 1603 til ikring 1630, men han levde truleg noko lenger. I åra 1623 til 1624 var han kyrkjeverje. Av barna kjenner me namnet på to: Daniel som var brukar etter faren, og Olav som vert nemnt i ei rettsak i 1625.
Rettsaka var truleg ei etterspel på delinga av Østabø i to bruk. Det var lagmannen i Stavanger, Peder Ravn, som førte sak mot dei to brukarane på Østabø. Han kravde brevpengar, reisepengar og anna på til saman 15 riksdalar. Det som gjorde saka særleg vanskeleg, var at største partseigar i Østabø var Utstein kloster. Eigedomane til klosteret utgjorde eit eige len etter reformasjonen og vart administrert og drive som eit adeleg godskompleks med klostergarden som sentrum. Leiglendingane betalte inn avgiftene sine til klosteret, som hadde sin eigen fut og forvaltar. Delinga av Østabø hadde skjedd slik at klosteret fekk eigedom i begge bruka, medan eigedomen til Kristiansand domkyrkje vart liggande i bruk B og den privateigde delen i bruk A.
Kravet frå Peder Ravn som vart framført på skipreidetinget 17. desember 1625, vart avvist av brukarane på Østabø. Dei hevda at det var klosterfuten som hadde ført saka deira, det var han dei hadde svara for, og dei hadde ikkje bedt om assistanse og heller ikkje om nokon skriftleg dom frå lagmannen.
Saka vart teken opp att under tingsamling på Byre 30. januar året etter. Her slo retten fast at mennene på Østabø hadde plikt til å betale lagmannen og hans medhjelpar for det dei hadde gjort. Men kor høg godtgjersla skulle vere, "er ikke seks menn dommere til å sige på", det måtte "den høye øvrighet" avgjere. Dei seks mennene var kollegiet av lagrettemenn som avsa dommar på tinget, "den høye øvrighet" var lensherren på kongsgarden i Stavanger. Dei seks lagrettemennene såg det likevel som si oppgåve å få dokumentert kravet frå lagmannen, og så rekapitulerer dei det som hadde skjedd.

Dei sette opp følgjande reknestykke:
Ombodsmannen si stemning - ¼ riksdalar
To mann med robåt frå Stavanger til Østabø for å forkynna stevninga - 1½ vekesjø - 2 slette mark = 1/3 riksdalar
To karar med robåt til skipreidetinget på Hesby 17. desember 1625 - to vekesjø - 2 slette mark = 1/3 riksdalar
Det same for reisa til tingsamlinga på Byre 30. januar 1626 - 2 vekesjø - 2 slette mark = 1/3 riksdalar.
Til slutt skriv dei: "Like ens for lagmannens egen persons møye og umage i sådan markegang som han omtaler, med reise to ganger til åstedet, så kan han i det aller ringeste ikke nektes en sum på fire rigsdaler. Disse penger eller deres nøyaktige verdi (de vil seie verdi i andre betalingsmiddel enn pengar, som til dømes smør eller korn), synes for oss, etter våre samvittigheter, rimelig at forannevnte Rasmus og Laurits Østebø bør fornøye og betale ham. Men siden de ikke personlig eller ved deres fullmektig ville møte her på tinget for å høre denne avsigt (dom), blir de pålagt å betale en halv månedsdag etter at dommen blir forkynt for dem i deres hus."

Me må kunne lese ut av dommen at dei seks lagrettemennene fann kravet frå lagmannen urimeleg: Han ville ha 15 riksdalar, dei meinte at noko over fire skulle vere nok. Me legg merke til kor nøkterne dei var i overslaga sine, og det er ikkje tvil om at dei tok parti for mennene på Østabø, som var bygdefolk og bønder som dei - mot "øverheita". Om lagmannen godtok dette eller fekk saka inn for ein høgare instans, veit ein ikkje.
I tillegg får me vita at rostrekninga frå Stavanger til Talgje vart rekna for 1½ "vekesjø", frå Stavanger til Hesby (Steinnesvåg) for to, og tilsvarande frå Stavanegr til Byre. "Vekesjø" var mål for ei sjøstrekning og tyder eigentleg distanse mellom to ro-skifte (gamalnorsk "vika sófar"). Det var ikkje noko konstant lengdemål, men veksla etter kor verhard rostrekninga var. Til vanleg vart ei vekesjø rekna for ikring 9 kilometer.

Laurits gifta seg med ukjend.

Barna hans var:

474       i.  Daniel Larsson Østebø. Daniel gifta seg med ukjend.

         ii.  Ole Larsson Østebø vart fødd cirka 1606 i Østabø, Finnøy, Rogaland, NOR og døydde etter 1625 i Østabø, Finnøy, Rogaland, NOR.


952. Holger Olson Koll, son av Olav Koll og Birgitta Sjovatsdotter, vart fødd i 1575 i Skiftun, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde i 1651 i Lindanger, Skjold, Rogaland, NOR 76 år gamal. Eit anna namn for Holger Olson var Hallgeir.
(Same som person 458 på side 1)

953. Torbjørg Halvardsdotter, dotter av Halvard Måge og Guri Sebjørnsdotter, vart fødd cirka 1579 i Talgje (nord), Sjernarøy, Rogaland, NOR og døydde cirka 1603 i Lindanger, Skjold, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 24 år.
(Same som person 939 på side 1)

954. Jacob Sjurson Ikdal, son av Sjur Jakobseb Ikdal, vart fødd cirka 1565 i Ikdal, Skjold, Rogaland, NOR og døydde etter 1622 i Ikdal, Skjold, Rogaland, NOR.

Generelle notat: "Jacob Dallenn" budde på det eine av dei to gardsbruka på Ikdal i Skjold ved starten av 1600-talet. Han vert nemnt mellom 1602 og 1622. Dei første av desse åra ser det ut til at han var einaste gardbrukaren på Ikdal. Frå omlag 1617 budde det igjen to brukarar på garden. Jakob hadde barna Sjur, Alis og Ingrid, og var truleg son til Sjur som vert nemnt på Ikdal i 1563.

Jacob Sjurson gifta seg med ukjend.

Barna hans var:

          i.  Sjur Jakobson Eikesdal vart fødd cirka 1590 i Ikdal, Skjold, Rogaland, NOR og døydde etter 1636 i Eikesdal, Vats, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Sjur var Sivert. Sjur gifta seg med Lisabet Ikdal cirka 1615 i Skjold kyrkje, Skjold, Rogaland, NOR.

         ii.  Alis Jakobsdotter vart fødd cirka 1595 i Ikdal, Skjold, Rogaland, NOR og døydde i Gaupås, Skjold, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Alis var Allise. Alis gifta seg med Ole Gaupås cirka 1624 i Skjold kyrkje, Skjold, Rogaland, NOR.

477     iii.  Ingrid Jakobsdotter. Ingrid gifta seg med Ole Holgerson Lindanger, son av Holger Olson Koll og Torbjørg Halvardsdotter, cirka 1625 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR. Ingrid gifta seg så med Peder Eielson Venja, son av Eiel Knudson Venja og Ivarsdotter, cirka 1661 i Skjold kyrkje, Skjold, Rogaland, NOR. Dei fekk ikkje barn.


994. Laurits Leivson Bjørheim, son av Leiv Halvardson Bjørheim, vart fødd i 1500 i Bjørheim øvre, Strand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1570 i Bjørheim øvre, Strand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 70 år.

Generelle notat: Det var skifte etter Laurits Leivson 13. mars 1596, mange år etter hans død. Då var det 25 laupar smør jordegods etter han. Kva kona hans heitte er ikkje kjent, men kan vere ei Bjørnsdotter frå Tau?

Laurits Leivson gifta seg med ukjend.

Barna hans var:

497       i.  Margrete Larsdotter. Margrete gifta seg med Ole Knudson Håland cirka 1552 i Strand kyrkje, Strand, Rogaland, NOR.

528      ii.  Bjørn Larsson Bjørheim. Bjørn gifta seg med Svendsdotter cirka 1555 i Strand kyrkje, Strand, Rogaland, NOR. Bjørn gifta seg så med Sissel Sebjørnsdotter, dotter av Sebjørn Toreson Talgje og Sissel Jonsdotter, cirka 1561 i Strand kyrkje, Strand, Rogaland, NOR.

        iii.  Ole Larsson Nesheim vart fødd i 1533 i Bjørheim øvre, Strand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1563 i Nesheim, Sjernarøy, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 30 år. Ole gifta seg med Margrete Olsdotter, dotter av Ole Toreson Nesheim og Nesheim, cirka 1555 i Sjernarøy kyrkje, Sjernarøy, Rogaland, NOR.


996. Ole Jonson Foss, son av Jone Tøtland, vart fødd i 1490 i Tøtland, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde før 1563 i Foss, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

Generelle notat: Ola Jonson er nemnt i 1519 og 1521 på Foss. Dei budde truleg først på Fevoll, sidan på Tøtland og så på Foss. Siri Oddsdotter er nemnt åleine som brukar på Foss i 1563. Siri levde i 1571, men er truleg død før 1580. Siri og Ola er nemnde med tre barn.

Ole Jonson gifta seg med Siri Oddsdotter cirka 1534 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

530       i.  Tormod Olson Foss. Tormod gifta seg med Anna Ormsdotter, dotter av Orm Ånenson Byre, cirka 1557 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

498      ii.  Jone Olson Foss. Jone gifta seg med Berta Tollaksdotter, dotter av Tollak Jonson Aukland og Gunnbjørg Arnbjørnsdotter, cirka 1564 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR. Jone gifta seg så med Margrete Ingebretsdotter cirka 1600 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

563     iii.  Magnhild Olsdotter. Magnhild gifta seg med Erich Jakobson Koll, son av Jakob Koll og Liva Olsdotter, cirka 1580 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.


997. Siri Oddsdotter, dotter av Odd Sevatson Fevold og Guri Toresdotter, vart fødd cirka 1515 i Fevoll, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde mellom 1571 og 1580 i Foss, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

Siri gifta seg med Ole Jonson Foss cirka 1534 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

998. Tollak Jonson Aukland, son av Jon Tollakson Aukland og Gunnbjørnsdotter, vart fødd i 1510 i Aukland, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde cirka 1591 i Aukland, Hjelmeland, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 81 år.

Generelle notat: Tollak Jonson er nemnd på Aukland i 1563.
Jess Selvåg skriv side 45: Tollak Jonson er fødd omlag 1510 og levde så seint som 1590 og var då ein gamal mann som hadde gjeve frå seg garden. Han døydde truleg 1591.
I boka for Årdal er det skrive at Dotter til Tollak og Gunnbjørg Arnbjørnsdotter, Birgitte, var fødd ikring 1545, Gunnbjørg må difor vera fødd før 1528.

Tollak Jonson gifta seg med Gunnbjørg Arnbjørnsdotter cirka 1540 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

Barnet av dette paret var:

499       i.  Berta Tollaksdotter. Berta gifta seg med Vilhelm Mæle cirka 1563 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR. Berta gifta seg så med Jone Olson Foss, son av Ole Jonson Foss og Siri Oddsdotter, cirka 1564 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.


999. Gunnbjørg Arnbjørnsdotter, dotter av Arnbjørn Tjerandson Halsne, vart fødd cirka 1515 i Mjølhus, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde i Aukland, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

Gunnbjørg gifta seg med Tollak Jonson Aukland cirka 1540 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

1000. Ingebret Tau døydde etter 1563 i Tau, Strand, Rogaland, NOR,.

Generelle notat: Ingebret var brukar på Tau i 1563 og betalte då 1 dalar i vanleg brukarskatt. Han var den einaste brukaren av garden då. Det må vel difor vere han som hadde tenestedrengene Ingebret og Nils då. Ein kjenner ikkje barn etter Ingebret utan Knut som tok over garden etter Ingebret og som truleg var sonen hans.

Ingebret gifta seg med ukjend.

Barnet hans var:

500       i.  Knud Ingebretson Tau. Knud gifta seg med Kari Bjørnsdotter, dotter av Bjørn Larsson Bjørheim og Svendsdotter, cirka 1580 i Strand kyrkje, Strand, Rogaland, NOR.


1002. Bjørn Larsson Bjørheim, son av Laurits Leivson Bjørheim, vart fødd i 1530 i Bjørheim øvre, Strand, Rogaland, NOR og døydde cirka 1590 i Bjørheim øvre, Strand, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 60 år.
(Same som person 528 på side 1)

1003. Svendsdotter døydde cirka 1560 i Bjørheim øvre, Strand, Rogaland, NOR,.

gifta seg med Bjørn Larsson Bjørheim cirka 1555 i Strand kyrkje, Strand, Rogaland, NOR.

1004. Ånen Ormson Marvik, son av Orm Ånenson Byre, vart fødd cirka 1550 i Byre, Fister, Rogaland, NOR og døydde mellom 1574 og 1600 i Marvik, Jelsa, Rogaland, NOR. Eit anna namn for Ånen Ormson var Aanund.

Ånen Ormson gifta seg med Berit Torgersdotter i Vats kyrkje, Vats, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

502       i.  Bjørn Ånenson Marvik. Bjørn gifta seg med Helga Marvik cirka 1600 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

843      ii.  Anna Ånensdotter. Anna gifta seg med Jon Hauge cirka 1592 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.

        iii.  Torger Ånenson Eik vart fødd i 1574 i Marvik, Jelsa, Rogaland, NOR og døydde cirka 1600 i Eik, Sjernarøy, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 26 år. Torger gifta seg med Helga Reidarsdotter, dotter av Reidar Knudson Barkeland og Anna Steinsdotter, cirka 1595 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.


1005. Berit Torgersdotter, dotter av Torger Gunnarson Sjurseike d.e., vart fødd cirka 1540 i Sjurseike, Vats, Rogaland, NOR og døydde etter 1606 i Vestersjø, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

Generelle notat: Berit Torgeirsdotter vart først gift med Ånon Ormson Byre. Dei budde truleg på og brukte Marvik som han hadde arva etter far sin, Orm i Byre. Ånon var truleg fødd ikring 1550 og døydde truleg før 1600. Han åtte 1½ laup smør i Marvik. Berit Torgeirsdotter gifta seg opp att med Torstein Vestersjø. Torstein var død før 1603. "Enchen" er oppført som brukar i 1603 og 1606. Det må vere Berit Torgersdotter. I 1603 var ein Kristen nemnt som øydegardsmann i skattelista og same året måtte han bøta to dalar av di han "besov Enchens tienneste pige". Ein kjenner til tre barn etter Berit og Ånon, og ein son etter Berit og Torstein.

Berit gifta seg med Ånen Ormson Marvik i Vats kyrkje, Vats, Rogaland, NOR.

Berit gifta seg så med Torstein Vestersjø før 1600 i Hjelmeland kyrkje, Hjelmeland, Rogaland, NOR.

Barnet av dette paret var:

          i.  Johannes Torsteinson Vestersjø vart fødd i Vestersjø, Hjelmeland, Rogaland, NOR og døydde etter 1649 i Vestersjø, Hjelmeland, Rogaland, NOR. Johannes gifta seg med Marta Reidarsdotter, dotter av Reidar Knudson Barkeland og Anna Steinsdotter, cirka 1615 i Jelsa kyrkje, Jelsa, Rogaland, NOR.


1008. Tolleiv Sævareid vart fødd cirka 1560 og døydde i Sævareid nedre, Skånevik, Hordaland, NOR.

Tolleiv gifta seg med ukjend.

Barna hans var:

504       i.  Nils Tolleivson Skjeldal. Nils gifta seg med Inger Skjeldal cirka 1620 i Sand Kyrkje, Sand, Rogaland, NOR.

         ii.  Tørres Tolleivson Sævareid vart fødd cirka 1600 i Sævareid nedre, Skånevik, Hordaland, NOR og døydde i Sævareid nedre, Skånevik, Hordaland, NOR. Tørres gifta seg med ukjend.


1012. Osmund Erikson Viland, son av Erich Olson Helgevold, vart fødd cirka 1545 i Helgevoll øvre, Sandeid, Rogaland, NOR og døydde cirka 1590 i Viland, Vikedal, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 45 år.

Osmund Erikson gifta seg med Arnbjørnsdotter cirka 1580 i Vikedal kyrkje, Vikedal, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

566       i.  Johannes Osmundson Stokka. Johannes gifta seg med Brønela Knudsdotter, dotter av Knud Torgilsson Nising og Ormsdotter, cirka 1609 i Vats kyrkje, Vats, Rogaland, NOR.

506      ii.  Jon Osmundson Nes. Jon gifta seg med Eli Knudsdotter, dotter av Knud Torgilsson Nising og Ormsdotter, cirka 1614 i Vats kyrkje, Vats, Rogaland, NOR.


1013. Arnbjørnsdotter, dotter av Arnbjørn Amundson Ihle, vart fødd cirka 1545 i Ile, Vikedal, Rogaland, NOR og døydde cirka 1590 i Elleflot, Skjold, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 45 år.

gifta seg med Osmund Erikson Viland cirka 1580 i Vikedal kyrkje, Vikedal, Rogaland, NOR.

1014. Knud Torgilsson Nising, son av Torgils Aslakson Elleflot og Ommundsdotter, vart fødd i 1565 i Elleflot, Skjold, Rogaland, NOR og døydde cirka 1658 i Nising, Vats, Rogaland, NOR i ein alder av omkring 93 år.

Generelle notat: Knut Torgilson er nemnd på Stokka 1603-1611, og var kanskje gift med ei dotter til Orm, utan at det kan provast. Han flytte til Nising då versonen overtok Stokka. Han er nemnd på Nising 1617-1653. I 1603 åtte han 3½ laup smør ½ pund korn. Han var lensmann i 1606 og 1607 og kyrkjeverge 1617-1619. Det er truleg slektskap på ei eller anna vis mellom folket på Stokka og Knut på Helgevold på Sandeid ifølge felles gods og eigedom. Me kjenner ikkje namnet på kona til Knut, som alt sagt kan ho vera ei dotter til Orm. Det er ein hypotese bygd på at Stokka var odelsgard og dei let ikkje gjerne garden gå ut or slekta. Før 1604 var odelstida 60 år på gardane, det året vart regelen endra til 30 år.
Versonen Johannes sit med garden i 1617. Og når Knut åtte 3½ laup smør i 1603 er det rimeleg å tru at noko av det var i Stokka der han budde. Då kan slekta ha ått garden i ganske lang tid eller han har fått det med kona. Noko meir visst kan me ikkje seie om det.
I Rogaland ættesogelags årshefte for 1977 skriv side 63 står det: "Han må ha eigt Stokka-garden i Vats frå slutten av 1590-åra. I 1603 er han nemnd mellom dei 5 bønder i Vats skipreide som betaler serskatt av odelsgods. Han døydde ikring 1658. Dotter og svigerson har då Stokka. Far hans er truleg Torgils Aslakson (eller Østenson) Tveit som i 1597 budde på Elleflåt og mora er dotter til lensmann Arnbjørn Amundson Ile."

Knud Torgilsson gifta seg med Ormsdotter cirka 1588 i Vats kyrkje, Vats, Rogaland, NOR.

Barn av dette paret var:

          i.  Knudsdotter vart fødd cirka 1588 i Stokka, Vats, Rogaland, NOR og døydde i Elleflot, Skjold, Rogaland, NOR. Knudsdotter gifta seg med Roald Sjurson Elleflot cirka 1608 i Vats kyrkje, Vats, Rogaland, NOR.

567      ii.  Brønela Knudsdotter. Brønela gifta seg med Johannes Osmundson Stokka, son av Osmund Erikson Viland og Arnbjørnsdotter, cirka 1609 i Vats kyrkje, Vats, Rogaland, NOR.

507     iii.  Eli Knudsdotter. Eli gifta seg med Jon Osmundson Nes, son av Osmund Erikson Viland og Arnbjørnsdotter, cirka 1614 i Vats kyrkje, Vats, Rogaland, NOR.


1015. Ormsdotter, dotter av Orm Ånenson Byre, vart fødd cirka 1565 i Byre, Fister, Rogaland, NOR og døydde i Stokka, Vats, Rogaland, NOR.

gifta seg med Knud Torgilsson Nising cirka 1588 i Vats kyrkje, Vats, Rogaland, NOR.

 

horizontal rule

                                                                                                                                        Sist endra: 11.05.2022


Joh 17:3  Og dette er det evige livet, at dei kjenner deg, den einaste sanne Gud, og han du sende, Jesus Kristus.


 

Sidene er laga av Geir-Arne Helgeland, og ligg som eit minne om han.

Fødd: 17.01.1959

Død: 13.08.2023